Bakgrund 

Livskvalitet är ett centralt begrepp inom palliativ vård och utgör ett övergripande mål för vårdens insatser. Begreppet används frekvent i både klinisk praxis och vetenskaplig litteratur, men definieras på varierande sätt, vilket kan försvåra tillämpning och etisk bedömning i vården. Det finns därför behov av begreppslig fördjupning inom den palliativa kontexten.

Syfte

Syftet med denna studie var att genomföra en begreppsanalys av livskvalitet i kontexten palliativ vård.

Metod

Studien genomfördes som en kvalitativ begreppsanalys enligt Walker och Avants åttastegsmodell. Definierande attribut, antecedenter, konsekvenser och empiriska referenser identifierades genom en analytisk genomgång av relevant litteratur i enlighet med Walker och Avants metod för begreppsanalys. Modellfall, gränsfall, relaterade fall och motsatsfall konstruerades för att tydliggöra begreppets gränser. Katie Erikssons caritativa omvårdnadsteori utgjorde primär teoretisk referensram, medan Cicely Saunders teori om total pain användes för att kontextualisera den palliativa vårdens komplexitet.

Resultat

Analysen identifierade de definierande attributen bibehållande av jaget, relationer, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt existentiell ro. Dessa syntetiserades från begreppen subjektivitet, värdighet, delaktighet, livsåskådning, identitet, autonomi, erkännande och livsberättelse. Kommunikation och adekvat symtomlindring framträdde som centrala antecedenter. Mening och upplevelse av sammanhang identifierades som konsekvenser. Resultatet visar att livskvalitet i palliativ vård inte kan likställas med frånvaro av lidande, utan kan samexistera med lidande i olika multidimensionella former. Livskvalitet framträder som en upplevelse av bevarad identitet och värdighet även i situationer av allvarlig sjukdom.

Slutsats

Begreppsanalysen visar att livskvalitet i palliativ vård bör förstås som en dynamisk och relationell helhetsupplevelse. Detta förutsätter en kontinuerlig dialog med patienten, där vårdens utformning tar sin utgångspunkt i patientens egen uppfattning om vad livskvalitet innebär, i linje med ett personcentrerat förhållningssätt.

Background

Quality of life is a central concept in palliative care and constitutes a primary aim of care. However, the concept is described inconsistently across clinical and theoretical contexts, which creates challenges for clinical application and ethical decision-making.

Aim

​​The aim of this thesis was to conduct a concept analysis of quality of life within the context of palliative care.​

Methods

A qualitative concept analysis was conducted according to Walker and Avant’s eight-step model. Defining attributes, antecedents, consequences, and empirical referents were identified through an analytical review of relevant literature in accordance with Walker and Avant’s method for concept analysis. Model, borderline, related, and contrary cases were constructed to clarify the conceptual boundaries. The analysis was supported by Eriksson’s Caritative Caring Theory and Saunders’ concept of Total Pain to contextualise the findings.

Results

The analysis identified the defining attributes: preservation of the self, relationships, physical and psychological well-being, and existential peace. These attributes were synthesised from the concepts of subjectivity, dignity, participation, worldview, identity, autonomy, recognition, and life narrative. Communication and adequate symptom management emerged as central antecedents, while meaning and experience of coherence were identified as consequences. The findings indicate that quality of life in palliative care refers to an experience of preserved identity and dignity that may coexist with multidimensional forms of suffering.

Conclusions

The concept analysis demonstrates that quality of life in palliative care should be understood as a dynamic and relational holistic experience. This requires continuous dialogue with the patient, ensuring that care is aligned with the patient’s own understanding of what constitutes quality of life, in line with a person-centred approach.