Bakgrund

Sjuksköterskor inom palliativ vård möter patienter och närstående i situationer präglade av lidande, sorg och död. Detta innebär ett kontinuerligt emotionellt engagemang som kan vara krävande över tid. Compassion fatigue beskrivs som en möjlig följd av denna exponering, ibland benämnd som priset för att vårda. Trots att begreppet används frekvent saknas en entydig definition, och det förekommer ofta parallellt med närliggande fenomen, vilket kan försvåra förståelsen av fenomenet i klinisk praktik.

Syfte

Syftet med studien var att studera begreppet compassion fatigue utifrån sjuksköterskors yrkesroll inom palliativ vård.

Metod

Studien genomfördes som en begreppsanalys, enligt Walker och Avants åttastegsmodell. Analysen omfattade lexikala och vetenskapliga litterära källor. Totalt granskades 452 abstrakt, varav 60 artiklar inkluderades för djupare analys och 20 artiklar valdes till den litterära analysen.

Resultat

Compassion fatigue kan förstås som en process som utvecklas över tid i relation till sjuksköterskors emotionella engagemang i patienters lidande. Fenomenet präglas av en gradvis emotionell och psykisk utmattning, där förmågan att känna och uttrycka medkänsla påverkas. Vidare framträder en komplex bild där både individuella och organisatoriska faktorer samverkar. Långvarig exponering för lidande och död, hög empatiska förmåga samt bristande återhämtning och organisatoriskt stöd framträder som antecedenter (föranledande orsaker). Konsekvenser kan ses på flera nivåer och innefattar påverkan på sjuksköterskors välbefinnande samt förändringar i vårdrelationen och det professionella utförandet.

Slutsats

Compassion fatigue framstår som ett komplext riskfenomen för sjuksköterskors arbete inom palliativ vård. En ökad förståelse av begreppet kan bidra till att synliggöra fenomenet i klinisk praktik samt skapa förutsättningar för förebyggande insatser och stödjande strukturer inom organisationen.

Background 

Providing care for patients in need of palliative care requires sustained emotional engagement from nurses. Repeated exposure to suffering, grief and death may place considerable demands on nurses working in these settings. One concept used to describe this phenomenon is compassion fatigue, often referred to as the cost of caring. Despite being widely discussed, the concept lacks conceptual clarity and is frequently used interchangeably with related constructs such as burnout and secondary traumatic stress, which may hinder its recognition in clinical practice.

Aim 

The aim of the study was to analyze the concept of compassion fatigue from the perspective of nurses working in palliative care.

Methods 

A concept analysis was conducted following Walker and Avant’s eight-step model. Both lexical and scientific sources were included. A total of 452 abstracts were screened, 60 articles were reviewed in full text, and 20 articles were included in the final analysis.

Results 

Compassion fatigue was identified as a multidimensional phenomenon characterised by emotional exhaustion, diminished empathic capacity and feelings of inadequacy in the caregiving relationship. Antecedents included prolonged exposure to suffering and death, high emotional demands, organisational constraints and limited opportunities for recovery. Consequences involved psychological strain, decreased job satisfaction and emotional distancing from patients. The findings also indicated some conceptual overlap with related constructs.

Conclusions 

Clarifying the concept of compassion fatigue may facilitate recognition in clinical practice and support the development of preventive strategies. Increased awareness may also help organisations create supportive structures that enable nurses to remain engaged in caring relationships with patients at the end of life.