Bakgrund

Hjärtsvikt är ett allvarligt kroniskt tillstånd med hög prevalens globalt, som påverkar både livskvalitet och överlevnad. Hjärtsvikt kännetecknas av att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Detta tillstånd kräver omfattande egenvård för att dels stabilisera tillståndet, dels minska risken för försämring och återinläggning. Tillståndet är en utmaning för patienten både psykiskt och fysiskt. Otillräcklig kunskap, bristande socialt stöd och emotionella svårigheter kan påverka förmågan till egenvård. Sjuksköterskan har här en central roll i att stödja patientens egenvård. Dorothea Orems teori om egenvård appliceras för att bättre förstå sambanden mellan egenvården och patientens livssituation.

Syfte                                                                                                                

Att belysa vuxna patienters upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt.

Metod

En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl med hjälp av sökord i olika kombinationer men även genom manuell sökning i databaserna. Alla utvalda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag och har därefter har analyserats med hjälp av integrerad dataanalys.

Resultat

Observationer och resultat från artiklarna sammanställdes i två huvudkategorier och sex underkategorier. Den första huvudkategorin “Psykiskt välbefinnande och inre upplevelser” inkluderar de tre underkategorierna “Upplevelser av ångest, depression och stress”, “Attityd, motivation till egenvård” och “Att hantera symtom”. Den andra huvudkategorin var “Livssituation och socialt stöd”. Även denna kategori har tre underkategorier: “En ny livssituation”, “Relationer, socialt stöd” och “Vikten av kunskap”. Sammantaget visar resultaten att hjärtsviktspatienter har många utmaningar i egenvården. Patienternas upplevelser präglas av känslomässig belastning, osäkerhet och behovet av stöd i vardagen. Samtidigt framkommer att kunskap, motivation och socialt stöd spelar en avgörande roll för att egenvården ska fungera och bidra till en förbättrad livskvalitet.

Slutsats

Patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt är komplexa och individuella. Egenvården kan ge en känsla av kontroll och förbättrad livskvalitet, samtidigt som den kan väcka oro, stress och osäkerhet. Bristande kunskap och svårigheter att omsätta information i praktiken utgör hinder för effektiv egenvård. Socialt stöd och kontinuerlig vägledning från vårdpersonal är ofta avgörande. Stöd och förbättrad kunskapsförmedling krävs för att stärka patienternas egenvård. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan bättre hantera individens behov.

Background

Heart failure is a serious chronic condition with a high global prevalence, affecting both quality of life and survival. It is characterized by a reduced cardiac pumping ability. This condition requires extensive self-care to stabilise the condition and reduce the risk of both deterioration and hospital readmissions. It presents both physical and psychological challenges for the patient. Inadequate knowledge, lack of social support, and emotional difficulties impact adherence to self-care. The nurse plays a central role in supporting the patient's self-care. Dorothea Orem's Self-Care Theory is applied to understand self-care and the patient's involvement in their care.

Aim

To describe adult patients experience of self-care in heart failure.

Method

A non-systematic literature review based on eleven original scientific articles retrieved from PubMed and Cinahl, through search terms in different combinations and through manual search. All articles underwent a quality assessment based on Sophiahemmet University's evaluation framework and were analysed through an integrated data analysis.

Results

The results were compiled into two main categories and six subcategories. The first main category "Mental well-being and inner experiences" includes the three subcategories "Experiences of anxiety, depression and stress", "Attitude, motivation for self-care" and "Managing symptoms". The second main category was "Life situation and social support". This category had also three subcategories: "A new life situation", "Relationships, social support" and "The importance of knowledge". The results from this review show that heart failure patients have many challenges in self-care. The patients experiences are characterised by emotional strain, uncertainty and the need for support in everyday life. At the same time, it appears that knowledge, motivation and social support play a crucial role in ensuring that self-care works and contribute to an improved quality of life.

Conclusions

Patients experience of self-care in heart failure are complex and individual. Self-care can provide a sense of control and improved quality of life, but at the same time arouses anxiety, stress and uncertainty. Lack of knowledge and difficulties in putting information into practice are obstacles to effective self-care. Social support and ongoing guidance from healthcare professionals are essential. Strengthening patients self-care requires support and increased knowledge dissemination. Through an increased understanding, the nurse can better handle the individual's needs.