Bakgrund  

Ångest utgör ett stort problem i västvärlden och obehandlat kan det leda till andra psykiatriska tillstånd. Digitala interventioner har potential att ge en flexibel och lättillgänglig vård, samt nya möjligheter till egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan säkerställer att e-hälsa främjar vårdtagarens delaktighet och underlättar kommunikation samt förhåller sig till etiska värdegrunder vid användandet av e-hälsa.

Syfte 

Syftet var att beskriva effekter av stöd och egenvård genom digitala interventioner för personer med ångestsymtom. 

Metod 

Denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Genom att kombinera olika sökord inhämtades 11 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. För att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten genomgick artiklarna en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter utfördes en integrerad dataanalys för att sammanställa resultatet.

Resultat

Digitala interventioner, såsom internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) och mobilapplikationer, visade sig vara effektiva för att minska ångestsymtom och förbättra livskvaliteten hos personer med ångestproblematik. Studierna visade att interventionerna bidrog till minskad ångest, oro och social ångest samt att följsamheten varierade beroende på användarvänlighet, motivation och arbetsbelastning. Bland de inkluderade interventionerna i denna studie ingick Intellicare, Daylight, ImExposure, Life Flex, DVD-baserad videoterapi samt telefonbaserad KBT. Det visades även att dessa behandlingar kunde fungera både med och utan terapeutstöd, men att individuell anpassning kunde påverka utfallet.

Slutsats

Resultaten visade att digitala interventioner kan lindra ångest, förbättra livskvalitet och öka delaktigheten och självförmågan hos deltagare. Studien visade också att följsamheten varierade beroende på faktorer som livssituation, digital kompetens och motivation, vilket bekräftar att egenvård kräver kontinuitet och individanpassning. Dessa resultat kan öka förståelsen för digitala interventioners effekt och ge stöd till sjuksköterskor vid bemötandet av patienter med ångest.

Background

Anxiety is a major issue in the western world and if it's left untreated it can lead to other psychiatric conditions. Digital interventions have the potential to provide flexible and accessible care, along with new opportunities for self-care. It is essential that nurses ensure e-health promotes patient participation, facilitates communication, and adheres to ethical principles in its use.

Aim

The aim was to study the effects of support and self-care through digital interventions for people with anxiety symptoms.

Method

This study was a non-systematic literature review. Combining different search terms, 11 scientific original articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed, and PsychINFO. To ensure scientific quality, the articles underwent a quality assessment based on the evaluation criteria of Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then conducted to compile the results.

Results

Digital interventions, such as internet-based cognitive behavioral therapy (iCBT) and mobile applications, showed to be effective in reducing anxiety symptoms and improving the quality of life for individuals experiencing anxiety. Studies indicated that these interventions contributed to reduced anxiety, worry, and social anxiety, with adherence varying depending on usability, motivation, and workload. Among the interventions included in this study were Intellicare, Daylight, ImExposure, Life Flex, DVD-based video therapy, and telephone-based CBT. The results also showed that these treatments could be effective both with and without therapist support, but individual adaptation might have influenced the outcome.

Conclusions

The results showed that digital interventions can reduce anxiety, improve quality of life, and increase participation and self-efficacy among participants. The study also found that adherence varied depending on factors such as life situation, digital competence, and motivation, confirming that self-care requires continuity and individual adaptation. These findings can enhance the understanding of the effects of digital interventions and provide support to nurses in their approach to patients with anxiety.