shh.sePublications
Change search
Refine search result
6789101112 401 - 450 of 2428
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401. Blomgren Mannerheim, Ann
    et al.
    Hellström Muhli, Ulla
    Siouta, Eleni
    Sophiahemmet University.
    Parents' experiences of caring responsibility for their adult child with schizophrenia.2016In: Schizophrenia Research and Treatment, ISSN 2090-2085, E-ISSN 2090-2093, Vol. 2016Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As a consequence of the latest psychiatry-related reform in Sweden and its implementation, relatives and family members have taken over from the formal healthcare system significant responsibility for the care of persons with a mental disability and illness. The aim of this study was to systematically describe and analyze the experiences of parents' informal care responsibility. The questions were, what are the experiences around parents' informal care activities and responsibilities and how do parents construct and manage their caring responsibility and with what consequences? Semistructured in-depth interviews were conducted (16 hours of recorded material) with eight parents who were all members of the Interest Association for Schizophrenia (Intresseföreningen för Schizofreni (IFS)) in Sweden. A mixed hermeneutic deductive and inductive method was used for the interpretation of the material. The parents endow their informal caring responsibility with meaning of being a good, responsible, and accountable parent with respect to their social context and social relationships as well as with respect to the psychiatric care representatives. In this tense situation, parents compromise between elements of struggle, cooperation, avoidance, and adaption in their interaction with the world outside, meaning the world beyond the care provision for their child, as well as with the world inside themselves.

  • 402.
    Blomgren, Sara
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Joelsson, Jeannette
    Sophiahemmet University.
    "Att välja mellan två onda ting": sjuksköterskans reflektioner och resonemang kring palliativ sedering2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The ambition of palliative care is to relieve symptoms of uncurable diseases and to support the quality of life for both the patients and their families regarding physical, psychological, social and existential needs. Towards end of life patients with complex symptoms who can’t get enough relief of refractory symptoms but through sedation, can get treatment performed by the specialized palliative care. A controlled decrease of consciousness will eliminate the suffering and allow the patient to die peacefully and with dignity. The nurse has the responsibility of the practical assignments regarding the palliative sedation and the care until death occurs. 

    The aim of this study was to describe the reflections and reasoning of the nurses concerning palliative sedation in the end of life.

    The method in the study was semi-structured interviews in focusgroups. The inclusion criteria were registered nurses working in palliative ward care with personal experience of being involved in decision-making, preparing and administration of the treatment with the purpose palliative sedation. The present study is concerning continuous sedation. The analysis was conducted using a qualitative manifest content analysis.

    The result consists of the five main categories the decision-making process, handling medications, the perspective of family and loved ones, the role of the nursing profession och education. The main findings were the nurses’ insecurity and lack of knowledge concerning the difference between the purpose of the treatment and the side-effects of a symptomreducing treatment. Clear guidelines, accurate documentation and explicit support from the team reduced the mental stress of palliative sedation among nurses at a great extent.

    In conclusion, nurses have a need of education concerning palliative sedation, both internal in the workplace and external in a wider forum. One way to raise awareness and increase knowledge could be to arrange an event about palliative sedation with workshops in the south of Sweden. Another approach is getting the possibility of reflection in the team. The discussions with colleagues could increase security in nursing when responsible of palliative sedation. Reflecting is significant and facilitates the possibility to dare to pose questions and admit insecurity about palliative sedation.

  • 403.
    Blomkvist, Anna-Karin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Mousa, Eleksandra
    Sophiahemmet University.
    Behov av kunskap och undervisning gälande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att ungefär

    200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna. Människor påverkas på olika sätt av hjärtsvikt och därför är det av yttersta vikt att förstå sjukdomen ur ett helhetsperspektiv. Egenvård är en betydelsefull del i behandlingen av hjärtsvikt och kräver ett aktivt deltagande. Informationen och undervisningen ska ges utifrån patientens och anhörigas behov och med hänsyn till den situationen den specifika patienten befinner sig i. Krav ställs därför på sjuksköterskor att ha kunskap om rekommenderade egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, detta för att de ska kunna ge rätt sorts information och undervisning till hjärtsviktspatienterna.

    Syftet med arbetet var att belysa behovet av kunskap och undervisning gällande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus.

    För att besvara syftet i denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes sedan för att besvara syftet.

    Resultatet visade att behovet av egenvårdskunskap är stort hos patienter som vårdas på sjukhus. Det framkommer en förbättrad egenvårdskunskap hos de patienter som fått en välplanerad utskrivning med en snabb uppföljning. Med kontinuerlig undervisning över tid, där flera professioner inom vården samverkade med patienten, ledde till ytterligare positiva resultat vad gäller egenvårdskunskap. Det framkommer även att patienter som erhållit egenvårdsundervisning hade mindre återinläggningar på sjukhus, samt när de blev inlagda var vårtiden kortare. Resultatet påvisar vidare att patienterna upplevde sig ha goda egenvårdskunskaper på sjukhuset, men att det uppstod en känsla av osäkerhet efter att patienterna återvänt hem. Trötthet och en tvekan att ta kontakt med sjukvården vid symtomförsämring var vanliga företeelser bland patientgruppen. För att nå ett gott resultat av patientundervisningen bör sjuksköterskan ha rätt sorts utbildning och kunskap. Genom att identifiera patientens hälsokunskap kan undervisningen riktas utifrån den nivå patienten befinner sig på.

    För att få en god effekt och följsamhet av egenvård bör personcentrad undervisning anpassas utifrån patientens hälsokunskap, utbildningsnivå och individuella förutsättningar. Med en snabb uppföljning och långsiktig planering vid utskrivning ökar patientens förutsättningar för en trygg återgång till hemmet.

  • 404.
    Blomlid, Carina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Kajander, Johanna
    Sophiahemmet University College.
    Hur sjuksköterskan informerar och motiverar överviktiga patienter med diagnosen diabetes typ 2 till livsstilsförändringar2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 405.
    Blomqvist Hassell, Felicia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Karlsson, Anna
    Sophiahemmet University.
    HIV prevention for adolescents in South Africa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    It is estimated that 6.1 million people have HIV in South Africa, which makes it the country with the highest number of people living with HIV in the world. Adolescents are a severely affected and exposed group, since they tend to have several risk factors and a risky sexual behaviour. However, sexual education is implemented in school and there are special prevention programmes for adolescents in the country.

    Aim

    The aim of this study was to examine the HIV prevention work for adolescents in South Africa.

    Method

    The study was accomplished with a qualitative method and a semistructured interview design. The respondents were reached through purposive sampling and snowballing. In total six interviews were accomplished with people active within school, healthcare and different organisations.

    Results

    South Africa is a diverse country with many different cultures, beliefs and languages. Due to all the differences in the country, the widespread poverty and the previous political situation the challenges are many when it comes to prevention work. The key findings of the thesis are the importance of education and gender empowerment for adolescents to prevent the further spread.

    Conclusion

    HIV prevention for adolescents is important to reduce the HIV epidemic in South Africa. However, further education and gender empowerment is needed. Stigmatization and poor adherence to ART is also issues that need to be addressed in order to make progress in the prevention work. A mutual goal has appeared in the field of HIV prevention; to have zero new infections.

  • 406.
    Blomqvist, Lina
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad vid diagnos borderline: intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 407.
    Blomqvist, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Törnqvist, Linn
    Sophiahemmet University.
    Patienters behov av information i samband med akut koronart syndrom: en litteraturöversikt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The term ACS includes myocardial infarction and unstable angina. Myocardial infarction afflicts approximately 25 300 individuals in Sweden annually and to prevent recurrent ACS an extensive secondary prevention effort starts while patients are still in hospital. Secondary prevention builds upon self care where information is an important component. The information concerns a variety of areas and aims to increase the patient’s understanding and participation in lifestyle change. Just about one third of patients suffering from myocardial infarction reaches the secondary prevention goals. Previous research has shown that patients find the information received during the hospital stay unsatisfactory. Patients with a low understanding more rarely participates in secondary prevention programmes. Person centered care positively affects treatment compliance and results. The individual’s ability to change their situation is also affected by the amount of health literacy and empowerment.

    Aim: The aim was to describe the need of information to obtain understanding in patients with acute coronary syndrome from sickening to cardiac rehabilitation.

    Method: Mixed literature review with a systematic search strategy. In total, 16 articles were included of which half was quantitative and half was qualitative. An integrated analysis of the material was conducted in purpose of relating the results to each other and to identify similarities and differences. Thereafter categories that describe the reviewed literature were identified.

    Results: In the result three main categories emerged; all information is valuable, information is requested throughout the entire care chain and adapted information is meaningful. Patients did not find any information unimportant and the information was requested at the initial phase of getting ill although the phase was characterized by shock. Even after cardiac rehabilitation and two years after ACS a need of information about pharmacological treatment existed among others, which was the information area requested in most studies. A reappearing question among patients was why the ACS had happened to them. They wished for congruence in information from different sources and found it hard to apply standardized information to their own situation. They requested individually adapted information delivered at a time when they were ready for it, that also included their family.

    Conclusion: The need of information is extensive and patients did not consider any information unimportant. Even information in a state characterized by shock is requested and valuable. Individual information facilitates understanding of the relevance of lifestyle changes and enables participation. The information need varied over time and remained after two years to some extent.

  • 408.
    Bodell, Jeanette
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Wikander, Emma
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande av existentiell smärta hos patienter med cancer som befinner sig i livets slutskede2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 409.
    Bodin, Ida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Karlsson, Erika
    Sophiahemmet University.
    Den prehospitala förlossningen: ambulanssjuksköterskans upplevelse av prehospitala förlossningar2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kraven på kunskap inom ambulanssjukvården har med åren ökat och ambulanssjuksköterskan möts dagligen av olika oförutsedda och varierande uppdrag. Prehospitala förlossningar är en relativt sällsynt företeelse men trenden visar dock att det är fler prehospitala förlossningar nu jämfört med några år sedan. De flesta förlossningar fortlöper normalt men komplikationer kan tillstöta och det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskan har kunskap och är stöttande i dessa situationer, då patienten ofta känner stor oro över det ofödda barnet. Även ambulanspersonalen upplever osäkerhet i dessa situationer då de endast har en grundläggande kunskap i förlossningsvård och enligt tidigare studier upplever ambulanspersonal en viss okunskap för oförutsedda händelser inom prehospitala förlossningar.

    Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av prehospitala förlossningar.

    Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. 12 ambulanssjuksköterskor som deltagit vid minst en prehospital förlossning i yrket intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna utfördes i två olika län i olika delar av landet. Analys av insamlad data har skett med hjälp av en induktiv kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom det tre kategorier och 12 subkategorier. De tre kategorierna var upplevda stödfaktorer av betydelse, faktorer som bidrar till en upplevelse av otrygghet samt varierande emotionella upplevelser.

    Slutsatsen var att prehospitala förlossningar berör ambulanssjuksköterskan på olika sätt och leder till varierande emotionella upplevelser. Prehospitala förlossningar är något som ambulanssjuksköterskan inte utsätts för särskilt ofta, därmed önskas möjlighet till mer regelbunden hospitering på förlossningsklinikerna och även mer utbildning genom fler lokala utbildningsdagar gällande förlossningar och dess risker samt komplikationer.

  • 410. Bodin, Maja
    et al.
    Käll, Lisa
    Tydén, Tanja
    Stern, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Drevin, Jennifer
    Larsson, Margareta
    Exploring men's pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge: a survey among fathers in Sweden2017In: Upsala Journal of Medical Sciences, ISSN 0300-9734, E-ISSN 2000-1967, Vol. 122, no 2, p. 127-135Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Research about pregnancy-planning behaviour mostly focuses on women, even though pregnancy planning usually also concerns men. The purpose of this study was to investigate how men plan for family, and to measure their fertility knowledge after having become fathers.

    MATERIAL AND METHODS: Data were collected in 2014 as part of a Swedish longitudinal pregnancy-planning study. Men were recruited through their female partner one year after childbirth. Participants were asked to fill out a questionnaire about pregnancy planning, lifestyles, and fertility.

    RESULTS: Of the 796 participants, 646 (81%) stated that the pregnancy had been very or fairly planned, and 17% (n = 128) had made a lifestyle adjustment before pregnancy to improve health and fertility. The most common adjustments were to reduce/quit the consumption of alcohol, cigarettes, or snuff, and to exercise more. First-time fathers and those who had used assisted reproductive technology to become pregnant were more likely to have made an adjustment. Fertility knowledge varied greatly. Men with university education had better fertility knowledge than men without university education.

    CONCLUSION: Our findings indicate that there is variation in how men plan and prepare for pregnancy. Most men did not adjust their lifestyle to improve health and fertility, while some made several changes. Both pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge seem to be related to level of education and mode of conception. To gain deeper understanding of behaviour and underlying factors, more research is needed.

  • 411.
    Bodén, Anja
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Nilsson, Paula
    Sophiahemmet University College.
    Livskvalitet efter kirurgisk behandling av fetma2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 412. Bodén, Anna
    Att arbeta med BPSD-registret: vårdpersonalens upplevelse2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mer än 90 procent av alla personer med demens drabbas någon gång av Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, BPSD. Symptomen kan orsaka lidande för dessa personer, för deras anhöriga och för vårdpersonalen. Genom att använda BPSD-registret som arbetsverktyg kan BPSD-symptomen många gånger förebyggas. BPSD-registret kan användas för att uppnå en bättre struktur i arbetet, implementera ett strukturerat arbetssätt med tydliga mål, bättre av de boende, uppnå teamarbete och för att få mer kunskap om demenssjukdomar. Med denna studie ville författaren undersöka hur vårdpersonalen upplever att det är att arbeta med BPSD-registret.

    Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att arbeta med BPSD-registret.

    I denna studie användes kvalitativ metod. Sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på demensboende och hade arbetat med BPSD-registret i två till fyra år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

    Resultatet kunde efter analysarbetet presenteras i form av tre kategorier, upplevelsen av att genomföra BPSD-skattningar, hinder och möjligheter i arbetet med BPSD-registret och upplevelsen av att använda BPSD-registret som arbetsverktyg.

    Slutsatsen av studien var att BPSD-registret var till nytta för personalen i deras arbete med personer med demens. Det hjälpte personalen att strukturera upp arbetet och att använda omvårdnadsåtgärder i första hand, vilket ledde till mer personcentrerad omvårdnad. BPSD-registret bidrog också till att teamarbete användes i större utsträckning kring personen med demens samt att det var ett bra arbetssätt att visa upp för anhöriga för att få dem mer delaktiga.

  • 413.
    Bodén, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Pettersson, Karin
    Sophiahemmet University College.
    Närståendes upplevelser av att leva med en person som haft stroke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 414.
    Bodén, Ebba
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Forsström, Eva
    Sophiahemmet University College.
    Depression hos män - i jämförelse med kvinnor: ett genusperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 415.
    Bohman, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sjöborg, Annette
    Sophiahemmet University.
    Patienters delaktighet i personcentrerad vård: litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Patienter har en lagstadgad rätt att vara delaktig i sin vård och omsorg och vården ska utgå

    från patienters integritet och självbestämmande. Hälso- och sjukvårdspersonal ska skapa

    förutsättningar för patienter att vara aktivt delaktig i sin vård och omsorg. Personcentrerad

    vård förutsätter att sjuksköterskan visar intresse för patienters berättelse och bjuder in

    patienter i planering och genomförande av vård och omsorg. Organisationer behöver

    strategier för att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta

    personcentrerat.

    Syftet var att belysa vuxna patienters delaktighet i personcentrerad vård.

    Utifrån studiens problemformulering och för att besvara studiens syfte valdes

    litteraturöversikt som metod. Femton inkluderade studier söktes fram i databaserna CINAHL

    och PubMed. Studierna granskades, sammanställdes och kategoriserades för att få en bild av

    aktuell kunskap för valt ämne. I författarnas syfte att förtydliga begreppet delaktighet

    användes delaktighetsnivåer beskrivna av Cahill, där högsta nivån partnerskap beskrevs som

    eftersträvansvärd.

    Resultatet gav en blandad bild av patienters delaktighet i personcentrerad vård. Studier visade

    att personcentrerad överlämning samt uppmuntran till patientdelaktighet ökade patientens

    upplevelse av patientdelaktighet då det skedde i kombination med att patienten själv hade ett

    engagemang och en vilja att delta i sin egen vård. Omvårdnad som gavs med medkänsla och

    där sjuksköterskan hade ett personcentrerat sätt bidrog till patientmakt och patientdeltagande.

    Resultaten beskriver även organisatoriska problem för att uppnå patientdelaktighet där

    digitala verktyg kunde användas som hjälpmedel.

    Slutsatsen var att patienter önskade och hade en vilja till delaktighet. Genom att

    sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan hen bidra till patienters

    delaktighet. Studiens resultat visade dock att synen på begreppen ”delaktighet” och

    ”personcentrerad vård” varierade och ett nationellt förtydligande av begreppen vore därför

    önskvärt.

  • 416.
    Bohman, Susanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Furå, Pernilla
    Sophiahemmet University College.
    Bemötandet av anhöriga efter ett dödsfall: en intervjubaserad undersökning med åtta sjuksköterskor2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 417.
    Boisen, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Strindberg, Robert
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelser av dagkirurgisk vård: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider.

    Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård.

    Metod

    Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen.

    Resultat

    Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet.

    Slutsats

    Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

  • 418.
    Bolandpaz, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Carter, Kim
    Sophiahemmet University College.
    Livskvalitet hos vuxna med astma2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 419.
    Bolin, Ida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wramsby, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård: en intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

  • 420.
    Bolinder, Louise
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Möller, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsledning2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 421.
    Bom, Ida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Mellberg, Ida
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors behov av omvårdnad vid missfall: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Missfall förekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och innebär att denna avbryts ofrivilligt före vecka 22. Orsaken är sällan känd. Ett missfall kan ha olika förlopp och kan kräva medicinsk eller kirurgisk behandling. Missfallet orsakar ofta en traumatisk kris och en sorgeprocess för kvinnan. Swansons omvårdnadsteori kan tillämpas i omvårdnaden av en kvinna som fått missfall.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden vid missfall.

    Metod

    Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO och 19 artiklar inkluderades i resultatet efter ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes i en matris.

    Resultat

    Resultatet presenterades genom teman i ordning utefter hur kvinnan upplevde dessa. De fysiska symtomen kunde leda till rädsla och panik. Ett missfall innebar även en psykisk påfrestning och nästan alla kvinnor genomgick en psykisk kris. Att finna orsaken var viktigt för kvinnorna och associerades med mindre lidande och ångest samt högre grad av psykisk återhämtning. Även stöd från närstående och sjukvårdspersonal var avgörande för hur kvinnan upplevde sitt missfall. Vården upplevdes i stor utsträckning som bristfällig exempelvis genom otillräcklig information samt brist på tid och empati.

    Slutsats

    Ett missfall innebar både psykisk och fysisk påfrestning. Trots att sjukvårdspersonal i vissa fall var medveten om uppgiften att tillgodose kvinnans fysiska och psykiska behov, upplevde kvinnorna en brist i sjukvårdspersonalens handlande. Utbildning inom ämnet samt en större medvetenhet hos sjukvårdspersonal kunde öka chanserna för att ge en god och adekvat vård till kvinnor som upplevt missfall. 

  • 422.
    Boman, My
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Dolph, Monica
    Sophiahemmet University College.
    Patienters upplevelser av isolering vid smittsam sjukdom: en systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 423.
    Boman, Ulla
    Sophiahemmet University College.
    Betydelsen av stödjande omvårdnad under förlossningen: en forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 424. Bondesson, Tina
    et al.
    Petersson, Lena-Marie
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet University.
    Alexanderson, Kristina
    Kjeldgård, Linnea
    Nilsson, Marie I
    A study to examine the influence of health professionals' advice and support on work capacity and sick leave after breast cancer surgery2016In: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 24, no 10, p. 4141-4148Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to investigate how women, shortly after breast cancer surgery, experienced encounters with, and information from, healthcare professionals regarding work and sick leave and if these experiences were associated with self-reported work capacity and sick leave.

    METHODS: This is a cross-sectional study based on questionnaire data from 605 women who had had breast cancer surgery, aged 20-63 years. Exclusion criteria were known distant metastases, pre surgical therapy, and/or previous breast cancer. Data on age, type of surgery, global health, and work environment were included as covariates in multivariable logistic regression analysis.

    RESULTS: Five percent of the women had not received any advice concerning work or sick leave. Women reporting receiving useful advice or support related to paid work had lower risk of reporting reduced physical or psychological/social work capacity due to the cancer or treatment (OR 0.46 (95 % CI 0.26-0.81) respective OR 0.45 (95 % CI 0.26-0.77)). There were no associations between having received useful advice or support concerning work and being on sick leave. Women encouraged to take sick leave had an OR of 2.17 (95 % CI 1.39-3.37) of being sickness absent. They also to a higher extent had reduced physical and psychological/social work capacity. Women who reported to have been encouraged to work were sickness absent to a lower extent (OR 0.64; 95 % CI 0.41-0.98) and reported higher physical work capacity.

    CONCLUSIONS: Work and sick leave is being discussed during consultations with women with breast cancer and the advice given seems to be in line with the women's subjective work capacity.

  • 425.
    Bonnevier, Louise
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sjökvist, Jeanette
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad av kvinnor som utsatts för våldtäkt: riktlinjernas funktion som arbetsredskap för barnmorskan : en intervjustudie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 426.
    Boraghi, Amanda
    Sophiahemmet University College.
    Bättre följsamhet genom patientundervisning hos personer med hjärtsvikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 427.
    Borch-Johnsen, Peter
    Sophiahemmet University.
    Patientens upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av endoskoperande specialistsjuksköterska: en litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Både i Sverige och internationellt endoskoperar specialistsjuksköterskor mer och mer på grund av den ökade efterfrågan av nedre intestinala endoskopier. Trots stora volymer av undersökningar är kunskap om patienternas upplevelser och tillfredsställelse bristfälligt beskrivet.

    Syftet med studien var att beskriva aspekter som påverkade patienternas upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av en endoskoperande specialistsjuksköterska.

    Metoden som valdes var en litteraturstudie. Först gjordes en fritextsökning på Google Scholar, sedan gjordes sökningar på PubMed och Cinahl med riktade sökord. De sökord som användes var: Nurse Endoscopist, Patient satifaction, Patient experience, Nurse, Colonoscopy, Sigmoidscopy och Endoscopy. Artiklarna lästes igenom, granskades och analyserades gällande innehåll och vetenskaplig kvalitet. Sammanlagt valdes 19 artiklar att ingå i litteraturöversikten.

    Patienterna såg den nedre intestinala endoskopin som en process, där processen kan delas in i före, under och efter undersökningen. I resultatet framkom att tydlig och förståelig information under hela undersökningsprocessen är viktigt för patienten. Välinformerade patienter upplevde en högre tolerans samt har mindre oro inför undersökningen. Undersökningen upplevdes som intim och förknippad med smärta, obehag och oro. Att bli undersökt av en skicklig endoskopist av samma kön var viktigt.

    En endoskoperande specialistsjuksköterska utför undersökningar på ett högkvalitativt sätt ur ett medicinskt perspektiv, med helhetssyn på patientens situation och med hög patientnöjdhet.

    Slutsatsen var att undersökningen kan vara påfrestande för patienterna men trots det var majoriteten av patienterna nöjda med att bli undersökta av en specialistsjuksköterska som genomför undersökningen med hög kvalitet både medicinsk och omvårdnadsmässigt. Det var viktigt att göra patienten delaktig samt att skapa ett samspel mellan endoskopist och patient för att öka tryggheten hos patienten.

  • 428.
    Borg, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Holmstedt, Erica
    Sophiahemmet University College.
    Faktorer som påverkar nutritionsstatus hos äldre2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 429.
    Borg, Matilda
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Grönblad, Victoria
    Sophiahemmet University.
    Att leva med epilepsi2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 430.
    Borg, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hilding, Ida
    Sophiahemmet University College.
    Kommunikation med barn på akutmottagning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Inom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad. Detta innebär vid samtal med barn bland annat att språket bör anpassas utifrån barnets ålder och mognadsnivå, både sett till vad som sägs samt hur det sägs. Glädje, humor och lek har lyfts fram som betydelsefulla delar av kommunikation med barn, samt ärlighet. Vidare är det för ett barn inte sällan förknippat med rädsla att besöka sjukhus. Rädsla kan påverka hur villigt barnet är att prata och lyssna, vilket är något som bör beaktas. Om besöket dessutom sker under stressade former, som på en akutmottagning, kan situationen te sig än mer skrämmande. Under ett akut sjukhusbesök är dessutom barnets föräldrar ofta närvarande, vilket ibland kan vara till hjälp i kommunikationen med barnet men i somliga fall även påverka den negativt. Genom att ta hänsyn till nämnda faktorer och att uppmärksamma att kommunikation med barn skiljer sig från att kommunicera med vuxna kan barnets behov tillgodoses på bästa sätt.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med barn på akutmottagning.

     

    Metod

    Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och sju sjuksköterskor på olika barnakutmottagningar i Stockholms län intervjuades. Samtliga sjuksköterskor arbetade under studien på en barnakutmottagning och hade minst två års erfarenhet av barnsjukvård.

     

    Resultat

    Under intervjuerna framkom ett antal yttre faktorer som påverkar kommunikationen med barn, däribland barnets hälsotillstånd, ålder och mognadsnivå, sinnesstämning och mottagningens arbetsbelastning. Då informanterna beskrev hur de kommunicerar med barn framkom bland annat att de anpassar språket, väljer vilka ord de använder, är ärliga, involverar barnet, är medvetna om kroppsspråk och ibland använder hjälpmedel. Föräldrar är nästan alltid med i vårdsituationen vilket upplevdes viktigt att ta hänsyn till. Föräldrarna kan verka både som en resurs och som ett hinder för sjuksköterskan i kommunikationen med barnet.

     

    Slutsats

    Kommunikation i vårdsituationer med barn är grundläggande. I studien framkom vikten av att anpassa språket till barnets mognadsnivå, både med avseende på vad som sägs och hur det sägs. Sådant som kan skrämma barnet bör undvikas. Sjuksköterskan bör i alla lägen vara ärlig i sin kommunikation med barnet. Det visade sig även att barn som är rädda i många fall är mindre kommunikativa. Av denna anledning är det viktigt att uppmärksamma och hantera barns rädsla på akutmottagningen, och där kan föräldrarna vara en resurs.

  • 431.
    Borgenstål, Mikael
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter i studentsal2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    During the last decade the number of training posts in the bachelor program in nurse education in Sweden has increased. At the same time the Swedish hospitals have had problems filling vacant posts among nursing staff. Student wards have been implemented at several wards on hospitals all around the country with both pedagogical intent and with the intent to create space for the nursing students in their clinical training. Therefore it was interesting to explore how the nurses experienced this new way of providing preceptorship for nursing students during clinical education.

    The aim was to describe nurses´ experiences of providing preceptorship on a student ward in an emergency care setting.

    A descriptive design and a qualitative approach was used. The participants were recruited from two clinics at an emergency hospital in a county situated in the middle of Sweden by a purposive sampling method. The data was collected through individual semi-structured interviews conducted with seven registered nurses. All data were transcribed and further analyzed using manifest qualitative content analysis. Four categories and ten sub-categories were identified during the process of analysis.

    The findings showed that the participants had both positive and negative experiences related to preceptorship in a student ward. The greatest gain of precepting nursing students in a student ward was that the supervision became more structured and felt more professional. Negative aspects that emerged were often referred to as lack of resources such as to few nurses on duty and the struggle of supervising more than one nursing student at the same time. There seemed to be ambivalence among the participants referring to the concept of peer-learning not being entirely explicit, according to the nurses preceptors.

    Preceptorship on a student ward might be a most beneficial model of supervision provided that all resources needed for a positive outcome are supplied by the hospital management. It seems to be of greate importance that all requirements such as information, time and resources are available for use at the early beginning of implementation.

  • 432.
    Borgström, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Pettersson, Malin
    Sophiahemmet University.
    Hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Endometrios är en gynekologisk sjukdom där livmoderslemhinnan även växer utanför livmodern på exempelvis bukhinnan eller äggstockarna. Även livmoderslemhinnan utanför livmodern blöder under menstruation och kan skapa stora smärtproblem. Andra symtom är kroniska smärtor i buken och/eller bäcken samt samlagssmärtor. Att få diagnosen endometrios tar tid och tidigare forskning visar att kvinnor med endometrios bemöts med misstro inom hälso- och sjukvården.

    Syfte Att beskriva hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården.

    Metod Till studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som metod då detta tillvägagångsätt ansågs bäst lämpat för att inringa varje kvinnas egen upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården med hjälp av öppna frågor. I studien deltog sju kvinnor mellan åldrarna 25-50 år och det insamlade materialet analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Det tog i genomsnitt 6,3 år för kvinnorna i vår studie att få diagnosen endometrios från deras första vårdbesök. Kunskapen kring sjukdomen var låg hos hälso- och sjukvårdspersonal och studien visade att ju mer kunskap personalen hade om endometrios desto bättre blev bemötandet. Att bli misstrodd utav hälso- och sjukvårdspersonalen påverkade kvinnorna negativt och minskade deras förtroende till hälso- och sjukvården. Kvinnorna fick kämpa för att få den vård de behövde. Trots bristande kunskap hos hälsooch sjukvårdspersonal ansåg kvinnorna att förståelse för problematiken ändå borde finnas. Att bli lyssnad på och förstådd var något som kvinnorna framhävde som viktigt.

    Slutsats Bemötandet visat från hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av kvinnor diagnostiserade med endometrios som bristfälligt. Otillräcklig kunskap om endometrios och att inte bli trodd som patient inom hälso- och sjukvården ledde till en försenad diagnos med påverkan på kvinnornas hälsa. Efter diagnostiseringen tog inte hälso- och sjukvårdspersonalen diagnosen endometrios på allvar och kvinnorna fick kämpa för att få den vård de var i behov av. Endometriossmärtor normaliseras till vanliga menstruationssmärtor utan sjuklig karaktär och samarbetet mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården upplevdes som bristfälligt. Hälso- och sjukvårdspersonal med bättre kunskap om sjukdomen visade bättre bemötande.

  • 433. Bos, Elisabeth
    et al.
    Craftman, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Följsamhet till läkemedelsordinationerna2010In: Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad / [ed] Margareta Grafström & J. Lars G. Nilsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2010, 1, p. 93-101Chapter in book (Other academic)
  • 434.
    Bos, Sara van den
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dahlberg, Elin
    Sophiahemmet University.
    Överrapportering: En litteraturöversikt om informationsöverföring mellan sjuksköterskor2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus.

    Metod:

    Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman.

    Resultat:

    Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan.

    Slutsats:

    Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

  • 435. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet University.
    Studenttät avdelning: personcentrerat förhållningssätt2016Conference paper (Other academic)
  • 436.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Efterlängtad bok om transkulturell psykiatri2014In: Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 60, no 10, p. 29-29Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 437.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Positiv posttraumatisk personlighetsutveckling: om Posttraumatic Growth (PTG) och dess kliniska relevans2009In: Psykisk hälsa, ISSN 0033-3212, Vol. 50, no 2, p. 39-43Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 438.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Studenters kognition - "svart på vitt"2013In: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, no 10-11, p. 26-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 439.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Trauma kan leda till positiv personlighetsutveckling2009In: Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 55, no 7, p. 15-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 440.
    Boudrie, Emma
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Norman Viklund, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Tolk i mötet mellan sjuksköterska och patient2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård

    Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer.

    Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

  • 441.
    Boularbah Enechar, Sakina
    Sophiahemmet University.
    Att se personen bakom patienten: en litteraturöversikt om faktorer som påverkar personcentrerad vård inom akutsjukvården2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Person-centered care emphasizes the importance of seeing the person behind the patient as well as the cooperation between the patient and healthcare professionals. The patient is considered as an equal partner in healthcare and is participating in the planning and execution of their care. Within emergency care, there are many short meetings with multiple patients which may limit the possibility of maintaining person-centered care. The fragmented way of work within emergency care, along with changing conditions and limited time, sets high standards on the capability of healthcare professionals to utilize the short meetings in order to paint a general picture of the patient’s care. In order to conduct person-centered care within emergency care, a holistic perspective is of importance to create a comprehensive view of patients’ care. Person-centered care increases the quality and effectiveness of healthcare, and in order to strengthen the patient’s position within healthcare a person-centered approach is recommended within emergency care.

    The aim was to describe the factors affecting healthcare professionals’ conditions to conduct person-centered care within emergency care.

    A literature review was used as a method and a collection of data was done through database searches. The databases used were CINAHL and PubMed, along with manual searches, where 15 qualitative and quantitative original articles were found.

    The results were categorized into four categories: Care relationship, communication and information, professional factors, and organizational factors. The results showed that acquainting with the person behind the patient and involving relatives in the care, as well as having a clear communication and information, were factors that affected the conditions for person-centered care. Healthcare professionals’ attitude towards patients’ participation in care, teamwork, care environment, and support from the management, affects to what extent healthcare professionals conduct person-centered care within emergency care.

    The conclusion of the study is that person-centered care is crucial for patient satisfaction, and it is a fundamental prerequisite in order to conduct high quality care. It is essential that healthcare professionals can relate to the patient in a good manner, using a good care relationship, clear communication and information, and an optimal healthcare environment for the patient. These conditions are obtained by having sufficient staffing and adequate working conditions, along with proper support from management. Having well-functioning teamwork in regards to patient care and having the capability to see the person behind the patient, thus better conditions are created in order to conduct person-centered care within emergency care.

  • 442.
    Brandberg, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Edman, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Föräldrars upplevelser av att deras barn insjuknar i diabetes mellitus typ 12018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Varje dag insjuknar cirka två barn i diabetes mellitus typ 1 (T1DM) i Sverige. När ett barn blir sjukt är det föräldrarna till barnet som ansvarar för omvårdnaden vardagen. Omvårdnadsansvaret läggs på föräldrarna och för en del kan detta leda till stress och i värsta fall till utbrändhet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur föräldrar upplever och hanterar att deras barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Sju föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 från Stockholm och Uppsala intervjuades. Samtlig insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    De kategorier som framkom under resultatanalysen var; att hantera sitt barns sjukdom, det stora tunga ansvaret, sjukdomens påverkan i det dagliga livet och behov av stöd. Föräldrar upplevde deras barns insjuknande i T1DM som traumatiskt och något som påverkar hela familjens liv. Samtliga föräldrar som deltog i studien uttryckte ett behov av stöd i olika former. Att känna sig ensamma utan stöd från varken anhöriga eller hälso- och sjukvården är en vardag för dessa föräldrar. Stödet som hälso- och sjukvården erbjöd upplevdes bristfälligt och med flera förbättringsområden. Flertalet föräldrar uppgav att de lider av sömnbrist, vilket försvårar det dagliga livet på många sätt.

    Slutsats

    Föräldrar till barn med T1DM lär sig, över tid hantera omvårdnaden som sjukdomen medför, men det finns svårigheter kring hanteringen av ansvaret, sorgen och oron. Föräldrarna upplever brister i det långsiktiga stödet som hälso- och sjukvården erbjuder och önskar mer avlastning för att minska riskerna att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. Vi anser att hälso och sjukvården måste erbjuda ett utökat stöd till dessa föräldrar för att tillgodose deras behov innan de riskerar att drabbas av utbrändhet.

  • 443.
    Brandebo, Annika
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Witkowska, Anna
    Sophiahemmet University.
    Omhändertagande av föräldrar efter besked om intrauterin fosterdöd: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år dör barn intrauterint efter att graviditeten har nått 22 fullgångna veckor. I Sverige föds det cirka 400 till 450 dödfödda barn per år och majoriteten av dessa dödsfall sker i graviditetens sista trimester. Intrauterin fosterdöd kan orsakas av flera olika komplikationer såsom infektion och nedsatta funktioner i placenta eller navelsträng. För föräldrar som mister sitt barn intrauterint är det psykisk påfrestning. Glädje och förväntningar ändras till sorg och förtvivlan. Det ställs krav på barnmorskans självkännedom, självreflektion, empati och färdighet i mötet med dessa föräldrar.

    Syftet med denna studie var att beskriva omhändertagande av föräldrar efter att de fått besked om att deras väntade barn dött intrauterint.

    Litteraturöversikt användes som metod, både kvalitativ och kvantitativ forskning granskades och analyserades av författarna med hjälp av integrerad dataanalys. Relevant material söktes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Detta resulterade i 18 vetenskapliga artiklar, publicerade 2003–2018.

    Resultatet presenteras i sju kategorier: Diagnos och Besked; Födelse och närmsta tiden efter; Minnen; Religion och Kultur; Uppföljning och stöd från sjukvård och anhöriga; Obduktion och Önskemål från föräldrar. Kategori Födelse och närmsta tiden efter, innehåller tre underkategorier: Förberedelser och förlossning, Att möta sitt barn och Avsked. Det primära behoven som föräldrarna uttryckte var vård, kommunikation och information på individnivå, läkarens och barnmorskans genuina och empatiska omhändertagande av både föräldrar och det dödfödda barnet.

    Slutsatsen av denna studie visar att intrauterin fosterdöd innebär en förtvivlan och föräldrarna kan hamna i chock, läkare och barnmorskor har ett stort ansvar att bemöta och vägleda föräldrarna i den specifika situation de befinner sig i. Hur föräldrarna blir bemötta och omhändertagna kan ha långvariga konsekvenser på deras hälsa. Då samhället ändras och kulturella olikheter ökar har sjukvården ett ansvar att tillgodose kulturella aspekter i vården.

  • 444.
    Brandt, Bjarne
    Sophiahemmet University College.
    Accidentell hypotermi: en forskningsöversikt om uppvärmningsåtgärder och övriga faktorer som påverkar patienter med accidentell hypotermi2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 445.
    Brandt, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Edlund, Cecilia
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande vid diagnosen endometrios2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi. Det är svårt att ställa diagnos enbart med ultraljud. Differentialdiagnoser är gynekologiska sjukdomar som orsakar smärta och menstruationssmärta. Symtomen behandlas med hormonpreparat, smärtlindring och kirurgi. Upp till 50 procent har nedsatt fertilitet till följd av sjukdomen. Endometrios kan påverka kvinnorna negativt, både fysiskt och psykiskt. Att få diagnos kan ta flera år, delvis på grund av okunskap inom hälso- och sjukvården, men även bland allmänheten och kvinnorna själva.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonal i samband med vårdbesök före och efter att de erhållit diagnosen endometrios.

    Metod

    En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Kvinnorna upplevde att deras smärtor inte blev tagna på allvar då de avfärdades som normala menstruationssmärtor eller att smärtan var psykosomatisk. Bristande kompetens var ett återkommande problem då det bland annat resulterade i fördröjd diagnos och att kvinnorna fick fel eller bristfällig information och behandling. Kvinnorna upplevde att uppföljning och tillgänglighet var ett problem efter diagnos. Tidsbrist och ett okänsligt bemötande påverkade vårdkontakten negativt. De kvinnor som hade barnlängtan upplevde att de fick snabb hjälp med att få kontakt med en fertilitetsklinik. En önskan om att få psykologiskt stöd samt utbildning om hur det är att leva med en kronisk sjukdom uttrycktes. Genom att vårdpersonalen visade förståelse för kvinnans problem eller bekräftade symtomen genom att undersökningar gjordes, upplevdes bemötandet bra trots inadekvat behandling.Slutsats Det framkom att det inte var själva bemötandet som var dåligt utan omständigheterna kring mötet. I studien belyses bristen på kompetens bland vårdpersonalen som den omständighet som främst inverkade på hur bemötandet upplevdes. Även personliga förutsättningar hos kvinnorna påverkade upplevelsen av bemötandet. De kvinnor i studien som upplevt ett positivt bemötande menar att det främst berodde på att vårdpersonalen besatt kunskap om ämnet samt kunde förmedla och tillämpa den på ett professionellt och empatiskt sätt.

  • 446.
    Branje, Jennie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Norén, Emma
    Sophiahemmet University.
    Varför utvecklar sjuksköterskor emotionell utmattning och utmattningssyndrom?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare.

    Syfte

    Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt.

    Resultat

    Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande.

    Slutsats

    Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

  • 447. Brannan, J D
    et al.
    Gulliksson, Magdalena
    Anderson, S D
    Chew, N
    Seale, J P
    Kumlin, Maria
    Sophiahemmet University.
    Inhibition of mast cell PGD2 release protects against mannitol-induced airway narrowing2006In: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 27, no 5, p. 944-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Mannitol inhalation increases urinary excretion of 9alpha,11beta-prostaglandin F2 (a metabolite of prostaglandin D2 and marker of mast cell activation) and leukotriene E4. The present study tested the hypothesis that beta2-adrenoreceptor agonists and disodium cromoglycate (SCG) protect against mannitol-induced bronchoconstriction by inhibition of mast cell mediator release. Fourteen asthmatic subjects inhaled mannitol (mean dose 252+/-213 mg) in order to induce a fall in forced expiratory volume in one second (FEV1) of > or = 25%. The same dose was given 15 min after inhalation of formoterol fumarate (24 microg), SCG (40 mg) or placebo. Pre- and post-challenge urine samples were analysed by enzyme immunoassay for 9alpha,11beta-prostaglandin F2 and leukotriene E4. The maximum fall in FEV1 of 32+/-10% on placebo was reduced by 95% following formoterol and 63% following SCG. Following placebo, there was an increase in median urinary 9alpha,11beta-prostaglandin F2 concentration from 61 to 92 ng.mmol creatinine(-1), but no significant increase in 9alpha,11beta-prostaglandin F2 concentration in the presence of either formoterol (69 versus 67 ng.mmol creatinine(-1)) or SCG (66 versus 60 ng.mmol creatinine(-1)). The increase in urinary leukotriene E4 following placebo (from 19 to 31 ng.mmol creatinine(-1)) was unaffected by the drugs. These results support the hypothesis that the drug effect on airway response to mannitol is due to inhibition of mast cell prostaglandin D2 release.

  • 448.
    Brannestam, Eva-Karin
    Sophiahemmet University.
    Sexuell funktion hos kvinnor med diabetes vid en diabetesmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 449.
    Bratt, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Hverén, Katarina
    Sophiahemmet University.
    En kvalitativ intervjustudie som beskriver hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.

    Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete.

    I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

  • 450.
    Brattgård, Rebecka
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Dahl, Håkan
    Sophiahemmet University College.
    Strategier vid smärtskattning av patienter med förvärvad hjärnskada: en intervjustudie med sjuksköterskor på rehabiliteringsklinik2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
6789101112 401 - 450 of 2428
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|