Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt problem som drabbar miljontals kvinnor globalt. Denna problematik är särskilt relevant inom hälso- och sjukvården, där vårdmötet kan spela en avgörande roll i att identifiera, stödja och hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relation. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter dessa kvinnor kan påverka både deras hälsa och möjligheter att lämna en våldsam relation. Denna studie belyser mäns våld mot kvinnor i en nära relation och hur dessa kvinnor upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.

Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.

Metod: Metoden för litteraturöversikten var en icke-systematisk design baserad på elva kvalitativa artiklar, hämtade från CINAHL och PubMed med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmets bedömningsunderlag, och en integrerad dataanalys sorterades resultatet i huvud- och underkategorier.

Resultat: Resultatet redovisades genom tre huvudkategorier: Upplevelser av hinder för att ta upp frågan om våld med hälso- och sjukvårdspersonal. De identifierade underkategorierna var: Interna hinder för att ta upp frågan och externa hinder för att ta upp frågan. Studiens andra huvudkategori var: Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Första underkategorin var: Negativa upplevelser och den andra underkategorin var: Positiva upplevelser. Den tredje huvudkategorin var: Kvinnors förväntningar på hälso- och sjukvårdspersonal. Följande underkategorier var: Det ideala vårdmötet.

Slutsats: Studien identifierade hinder, upplevelser och förväntningar i våldsutsatta kvinnors möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Skam, rädsla, tidsbrist och bristande resurser försvårade kvinnornas möjlighet att dela sina erfarenheter, medan ett negativt bemötande präglades av brist på empati och stöd. Positiva möten kännetecknades av empati och praktiskt stöd, vilket stärkte kvinnornas delaktighet. Kvinnornas förväntningar präglades av en trygg miljö och lyhördhet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Resultatet påvisar behovet av ökad kunskap och resurser för att skapa förtroendefulla vårdmöten.

Background: Men’s violence against women is a serious issue that affects millions of women globally. This problem is particularly relevant within healthcare, where the clinical encounter can play a crucial role in identifying, supporting, and assisting women exposed to violence. How healthcare professionals approach these women can impact both their health and their ability to leave an abusive relationship. This study highlights men’s violence against women in intimate relationships and how these women perceive their encounters with healthcare professionals.

Aim: The aim was to explore the experiences of women exposed to violence during their encounters with healthcare professionals

Method: The method for the literature review was a non-systematic design based on eleven qualitative articles retrieved from CINAHL and PubMed using relevant keywords. The articles were quality-assessed using Sophiahemmet's evaluation framework, and an integrated data analysis organized the results into main and subcategories.

Results: The results were reported through three main categories: Experiences of obstacles to raising the issue of violence with healthcare professionals. The identified subcategories were: Internal obstacles to raising the issue and external obstacles to raising the issue. The second main category of the study was: Experiences of the meeting with healthcare professionals. The subcategory here was: Negative experiences and the second subcategory was: Positive experiences. The third main category was: Women's expectations of healthcare professionals. The following subcategories were: The ideal healthcare meeting.

Conclusions: The study identified obstacles, experiences and expectations of women who are exposed to violence in their encounters with healthcare professionals. Shame, fear, lack of time and lack of resources made it difficult for women to share their experiences, while a negative response was characterized by a lack of empathy and support. Positive encounters were characterized by empathy and practical support, which strengthened women's participation. Women's expectations were characterized by the ideal is a safe environment with responsiveness from healthcare professionals. The results show the need for increased knowledge and resources to create trusting healthcare encounters.