Bakgrund

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk och progressiv sjukdom som utgör ett växande globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen kännetecknas av insulinresistens och/eller en nedsatt förmåga hos pankreas att producera insulin, vilket medför en ökad risk för långtgående komplikationer. Diabetes mellitus typ 2 är i stor utsträckning kopplad till påverkbara livsstilsfaktorer, där ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet, övervikt och obesitas utgör centrala riskfaktorer. Livsstilsförändringar är en viktig del av behandlingen vid diagnos av Diabetes mellitus typ 2 och kan, om de genomförs, bidra till att behovet av läkemedelsbehandling skjuts upp eller minskar.

Syfte

Syftet var att belysa vad personer med Diabetes mellitus typ 2 har för erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar.

Metod

En icke-systematisk metod tillämpades för att besvara arbetets syfte. 15 vetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och vidare analyserades resultaten utifrån en integrerad analys.

Resultat

Tre huvudkategorier identifierades i resultatet: Förändringar i vardagliga livet, upprätthållandet av förändringar och behov av stöttning och råd. Resultatet visade att livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet, stresshantering och kost har en väsentlig påverkan på välmåendet hos personer med Diabetes mellitus typ 2. Resultatet visade även att personer med sjukdomen behöver stöttning av hälso-och sjukvården samt närstående för att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar.

Slutsats

Livsstilsförändringar är avgörande för det fysiska och psykiska välbefinnandet hos personer med Diabetes mellitus typ 2. Fysisk aktivitet och kostförändringar förbättrar hälsan men möter hinder som ekonomiska svårigheter, bristande motivation samt sociala utmaningar. Individanpassad rådgivning och socialt stöd från hälso- och sjukvården, särskilt sjuksköterskan, är centrala faktorer för att främja egenvård och hållbara vanor. Ett personcentrerat och holistiskt arbetssätt kan stärka patientens självtillit och möjliggöra långsiktig förändring.

Background 

Type 2 diabetes is a chronic and progressive disease that constitutes a growing global public health concern. The condition is characterized by insulin resistance and/or a diminished capacity of the pancreas to produce insulin, which increases the risk of longterm complications. Diabetes mellitus type 2 is largely associated with modifiable lifestyle factors, with physical inactivity, unhealthy dietary habits, overweight, and obesity being key contributors. Lifestyle changes are a central part of the treatment following a diagnosis of Diabetes mellitus type 2 and, if implemented, can help delay or reduce the need for medication.

Aim 

The purpose was to highlight what experiences people with type Diabetes mellitus type 2 has of implementing lifestyle changes.

Method

A non-systematic method was applied to answer the purpose of the work. 15 scientific articles were selected from the CINAHL and PubMed databases. The studies quality was reviewed based on Sophiahemmet University's review template and the results were further analyzed based on an integrated analysis.

Results 

Three main categories were identified in the results: Changes in everyday life, maintenance of changes and need for support and advice. The results showed that lifestyle changes such as physical activity, stress management and diet have a significant impact on the wellbeing of people with Diabetes mellitus type 2. The results also showed that people with the disease need support from the health care system and loved ones to implement and maintain lifestyle changes.

Conclusions 

Lifestyle changes are crucial for the physical and mental well-being of people with type 2 diabetes mellitus. Physical activity and dietary changes improve health but face obstacles such as financial difficulties, lack of motivation and social challenges. Individualized advice and social support from the health and medical services, especially the nurse, are central factors in promoting self-care and sustainable habits. A person-centered and holistic approach can strengthen the patient's self-confidence and enable long-term change.