Bakgrund

I Sverige uppgår antalet suicid till cirka 1200 personer per år, vilket innebär cirka fyra dödsfall varje dag. Patienter som gjort suicidförsök eller som har begått lyckade suicid har varit i kontakt med hälso- och sjukvården inom det senaste året. Fyrtiofem procent så nära inpå som månaden innan det inträffade tillfället. Det är därför viktigt att all personal som kommer i kontakt med dessa personer har tillräckligt med kunskap.

Syfte

Syftet var att belysa vårdupplevelsen hos patienter med suicidala tankar.

Metod

En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna inhämtades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed där olika sökord kombinerades. En integrerad dataanalys utfördes och presenteras i studiens resultat. Samtliga artiklar genomgick Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet.

Resultat

I resultatet presenteras två huvudkategorier: Patienter med suicidala tankar och deras upplevelse av kommunikationen och relationen med vårdpersonal samt Upplevelsen av kontakt med varierande vårdformer. Resultatet visade att upplevelsen av ett empatiskt bemötande där man blir lyssnad på utan att bli dömd var av central betydelse för att våga öppna upp och tala om sin suicidalitet. Känslan av kontroll och delaktighet framkom vara av betydelse för att stärka den terapeutiska alliansen mellan vårdaren och patienten.

Slutsats

Denna litteraturstudie visade värdefulla insikter när det kommer till betydelsen av den känslomässiga relationen och förståelsen för de patienter med suicidala tankar behov utifrån en helhet. Studien pekar samtidigt på utmaningar kopplade till behov av ökade kunskaper om psykisk ohälsa hos vårdpersonal samt utveckling av vårdmiljöer. Att trygga vårdrelationer skapar möjlighet till patientdelaktighet och ökad självkontroll framkom som andra viktiga fynd i studien.

Background

In Sweden, the number of suicides amounts to approximately 1,200 people per year, which means approximately four deaths every day. Patients who have attempted suicide or who have committed successful suicide have been in contact with the health and medical services within the last year. Forty-five percent as close as the month before the occasion occurred. It is therefore important that all personnel who come into contact with these people have sufficient knowledge.

Aim

The aim was to illuminate the care experience of patients with suicidal thoughts.

Method

A non-systematic literature review was performed based on 11 scientific articles. The scientific articles were obtained using the CINAHL and PubMed databases where different search terms were combined. An integrated data analysis was performed and is presented in the study results. All articles went through Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality.

Results

In the results, two main categories are presented: Patients with suicidal thoughts and their experience of the communication and relationship with healthcare personnel, and The experience of contact with various forms of care. The results showed that the experience of an empathetic treatment where one is listened to without being judged was of central importance in daring to open up and talk about one's suicidality. The feeling of control and participation appeared to be important in strengthening the therapeutic alliance between the carer and the patient.

Conclusions

This literature study showed valuable insights when it comes to the importance of the emotional relationship and the understanding of the needs of patients with suicidal thoughts from a holistic perspective. At the same time, the study points to challenges linked to the need for increased knowledge about mental illness among healthcare professionals and the development of healthcare environments. Safe care relationships create opportunities for patient participation and increased self-control emerged as other important findings in the study.