Bakgrund: Kognitiva sjukdomar, påverkar många individer och deras anhöriga globalt. Med en ökande åldrande befolkning ökar även behovet av stöd och vård. I Sverige lever cirka 150 000 personer med en kognitiv sjukdom, och anhörigas insatser är avgörande för att möta dessa individers vård- och omsorgsbehov. För att underlätta anhörigas situation har välfärdsteknik lyfts fram som ett möjligt stöd med potential att förbättra livskvaliteten för både personer med kognitiv sjukdom och deras närstående.

Syftet med studien var att belysa erfarenheter om välfärdsteknik av anhöriga som ger stöd i vardagen till personer med kognitiv sjukdom i eget boende. 

Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod genomfördes baserat på kvalitativa och kvantitativa studier. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL, och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultaten analyserades med hjälp av integrerad analys för att identifiera kategorier och underkategorier.

I Resultaten framkom tre kategorier: Erfarenheter av teknologiska lösningar, Erfarenheter av teknologins påverkan i vardagen, Erfarenheter om förutsättningar och behov för användning av teknik samt åtta underkategorier: Välfärdsteknik som används, Applicering av välfärdsteknik, Teknikens positiva effekter, Utmaningar och hinder, Emotionell påverkan, Beslutsfattande, hantering och ansvar, Teknikens användarvänlighet och Support och utbildning.

Slutsats: Välfärdsteknik har visat ha positiva effekter och möjligheten att strukturera och underlätta vardagen för både personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga. För att maximera nyttan krävs individanpassade lösningar, förbättrad teknisk support och ökade utbildningsinsatser.

Background: Cognitive disorders affect many individuals and their families worldwide. With an aging population, the need for support and care is increasing. In Sweden, approximately 150,000 people live with a cognitive disorder, and the efforts of family caregivers are crucial in meeting these individuals' care and support needs. Welfare technology has been highlighted as a potential support tool with the ability to improve the quality of life for both individuals with cognitive disorders and their relatives.

Aim: The aim of this study was to explore the experiences of welfare technology among family caregivers who provide daily support to individuals with cognitive disorders living in their own homes.

Method: A literature review with a systematic approach was conducted, based on qualitative and quantitative studies. Data were collected from the PubMed and CINAHL databases, and 16 scientific articles were included. The results were analyzed using an integrated analysis to identify categories and subcategories.

Results: The results revealed three categories: Experiences of technological solutions, Experiences of the impact of technology in daily life, and Experiences of conditions and needs for the use of technology, as well as eight subcategories: Welfare technology in use, Application of welfare technology, Positive effects of technology, Challenges and barriers, Emotional impact, Decision-making, management and responsibility, Usability of technology, and Support and education.

Conclusion: Welfare technology has shown positive effects and the potential to structure and facilitate daily life for both individuals with cognitive disorders and their family caregivers. To maximize the benefits, individual adaptation, improved technical support, and increased educational efforts are required.