Studier har visat att en del vårdnadshavare uppsöker akutsjukvården när sina barn drabbas av tillstånd som ur medicinskt perspektiv anses kunna handläggas inom primärvården. Vårdsystem delas generellt in i olika vårdnivåer och verksamheter som bland annat primärvård och akutsjukvård. Dessa olika verksamheter varierar gällande målsättningar och patientgrupperna de handlägger och därmed resurserna de har tillgång till. Olämpliga vårdval anses ha konsekvenser som överbelastning på akutmottagningar, problematisk resursfördelning och minskad vårdkvalitet. Syftet med denna studie var att kartlägga faktorerna som påverkar beslutsprocesserna och sökbeteendet av vårdnadshavare som vänder sig till akutsjukvården när sina barn drabbas av lindrigare sjukdomstillstånd och skador. 

Metoden bestod av en allmän litteraturöversikt med systematisk ansats. Datainsamlingen skedde genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Tjugo vetenskapliga artiklar inkluderades efter en systematisk kvalitetsgranskning och analyserades med en integrerad analysmetod. 

Resultatet presenteras under tre kategorier som beskriver anledningar till att vårdnadshavare söker akutsjukvård för sina barn, även vid lindriga tillstånd. Vårdnadshavare beskriver upplevelsen att sjukdomstillståndet kräver snabb medicinsk bedömning eller osäkerhet kring sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Bedömningssvårigheter leder ofta till en överskattning av behovet av akut vård. Oro för att tillståndet kan förvärras och behovet av att dela ansvaret med sjukvårdspersonal är ytterligare drivkrafter bakom akutvårdssökande. Förtroendet i sina förmågor att utföra egenvård varierar, där särskilt feber och andningsbesvär orsakar oro. Tidigare erfarenheter, socialt stöd och tillgång till primärvården påverkar vårdnadshavares vårdsökande. Begränsningar i primärvårdens tillgänglighet och bristande förtroende för dess personal bidrar till att en del väljer akutmottagningen snarare än primärvården. 

Slutsatsen var att de behoven som gör att vårdnadshavare väljer att söka till akutsjukvården är multidimensionella, och att bemötandet av dessa personer således bör ske utifrån ett multidimensionellt förhållningssätt. Förbättrad information om egenvård, lättillgängliga vårdalternativ och stärkta primärvårdsresurser kan minska onödiga akutbesök och främja en mer effektiv användning av vårdsystemet.

Studies have shown that some caregivers seek emergency medical care when their children experience conditions that, from a medical perspective, are considered manageable within primary care. Healthcare systems are generally divided into different levels of care and services, including primary care and emergency care. These different services vary in terms of their objectives, the patient groups they manage, and the resources available to them. When caregivers seek health care at healthcare provider that is inapproriate for their health concerns, it is believed to have consequences such as crowding in emergency departments, problematic resource allocation, and reduced quality of care. The aim of this study was to map the factors influencing the decision-making processes and healthcare-seeking behavior of caregivers who turn to emergency care when their children experience minor illnesses and injuries. 

The method consisted of a general literature review with a systematic approach. Data collection was conducted through structured searches in the CINAHL and PubMed databases. Twenty scientific articles were included after a systematic quality assessment and analyzed using an integrated analysis method. 

The results are presented under three overarching categories describing the reasons why caregivers seek emergency care for their children, even in cases of minor conditions. Caregivers describe perceiving the illness as requiring urgent medical assessment or experiencing uncertainty regarding the severity of the condition. Difficulties in assessment often lead to an overestimation of the need for emergency care. Concerns about potential deterioration of the condition and the need to share responsibility with healthcare professionals are additional driving factors behind seeking emergency care. Confidence in their ability to perform self-care varies, with fever and respiratory distress being particular sources of concern. Previous experiences, social support, and access to primary care influence caregivers’ healthcare-seeking behavior. Limitations in the accessibility of primary care and a lack of trust in its personnel contribute to some caregivers opting for emergency departments instead of primary care services. 

The conclusion was that the needs prompting caregivers to seek emergency medical care are multidimensional. Consequently, the approach to addressing these individuals should also be multidimensional. Enhanced information on self-care, accessible alternative healthcare options, and strengthened primary care resources may reduce unnecessary emergency visits and promote a more efficient utilization of the healthcare system.