Bakgrund

Könsstympning är ett traumatiskt, smärtsamt och livshotande ingrepp med flertalet konsekvenser som miljontals flickor och kvinnor utsätts för än idag, trots att det har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna och är förbjudet i flera länder. Orsaker till utförandet varierar historiskt och mellan områden, men oavsett anledning speglar könsstympning en djupt rotad ojämlikhet mellan könen. Kvinnor rapporterar ett respektlöst, förnedrande och skamfyllt bemötande och studier har visat brist på erfarenhet av att bemöta, behandla och stötta kvinnorna. Konsekvenserna blir ett ökat lidande och att kvinnorna undviker att uppsöka vård.

Syfte

Syftet var att belysa upplevelser av möten med hälso- och sjukvård hos kvinnor som lever med följderna av könsstympning. 

Metod

En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod genomfördes. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL genom sökord sammanställda i sökblock samt genom manuella sökningar i respektive databas. Dessa har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och analyserades sedan med en integrerad dataanalysmetod.

Resultat

Resultatet presenterades utifrån tre identifierade huvudkategorier; upplevelser av hälso- och sjukvården, upplevelser av stigmatisering och kommunikationshinder samt förbättringsmöjligheter. Kommunikation visades ha en stor roll i kvinnornas upplevelser av hälso- och sjukvården där uppmärksammande av könsstympning var viktigt, tillsammans med verbalt och icke-verbalt språk. Kvinnorna identifierade förbättringsmöjligheter med önskan om ökad kunskap hos vårdpersonal och att bli mötta med respekt. Kontinuitet visades också vara av vikt tillsammans med en önskan om kvinnlig vårdpersonal. 

Slutsats

Denna litteraturöversikt visade att upplevelser av hälso- och sjukvård påverkades mycket av vårdpersonalens bemötande och kunskapsnivå. Genom kommunikation kan stora förbättringar göras, som kan leda till att fler kvinnor söker hälso- och sjukvård när behovet finns och på så sätt också leda till ett minskat lidande. 

Background

Female genital mutilation [FGM] is a traumatic, painful and life-threatening procedure, with numerous consequences that millions of girls and women still are being subjected to today. This despite being recognized as a violation of human rights and being prohibited in several countries. Reasons to why it is performed vary historically and between areas of the world, but regardless of the reason, it reflects a deep-rooted inequality between genders. Women report disrespectful, humiliating and shameful treatment and studies have shown a lack of experience in treating, taking care of and supporting these women. Consequences are increased suffering and avoiding seeking healthcare. 

Aim

The aim was to illuminate experiences of encounters with health care for women living with the consequences of female genital mutilation.

Method 

Non-systematic literature review based on 10 original scientific articles with qualitative method was made. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL using search words compiled in search blocks. Manual searches were also made in both databases. Those articles were quality checked using Sophiahemmet University’s assessment document for scientific classification and quality and then analyzed using an integrated data analysis method.  

Results

The results were presented based on three identified categories; experiences of health care, experiences of stigmatization and communication barriers and opportunities for improvements. Communication was shown to have a large role in women’s experience of healthcare where awareness of FGM was important, along with verbal and non-verbal language. Women identified opportunities for improvement with a desire for increased knowledge and to be met with respect. Continuity was also shown to be of importance along with having female caregivers. 

Conclusions

This literature review showed that caregivers and their knowledge greatly influenced experiences of healthcare. Through communication, great improvements can be made, leading to more women seeking healthcare when needed and therefore less suffering.