Bakgrund

Depression och ångestsyndrom är stora folkhälsosjukdomar och en vanlig orsak till kontakt med primärvården. Det saknas tydligt vetenskapligt underlag och konsensus kring effekterna av fysisk aktivitet vid dessa tillstånd. Ur sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv kan fysisk aktivitet ses som ett alternativ till sedvanlig behandling vid depression och ångestsyndrom, med få biverkningar och risker. Det blir därav intressant att undersöka effekterna av fysisk aktivitet vid depression och ångestsyndrom för att guida sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet och öka kunskapen inom området.

Syfte

Syftet var att beskriva effekterna av fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression och ångestsyndrom.

Metod

Totalt sammanställdes 17 kvantitativa randomiserade kontrollerade studier i en icke- systematisk litteraturöversikt för att ge en aktuell bild av forskningen inom valt område. Med tydliga bärande begrepp samt inklusions- och exklusionskriterier genomfördes sökningar i databaserna PubMed och CINAHL för en integrerad dataanalys.

Resultat

Av resultatet framkom oavkortat positiva effekter av fysisk aktivitet vid depression och ångestsyndrom, tydliga redan efter ett fåtal veckor och med bibehållen reduktion av symtom i upp till ett år. Detta i form av minskade depressiva symtom, sänkt ångest och en reducerande effekt på sjukdomens svårighetsgrad. Förbättrad kondition och styrka, samt en minskad risk för andra sjukdomar noterades som positiva bieffekter. Fysisk aktivitet i kombination med psykoedukation eller annan behandling gav störst reducering på symtomen.

Slutsats

Sammantaget tycks fysisk träning positiv vid depression och ångestsyndrom, oavsett intensitetsnivå eller träningsform och ger bäst effekt som kombinationsbehandling. Den fysiska aktivitetens bieffekter ger dessutom fler hälsofördelar. Resultatet visar att det finns anledning att nyttja fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression och ångestsyndrom i högre grad än vad som sker idag. Fortsatta studier krävs för att undersöka ångestnivåns påverkan på utfallet, komorbiditet och följsamhet, med ett bredare genusperspektiv inkluderat.

Background

Depression and anxiety disorders are public health challenges and a common cause of contact with primary care. There is a lack of consensus regarding the effect of physical activity in these conditions. From a nursing perspective, physical activity can be seen as an alternative treatment to depression and anxiety disorders, with few side effects and risks. Therefore, it is of interest to investigate the efficacy of physical activity in depression and anxiety disorders to increase knowledge and guide nurses in their care.

Aim

The aim was to describe the effect of physical activity as a health promoting nursing treatment in depression and anxiety disorders.

Method

A total of 17 quantitative randomized controlled trials, published 2012-2022, were summarized as a non-systematic literature review. With key concepts and carefully selected inclusion- and exclusion criteria, searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL for articles to include in the integrated data analyses.

Results

Current science shows predominantly positive effects on depression and anxiety disorders. Results showed a decrease in depressive symptoms as well as anxiety. Positive side effects were improved cardiovascular fitness and strength, as well as a reduced risk of other diseases. The greatest effects were observed when physical activity was combined with psychoeducation or other treatments.

Conclusions

Overall, physical activity seems to have a positive effect on depression and anxiety disorders, regardless of intensity or format. The combination of exercise and antidepressants or psychotherapy is preferred to obtain the best effect of physical activity. The positive side effects on the body are yet another gain and physical activity as a treatment for depression and anxiety disorders is a well fit, and underused treatment alternative. Future research should focus on the efficacy of anxiety levels on treatment outcome, comorbidity, and compliance, with a gender perspective included.