Perioden efter förlossningen kan vara en speciell och utmanande tid för den nya familjen. Sjukhusvistelserna i Sverige har blivit allt kortare, där vårdtiden efter förlossningen ligger på i genomsnitt 1,6 dygn och eftervårdsbesök vanligtvis sker cirka 6 till 12 veckor postpartum. Besvär som ej uppmärksammas kan leda till onödigt lidande, otrygghet och onödiga akuta sjukvårdsbesök som hade kunnat undvikas. Tidigare kartläggningar och rapporter pekar på brister inom svensk eftervård där det krävs prioriterade förbättringsåtgärder.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar föräldrars upplevelser av eftervården.

Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk metod. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL där endast kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerställa att de höll god kvalitet. Resultatet från de utvalda artiklarna sammanställdes genom integrerad analys.

I resultatet framkom att föräldrars upplevelser påverkades av både eftervårdens organisation och vårdpersonalens bemötande och stöd. Faktorer såsom bra vårdkvalitet under sjukhusvistelsen, lättillgänglig vård och information efter utskrivningen, lyhört bemötande, bekräftelse, delaktighet och kontinuitet ansågs positivt av föräldrarna. Däremot påtalades otillräcklig föräldraförberedelse, samt en bristande uppföljning efter hemgång. Föräldrar önskade även mer familjecentrerat stöd och ökade stödinsatser.

Slutsatsen indikerar vikten av att stödja föräldrar i övergången till föräldraskapet där barnmorskan spelar en viktig roll. Behovet av en bra struktur på vården framhävs för att säkerställa tillgänglighet och kontinuitet vården. Vidare lyfts behovet av att hitta nya informationsvägar för att förbättra föräldraförberedelsen, och implementering av andra vårdformer skulle kunna minska det upplevda glappet efter utskrivning och ge föräldrar en mer positiv upplevelse av eftervården.

The postpartum period can be a special and challenging time for the new family. Hospital stays in Sweden have become increasingly shorter, with postnatal care averaging 1.6 days and aftercare visits usually occurring around 6 to 12 weeks postpartum. Unrecognized problems can lead to unnecessary suffering, insecurity and unnecessary emergency care visits that could have been avoided. Previous surveys and reports point to deficiencies in Swedish aftercare where prioritized improvement measures are needed.

The aim of the study was to investigate factors that influence parents experiences of postnatal care.

The method chosen was a literature review with a systematic method. Searches were made in PubMed and CINAHL where only qualitative studies were included. The articles were quality reviewed to ensure they were of good quality. The results from the selected articles were compiled through integrated analysis.

The results showed that the parents experiences were influenced by both the organization of the post-birth care and the care staff’s treatment and support. Factors such as good quality of care during the hospital stay, easily accessible care and information after discharge, responsive treatment, confirmation, participation and continuity were considered positively by the parents. Insufficient parental preparation and lack of follow-up after going home were criticized. Parents also wanted more family-centered support and increased support efforts.

The conclusion indicates the importance of supporting parents in the transition to parenthood where the midwife plays an important role. The need for a good structure in care is highlighted to ensure availability and continuity of care. Furthermore, the need to find new information paths to improve parental preparation is highlighted, and the implementation of other forms of care could reduce the perceived gap after discharge and give parents a more positive experience of aftercare.