Bakgrund: Långvariga sjukdomar påverkar en stor del av Sveriges befolkning och dess konsekvenser sträcker sig långt bortom patienten själv. Familjen spelar en central roll i patientens långvariga sjukdomstillstånd och påverkas själv av sjukdomen, både emotionellt och praktiskt. Identitetsförändringar, anpassning till nya livsvanor och en nära relation mellan familj och sjuksköterska är viktiga aspekter gällande förändringar relaterat till den långvariga sjukdomen. Tidigare forskning tyder på att ett mellanmänskligt synsätt i kombination med familjecentrerad omvårdnad har positiv effekt gällande vårdupplevelse och välbefinnande för familjen.

Syfte: Syftet var att belysa familjers upplevelse av familjecentrerad omvårdnad vid långvarig sjukdom.

Metod: En icke-systematisk, kvalitativ litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes av tio vetenskapliga original artiklar. Artiklarna inhämtades med hjälp av relevanta söktermer från databaserna CINAHL och PubMed samt från manuella sökningar. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning.

Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och åtta underteman. Första temat Vårdandets olika roller, inkluderande underteman Rollfördelningens betydelse i vårdsamarbetet, Betydelsen av att få vara delaktig samt Att föra patientens talan. Andra temat Konsekvenser av ett icke fungerande samspel inkluderade Brister i informationsutbyte och kommunikation, samt Att uppleva exkludering. Tredje temat Betydelsen av en vårdrelation inkluderade undertemana Upplevelsen av en mellanmänsklig relation, Att uppleva kontinuitet i vårdteamet samt Att se till familjens mående.

Slutsats: I den familjecentrerade omvårdnaden visade sig upplevelser av god kommunikation, samspel, acceptans och ömsesidighet vara högt värderade i relationen till sjuksköterskan. Därmed kan litteraturöversikten bidra med ökad kunskap samt förståelse för hur familjer upplever familjecentrerad omvårdnad vid långvarig sjukdom. Den fördjupade kunskapen från resultatet är vidare användbart vid samtlig vårdkontakt mellan sjuksköterska och familj, då det ger en indikation på vad familjer värderar i relationen mellan familj och sjuksköterska.  

Background: Long-term illnesses affect a significant proportion of Sweden’s population, with consequences extending far beyond the patient. The family assumes a pivotal role in the patient’s long-term illness and is thereby also affected, both emotionally and practically. Identity changes, adaptation to new life patterns and development of a close relationship between the family and nurses are key aspects regarding changes related to long-term illness. Previous research suggests that an interpersonal approach combined with family-centered care, has a positive impact on the healthcare experience and the well-being of the family.

Aim: To illustrate families’ experience of family-centered care in the context of long-term illness.  Method   A non-systematic, qualitative review of literature with integrated analysis was conducted, using ten original scientific articles. The articles were retrieved by relevant search terms from CINAHL and PubMed databases, as well as through manual searches. All articles underwent a thorough qualitative assessment.

Results: The analysis resulted in three main themes and eight subthemes. The first theme, The Different Roles in Care including the subthemes The Importance of Role Distribution in Care Collaboration, The Importance of Participation, and To Advocate on the Behalf of the Patient. The second theme, Consequences of Dysfunctional Interaction, included Deficiencies in Information Exchange and Communication and To Experience Exclusion. The third theme, The Significance of Care Relationship, included the subthemes The Experience of an Interpersonal Relationship, To Experience Continuity in the Care Team, and To Attend the Family’s Well-Being.

Conclusions: In family-centered care experiences of communication, interaction, acceptance, and reciprocity were shown to be highly valued by families in their relationship with the nurse. This non-systematic review can thereby contribute to increased knowledge and understanding of how families experience family-centered care in the context of long-term illness. Furthermore, the in-depth knowledge from the results is applicable to all nursing-family encounters as it provides insight into what families value in the nurse-family relationship.