Bakgrund

Cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas någon gång av våld i nära relation. Det är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige och världen över, som i många fall leder till fysisk och psykisk ohälsa. Kvinnor utsatta för våld i nära relation kan drabbas av konsekvenser som leder till att de behöver söka sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonalen har i uppdrag att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, där kvinnans integritet och självbestämmande beaktas. Kvinnans upplevelse av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillfredsställas i mötet med vården.

Syfte

Denna studies syfte är att beskriva kvinnors erfarenheter av att erhålla vård - efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation.

Metod

Den valda metoden är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med kvalitativ forskningsmetod. Artiklarna inhämtades från PubMed och CINAHL och genomgick kvalitetsgranskning med hjälp av Sophiahemmet Högskolas granskningsprotokoll framtaget av Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Resultaten analyserades med stöd av en integrerad dataanalysmetod.

Resultat

Två kategorier identifierades, positiva och negativa vårderfarenheter. Resultatet visade på flest negativa vårderfarenheter där kvinnorna upplevde brist på empati och förståelse från hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde en avsaknad av kompetens inom området och beskrev att mer utbildning skulle behövas för att vårdpersonal ska kunna hjälpa och bemöta de våldsutsatta kvinnorna på bästa sätt. Kvinnorna uttryckte även svårigheter att navigera i vårdsystemet och att veta vart de skulle vända sig, när de ville söka hjälp efter att ha utsatts för våld i nära relation.

Slutsats

Denna litteraturöversikt visar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation har både positiva och negativa erfarenheter av att erhålla vård. Kvinnorna upplever att sjukvården som erbjuds är otillräcklig eftersom de menar att kompetensen kring våld i nära relation är bristfällig inom hälso- och sjukvården. Okunskap i kombination med stress och tidsbrist bidrar därför till att vårdpersonalen inte alltid ger kvinnorna den tid som krävs för ett bra och tryggt bemötande. Vilket i sin tur kan ge kvinnorna en känsla av otrygghet och att vårdpersonalen saknar förståelse och empati för dem. Hendersons omvårdnadsteori betonar vikten av hälsa som att vara oberoende, vilket kan appliceras på kvinnor som upplevt våld i nära relation, eftersom kvinnor som lever i en våldsam relation många gånger hamnar i beroendeställning till sin förövare.

Background

About a third of the world's women are affected by domestic violence at some point. It is a serious public health problem in Sweden and worldwide, which in many cases leads to physical and mental illness. Women exposed to domestic violence can suffer consequences that lead to them needing to seek medical care. Health care professionals are tasked with medically preventing, investigating and treating illnesses and injuries, where the woman's integrity and self-determination are taken into account. The woman's experience of safety, continuity and security must be satisfied in the encounter with the health care system.

Aim

The purpose of this study is to describe women's experiences of receiving care - after being exposed to violence in close relationships.

Method

The chosen method is a non-systematic literature review based on eleven scientific articles, with qualitative methods used. The articles were obtained from PubMed and CINAHL and underwent quality review using a review protocol. The results were analyzed with the support of an integrated data analysis method.

Results

Two categories were identified, positive and negative care experiences. The results showed the most negative care experiences where the women experienced a lack of empathy and understanding from health care personnel. They experienced a lack of competence in the area and described that more training would be needed so that healthcare professionals can help and respond to the abused women in the best way. The women also expressed difficulties in navigating the care system and knowing where to turn when they wanted to seek help after being subjected to intimate partner violence.

Conclusions

This literature review shows that women who have been subjected to violence in a close relationship have both positive and negative experiences of receiving care. The women feel that the medical care offered is insufficient because they believe that the competence regarding violence in close relationships is deficient in the health care. Ignorance combined with stress and lack of time therefore contribute to the fact that the healthcare staff do not always give the women the time required for a good and safe treatment. Which in turn can give the women a feeling of insecurity and that the healthcare staff lacks understanding and empathy for them. Henderson's nursing theory emphasizes the importance of health as being independent, which can be applied to women who have experienced intimate partner violence, as women who live in an abusive relationship many times find themselves in a position of dependence on their abuser.