Bakgrund: Att få besked om infertilitet kan beskrivas som en livskris. En fertilitetsutredning kan klargöra orsaken. Barnmorskans kompetensområde innefattar att främja förmågan att kunna fortplanta sig och möjligheten att kunna få friska barn.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå IVF-behandling under tidsperioden då Covid-19 pandemin pågick.

Metod: En kvalitativ metod, i form av netnografi har använts. En icke-deltagande observation valdes, genom en granskning av sju bloggar. Materialet analyserades med hjälp av Kozinets metod för analys av netnografiskt material.

Resultat: Analysprocessen resulterade i sex teman och sex kategorier. Huvudkategorierna var följande; en lång väntan, att hålla hårt i hoppet, behandlingen i praktiken, betydelsefulla relationer, ständig oro och samla kraft. 

Slutsats: Att gå igenom en IVF-behandling är en påfrestande upplevelse för kvinnorna och att lägga till en pandemi på en redan svår situation gav upphov till ökad stress, känsla av ensamhet och oro. Att få besked om att få beviljad behandling ledde till en känsla av ökat hopp. Upplevelserna av de praktiska momenten pekade på att injektionsbehandling och äggplock var särskilt svåra. Att inte få ha med sig en medföljare till följd av restriktioner, ledde till känslor av ensamhet och orättvisa.

Background: Being notified of infertility can be described as a life crisis. A fertility assessment can clarify the cause. The midwife's area of expertise includes promoting the ability to reproduce and the possibility of being able to have healthy children.

Aim: The aim was to describe women's experiences of undergoing IVF treatment during the time period when the Covid-19 pandemic was ongoing.

Method: A qualitative method, in the form of netnography has been used. A non-participatory observation was chosen, through a review of seven blogs. The material was analyzed using Kozinet's method of analysis of netnographic material.

Results: The analysis process resulted in six themes and six categories. The main categories were as follows; a long wait, to hold tight to hope, treatment in practice, meaningful relationships, constant worry and gathering strength.

Conclusion: Going through an IVF treatment is a stressful experience for the women and adding a pandemic to an already difficult situation gave rise to increased stress, feelings of loneliness and worry. Being told to receive treatment led to a sense of increased hope. The experiences of the practical elements indicated that injection treatment and egg picking were particularly difficult. Not being allowed to have a companion with you as a result of restrictions, led to feelings of loneliness and injustice.