Bakgrund

Långvarig smärta är ett omfattande och komplext hälsoproblem som påverkar flera aspekter av individens liv, fysiskt, psykiskt och socialt. Detta hälsoproblem behandlas som bäst genom en kombination av icke-farmakologiska och farmakologiska insatser, multimodal behandling. Fysisk aktivitet som del av multimodala behandlingsprogram kan visa positiva effekter fysiologiskt och psykologiskt. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta genom att stödja personer med långvarig smärta, främja hälsosamma levnadsvanor, ge råd och stärka patientens egen förmåga till egenvård. För att möjliggöra fysisk aktivitet som behandling behöver sjuksköterskan har god förståelse för patienters upplevelser av fysisk aktivitet i relation till sin smärta.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att använda fysisk aktivitet som behandling vid långvarig smärta.

Metod

Den här studien använde sig av design i form av en icke-systematisk litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Arbetet baserades på evidens från tio utvalda artiklar som följt det valda urvalet samt genomgått kvalitetsgranskning av författarna till det här arbetet. Insamlade data har analyserats och kategoriserats i huvud- och subkategorier utifrån en integrerad analys.

Resultat

Användning av fysisk aktivitet som behandling har visats ha god påverkan på smärtan såväl som på följder av smärtan. Fysisk aktivitet kan bidra till god effekt fysiskt, psykiskt och socialt. Personer med långvarig smärta kan uppleva det svårt att utföra fysisk aktivitet utifrån ett flertal identifierade barriärer såsom smärtans begränsning, praktiska och sociala hinder samt bristande motivation och kunskap. Det identifierades även faktorer som underlättade utförandet av fysisk aktivitet såsom socialt stöd, vilja och motivation samt hjälp och stöd från vårdgivare.

Slutsats

Personer med långvarig smärta beskriver goda erfarenheter av fysisk aktivitet som del av behandlingen. Patienter kan dock behöva stöd från sjuksköterskan då det finns barriärer som hindrar dem att utföra fysisk aktivitet. 

Background

Chronic pain is a comprehensive and complex health problem that affects several aspects of the individual´s life, physically, psychologically, and socially. This health issue is best treated through a combination of pharmacological and non-pharmacological interventions, called a multimodal approach. Physical activity, as a treatment, has previously shown positive effects both physiologically and psychologically. Nurses play a vital role in supporting individuals with chronic pain by promoting healthy lifestyle habits, offering guidance, and strengthening the individual's capacity for self-care. To enable physical activity as a treatment, nurses require a thorough understanding of how patients experience physical activity in relation to their pain.

Aim

This study aimed to describe people's experiences of using physical activity as a treatment for chronic pain.  

Method

The method used in this study is a non-systematic literature review with a systematic approach. This work is based on collected evidence from ten articles that have undergone quality control by the authors. The collected data has been analyzed and categorized into main and subcategories based on a model of integrated analysis.

Results 

The use of physical activity as treatment for chronic pain has been shown to have a good impact on pain as well as on the consequences caused by the pain. Physical activity can have a positive effect on physical, mental, and social well-being. People with chronic pain may find it difficult to perform physical activity based on identified barriers, the limitations of pain, practical and social obstacles, and a lack of motivation and knowledge. Factors that facilitated physical activity performance were also identified, including social support, willingness, motivation, and help and support from caregivers.

Conclusions

People with chronic pain describe positive experiences of physical activity as part of their treatment.. However, patients may need support from the nurse as there are barriers that prevent them from engaging in physical activity.