Bakgrund: Akutmottagningar präglas av hög vårdbelastning, långa väntetider och utmaningar inom triage. Patienters varierande hälsolitteracitet och bristande delaktighet försvårar vårdmötet, vilket påverkar vårdkvaliteten och ställer krav på sjuksköterskans kommunikations- och samarbetsförmåga.                                                                       

Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av information som ges på akutmottagningen.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt en niostegsmodell. Artiklar identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed med sökord som ”akutmottagning”, ”information” och ”patientupplevelse”. Meningsbärande enheter extraherades och organiserades i koder, kategorier och underkategorier.                                                   

Resultat: Bristande information kan orsaka osäkerhet, oro och missnöje. Patienter som får regelbundna uppdateringar om vårdförloppet upplever ökad trygghet, tillit och delaktighet. Individanpassad och tydlig kommunikation minskar risken för missförstånd och bidrar till en förbättrad vårdupplevelse.

Slutsats: För att uppnå en god informationsförmedling krävs att kommunikationen anpassas efter patientens behov. Regelbundna uppdateringar och tydlighet minskar stress och stärker upplevelsen av vården. Ytterligare forskning behövs för att utveckla evidensbaserade metoder som optimerar informationsflödet inom akutsjukvården.

Background: Emergency departments are characterized by high care demands, long waiting times, and triage-related challenges. Patients’ varying health literacy and limited involvement complicate care encounters, affecting quality and placing high demands on nurses’ communication and collaboration skills.

Aim: The aim is to describe patients’ experiences of receiving information in the ED.

Method: A literature review was conducted following a structured nine-step model. Articles were identified via searches in the databases CINAHL and PubMed using keywords such as “emergency department,” “information,” and “patient experience.” Meaningful units were extracted, coded, and organized into categories and subcategories.

Results: Inadequate information causes uncertainty, anxiety, and dissatisfaction. Patients receiving regular updates about their care process report greater security and involvement. Clear, patient-centered communication reduces misunderstandings and improves healthcare outcomes.

Conclusion: Effective information delivery in emergency settings requires communication tailored to individual needs. Regular updates and clear explanations reduce stress and enhance the patient experience. Further research is needed to support evidence-based strategies that optimize information flow in EDs.