Bakgrund

Stroke är en ledande orsak till dödsfall och funktionsnedsättning i Sverige, orsakat avblodpropp (ischemisk) eller blödning (hemorragisk) i hjärnan. Viktiga riskfaktorer är högtblodtryck, övervikt, rökning och inaktivitet. Primär prevention fokuserar på riskhantering,medan sekundär prevention minskar risken för återfall genom läkemedel och anpassadbehandling. Stroke kan orsaka komplikationer som afasi, motoriska störningar och poststroke fatigue (PSF), en ihållande trötthet som inte lindras av vila. Behandling för strokeinkluderar snabb diagnos, trombolys, trombektomi och rehabilitering med ettmultidisciplinärt team. PSF hanteras genom personcentrerad vård där sjuksköterskor stödjerpatienterna för att främja återhämtning och livskvalitet.

Syfte

Syftet var att beskriva erfarenheter av poststroke fatigue.

Metod

En icke-systematisk litteraturgenomgång i PubMed och CINAHL undersökte upplevelser avpost-stroke fatigue, med fokus på peer-reviewed artiklar från 2014–2024 om vuxna patienter,vårdare och vårdpersonal. Kvantitativa studier och de som inte fokuserade påpatientupplevelser exkluderades. Sökningen använde MeSH-termer, fria sökord ochmanuella sökningar, vilket resulterade i elva artiklar som granskades enligt Sophiahemmethögskolas kriterier och analyserades med integrerad dataanalys.

Resultat

Litteraturöversikten identifierade två huvudkategorier, beskrivningar av hur poststrokefatigue påverkar individer, Strategier och behov vid poststroke fatigue. Dessa ger en djupareförståelse för strokeöverlevares upplevelser och vårdpersonalens utmaningar, vilket bidrartill en helhetsbild av livet med PSF och de vårdbehov som följer.

Slutsats

Slutsatsen visar att PSF påverkar strokeöverlevare på flera sätt och försämrar deraslivskvalitet. Personcentrerad vård, olika hanteringsstrategier och stöd från vårdpersonal ochnärstående är avgörande. Framtida forskning bör utveckla bättre mätverktyg ochindividanpassade behandlingar. Kliniskt krävs personcentrerad vård och multidisciplinärtsamarbete för bättre återhämtning.

Background

Stroke is a leading cause of death and disability in Sweden, caused by a blood clot (ischemic)or bleeding (hemorrhagic) in the brain. Key risk factors include high blood pressure, obesity,smoking, and inactivity. Primary prevention focuses on risk management, while secondaryprevention reduces the risk of recurrence through medication and tailored treatment. Strokecan lead to complications such as aphasia, motor disturbances, and post-stroke fatigue (PSF),a persistent fatigue that is not relieved by rest. Treatment includes rapid diagnosis,thrombolysis, thrombectomy, and rehabilitation with a multidisciplinary team. PSF ismanaged through person-centered care, where nurses support patients to promote recoveryand quality of life.

Aim

The aim was to describe experiences of post-stroke fatigue.

Method

A non-systematic literature review in PubMed and CINAHL examined experiences of poststroke fatigue, focusing on peer-reviewed articles from 2014–2024 involving adult patientsand healthcare professionals. Quantitative studies and those that did not focus on patientexperiences were excluded. The search utilized MeSH terms, free keywords, and manualsearches, resulting in eleven articles that were reviewed according to Sophiahemmetuniversity's criteria and analyzed using integrated data analysis.

Results

The literature review identified two main categories: Descriptions of how post-stroke fatigueaffects individuals, and Strategies and needs related to post-stroke fatigue. These provide adeeper understanding of stroke survivors' experiences and the challenges faced by healthcareprofessionals, contributing to a comprehensive view of life with PSF and the care needs thatfollow.

Conclusions

The conclusion shows that post-stroke fatigue (PSF) affects stroke survivors in multipleways and reduces their quality of life. Person-centered care, different strategies, and supportfrom healthcare providers and loved ones are essential. Future research should focus ondeveloping better measurement tools and personalized treatments. Clinically, personcentered care and multidisciplinary collaboration are necessary for improved recovery.