Bakgrund: Definitionen för intrauterin fosterdöd är när ett barn dör i livmodern efter graviditetsvecka 22, även om gränsen kan variera mellan olika länder. Globalt sker cirka 2,6 miljoner dödfödslar varje år, varav majoriteten inträffar i låginkomstländer. I Sverige föds omkring 360 dödfödda barn varje år. Riskfaktorer omfattar tillväxthämning, ohälsosamma levnadsvanor, högt BMI, hög ålder eller socioekonomisk sårbarhet. Trots riskbedömningar finns ingen säker metod för att helt förebygga intrauterin fosterdöd. Att undersöka föräldrars upplevelser vid intrauterin fosterdöd ger värdefulla insikter för att skapa en meningsfull vård i en djupt sårbar livssituation.

Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att förlora, föda och möta sitt döda barn, från beskedet till tiden som följer.

Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade totalt 17 vetenskapliga artiklar, 15 var kvalitativa och två kvantitativa.

Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: “Upplevelsen av att förlora sitt barn under graviditeten”, “Upplevelsen av att föda och möta sitt döda barn”, “Tiden som följer efter en intrauterin fosterdöd” tillsammans med sju underkategorier. I resultatet framgick det hur föräldrar önskade kontinuerlig och tydlig information samt stöttning under hela sorgeprocessen. Upplevelserna av vården varierade mellan att känna sig väl omhändertagna till att känna sig osynlig och bortglömd.

Slutsats: Intrauterin fosterdöd innebär smärta och sorg hos båda föräldrarna men även hos vårdpersonalen. Slutsatsen tyder på att barnmorskor har en avgörande betydelse i föräldrarnas sorgeprocess och att både barnmorskor och föräldrar efterfrågar mer kunskap om intrauterin fosterdöd. Rätt utbildning stärker barnmorskans förmåga att skapa en trygg och stödjande miljö i en djupt traumatisk situation. 

Background: The definition of intrauterine fetal death is when a baby dies in the womb after the 22nd week of pregnancy, although this threshold may vary between countries. Globally, approximately 2.6 million stillbirths occur each year, the majority of which take place in low-income countries. In Sweden, around 360 babies are stillborn annually. Risk factors include fetal growth restriction, unhealthy lifestyle habits, high BMI, high maternal age, and socioeconomic vulnerability. Despite risk assessments, there is currently no reliable method to fully prevent intrauterine fetal death. Exploring parents’ experiences of intrauterine fetal death provides valuable insights for creating meaningful care in an extremely vulnerable life situation.

Aim: The aim was to illuminate parents’ experiences of losing, giving birth to, and meeting their dead child, from the moment of the disclosure to the time that follows.

Method: A non-systematic literature review including a total of 17 scientific articles, of which 15 were qualitative and two quantitative.

Results: The results are presented in three main categories: “The experience of losing a child during pregnancy”, “The experience of giving birth to and meeting one’s stillborn child”, “The time following an intrauterine fetal death” along with seven subcategories. The findings revealed that parents wished for continuous and clear information, as well as support throughout the grieving process. Experiences of care varied widely, ranging from feeling well cared for to feeling invisible and forgotten.

Conclusion: Intrauterine fetal death brings profound pain and grief for both parents and healthcare professionals. The conclusion suggests that midwives play a crucial role in the parental grieving process, and that both midwives and parents express a need for increased knowledge about intrauterine fetal death. Appropriate education enhances the midwife’s ability to provide a safe and supportive environment in a deeply traumatic situation.