Bakgrund: Hjärtsvikt uppstår till följd av minskad funktion i hjärtmuskeln som leder till att hjärtat ej kan pumpa blod tillräckligt effektivt. Sjukdomen är ett globalt hälsoproblem där ca 2 procent av befolkningen är drabbad. Hjärtsvikt påverkar livskvalitén avsevärt och innebär svåra symptom så som fatigue, andnöd, smärta och törst. Palliativvård erbjuds i mindre utsträckning jämfört med andra diagnoser. Lidande i livets slutskede är påfrestande men vanligt förekommande hos döende patienter. Trots detta visar lidande och dess behandling är illa översett.

Syfte: Syftet var att undersöka lidandets dimensioner hos patienter som lever med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation.

Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om den lidande människan genomfördes. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL och resulterade i 698 träffar. Slutligen inkluderades 14 studier som analyserades tematiskt med stöd av Clark & Barun (2006). Utifrån förutbestämda teman med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om den lidande människan avsågs det sedan att pröva teorin mot patienter med svår hjärtsvikt.

Resultat: Resultatet visar att sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande är närvarande hos patienter med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation. Sjukdomslidande uttrycktes i form av fysiska symtom så som fatigue, törst och ödem. Även emotionella reaktioner som rädsla, stress, ångest och depression var vanligt. Vårdlidande uppstod i kontakt med vården exempelvis när personal uttryckte sig kränkande, fråntog patienterna hopp eller när kommunikationen var bristande. Livslidande framkom som en reaktion på brist av trygga och nära relationer.

Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att patienter med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation upplever ett omfattande och multidimensionellt lidande vilket innefattade sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Resultaten av denna översikt, analyserade utifrån Katie Erikssons teori om lidande, belyser vikten av att vårdpersonal utvecklar en fördjupad förståelse för patientens subjektiva upplevelser av lidande, vilket i sin tur kan leda till förbättrade vårdinsatser och en mer empatisk och patientcentrerad vård.

Background: Heart failure occurs due to reduced function in the heart muscle, leading to the heart being unable to pump blood efficiently. The disease is a global health problem. Heart failure significantly impacts quality of life and involves severe symptoms such as fatigue, shortness of breath, pain, and thirst. Palliative care is offered to a lesser extent compared to other diagnoses. Suffering at the end of life is distressing but common among dying patients. Despite this, suffering and its treatment are often overlooked.

Aim: The aim was to investigate the dimensions of suffering in patients living with severe heart failure in a palliative care situation.

Method: A literature review with a qualitative deductive approach based on Katie Eriksson's theory of the suffering person was conducted. Database searches were carried out in PubMed and CINAHL, resulting in 698 hits. Finally, 14 studies were included and analyzed thematically with the support of Clark & Braun (2006). Based on predetermined themes from Katie Eriksson's theory of the suffering person, the theory was then tested against patients with severe heart failure.

Results: Disease suffering, care suffering, and life suffering are present in patients with severe heart failure in a palliative care situation. Disease suffering was expressed through physical symptoms such as fatigue, thirst, and edema. Emotional reactions such as fear, stress, anxiety, and depression were also common. Care suffering occurred in contact with healthcare, for example, when staff expressed themselves offensively or deprived patients of hope. Life suffering appeared as a reaction to the lack of safe and close relationships.

Conclusion: Patients with severe heart failure in a palliative care situation experience extensive and multidimensional suffering, including disease suffering, care suffering, and life suffering. The results of this review highlight the importance of healthcare professionals developing a deeper understanding of the patient's subjective experiences of suffering, which can lead to improved care interventions and more empathetic and patient-centered care.