Bakgrund: Arbetsmiljön för ambulanspersonal är frekvent präglat av stress, trauman och stressfulla situationer som kan leda till både psykiska och fysiska sjukdomar. Hantering och åtgärder mot stress är av stor vikt för att behandla och motverka ohälsa. Vid en allt ökad belastning inom ambulanssjukvården ställs höga kvar på ambulanspersonalen att utföra uppgifter under tidspress, stress och vid lite vila mellan arbetspassen och ärenden. Miljön ambulanspersonalen vistas i har en inverkan på stressnivåerna. Känslan av sammanhang är en central punkt för välmående hos ambulanspersonalen. Stress har en påverkan på ambulanspersonalens funktionsförmåga som kan komma att påverka patientsäkerheten och omvårdnaden för patienten.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ambulanspersonalens upplevelse och hantering av stress. 

Metod: Metoden som använts i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Sammanlagt användes 15 vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. 

Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och totalt åtta underkategorier. Stress och dess påverkan på ambulanspersonalen, patientsäkerhet, utlösande faktorer för stress samt hantering av stress. De huvudsakliga utlösande faktorerna för stress var vårdande av barn samt förlossning, stressorer kopplat till miljön, bristande erfarenhet samt hot och våld. Stress och dess påverkan på ambulanspersonalen kan bero på fysiologiska samt psykologiska aspekter. Stress visade sig bidra till både fysisk och psykisk ohälsa vilket påverkar ambulanspersonalens sociala liv. Stressen hade också en påverkan på patientsäkerheten där stress kan vara en faktor till vårdskada. Ambulanspersonal påverkad av stress ansågs ha en negativ effekt på omvårdnaden. Individuell preferens förkom av vad ambulanspersonalen själva ansågs passa bäst gällande copingstrategier.

Slutsats: Stress och stressorer är komplext och individuellt. Gemensamma stressorer ses till bland annat vårdande av barn, förlossning, vårdmiljön samt hot och våld. Stressad ambulanspersonal verkar sämre och effekten ses i privatlivet, den egna hälsan samt patientsäkerheten och omvårdnaden. Adekvat träning i stresshantering är indicerat och behovet av ytterligare forskning ses fördelen i ambulanspersonalens samt patienternas välmående, fritt från vårdskador.

Background: The work environment for ambulance personnel is frequently characterized by stress, trauma and stressful situations that can lead to both mental and physical illnesses. Management and measures against stress are of great importance for treating and counteracting illness. With an increasing workload in the ambulance service, high requirements are left on the ambulance staff to perform tasks under time pressure, stress and at a little rest between work shifts and errands. The environment the ambulance staff stays in has an impact on stress levels. The sense of coherence is a central point for the well-being of the ambulance staff. Stress has an impact on the ambulance staff's ability to function, which can affect the patient safety and the care for the patient.

Aim: The aim of this study was to shed light on the ambulance staff's experience and management of stress.

Method: The method used in the study is a literature review with a systematic approach where both qualitative and quantitative scientific articles were included. A total of 15 scientific articles were used to answer the aim.

Results: The results were divided into four categories with eight subcategories in total. Stress and its impact on ambulance personnel, patient safety, triggers for stress and stress management. The main triggering factors for stress were childcare and childbirth, stressors linked to the environment, lack of experience and threats and violence. Stress and its impact on ambulance personnel could be physiological and psychological aspects. Stress was shown to contribute to both physical and mental illness, which also affects their social lives. Stress also had an impact on patient safety where stress can be a factor in healthcare injury. Ambulance staff affected by stress that the care and nursing against patients was compromised. It was seen to an individual preference of what the ambulance staff considered to suit best regarding coping strategies. 

Conclusion: Stress and stressors are complex and individual. Common stressors are seen in, among other things, childcare, childbirth, the care environment and threats and violence. Stressed ambulance personnel had a negative work ability, and the effect is seen in private life, one's own health as well as patient safety and nursing. Adequate training in stress management is indicated and the need for further research is seen in the benefit of the ambulance staff and patients' well-being, free from medical injuries.