Bakgrund: Våld i nära relation anses vara ett allvarligt samhällsproblem och våldsutsatta personer är en patientgrupp som söker sig till akutmottagningar. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av att söka vård på akutmottagning efter att ha utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten utgick från databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. Originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats användes i syfte att söka kunskap och evidens inom valt omvårdnadsområde. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Analysprocessen har systematiskt genomförts utifrån Polit och Beck analysmetod niostegsmodellen. Resultat: Identifiering av komplexa problem för patienter som beskriver både positiva och negativa upplevelser, blandade känslor och olika former av interaktioner av att söka vård vid akutmottagning efter att ha blivit utsatt för våld i nära relationer. Resultatdiskussionen belyser centrala aspekter kring patienternas upplevelse och hur det präglas av bemötandet på akutmottagningen där brist på kunskap och resurser hos vårdpersonalen påverkar kvaliteten på vård som patienterna får. Tidsbristen för sjuksköterskorna påverkar omhändertagandet för patienterna och hur specialistsjuksköterskans roll ska kunna bidra till ökat vårdkvalitet. Slutsats: Begränsad kunskap i bemötandet beskrivs som en avgörande faktor i omhändertagandet av våldsutsatta patienter som söker vård efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation samt brist på information om vilka resurser och tillgångar som vårdpersonalen kan samverka med. Implementering av screeningverktyg kan vara en idé för att upptäcka våldet. Teoretisk kunskap om praktiska verktyg kan skapa ett förtroendeingivande omhändertagande av patienter som söker vård för våld i nära relation.

Background: Domestic violence is considered a serious social problem and people exposed to violence are a patient group that seeks emergency care. Purpose: The patient's experiences of seeking care at an emergency department after being exposed to domestic violence. Method: The literature review was based on the databases PubMed, PsycINFO and CINAHL. Original articles with both a quantitative and qualitative approach were used to search for knowledge and evidence within the selected nursing area. The articles were quality-reviewed using Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. The analysis process was systematically carried out based on the Polit and Beck analysis method nine steps model. Results: Identification of complex problems for patients who describe both positive and negative experiences, mixed emotions, and different forms of interactions of seeking care at the emergency department after being exposed to intimate partner violence. The discussion of the results highlights key aspects of the patients' experience and how it is characterized by the treatment in the emergency department, where a lack of knowledge and resources among the nursing staff affects the quality of care that patients receive. The lack of time for nurses affects the care provided to patients and how the role of the specialist nurse can contribute to the quality of care. Conclusion: Limited knowledge in treatment is described as a decisive factor in the care of patients exposed to intimate partner violence, as well as a lack of information about which resources and assets the healthcare staff can collaborate with. Implementation of screening tools can be an initiation to detect violence. Theoretical knowledge of practical tools can create a trust-inspiring care of patients who seek care for intimate partner violence.