Bakgrund 

I världen är cirka 110 miljoner människor tvångsförflyttade och tvingats fly från sina hem. Att vara på flykt är en viktig hälsobestämande faktor som har en stor påverkan på välmående och livskvalitet. Cirka hälften av alla som tvingats fly är kvinnor. Kvinnor som befinner sig i flyktsituationer utsätts i större utsträckning av diskriminering, sexuellt våld och våld baserat på deras kön. Kvinnor som tvingats fly har en högre prevalens av både fysiska och psykiska problem jämfört med män i liknande omständigheter. 

Syfte 

Syftet var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av att ha tvingats fly till ett västerlänskt land upplever hälso- och sjukvården. 

Metod 

Litteraturöversikten var icke-systematisk med kvalitativ ansats baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Databaserna som användes för datainsamling var Pubmed och CINAHL. En integrerad analys användes vid bearbetningen av datan. 

Resultat 

Resultatet identifierade fem kategorier; spåkets betydelse, vårdare-patient realationer, kulturell identitet, familjen som en del av vården, fysisk tillgänglighet. Resultatet visar hur flyktingkvinnors upplevelse av hälso- och sjukvården i västervärlden är. Vilka hinder och svårigheter de möter vid kontakt med sjukvården, stigma och skam, samt hur de vill bli bemötta. 

Slutsats 

Kvinnor som tvingats fly möter utmaningar relaterade till hälso- och sjukvården. Utmaningarna är både institutionella, individuella och kulturella. En ytterligare dimension är rollen som kvinna och den anpassning och förståelse som behöver tillgodoses inom vården för att skapa tillit och bibehålla individens integritet. Genom transkulturell omvårdnad kan sjuksköterskan möta dessa kvinnor på ett mer personcentrerat sätt och främja hälsa och välbefinnande. 

Background 

In the world, approximately 110 million people are forcibly displaced and have been forced to flee their homes. Being a refugee is a significant determinant of health that has a major impact on well-being and life quality. Around half of those forcibly displaced are women. Women in refugee situations are more likely to experience discrimination, sexual violence, and gender-based violence. Women who have been forcibly displaced have a higher prevalence of both physical and mental health problems compared to men in similar circumstances. 

Aim 

The aim was to highlight how women with the experience of being forcibly displaced to a Western country experience healthcare. 

Method 

The literature review was non-systematic, using a qualitative approach based on 11 qualitative scientific original articles. PubMed and CINAHL were the databases used for data collection, and an integrated analysis was employed in the data processing. 

Results 

The results identified five categories: the importance of language, carer-patient relationships, cultural identity, the family as part of care, and physical accessibility. The results show refugee women's experience of healthcare in the Western world, including what obstacles and difficulties they face in contact with healthcare, stigma, and shame, and how they want to be treated. 

Conclusions 

Women who have been forcibly displaced face challenges related to healthcare. These challenges are institutional, individual, and cultural. An additional dimension is the role of being a woman and the adaptation and understanding required within healthcare to build trust and maintain the individual's integrity. Through transcultural nursing, nurses can engage with these women in a more person-centered manner and promote health and well- being.