Bakgrund: Personer med kronisk livsbegränsande sjukdom kan ha nytta av att erbjudas ett palliativt förhållningssätt och den palliativa vårdens kunskaper om symtomlindring och närståendestöd. Traditionellt sett har palliativ vård utgått från personer med cancer.  Det är fortsatt ovanligt att alla personer som behöver erbjuds tillgång till palliativ vård, vilket leder till en ojämlik vård och onödigt lidande hos den enskilde. Specialistsjuksköterskan i palliativ vård ska identifiera brister i vården och initiera och leda förbättringsarbete. Livskvalitet är ett utfallsmått som utgår från personen som vårdas och det som beskrivs som målet med palliativ vård. För att undersöka om tidig integrering av palliativt förhållningssätt inom kronisk livsbegränsande vård utanför cancervården har ett värde för de personer som vårdas kan utfallsmått som livskvalitet användas. Att undersöka evidens inom området är därför angeläget.

Syfte: Syftet var att beskriva hur tidig integrering av ett palliativt förhållningssätt inom vård av personer med kronisk livsbegränsande sjukdom annan än cancer påverkar personernas hälsorelaterade livskvalitet.

Metod: Litteraturöversikt med deduktiv ansats, där vetenskapliga databaser Pubmed, CINAHL och PsykInfo användes. 13 artiklar inkluderades och analyserades utifrån teoretiska ramverket Conceptuel Model for Health-related quality of life (Wilson & Cleary, 1995).

Resultat: Domäner av livskvalitet som symtomstatus och övergripande livskvalitet förbättras för personer med kroniskt livsförlängande sjukdom utanför cancervården när palliativt förhållningssätt integreras med sedvanlig vård.

Slutsats: Att tidigt integrera palliativt förhållningssätt i vården förbättrar livskvalitet hos personer som vårdas och tar oss närmare målet att fler personer med allvarlig sjukdom får en vård av hög kvalitet där symtom hanteras och situationens komplexitet tas om hand på ett bra sätt.