Bakgrund: Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem med hög mortalitet och besvärande symtom som drabbar cirka 64 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt orsakar försämrad livskvalitet, upprepade sjukhusinläggningar, förtidig död och onödigt lidande för personen men skapar även konsekvenser för de anhöriga och samhället. En välfungerande egenvård leder till lägre antal sjukhusinläggningar, lägre dödlighet och förbättrad livskvalitet på grund av bättre symtomkontroll och generellt mående. Egenvård vid hjärtsvikt är inte en specifik livsstil utan grundar sig på att personen erhåller tillräckligt med information och kunskap för att kunna förstå vilka faktorer som har samband med egenvårdsbeteenden och erhålla förmågan att anpassa faktorerna för att förbättra måendet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med egenvårdsbeteenden hos personer med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi utfördes i fyra databaser, CINAHL, PubMed, DOAJ och PsycINFO. För att besvara syftet inkluderades 23 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Dataanalys gjordes genom integrerad analys enligt Kristensson. Resultat: Fem huvudteman och 14 underteman framkom ur resultatet. Huvudtemana var sociodemografiska faktorer, psykosociala faktorer, kognitiva faktorer, sociokulturella faktorer och hälsorelaterade faktorer. Slutsats: Flera olika faktorer har samband med egenvårdsbeteenden hos personer med hjärtsvikt och sambandet skiljer sig mellan personer och egenvårdsåtgärder. Stöd, kunskap och känslor har avgörande samband med egenvårdsbeteenden. 

Background: Heart failure is a widespread syndrome with high mortality and bothersome symptoms, affecting approximately 64 million people worldwide. Heart failure causes reduced quality of life, repetitive hospitalizations, premature death and unnecessary suffering for the affected persons, while also creating consequences for their relatives and society. Effective self-care leads to fewer hospitalizations, lower mortality, and improved quality of life due to better symptom control and general well-being. Self-care in heart failure is not a specific lifestyle but is based on the person receiving adequate information and knowledge to understand the factors affecting self-care behavior and gaining the ability to adjust these factors to improve well-being. Aim: The aim was to describe the factors associated with selfcare behaviors in persons with heart failure. Method: A general literature review with a systematic search strategy was conducted in four databases, CINAHL, PubMed, DOAJ and PsycInfo. To answer the aim, a total of 23 articles were included, using qualitative, quantitative, and mixed methods. Data analysis was conducted through integrated analysis by Kristensson. Results: Five main themes and 14 sub-themes emerged from the results. The main themes were sociodemographic factors, psychosocial factors, cognitive factors, sociocultural factors and health related factors. Conclusion: Several different factors are associated with self-care behaviors in people with heart failure, and the relationship varies between individuals and self-care actions. Support, knowledge and emotions have crucial connections with self-care behaviors.