Bakgrund Hjärtstopp är en livshotande, akutmedicinsk situation och ett globalt hälsoproblem. Att överleva hjärtstopp är för många en omvälvande händelse där överlevare kan drabbas av långvariga fysiska och psykiska problem. Trots kontinuerliga medicinska framsteg som möjliggör att fler personer överlever hjärtstopp är uppföljningen och stödet bristfälligt, med en tydlig diskrepans i den existentiella omvårdnaden relaterat till överlevarnas behov. 

Syfte Syftet var att beskriva hur existentiella och psykologiska upplevelser i samband med hjärtstopp inverkar på livet efter återupplivning. 

Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 14 originalartiklar hämtade från PubMed, CHINAL och PsycInfo. 11 artiklar var av kvalitativ ansats, medan tre av artiklarna använde kvantitativ ansats. Artiklarna granskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet analyserades och sammanställdes med integrerad dataanalys. 

Resultat I sammanställningen identifierades två övergripande teman; existentiell påverkan och psykologiska konsekvenser. Resultatet visar att hjärtstoppsöverlevare genomgår en existentiell och personlig förändringsprocess, samt att långsiktiga emotionella och kognitiva utmaningar ofta är närvarande. Trots att riktlinjer förespråkar uppföljning och existentiellt stöd upplever många överlevare nuvarande praxis inom sjukvården som otillräcklig. 

Slutsats För att främja en holistisk återhämtning för hjärtstoppsöverlevare bör vården i större utsträckning integrera överlevarnas existentiella och psykologiska behov i omvårdnadsarbetet. Genom att utveckla sjuksköterskans kompetens inom dessa områden möjliggörs en mer personcentrerad och holistisk vård, och i förlängningen bättre förutsättningar för rehabilitering efter hjärtstopp. 

Background Cardiac arrest is a life-threatening medical emergency and a global health concern. Surviving cardiac arrest is for many a life-altering event, and survivors often experience and suffer from long-term physical and psychological issues. Despite continuous medical advancements leading to higher survival rates, the follow up-care remains inadequate, with a clear discrepancy in existential care in relation to the needs of survivors.

Aim The aim of this study was to describe the impact of existential and psychological experiences related to cardiac arrest survivors. 

Method This study was conducted as a non-structured literature review, based on 14 original research articles, retrieved from PubMed, CHINAL och PsycInfo. 11 of the articles had qualitative design while three had quantitative approaches. Sophiahemmet University’s assessment framework for scientific classification and quality was used to assess the articles and the result was analysed and synthesized with an integrated data analysis. 

Results Two categories were identified; Existential reflections and a changed perception of life and Emotional and cognitive challenges. The results demonstrate that cardiac arrest survivors undergo an existential and personal transformation process, and that long-term emotional and cognitive challenges often are present. Despite guidelines advocating for follow-up and existential support, many survivors perceive current healthcare practices as insufficient. 

Conclusions To provide a holistic recovery for cardiac arrest survivors, healthcare should increasingly integrate survivors' existential and psychological needs into nursing care. By enhancing nurses' competence in these areas, a more person-centered and holistic approach to care can be achieved, ultimately creating better conditions for rehabilitation after cardiac arrest.