shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2186
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    al-Jeddahwi, Farida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmberg, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    "Ska man behöva acceptera att blir slagen varje dag?": en kvalitativ intervjustudie om vårdrelationens betydelse vid hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hot och våld påverkar den svenska vården och de sjuksköterskor som är verksamma inom den negativt, både professionellt och privat. Problemet med hot och våld är särskilt vanligt inom den psykiatriska slutenvården där över hälften av alla sjuksköterskor uppger att de utsatts för hot och våld under det senaste året.

    Syfte

    Syftet var att identifiera faktorer som sjuksköterskor upplevde påverka omvårdnaden och vårdrelationen i hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod

    Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer tillämpades, där sex sjuksköterskor intervjuades, varav en pilotintervju som inkluderades i studien. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys.

    Resultat

    Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdrelation som en viktig faktor i förebyggandet av hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att god vårdrelation byggde på respekt för människan, ett gott bemötande och god kommunikation. De största hindren som förelåg mot skapandet av god vårdrelation upplevdes vara tidsbrist och bristande möjlighet till reflektion. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett större behov av att ges möjlighet till reflektion för att undvika att bli känslomässigt desensibiliserade och att denna funktion upplevdes saknas vid deras arbetsplatser.

    Slutsats

    Det förelåg ett behov av utökad möjlighet till reflektion och handledning för sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att möjligheten till reflektion och rutiner för genomförande av reflektion saknades. Det förelåg ett behov hos klinikers och avdelningars ledning att möjligöra för denna funktion inom psykiatrisk slutenvård.

  • 52.
    Allerborg, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sundqvist, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Dysfagi : omvårdnad vid dysfagi till följd av stroke: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 53.
    Allerstrand, Ylva
    Sophiahemmet Högskola.
    Kommunikation i omvårdnad av äldre invandrare: svårigheter som sjuksköterskan kan ställas inför i omvårdnaden av den äldre invandraren då ett gemensamt språk saknas och hur hon hanterar dessa svårigheter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 54.
    Allinger, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att möta patienter från familjeorienterade kulturer2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 55.
    Allodi Westling, Axel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ersson Kihlander, Fredric
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans stöd vid psykossjukdom: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att leva med psykossjukdomar kan innebära en rad effekter för patienter. Förlust av kognitiv funktion, olika typer av hallucinationer och avtrubbade affekter för att nämna ett fåtal. En konsekvens till dessa symtom kan vara förlusten av det sociala samspel och den kontakt som relationen mellan vårdad och vårdare kräver. För patienter innebär psykossjukdomar på många sätt en ökad utsatthet. För att minska denna utsatthet behöver patientens egna resurser stärkas för att öka dennes känsla av sammanhang

    .

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar för att stödja patientens egna resurser i syfte att minska utsatthet vid vård av psykossjukdomar.

    Metod

    Litteraturöversikt som genomfördes i databaserna Cinahl Complete, Psykinfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades.

    Resultat

    Resultatet visade att för att öka patienternas känsla av sammanhang så måste sjuksköterskor arbeta för att stärka tre komponenter. Patienterna behöver få information av sjuksköterskan för att förstå sin situation men också verktyg för att kunna ta till sig den givna informationen. Sjuksköterskor kan med hjälp av mindfulness och Therapeutic body wraps hjälpa patienter att hantera sina känslor och den situation de befinner sig i.

    Slutsats

    Sjuksköterskan kan genom sitt arbete stärka patienters egna resurser för att minska utsatthet på flera sätt. Viktigt är att patienten skall vara så delaktig som möjligt för att inte utsattheten skall öka ytterligare.

  • 56.
    Alm, Julia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bager, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevention av klamydia: erfarenheter, hinder och möjligheter2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 57.
    Alm, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterat hot och våld: en litteraturstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hot och våld mot ambulanspersonal blir allt vanligare i samhället. Frekvensen av hot och våld mot ambulanspersonal är hög. Ambulanspersonal rapporteras ha den största risken att utsättas för våld på arbetsplatsen då de oftast är dem som först möter patienten när akutsjukvård behövs. Arbetsrelaterat hot och våld på arbetsplatser påverkar arbetsgivare och arbetstagare i form av trivsel, ekonomi och vårdkvalitet.

    Syftet var att belysa det vetenskapliga underlaget för ambulanspersonalens upplevelse och hur de påverkas av arbetsrelaterat hot och våld.

    Metoden var litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar ingick där resultatet analyserades med en integrerad dataanalys och redovisas i kategorier och underkategorier.

    I kategorin, ambulanspersonalens yttre påverkan av hot och våld som baserats på underkategorierna Oro för egen säkerhet och teamets betydelse, Risker i arbetet samt kategorin, Att kunna värna om patientsäkerheten, visade resultatet en oro för egen säkerhet, vikten av stöd från arbetsgivare och kollegor. Resultatet visade hur risken att utsättas för hot och våld ökade då patienterna var påverkade av droger eller alkohol samt arbete under natten. Möjlighet och svårigheter att kunna värna om patientsäkerheten vid våldsamma situationer uppstår. Kategorin ambulanspersonalens inre påverkan av hot och våld, baserad på underkategorierna Långvarig stress och utsatthet samt Posttraumatiskt stressyndrom PTSD, påvisade resultatet hur personalen upplevde långvarig stress, personlighetsförändring och i en del fall hade en ökad risk att utvecklade posttraumatiskt stressyndrom vid upprepad utsatthet av arbetsrelaterat hot och våld.

    Studiens resultat visar att arbetsrelaterat hot och våld hos ambulanspersonalen är ett stort problem både för arbetstagaren som arbetsgivaren och påverkar i sin tur patienternas omvårdnad och det egna välbefinnandet. Ambulanspersonalen påverkas både mentalt som kroppsligt av utsattheten av hot och våld. Upplevelsen av välbefinnandet för ambulanspersonalen försämras och arbetsinsatserna i omvårdnaden påverkas.

  • 58.
    Alm, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lund, Elsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur vårdgivares hälsopedagogiska funktion kan stödja egenvård och välbefinnande hos patienter med Diabets Mellitus2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 59.
    Almersson, Camilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att arbeta med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer: amerikansk hjälppersonals tankar och upplevelser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sedan 1970-talet har studier visat att män och kvinnor utövar våld i nära relationer till liknande grad. Även senare år har studier genomförts som visar att både män och kvinnor kan utöva och vara utsatta för våld i nära relationer.

    Män som blivit utsatta för våld i nära relationer söker hjälp både hos informella resurser som familj och vänner, samt hos formella resurser som hälso- och sjukvårdspersonal och hjälporganisationer. Männen upplever att de har blivit hjälpta till olika grad. Majoriteten av de män som sökt hjälp från olika hjälporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjälpsamma, och många gånger har männen upplevt att de blivit dåligt bemötta.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur amerikansk hjälppersonal arbetar med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer samt deras tankar och upplevelser runt våldet.

    Metod

    Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    Hjälppersonalens arbete med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer, samt deras tankar och upplevelser runt våldet resulterade i tre övergripande teman. Tema ett handlar om de män hjälppersonalen kommer i kontakt med. Tema två behandlar hur hjälppersonalen förhåller sig och arbetar i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer samt hur de arbetar med ämnen runt männen. Tema tre handlar om hjälppersonalen som arbetar med männen, deras tankar och upplevelser om våldet samt om samhället och heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer.

    Slutsats

    Hjälppersonalen mötte män som upplevde olika typer av våld, reagerade och hanterade våldet på olika sätt. Deras arbete med heterosexuella män som utsatts för våld i nära relationer bestod av direkt arbete med männen utifrån deras behov och administrativt arbete för att på diverse sätt underlätta männens hjälpsökande. En annan del av hjälppersonalens arbete bestod av att nå ut till samhället och dess olika professioner. Arbetet påverkade hjälppersonalen på varierande sätt, bland annat kunde arbetet vara givande. Starka barriärer uppgavs vara extra viktigt för att inte påverkas negativt av sitt arbete.

  • 60.
    Almerén, Rebecca
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundquist, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    "Du får inte dö på en söndag": sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på akutkirurgisk avdelning.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.

    Metod

    Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.

    Resultat

    Sjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård. Vidare beskrevs det hur tidsbristen påverkade kvaliteten på den palliativa vården. En avsaknad av riktlinjer försvårade vården,vilket fick sjuksköterskorna att förlita sig på varandra och erfarna kollegor. Sjuksköterskorna lyfte fram närstående som stundtals påfrestande och hindrande i deras arbete, men även som en stor tillgång. Teamarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor belystes som en trygghet.

    Slutsats

    Sjuksköterskor på akutkirurgiska avdelningar känner sig trygga i vårdandet av patienter i livets slutskede, men upplever tidsbristen som det största hindret för att ge god palliativ vård.

  • 61.
    Almlöf, Amelia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Göranson, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 62.
    Almqvist, Anneli
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 63.
    Almqvist, Henrik
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Surma, Elena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjusköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med demenssjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 64.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brengesjö, Ellinor
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser av att föda i vatten2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 65.
    Alnebo, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Foss, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sociala mediers betydelse för personer med multipel skleros2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder.

    Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt.

    Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården.

    Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år.

    Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet.

    Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

  • 66.
    Alpsten, Moa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holroyd, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

  • 67.
    Alpsten, Samuel
    Sophiahemmet Högskola.
    Upptäckt och åtgärd av akutsjukvårdsrelaterad compassion fatigue: litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser.

    Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.

    Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science.

    I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen.

    Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan.

  • 68.
    Alrajhi, Asrar
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sormunen, Taina
    Sophiahemmet Högskola.
    Alsubhi, Hani
    Sophiahemmet Högskola.
    Factors affecting bedside handover between nurses in critical care area2018Inngår i: IOSR Journal of Nursing and Health Science, ISSN 2320-1940, Vol. 7, nr 4, s. 53-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Handover is an important process in nursing care especially in critical care area because it involves transferring patient data. Improving handover between nurses can lead to improved patient safety. Nurses must be qualified to provide quality care, and they need to have the nursing knowledge and skills to avoid errors and increase the well-being of patients. Nurses must view patients as the centre of care because care is the core of nursing practice. The purpose of this study was to identify factors affecting bedside handover/handoff between nurses in the critical care area from a patient safety perspective. A literature review was used as a method in this study. This method helped to identify the problem and locate articles necessary to achieve the study’s aim. The authors achieved the aim by reviewing, analysing, and examining the results from 16 primary academic studies. The articles found via searches in the PubMed database. The results showed that factors affecting bedside handover in critical care area, specifically from four aspects: nurses, patient, environment, hospital standards perspectives. In addition, the authors identified the factors affected by nurses, which related to nursing behaviour, communication skills, nurse experience, and documentation during bedside handover. Nurses need to be skilled in effective communication and work in collaboration with a high level of interaction, with successful decision-making, appropriate staff, and responsible leadership. In addition, if critical care nurses develop and update their delivery of care, that leads to achieving patient safety. The authors consider the communication and nursing experience as main points to focus on during bedside handover. Additionally, handwriting considered the main problem in the documentation, which could be resolved by typing via electronic documentation. This literature review showed that nurses need to improve bedside handover in critical care area by minimizing those factors (our finding) that to increased levels of patient safety. Nurses need to always consider the patient during nursing care practice as a centre of care.

  • 69.
    Alshaikh, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alkhodari, Mohammed
    Sophiahemmet Högskola.
    Sormunen, Taina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia2015Inngår i: Middle East Journal of Nursing, ISSN 1834-8742, Vol. 9, nr 1, s. 7-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Most patients die in hospital settings either in intensive care unit (ICU), emergency department (ED) or other departments. In Saudi Arabia, approximately 23,000 persons are diagnosed with cancer every year. According to the World Health Organization (WHO), palliative care is a holistic activity that involves physical, psychosocial and spiritual human needs to enhance quality of life for patients and their families. Palliative care is an essential aspect to be applied for patients with chronic diseases to improve their quality of life. Earlier studies have shown that physicians, nurses and nurse assistants who work in long-term care settings lack the knowledge to enforce palliative care principles due to lack of education. According to the WHO, health care professionals should be educated and trained to apply palliative care.Aim: The aim of this study was to explore nurses' knowledge about palliative care in an intensive care unit in Saudi Arabia. Method: Eight individual qualitative semi-structured interviews were conducted. Interviews were audiotaped and transcribed verbatim. Manifest content analysis was used to analyze the data. Results: The palliative care concept was not familiar for most ICU nurses but it was applied in their daily work. Most nurses provided physical care at the end of life to keep the body intact. Some nurses highlighted that dying patients did not feel pain to be treated and did not have emotions to be supported.Conclusions: Nurses had insufficient knowledge of palliative care and how to apply it in ICU setting. The provision of additional education in palliative care is recommended in order to improve the knowledge of palliative care among nurses.

  • 70.
    Alshehri, Badryah
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klarare Ljungberg, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Rüter, Anders
    Sophiahemmet Högskola.
    Medical-surgical nurses' experiences of calling a rapid response team in a hospital setting: a literature review2015Inngår i: Middle East Journal of Nursing, ISSN 1834-8742, Vol. 9, nr 3, s. 3-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The rapid response team (RRT) decreases rates of mortality and morbidity in hospital and decreases the number of patient readmissions to the intensive care unit. This team helps patients before they have any signs of deterioration related to cardiac or pulmonary arrest. The aim of the RRT is to accelerate recognition and treatment of a critically ill patient. In addition, in order to be ready to spring into action without delay, the RRT must be on site and accessible, with good skills and training for emergency cases. It has been reported that many hospitals are familiar with the concept of RRTs. There is a difference between this team and a cardiac arrest team, since the RRT intervenes before a patient experiences cardiac or respiratory arrest.

    Aim: To describe current knowledge about medical-surgical nurses' experiences when they call an RRT to save patients' lives.

    Method: The method used by the author was a literature review. The PubMed search database was used and 15 articles were selected, all of which were primary academic studies. Articles were analysed and classified according to specified guidelines; only articles of grades I and II were included.

    Results: Years of experience and qualifications characterise the ability of a medical-surgical nurse to decide whether or not to call the RRT. Knowledge and skills are also important; some hospitals provide education about RRTs, while others do not. Teamwork between bedside nurses and RRTs is effective in ensuring quality care. There are some challenges that might affect the outcome of patient care: The method of communication is particularly important in highlighting what nurses need RRTS to do in order to have fast intervention.

    Conclusion: Medical-surgical nurses call RRTs to help save patients' lives, and depend on their experience when they call RRTs. Both medical-surgical nurses and RRTs need to collaborate during the delivery of care to the patient. Good knowledge and communication skills are important in delivering fast intervention to a critically ill patient, so that deteriorating clinical signs requiring intervention can be identified.

  • 71.
    Alvarado Vitblom, Erica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hansson, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Moderns psykiska hälsa efter att hon mist sitt barn intrauterint: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige föds ungefär 440 barn döda varje år. Intrauterin fosterdöd kan beskrivas som en stilla födsel och definieras som framfödande av barn som saknar livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. En förlossning av ett dödfött barn sker på liknande sätt som en förlossning med ett levande barn. Skillnaden är att fosterhjärtljuden inte behöver övervakas eller registreras. Modern som genomgår förlossningen kan då istället få all uppmärksamhet. Att få ett dödfött barn tillhör inte en vanlig livserfarenhet och innebär en chock för föräldrarna. Intrauterin fosterdöd kan orsaka kraftiga psykiska besvär hos modern. En majoritet har planerat månader och ibland år i förväg för hur livet med ett barn kommer att bli och när barnet sedan dör intrauterint rasar hela deras värld. Sorgen efter ett barn som får en stilla födsel beskrivs som långvarig och djup, speciellt för modern som bär barnet i sin kropp.

     

    Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa moderns psykiska hälsa efter att hon mist sitt barn intrauterint.

     

    För att på lämpligt sätt besvara föreliggande studies syfte valdes en litteraturöversikt som metod. Databassökningar gjordes via PubMed, CINAHL och PsychINFO. Resultatet av sökningarna medförde att 18 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var publicerade från år 2008 till och med år 2018 och både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Vetenskaplig kvalitetsgranskning och klassificering genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas utarbetade bedömningsunderlag. Resultatet framtogs genom integrerad analys av innehåll.

     

    I resultatet framkom det att modern kan drabbas av olika psykiska besvär med varierande svårighetsgrad efter att hon mist sitt barn intrauterint. Ångest, depression, oro, tvångstankar, posttraumatiskt stressyndrom och självmordstankar förekommer. Besvären kan finnas kvar lång tid efter dödfödseln. Känslor av tomhet, olust och skuld beskrevs hos ett flertal mödrar samt skillnader i hur samhället betraktade dem på grund av socioekonomisk och kulturell status. Genom att få stöd från sjukvården och barnmorskor kunde symtomen och besvären minska. Att samla minnen, hålla i barnet, utföra ritualer, mindfulness, stödsamtal eller psykoterapi ledde till att besvären kunde minska.

     

    Slutsatsen som framkommit från föreliggande litteraturöversikt är att den psykiska hälsan hos modern kunde påverkas negativt av den kris som en intrauterin fosterdöd innebär. Hur svåra och långvariga besvären blev var beroende av tillgängligheten och kvaliteten på generellt stöd samt vårdinsatser.

  • 72. Alvariza, Anette
    et al.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet Högskola.
    Benkel, Inger
    Norinder, Maria
    Ewing, Gail
    Grande, Gunn
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Öhlen, Joakim
    Årestedt, Kristofer
    A person-centred approach in nursing: Validity and reliability of the Carer Support Needs Assessment Tool2018Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 35, s. 1-8, artikkel-id S1462-3889(18)30058-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) was developed for use among family caregivers in palliative care for assessment of their support needs. The purpose of this study was to translate and evaluate the validity and reliability of the CSNAT in a sample of Swedish family caregivers and nurses in a palliative care context.

    METHODS: Data for this validation study was collected during 2016 in the context of palliative home care in two larger Swedish cities. The study was conducted in three stages to reach conceptual, semantic, operational and measurement equivalence between the original UK version and the Swedish version. Stage I consisted of translation to Swedish. In Stage II, cognitive interviews were performed with 8 family caregivers and 10 nurses. Data were analyzed based on relevance, clarity and sensitivity. In Stage III, the CSNAT and related self-rating measures (caregiver burden, preparedness for caregiving and quality of life) were completed by 118 family caregivers. Data quality, construct validity and test-retest reliability were evaluated.

    RESULTS: The CSNAT items were considered relevant and useful to identify areas of support needs. The Swedish CSNAT showed sound psychometric properties with satisfactory data quality and few problems with missing data across items (1.8%-6.1%). All items except one correlated as expected (rho>0.3) with caregiver burden, supporting construct validity. All items had satisfactory test-retest reliability (κw=0.45-0.75).

    CONCLUSIONS: This study further adds to the validity of the CSNAT and shows in addition that it is reliable and stable for use among family caregivers in palliative care.

  • 73.
    Alvring, Thomas
    Sophiahemmet Högskola.
    Vård på plats eller hänvisning av patienten med annat transportsätt inom ett specifikt sjukvårdsområde: en granskning av förekomsten av uppdrag där patienten inte åker med ambulans till vårdinrättning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Ambulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.

    Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde.

    Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades.

    Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00–05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans. Skillnaden åskådliggörs genom att jämföra tiden mellan 09.00–10.00 då endast 6,5 procent (n=149) av ambulansuppdragen resulterade i att patienten inte behövde transporteras med ambulans och tiden mellan 01.00–02.00 då 26,4 procent (n=222) hanterades på samma sätt. Studieområdets sammanlagt nio stationer undersöktes i jämförande syfte och resultatet påvisar att det kan finnas skillnader mellan dessa stationers sätt att arbeta. Vad som ytterligare framkom vid jämförelse mellan dessa stationer var att satellitstationer som är knutna till en huvudstation arbetar mer generöst med att låta patienter vara kvar på hämtplats eller få ett annat transportsätt. Detta trots att samma personal bemannar dessa två ihopkopplade stationer. Skillnaden mellan högst relativ frekvens och lägst relativ frekvens var mellan station 2 med 22,8 procent (n=336) och station 7 med 8,6 procent (n=689). Resultatet visar när det gäller uppdragstid att ett uppdrag som resulterat i vård på plats eller hänvisning med annat transportsätt tar i mediantid 28 minuter mindre att utföra än andra uppdrag.

    Fluktuationerna över ett helt år är svårtolkade och skulle behöva ytterligare och djupare studier för att ordentliga slutsatser ska kunna dras. Dygnsfördelningen av uppdragen som inte resulterat i patienttransport pekar på att det finns ett behov av tillgång till primärvård även under jourtid. Den effekt som vård på plats kan ha skulle kunna innebära att området får en ökad beredskap vilket i förlängningen kan leda till kortare väntetider för akut sjuka patienter.

  • 74.
    Aly, Sarah
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ronkainen, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av omvårdnad vid inducerad sen abort: en intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten. En abort i andra trimestern benämns sen abort och sker genom medicinsk abort där kvinnan först får en tablett oralt för att avstanna näringstillförseln till fostret från livmodern och därefter ett vagitorium för att framkalla kontraktioner i livmodern.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av omvårdnad vid inducerad sen abort.

    Metod

    För att svara på syftet valde författarna att genomföra en kvalitativ forskningsintervju. Med en intervjuguide som grund utfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre kvinnokliniker i Stockholm.

    Resultat

    Informanterna upplevde ett behov av kompetensutveckling inom abortvård och väldigt få av dem har fått möjlighet till detta på sin arbetsplats. Informanterna upplevde att det skulle vara att föredra om kvinnan som genomgått sen abort fick ett återbesök på kliniken med anledning att följa upp fysiskt och psykiskt mående men även för att kliniken skulle få möjlighet att ta del av hennes subjektiva upplevelse av aborten. Alla informanter upplevde tidsbrist som en negativ faktor i deras arbete och vidare beskrev informanterna att de inte hade den effektiva tid de skulle vilja ha hos kvinnan.

    Slutsats

    En sjuksköterska som arbetar inom abortvård bör bland annat vara empatisk, ödmjuk och kompetent. Informanterna önskar kompetensutveckling inom abortvård, en bättre stöttning från arbetsplatsen och även uppföljning av kvinnan som genomgått abort. Tidsbrist är en negativ faktor i arbetet som samtliga informanter upplevde. Den positiva feedback informanterna får från kvinnor utgör en grund för tillfredsställelsen för sjuksköterskans arbete inom abortvård.

  • 75.
    Amaral, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malmsten, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Upp och hoppa, ät din soppa!: sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trycksår kan försämra patientens livskvalité samt orsaka lidande, ångest och det kan även vara förknippat med skam för sjuksköterskan. Det bidrar även till en stor kostnad för samhället. Förebyggandet av trycksår, vilket är sjuksköterskans ansvar, innebär att upptäcka patienter som ligger i riskzonen samt att sätta in förebyggande åtgärder i tid. Orems egenvårdsteori säger att människor uppnår hälsa och välbefinnande genom egenvård där sjuksköterskan bör motivera patienten samt ge vägledning.

    Syfte

    Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans uppfattning av sin roll samt sitt stöd till patientens egenvård, i förebyggandet av trycksår.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie och åtta halvstruktuerade intervjuer utfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetningen av intervjuerna.

    Resultat

    Sjuksköterskorna såg sitt omvårdnadsansvar som viktigt men trycksårsprevention prioriterades inte alltid. Sjuksköterskorna upplevde motivation till egenvård som svår då patienter som låg i riskzonen oftast var äldre och hade vanor som var svåra att bryta. När egenvården fungerade såg sjuksköterskan ett större engagemang hos patienterna i förebyggandet av trycksår. Sjuksköterskor överlämnade sitt omvårdnadsansvar till annan vårdpersonal som inte hade samma kunskap vilket kunde leda till felbedömningar och att trycksår missades.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna lade mer fokus på behandling istället för förebyggandet av trycksår samt överlämnade stundtals sitt omvårdnadsansvar till personal som inte besatt tillräckliga kunskaper runt trycksår vilket kunde göra att trycksår och trycksårsprevention missades. Egenvårdens betydelse vid trycksårsprevention varierade bland sjuksköterskorna och prioriterades inte alltid då sjuksköterskorna upplevde att motivationen till egenvård som svår. 

  • 76.
    Amcoff, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson Stjärnholm, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal kring sexualitet och sexuell hälsa2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Metod

    En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman.

    Resultat

    Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa.

    Slutsats

    Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

  • 77.
    Amir-Barghi, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Akupressur och elektrisk stimulering som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV): en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning (PONV) utlöses av faktorer förknippade med anestesin och det kirurgiska ingreppet. Utöver detta finns vissa patientspecifika och postoperativa faktorer som ökar risken för den enskilde att drabbas av PONV. En kombinationsbehandling av antiemetika har visat sig vara den medicinskt mest effektiva åtgärden för att förebygga PONV. Trots detta drabbas fortfarande en tredjedel av patienterna av PONV i det postoperativa skedet.

    Syftet var att belysa akupressur och elektrisk stimulering av akupunkturpunkt P6 som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV) hos vuxna patienter som genomgått kirurgi under generell anestesi.

    Tillämpad metod var en litteraturöversikt. Efter artikelsökningar i databaserna PubMed, Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] samt Web of Science, inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i litteraturöversikten. Centrala sökord var postoperative nausea and vomiting, nausea and vomiting, acupressure, acupuncture points, meridians, electric stimulation therapy och electrotherapy. Artiklarna analyserades enligt integrativ analysmetod. Två teman identifierades: Förebyggande effekt av elektrisk stimulering för incidensen och svårighetsgraden av PONV samt förebyggande effekt av akupressur för incidensen och svårighetsgraden av PONV.

    Resultatet visade att elektrisk stimulering av P6 var effektivt för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Elektrisk stimulering var även effektivt för att förebygga och minska risken för både PON och POV hos patienter med hög risk för PONV. Resultatet visade vidare att akupressur med akupressurband var mindre effektivt än elektrisk stimulering för att förebygga PONV.      

    Slutsatsen var att elektrisk stimulering tycks vara mer effektivt än akupressur för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Vidare tycks elektrisk stimulering vara en mer effektiv åtgärd för att förebygga PONV hos patienter med hög risk för PONV jämfört med patienter som har låg risk att drabbas.

    Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, akupressur, elektrisk stimulering, perioperativ vård, perioperativ omvårdnad.  

  • 78.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Health Promotion in Diabetes Care: Studies on Adult Type 1 Diabetes Patients2008Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: A landmark report has shown that improving glycaemic control among type 1 diabetes patients markedly reduces diabetes-related complications. In clinical practice, however, many patients have problems in adhering to the treatment, and thus remain in poor glycaemic control. Research suggests a more behaviour-oriented approach to diabetes, but there is a lack of evidence on the efficacy of interventions, especially for those adult type 1 diabetes patients who are in poor glycaemic control. Diabetes-related distress has been associated with poor adherence to treatment and poor glycaemic control. There is a need for validated measures in this area, to identify patients who experience diabetes-related distress. Additionally, injection technique is crucial for the management of diabetes, and lipohypertrophy is a common side effect which deserves further attention.

    Objectives: The overall aim of this thesis was to evaluate a behavioural medicine intervention among poorly controlled adult type 1 diabetes patients, and to gain a deeper knowledge in an area of diabetes self-management.

    Methods: Quantitative design was used for the studies, and the clinical settings comprised two diabetes care units in Stockholm, Sweden. Study I: The Swedish version of the Problem Areas in Diabetes (Swe-PAID-20) scale was evaluated regarding its psychometric properties by type 1 diabetes patients, as well as by an expert panel of diabetes specialist nurses. Study II: A behavioural medicine intervention based on Cognitive Behaviour Therapy (CBT) was evaluated in a randomised controlled trial among poorly controlled adult type 1 diabetes patients. Study III: Using the same sample as in study II, descriptive statistics were produced, and predictive and comparative analyses performed, in order to find predictors of or associations with improvements in glycaemic control as a response to the intervention. Study IV: In a randomised crossover trial insulin absorption in lipohypertrophic injection sites was investigated in type 1 diabetes patients.

    Results and conclusions: Study I: A three-factor solution of the scale was found, comprising sub-dimensions of diabetes-related emotional problems, treatment-related problems and support-related problems. Cronbach’s alpha for the total score was 0.94 and varied between 0.61 and 0.94 in the three subscales. The findings also supported the convergent and content validity. The Swe-PAID-20 seems to be a reliable and valid outcome for measuring diabetes-related distress in type 1 diabetes patients. Study II: Significant differences were observed with respect to HbA1c, well-being, diabetes-related distress, frequency of blood glucose testing, fear of hypoglycaemia, perceived stress, and depression, all of which improved more in the intervention group compared with the control group. The CBT based behavioural medicine intervention appears to be a promising approach to diabetes self-management. Study III: The participation rate in the study was 41% and attrition was 24%. Of those patients who actually participated in the intervention, 13% withdrew. From the regression models no predictors or associations were found with regard to improvement in HbA1c. The programme proved to be feasible in terms of design and methods. However, no clear pattern was found regarding predictors of or associations with improved metabolic control. Study IV: Impairment of insulin absorption from lipohypertrophic injection sites was also found with analogue insulins. It is suggested that patients should be advised to refrain from injecting insulin aspart into lipohypertrophic subcutaneous tissue.

  • 79.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Anderbro, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT)2012Inngår i: Omvårdnad vid diabetes / [ed] Karin Wikblad, Lund: Studentlitteratur, 2012, 2, s. 161-178Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Anderbro, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Lisspers, Jan
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    A cognitive behavior therapy-based intervention among poorly controlled adult type 1 diabetes patients: a randomized controlled trial2009Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 77, nr 1, s. 72-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the impact of a Cognitive Behavior Therapy (CBT)-based intervention on HbA(1c), self-care behaviors and psychosocial factors among poorly controlled adult type 1 diabetes patients. METHODS: Ninety-four type 1 diabetes patients were randomly assigned to either an intervention group or a control group. The intervention was based on CBT and was mainly delivered in group format, but individual sessions were also included. All subjects were provided with a continuous glucose monitoring system (CGMS) during two 3-day periods. HbA(1c), self-care behaviors and psychosocial factors were measured up to 48 weeks. RESULTS: Significant differences were observed with respect to HbA(1c) (P<0.05), well-being (P<0.05), diabetes-related distress (P<0.01), frequency of blood glucose testing (P<0.05), avoidance of hypoglycemia (P<0.01), perceived stress (P<0.05), anxiety (P<0.05) and depression (P<0.05), all of which showed greater improvement in the intervention group compared with the control group. A significant difference (P<0.05) was registered with respect to non-severe hypoglycemia, which yielded a higher score in the intervention group. CONCLUSION: This CBT-based intervention appears to be a promising approach to diabetes self-management. PRACTICE IMPLICATIONS: Diabetes care may benefit from applying tools commonly used in CBT. For further scientific evaluation in clinical practice, there is a need for specially educated diabetes care teams, trained in the current approach, as well as cooperation between diabetes care teams and psychologists trained in CBT.

  • 81.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Anderbro, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Lisspers, Jan
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Experience from a behavioural medicine intervention among poorly controlled adult type 1 diabetes patients2009Inngår i: Diabetes research and clinical practice, ISSN 1872-8227, Vol. 84, nr 1, s. 76-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe experience from a behavioural medicine intervention among poorly controlled adult type 1 diabetes patients, in terms of feasibility, predictors and associations of improved glycaemic control. METHODS: Data were collected on 94 poorly controlled adult type 1 diabetes patients who were randomised to a study evaluating the effects of a behavioural medicine intervention. Statistics covered descriptive and comparison analysis. Backward stepwise regression models were used for predictive and agreement analyses involving socio-demographic and medical factors, as well as measures of diabetes self-efficacy (DES), diabetes locus of control (DLOC), self-care activities (SDSCA), diabetes-related distress (Swe-PAID-20), fear of hypoglycaemia (HFS), well-being (WBQ), depression (HAD) and perceived stress (PSS). RESULTS: The participation rate in the study was 41% and attrition was 24%. Of those patients actually participating in the behavioural medicine intervention, 13% withdrew. From the regression models no predictors or associations of improvement in HbA(1c) were found. CONCLUSIONS: The programme proved to be feasible in terms of design and methods. However, no clear pattern was found regarding predictors or associations of improved metabolic control as the response to the intervention. Further research in this area is called for.

  • 82. Amsberg, Susanne
    et al.
    Wijk, Ingrid
    Livheim, Fredrik
    Toft, Eva
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Anderbro, Therese
    Acceptance and commitment therapy (ACT) for adult type 1 diabetes management: study protocol for a randomised controlled trial2018Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 11, artikkel-id e022234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Integrating diabetes self-management into daily life involves a range of complex challenges for affected individuals. Environmental, social, behavioural and emotional psychological factors influence the lives of those with diabetes. The aim of this study is to evaluate the impact of a stress management group intervention based on acceptance and commitment therapy (ACT) among adults living with poorly controlled type 1 diabetes.

    METHODS AND ANALYSIS: This study will use a randomised controlled trial design evaluating treatment as usual (TAU) and ACT versus TAU. The stress management group intervention will be based on ACT and comprises a programme divided into seven 2-hour sessions conducted over 14 weeks. A total of 70 patients who meet inclusion criteria will be recruited over a 2-year period with follow-up after 1, 2 and 5 years.The primary outcome measure will be HbA1c. The secondary outcome measures will be the Depression Anxiety Stress Scales, the Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey, the Swedish version of the Problem Areas in Diabetes Scale, The Summary of Self-Care Activities, Acceptance Action Diabetes Questionnaire, Swedish Acceptance and Action Questionnaire and the Manchester Short Assessment of Quality of Life. The questionnaires will be administered via the internet at baseline, after sessions 4 (study week 7) and 7 (study week 14), and 6, 12 and 24 months later, then finally after 5 years. HbA1c will be measured at the same time points.Assessment of intervention effect will be performed through the analysis of covariance. An intention-to-treat approach will be used. Mixed-model repeated measures will be applied to explore effect of intervention across all time points.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study has received ethical approval (Dnr: 2016/14-31/1). The study findings will be disseminated through peer-reviewed publications, conferences and reports to key stakeholders.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: NCT02914496; Pre-results.

  • 83.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    The psychometric properties of the Swedish version of the Problem Areas in Diabetes Scale (Swe-PAID-20): scale development2008Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 45, nr 9, s. 1319-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Considering the importance of psychological aspects in the management of diabetes, there is a need of validated measurements in this area. Such tools make it possible to screen patients for specific conditions as well as they serve as reliable measures when evaluating medical, psychological and educational interventions. OBJECTIVES: The current study was conducted to adapt the Problem Areas in Diabetes Scale for use among Swedish-speaking patients with type 1 diabetes and to evaluate the psychometric properties. DESIGN: Methodological research design was used in this study. SETTING AND PARTICIPANTS: A convenience sample of 325 type 1 diabetes patients was systematically selected from the local diabetes registry of a university hospital in Stockholm, Sweden. METHODS: Following the linguistic adaptation using the forward-backward translation method, the 20-item PAID was answered by the selected patients. Statistics covered exploratory factor analysis, Cronbach's alpha, convergent validity and content validity. RESULTS: In the factor analysis a three-factor solution was found to be reasonable with the sub-dimensions diabetes-related emotional problems (15 items), treatment-related problems (2 items) and support-related problems (3 items). Cronbach's alpha coefficient for the total score was 0.94 and varied between 0.61 and 0.94 in the three subscales. The findings also gave support for the convergent and content validity. CONCLUSIONS: The Swedish version of the Problem Areas in Diabetes Scale (Swe-PAID-20) seems to be a reliable and valid outcome for measuring diabetes-related emotional distress in type 1 diabetes patients.

  • 84.
    Anckarman, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jonsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Men vadå, pappa nu?: pappans upplevelse av att ha ett för tidigt fött barn på neonatalavdelning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa.

    Syfte

    Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning.

    Metod

    Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet.

    Slutsats

    Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

  • 85. Ancker, Thérèse
    et al.
    Gebhardt, Anja
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Tidig förlust: kvinnors upplevelse av missfall2012Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 32, nr 1, s. 32-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Up to 15 percent of all diagnosed pregnancies end in miscarriage. The loss can cause deep sorrow with complex emotional reactions as a result. Research shows that women often feel alone with their experiences of miscarriage and experience a wide range of emotions. The aim of this study was to describe the mourning woman’s experiences of early miscarriage. Six women who repeatedly had undergone miscarriage at a desired pregnancy were interviewed. The interviews were semi structured and analyzed with qualitative content analysis. The findings show that the miscarriages significantly affected the women’s life. Several psychological needs were identified, of which the most important were the need to feel unconditionally understood and having people at their side who attentively listen, provide security and respect their loss. These needs were rarely met in a satisfactory manner in health care. Regarding the women’s strong emotional reactions, it is desirable to have a routinely scheduled follow-up in which the women’s entire experience of the miscarriage is taken into consideration.

  • 86.
    Ancker, Thérèse
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Patzwahl, Anja
    Sophiahemmet Högskola.
    Tidig förlust: kvinnors upplevelse av missfall2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 87.
    Anderbro, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Behavior change intervention and fear of hypoglycemia in type 1 diabetes2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: Individuals with type 1 diabetes require lifelong insulin supply as well as behavioral adjustments for good treatment result. Only a minority reach the goal for glycemic control set in order to reduce the risk of severe long-term complications. Interventions based on cognitive behavior therapy (CBT) have been proposed to improve diabetes-management, but evidence for its efficacy in adults with poorly controlled type 1 diabetes is sparse. One common barrier to optimal diabetes-management is fear of hypoglycemia (FOH), especially in those who have experienced severe hypoglycemic episodes. Thus there is a need for a valid and reliable instrument to assess individuals who are affected by FOH. It is also vital to identify factors associated with FOH in order to find targets for interventions to reduce fear.Aim: The overall aims of this thesis were to evaluate a CBT intervention for poorly controlled individuals with type 1 diabetes and to explore fear of hypoglycemia in an effort to gain deeper knowledge of possible targets for interventions to reduce FOH.Methods: All four studies applied quantitative designs. Study I was a randomized controlled trial in which a cognitive behavioral intervention was evaluated on poorly controlled adult persons with type 1 diabetes. Study II was a psychometric evaluation of a Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) in a survey study in adult persons with type 1 diabetes. Studies III and IV were cross-sectional survey studies employed on adults with type 1 diabetes exploring disease-specific, demographic, (studies III and IV) emotional and psychosocial factors (study IV) related to FOH.Results and conclusions: Study I: The intervention group receiving CBT showed significant improvements in HbA1c, diabetes related distress, well-being, FOH, perceived stress, anxiety and depression as well as frequency in self monitoring of blood glucose. Study II: A three- factor solution was found for the Swedish version of the HFS with the dimensions Worry, Behavior and Aloneness. Cronbach’s alpha for the total scale was 0.85 and varied between 0.63 – 0.89 in the subscales. Convergent validity was also supported with moderate correlation between Swe-HFS and Swe-PAID-20. The Swe-HFS seems to be a reliable and valid instrument to measure FOH in adults with type 1 diabetes. Study III: Seven hundred and sixty- four persons (55%) responded to the questionnaire. The HFS-Worry subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycemia, number of symptoms during mild hypoglycemia, gender, hypoglycemic symptoms during hyperglycemia and hypoglycemic unawareness. The HFS-Aloneness subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycemia, number of symptoms during mild hypoglycemia, gender, frequency of mild hypoglycemia, HbA1c, hypoglycaemic unawareness and visits to the emergency room because of severe hypoglycemia. FOH proved to be more prevalent in females. Frequency of severe hypoglycemia was identified as the most important factor associated with FOH. Study IV: A total of 469 (61%) persons responded to the questionnaire. The HFS was significantly associated with The Anxiety Sensitivity Index, the Anxiety subscale of Hospital Anxiety and Depression Scale and Social Phobia Scale. Together with the disease-specific factors the regression model explained 39% of the variance. Support for a positive association between FOH and anxiety was present and previously identified gender differences were confirmed. Differences between the subgroups on factors associated with FOH were found that may have implications in developing interventions

  • 88.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Adamson, U
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2010Inngår i: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 27, nr 10, s. 1151-8Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims  The aim of this study was to examine the fear of hypoglycaemia and its association with demographic and disease-specific variables in a large and unselective population of adult patients with Type 1 diabetes. Methods  Questionnaires were sent by post to all patients with Type 1 diabetes who were identified in the local diabetes registries of two hospitals in Stockholm, Sweden (n = 1387). Fear of hypoglycaemia was measured using the Swedish Hypoglycaemia Fear Survey, the Worry subscale and the Aloneness subscale. Demographic variables and disease-specific factors were collected from patients' self reports and medical records. Univariate analysis and multiple stepwise linear regression analysis were used in the statistical analyses of the data. Results  Seven hundred and sixty-four (55%) patients participated in the study (mean age 43.3 years and mean HbA(1c) 7.0%, normal < 5.0%). The Hypoglycaemia Fear Survey - Worry subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, hypoglycaemic symptoms during hyperglycaemia and hypoglycaemic unawareness. The Hypoglycaemia Fear Survey - Aloneness subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, frequency of mild hypoglycaemia, HbA(1c) , hypoglycaemic unawareness and visits to the emergency room because of severe hypoglycaemia. Fear of hypoglycaemia proved to be more prevalent in females and indicated a different pattern between genders in relation to factors associated with fear of hypoglycaemia. Conclusions  This study identifies the frequency of severe hypoglycaemia as the most important factor associated with fear of hypoglycaemia. Moreover, for the first time, we document gender differences in fear of hypoglycaemia, suggesting that females are more affected by fear of hypoglycaemia than men.

  • 89. Anderbro, Therese
    et al.
    Amsberg, Susanne
    Moberg, Erik
    Gonder-Frederick, Linda
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    A longitudinal study of fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2018Inngår i: Endocrinology, Diabetes & Metabolism, ISSN 2057-3316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: To  investigate  fear  of  hypoglycaemia  (FoH)  longitudinally  in  a  cross-  sectional  study  of  adult  patients  with  type  1  diabetes.  Specifically,  we  investigated  two  sub-groups of patients who over 4 years either showed a substantial increase or decrease in level of FoH to identify factors associated with changes in FoH.

    Methods: The Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (HFS) along with a questionnaire  to  assess  hypoglycaemia  history  was  sent  by  mail  to  764  patients  in  2010. The responders in 2010 (n =   469) received another set of the same two ques-tionnaires in 2014. HbA1c, insulin regimen, weight and creatinine from 2010 and 2014 were obtained from medical records. Those with an absolute difference in HFS scores ≥  75th percentile were included in   the    subgroup analyses. Statistical analyses included one- sample t tests, chi- square and McNemar’s test.

    Results: The absolute difference in the HFS total score (n =   347) between 2010 and 2014 was m =   ±7.6, SD ±   6. In the increased FoH group, more patients reported a high level of moderate hypoglycaemic episodes as well as impaired awareness of hypogly-caemia in 2014 compared with the decreased FoH group. There were more subjects in the  increased  FoH  group  with  insulin  pumps  in  2014  and  in  2010.  In  the  decreased  FoH group, more patients had a high frequency of daily self- monitoring of blood glu-cose (SMBG) in 2010 and in 2014.

    Conclusions: Fear of hypoglycaemia is stable across time for most patients. Changes in fear level are associated with changes in hypoglycaemia frequency. Thus, asking pa-tients about changes in hypoglycaemia experiences is of great importance.

  • 90.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey2008Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 73, nr 1, s. 127-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective of this study was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (Swe-HFS) for use among Swedish-speaking patients with type 1 diabetes. METHODS: The HFS was translated using the forward-backward translation method and was thereafter answered by 325 type 1 patients. The psychometric properties were investigated using exploratory factor analysis, Cronbach's alpha, content and convergent validity. RESULTS: The factor analysis showed that a three-factor solution was reasonable with the subscales Behaviour/Avoidance (10 items), Worry (6 items) and Aloneness (4 items). Cronbach's alpha coefficient for the total score was 0.85. The result also supports the instrument's content validity and convergent validity. CONCLUSION: The Swedish version of the HFS appears to be a reliable and valid instrument for measuring fear of hypoglycaemia (FoH) in type 1 patients. PRACTICE IMPLICATIONS: The results from this study suggest that the Swe-HFS, an instrument that is brief and easy to administer, may be valuable in clinically assessing FoH among patients with type 1 diabetes.

  • 91.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    The role of emotional and psychosocial factors in relation to fear of hypoglycemia in adults with type 1 diabetesArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 92.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bolinder, J.
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, E.
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Pscyhosocial aspects of fear of hypoglycemia2012Inngår i: FEND 17th Annual Conference, 2012, s. 18-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 93. Anderbro, Therese
    et al.
    Gonder-Frederick, Linda
    Bolinder, Jan
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, Erik
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Fear of hypoglycemia: relationship to hypoglycemic risk and psychological factors2014Inngår i: Acta Diabetologica, ISSN 0940-5429, E-ISSN 1432-5233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The major aims of this study were to examine (1) the association between fear of hypoglycemia (FOH) in adults with type 1 diabetes with demographic, psychological (anxiety and depression), and disease-specific clinical factors (hypoglycemia history and unawareness, A1c), including severe hypoglycemia (SH), and (2) differences in patient subgroups categorized by level of FOH and risk of SH.

    RESEARCH DESIGN AND METHODS: Questionnaires were mailed to 764 patients with type 1 diabetes including the Swedish translation of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) and other psychological measures including the Perceived Stress Scale, Hospital Anxiety and Depression Scale, Anxiety Sensitivity Index, Social Phobia Scale, and Fear of Complications Scale. A questionnaire to assess hypoglycemia history was also included and A1c measures were obtained from medical records. Statistical analyses included univariate approaches, multiple stepwise linear regressions, Chi-square t tests, and ANOVAs.

    RESULTS: Regressions showed that several clinical factors (SH history, frequency of nocturnal hypoglycemia, self-monitoring) were significantly associated with FOH but R (2) increased from 16.25 to 39.2 % when anxiety measures were added to the model. When patients were categorized by level of FOH (low, high) and SH risk (low, high), subgroups showed significant differences in non-diabetes-related anxiety, hypoglycemia history, self-monitoring, and glycemic control.

    CONCLUSION: There is a strong link between FOH and non-diabetes-related anxiety, as well as hypoglycemia history. Comparison of patient subgroups categorized according to level of FOH and SH risk demonstrated the complexity of FOH and identified important differences in psychological and clinical variables, which have implications for clinical interventions.

  • 94. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, E
    Gonder-Frederick, L
    Lins, P E
    Adamson, U
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    A longitudinal study of fear of hypoglycemia in type 1 diabetes2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 95. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, Erik
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Beliefs and experiences of fear of hypoglycemiaand use of uncooked cornstarch before bedtime in persons with type 1-diabetes2018Inngår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 8, s. 795-810Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Among persons living with type 1-diabetes hypoglycemia and fear of hypoglycemia remain limiting barriers for achieving optimal glucose control and a good quality of life. Fear of hypoglycemia has been found stable over time if not treated. Uncooked cornstarch has been found to reduce the risk of hypoglycemia but has not been studied in relation to fear of hypogly-cemia. The aims of this study were to through clinical data, self-reported measures and clinical interviews explore subjects’ experience of using un-cooked cornstarch before bedtime and their beliefs and experiences of fear of hypoglycemia.

    Methods: Mixed methods with both quantitative and qualita-tive data were used. Self-reported measures of hypoglycemia and fear of hy-poglycemia were compared to subjects’ responses during a clinical interview. The interviews were analyzed with a functional behavior analytical approach.

    Results: A total of five subjects took part in the study. One subject perceived the uncooked cornstarch helpful in reducing hypoglycemia. Several subjects could recall frightening hypoglycemic episodes triggering their fear. Three out of the five subjects reported avoidance behaviors such as excessive self-monitoring of blood glucose or overeating related to fear of hypoglyce-mia. Conclusions: The uncooked cornstarch was found appetizing but was not perceived as having an effect on BG or hypoglycemia frequency. The clinical interviews confirmed previous research regarding experience of hy-poglycemia and fear of hypoglycemia.

  • 96.
    Anderfjärd, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grimelius, Rebecka
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalité hos personer med claudicatio intermittens: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk.

    Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt.

    Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens.

    Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

  • 97.
    Andersson, Alexander
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ceder, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 22013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna. Grunden i behandlingen av typ 2-diabetes utgörs av egenvård samt livsstilsförändringar i form av kostanpassning, ökad fysisk aktivitet, viktreduktion och rökstopp. Farmakologisk behandling inleds då livsstilsförändringar inte är genomförbara eller ger en önskad effekt. Patientutbildning i syfte att stärka individens egenvårdsförmåga utgör en grundsten inom diabetesvården. Då sjukdomen kan inverka på välbefinnandet är målet med egenvård att upprätthålla eller förbättra individens livskvalitet.

     

    Syfte

    Att belysa och beskriva hur patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet påverkar HbA1c-värde samt livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2.

     

    Metod

    För att skapa en översikt och beskriva det aktuella kunskapsläget utifrån syfte och frågeställningar valdes en litteraturstudie som metod. Artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, utifrån valda ämnesord och urvalskriterier. Utvalda artiklar granskades enskilt av författarna för sedan diskutera och sammanställa dess innehåll. Samtliga 16 inkluderade originalartiklar var peer reviewed samt kvalitetsbedömdes enligt ett modifierat bedömningsunderlag.

     

    Resultat

    Två huvudkategorier av utbildningsformer; individuell och gruppbaserad patientutbildning identifierades. I en majoritet av utbildningarna ingick råd och information om kost, fysisk aktivitet, blodglukosmätning och sjukdomskunskap. Något specifikt samband mellan utbildningsform och livskvalitet påvisades inte. Dock hade de patientutbildningar som kombinerade rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet en gynnsam effekt för individens livskvalitet. Stegräknare och kostregistrering beskrevs vara två hjälpmedel som förbättrade HbA1c-värdet genom främjad fysisk aktivitet och ökad medvetenhet om kostintag. De individuella utbildningarna visade i större utsträckning en förbättrad effekt på HbA1c-värdet, jämfört med de gruppbaserade utbildningarna.

     

    Slutsats

    Patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet är central för att stärka egenvårdsförmågan samt förbättra den metabola kontrollen hos individer med typ 2-diabetes. I föreliggande studie har ett samband mellan sänkt HbA1c-värde och förbättrad livskvalitet, till följd av ökad kunskap inom kost och fysisk aktivitet konstaterats.

  • 98.
    Andersson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom – förutsättningar och kunskapsbehov: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige insjuknar det uppemot 25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdom är en av vår tids snabbast växande folksjukdomar relaterat till att befolkningen blir allt äldre. Demenssjukdom är en komplex sjukdom med såväl fysiska som psykiska symtom och det kräver att sjuksköterskor har kunskap inom flertalet olika områden för att kunna ge god omvårdnad. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av förutsättningar och kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demenssjukdom. Hur är sjuksköterskor inom demensvård rustade för att möta detta växande omvårdnadsbehov för personer med demenssjukdom?

    Metodvalet var litteraturöversikt. Med mål att skapa en översikt gällande aktuell forskning inom det valda ämnesområdet. Vid bearbetning av materialet valdes en integrerad analys, för att skapa en ny helhet av de inkluderade artiklarna. Artiklarna till litteraturöversiktens resultat söktes via databaser. Resultatet påvisar att det finns ett behov av ökade kunskaper hos sjuksköterskor oavsett verksamhet som möter personer med demenssjukdom men även behov av organisatorisk utveckling. Under arbetets gång utkristalliserades fokusområden där mer kunskaper krävs. Områdena var brist på organisatoriskt stöd, bristande kunskap - om demenssjukdom samt att omvårdnaden ska vara och bygga på evidens, tydliga riktlinjer, multiprofessionella team och tidsbrist. Slutsats är att den personcentrerade vården bör stå i centrum vid vård av personer med demenssjukdom. För att kunna tillgodose detta behövs fördjupade kunskaper inom demensvård. Det framkom att det finns ett kunskapsbehov i den kliniska verksamheten där sjuksköterskor möter personer med demenssjukdom.

  • 99.
    Andersson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandrup-Wognsen, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors behov av psykosocialt stöd efter bröstcancerkirurgi2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 100.
    Andersson, Annika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Strömberg, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvård: sjuksköterskans ansvarsområde2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 51 - 100 of 2186
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf