shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2430
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bagger, Tina
    Sophiahemmet Högskola.
    Copingstrategier hos individer med långvarig icke-malign smärta2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 252.
    Bahramy, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wennergren, Inga
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av ett dagligt liv efter hjärtinfarkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 253. Bai, Lucy
    et al.
    Arver, Brita
    Johansson, Hemming
    Sandelin, Kerstin
    Wickman, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandberg, Yvonne
    Body image problems in women with and without breast cancer 6-20 years after bilateral risk-reducing surgery: A prospective follow-up study2019Ingår i: Breast, ISSN 0960-9776, E-ISSN 1532-3080, Vol. 44, s. 120-127, artikel-id S0960-9776(19)30019-0Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To prospectively follow-up and investigate women's perceptions of the cosmetic outcome of their implant-based breast reconstruction, body image, sexuality, anxiety/depressive symptoms, and health-related quality of life (HRQoL) 6-20 years after bilateral risk-reducing mastectomy (RRM), or complementary RRM after breast cancer diagnosis, due to increased risk of hereditary breast cancer.

    PATIENTS AND METHODS: Women with and without previous breast cancer diagnosis that underwent RRM between March 1997 and September 2010 were invited (n = 200). We compared 146 (73%) sets of long-term questionnaire responses (e.g., EORTC QLQ-BRR26, Body Image Scale, Sexuality Activity Questionnaire, Hospital Anxiety and Depression Scale, and SF-36) with responses one year after surgery. Women with and without previous breast cancer were compared at the long-term assessment point.

    RESULTS: The HRQoL and anxiety/depressive symptoms remained unchanged compared with one year after surgery, and there were no between-group differences. The negative impact on body image persisted in both groups for most of the items. 'Sexual discomfort' increased significantly for women with previous breast cancer (p = 0.016). Women with previous breast cancer also reported more problems with 'Disease treatment/surgery related symptoms' (p = 0.006) and 'Sexuality' (p = 0.031) in the EORTC QLQ-BRR26 questionnaire.

    CONCLUSION: Problems with body image appeared to persist long time post-RRM. No differences in HRQoL were found at the long-term follow-up between women with and without previous breast cancer. The results of this investigation might be of use in improving future counselling before risk-reducing surgery for women in the decision-making process.

  • 254.
    Bakhtiari, Miranda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Segerman, Dannielle
    Sophiahemmet Högskola.
    Människors upplevelser av yoga vid långvarig nack- och ryggsmärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

  • 255.
    Balanych, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunets, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling: en litteraturbaserad studie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Baldo, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnmark, Petronella
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av fysisk beröring i omvårdnaden av äldre patienter2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 257.
    Ballnus, Arlett
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Höppner, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors inställning och kunskap om smärtbehandling på barn som vårdas på neonatal avdelning: en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 258.
    Baltzer, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lönnå, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Rädda liv till varje pris?: sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej hjärt- och lungräddning saknas2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Liv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas. Beslut om återupplivningsförsök baseras på varje individuellt patientfall som är ett komplext förhållande mellan vinster,risker och kostnader för patient, närstående, men även för hälso- och sjukvården.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej-HLR saknades för svårt sjuka patienter.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervju valdes som metod. Sju intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat

    Studiens resultat visade att avsaknad av beslut angående ej-HLR för svårt sjuka patienter påverkade sjuksköterskornas arbetssituation. Avsaknad av beslut skapade osäkerhet, stress och frustration. Sjuksköterskorna tvingades acceptera beslut och ibland utföra åtgärder som läkare ordinerat, vilket resulterade i att de ställdes inför etiska dilemman. Sjuksköterskornai studien betonade betydelsen av ej-HLR beslut. Det skapade trygghet och lugn i omvårdnadsarbetet kring svårt sjuka patienter. Det uppstod inga akutsituationer, utan patienten fick istället lugnt och stilla somna in och avsluta livet.

    Slutsats

    Avsaknad av ej-HLR beslut skapade osäkerhet, stress och frustration för sjuksköterskorna,vilket var en följd av bristande samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. När ej-HLRbeslut fanns uppstod däremot inga akutsituationer, istället infann sig trygghet och lugn iomvårdnadsarbetet. Beslutsfattandet kring ej-HLR bör gå snabbare, detta för att minskarisken att patienter blir lidande

  • 259.
    Bandrup, Kristine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Burne, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid bedömning och prioritering av patienter på akutmottagning: en kvalitativ intervjustudie2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 260.
    Baolorphet, Phetphirun
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ekhult Neselius, Henrik
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av non-invasiv ventilatorbehandling: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Non invasiv ventilatorbehandling, NIV, är en behandlingsmetod för patienter med akut respiratorisk svikt. Både ventilatoriska och hypoxiska tillstånd kan behandlas med denna metod som blivit vanligare inom akutsjukvården de senaste decennierna. Det ställs stora krav på sjuksköterskan att arbeta både patientsäkert och personcentrerat inom akutsjukvården. Krav om behandlingsmetod, effekt och omvårdnadsåtgärder vid biverkningar leder till att sjuksköterskan kan arbeta självständigt och effektivt. För att kunna minska patientlidande och vårdskador som kan leda till höga kostnader för hälso- och sjukvården krävs att kunskapen om NIV-behandling följer normen för aktuell evidens samt riktlinjer. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra non invasiv ventilatorbehandling av patienter med akut respiratorisk svikt. Litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt manuell sökning med hjälp av sökord som bedömds besvara studiens syfte. Sökningarna genererade 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade år 2008 – 2018, som inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med en integrerad analys. Tre huvudteman framkom i analysen: fördelning vid riskbedömning och ansvar, samverka i interprofessionellt team och faktorer som påverkar omvårdnad vid NIV-behandling. Alla teman hade i sin tur två till fyra underkategorier. Samarbete och kommunikation var ett av de mest framträdande teman som framkom i studien. Slutsatsen av sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra NIV-behandling involverar flera olika faktorer. Såsom kunskapen om behandlingen, interaktion med patienten och samarbete samt kommunikation med läkaren som var otillräckliga för att genomföra och upprätthålla en högkvalitativ vård för patienten. För att kunna bedriva en god vård krävs att sjuksköterskan erhålls kunskap, utbildning och träning samt får stöd och återkoppling för sitt arbete. Stödet kan erhållas från både kollegor och organisationsledningen för att kunna skapa förutsättningar för ökat samarbete. Genom att tillse personal och arbeta för goda arbetsförhållanden.

  • 261.
    Bard, Sanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bohgard, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med anorexia nervosa2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 262. Barimani, M
    et al.
    Jonas, W
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Parents' experiences when students are present during labour and childbirth: A cross-sectional survey of parents in Sweden2019Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 77, s. 130-136, artikel-id S0266-6138(19)30188-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Various student groups participate in clinical intrapartum care, but limited data are available on parents' perceptions of student presence during labour and childbirth. This study explored parents' experiences of having a student present during labour and childbirth.

    DESIGN AND PARTICIPANTS: Qualitative study based on an analysis of 362 parents' responses to one open-ended question from a cross-sectional survey.

    RESULTS: When they experienced students as interactive and supportive, parents reacted positively to student participation. Parents displayed clear willingness to contribute to students' learning. Some parents, however, reported unexpected, uncomfortable, or inappropriate experiences that they attributed to insufficient autonomy or undergoing many vaginal examinations.

    KEY CONCLUSIONS: Parents, clinical supervisors, and students can benefit from clinical learning situations, but women's needs must be prioritised and student involvement balanced with women's right to choose who is with them during labour and childbirth.

  • 263.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande.

  • 264.
    Barnö, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tro, hälsa och sjukdom: en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosföreställningars inverkan på hälsa och sjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.

    Resultat

    Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras.

    Slutsats

    I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

  • 265.
    Baron, Elliot
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichel, Immanuel
    Arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning.

    Resultat

    Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen.

    Slutsats

    Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

  • 266.
    Barringh, Jonas
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Simonsson, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Prehospital förlossning: ambulanssjuksköterskans upplevelse - en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund:

    Då det är ovanligt med förlossningar prehospitalt föreligger svårigheter att skapa en praktisk rutin kring handhavandet av att förlösa prehospitalt. Det ställer krav på den prehospitala förlossningsvården, vilket kan komma att öka med ett längre avstånd till förlossningsavdelningar på grund av den förändrade och pågående centraliserade förlossningsvården. Detta ställer ett högre krav på ambulanssjuksköterskor och då risken för komplikationer finns i samband med att förlösa prehospitalt.

    Syfte:

    Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelser av att förlösa prehospitalt.

    Metod:

    Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Elva ambulanssjuksköterskor deltog och en pilotstudie utfördes. Fem kategorier togs fram i analysfasen och under dessa finns ytterligare femton sub-kategorier som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av uppdrag med att förlösa prehospitalt.

    Resultat:

    De fem kategorierna som kom fram var: Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att möta uppdraget, familjen, otillräcklighet, stöd och trygghet samt önskan och betydelsen av kunskap. Uppdraget gav stress som innebar både positiva och negativa känslor såsom att det gav ett adrenalinpåslag och informanterna blev fokuserade samtidigt som de kände ett stort ansvar och de blev otrygga inför eventuella komplikationer. Viktigt att inför patient och anhöriga att de behöll ett lugnt och tryggt bemötande utåt för att skapa tillit då det för den födande patienten, är en livsomvälvande upplevelse. Alla upplevde det begränsat med resurser och utrustning för barnet och om de fick två dåliga patienter samtidigt. Läkemedel som smärtlindring till den födande kvinnan var nästintill obefintlig och även andra läkemedel saknades. Att förbereda sig och ha en handlingsplan samt samarbete med förlossningen upplevde alla gav en större trygghet. Kunskapen av en komplikationsfri förlossning ansåg ambulanssjuksköterskorna sig ha dock uttryckte de att de saknade tillräckligt med erfarenhetsbaserad kunskap av förlossningar, särskilt om komplikationer uppstod. Ambulanssjuksköterskorna kände sig väldigt otrygga, ensamma och maktlösa vid svårare komplikationer. Ambulanssjuksköterskorna uttryckte en önskan om ökad kunskap, regelbunden praktisk träning kring handhavandet av en prehospital förlossning samt hospitering.

    Slutsats:

    Komplikationer visade sig vara en stor kunskapsbrist och här efterfrågade alla informanter mer kunskap i form av utbildning, praktiskt handhavande i förlossning och att det tillhandahålls kontinuerligt eftersom det är en sådan unik händelse. Patientsäkerheten kan förbättras om ambulanssjuksköterskan får en ökad trygghet genom ökad kunskap. Det är därför viktigt att ambulanssjuksköterskorna har rätt utrustning, läkemedel, utbildning och kunskap om förlossningsvården.

  • 267.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 268.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 269.
    Bartholomäus, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer: ett förbättringsarbete2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

  • 270.
    Bauer Cederholm, Evelina
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre personers upplevelse av smärta och smärtbehandling efter en höftfraktur operation: en intervjustudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 271.
    Becirevic, Sheima
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd och information i palliativ vård: ett närståendeperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stöd och information har visat sig vara av betydelse för närstående inom palliativ vård beträffande deras behov och inverkan på deras eget välbefinnande. Utbildning och personliga egenskaper hos sjuksköterskan var två faktorer som påverkade närståendes upplevelse av stöd och information.

  • 272. Beck, Ingela
    et al.
    Olsson Möller, Ulrika
    Malmström, Marlene
    Klarare, Anna
    Samuelsson, Henrik
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Rasmussen, Birgit
    Fürst, Carl Johan
    Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff2017Ingår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 1, artikel-id 49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

    METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

    RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

    CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

  • 273.
    Bedey, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter: en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika.

    Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt.

    Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll.

    Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

  • 274.
    Beijbom, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kjell, Linn
    Sophiahemmet Högskola.
    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning.

    Metod

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.

    Resultat

    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner.

    Slutsats

    Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

  • 275.
    Beime, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Kristine
    Sophiahemmet Högskola.
    Upprätthållande av patienters autonomi och integritet i samband med blodtransfusion2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 276.
    Ben Djama, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gottlieb, Kajsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad som främjar sömn hos inneliggande patienter: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.  

    Resultat

    Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten.

    Slutsats

    Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

     

  • 277.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liberg, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Cancer mammae : patienters upplevelse av diagnosbesked och behandling: en forskningsöversikt2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 278.
    Bengtsson, Arvid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gripenberg, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder och möjligheter för säker vård vid patientöverlämningar: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar.

    Metod

    Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman.

    Resultat

    Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats

    Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

  • 279.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Modig, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING  Dagens utveckling är att vården flyttar hem i allt större utsträckning och att fler personer önskar avsluta livet i hemmet. Den palliativa vården har som mål att lindra lidande och främja livskvalitet och utgår från de fyra hörnstenarna symtomkontroll, samarbete, kommunikation och information samt stöd till närstående. Tillgången till palliativ vård är dock ojämn i landet och för att uppnå en väl fungerande symtomlindring ställs stora krav både på sjukvården och på de närstående. Patienten och närstående ingår i det system som utgör familjen. Tillsammans bildar familjen en enhet där familjemedlemmarna påverkar varandra.   Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet.   Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 17 artiklar hämtade från sökningar i CINAHL och PubMed. Materialet analyserades utifrån en metod för integrative reviews. Utifrån det resultat som framkom skapades tre kategorier; kunskap och förståelse för symtomlindring leder till upplevelse av trygghet, betydelse av tillgång till sjukvård och familjens upplevelse av delaktighet i vården.   Resultatet visade på att om familjen fick tidig och anpassad information ökade tryggheten och möjlighet till delaktighet i vården. Genom information och kunskap kunde patienten själv bevara kontrollen över situationen vilket ansågs värdefullt. De närstående kunde ta en mer aktiv roll i symtomlindringen och med känslan av att de kunde göra något för den närstående som var sjuk skapades trygghet. Tillgång till stöd via sjukvården var också avgörande för hur symtomlindringen upplevdes av familjen. Genom kunnig och trygg personal som hade god kunskap om familjen skapades tillit och därmed trygghet för familjen.   Slutsatsen är att familjens upplevelse av symtomlindring vid palliativ vård i det egna hemmet är att de ofta får information för sent och att det leder till oro. Tidig och anpassad information ökar trygghetskänslan i familjen och ger närstående möjlighet till delaktighet i vården. Sjukvårdens samarbete med hela familjen är därmed avgörande för en väl fungerande symtomlindring. Ett familjecentrerat synsätt skulle kunna bidra till att sätta familjens behov i fokus och utveckla den palliativa vården.

  • 280.
    Bengtsson, Vanja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buljubasic, Jasna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarkt: patientens kunskapsbehov under första året efter en hjärtinfarkt : vad kan sjuksköterskan göra? : en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 281.
    Bengtsson, Veronica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olsson, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar kvinnors val av födelseplats: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In the world's industrialized countries, most women give birth to their children in hospitals, a birthplace that has become the norm. In Sweden, hospital birth and home birth are the options available. About 0.1 percent of women in Sweden are planning a home delivery but the interest is about 10 times higher. In Sweden, there is no birth center available; which is a midwife's birth clinic where continuity and normal deliveries are in focus. The interest in delivery in a birth center among women in Sweden is about 27 percent.

    Aim: The aim of this study is to describe factors affecting women's choice of birthplace.

    Method: The method used in this paper is a general literature study, with a total of 17 articles from the United States, Canada, Sweden, Finland, Holland, England, New Zealand and Australia.

    Result: In the result it emerged that the different birthplaces had in part the same factors motivating the women. These factors were the attitude towards the childbirth process, access to birthplace choice, safety, environment, pain relief and intervention and influence. There were also unique themes for each birthplace. Home delivery was the birthplace that had the most unique factors, such as control and empowerment, the family's participation and attitudes in society and care. Unique for childbirth at a birth center was localization and continuity with the healthcare provider. The study found no unique factors for hospital birth. The factors for home birth and hospital birth were each other’s opposites, while childbirth at a birth center was something in between. Conclusion: The women in the present essay all had common factors that affect their choice of place of birth. But also, unique individual factors depending on their own preferences. The women who had safety as a priority saw birth as something dangerous and sought a hospital birth. While women who prioritized an intervention-free birth without medical pain relief and routine drugs, sought home birth and birth at a birth center.

    Keywords: Hospital childbirth, Home childbirth, Birth center childbirth, Choice, Decisionmaking.

  • 282.
    Bennström, Azmina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Mötet med patienter med missbruk och substansberoende: en intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Personer med missbruk och substansberoende ses ofta som farliga snarare än som en person med en sjukdom. Detta tros bero på en generell stigmatisering i samhället, som ofta grundar sig i okunskap. Trots att personer med missbruk och substansberoende ses inom all hälso- och sjukvård förekommer även negativa attityder och fördomar hos sjuksköterskor. Detta kan resultera i att patienterna misstror den vård som erbjuds och rädslan för “att stämplas som missbrukare” kan medföra att de inte söker vård. De negativa attityder och fördomar som kan förekomma hos sjuksköterskor kan relateras till otillräcklig utbildning i den omvårdnad som krävs vid missbruk och substansberoende, vården blir därmed otillräcklig.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med missbruk och substansberoende inom beroendevården.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes. Sex legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevården i Stockholmsområdet, deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats.

    Resultat

    Sjuksköterskor inom beroendevården besitter kunskap om sjukdomsbilden och har utvecklat en förståelse för patientens sårbarhet. Sjuksköterskorna i studien upplevde att mötet med patienter med missbruk och substansberoende präglas av emotioner. Samtidigt spelar arbetsmiljön in i hur bemötandet, likväl som mötet, utformas och på så sätt påverkas upplevelsen. Samhällets normer och värderingar upplevdes bidra till att patienternas värdighet negligeras utanför beroendevården, vilket skapar frustration och sorg hos sjuksköterskorna.

    Slutsats

    Det råder en generell kunskapsbrist kring patienter med missbruk och substansberoende utanför beroendevården. För att vården ska upplevas som tillräcklig och god behövs därmed ökade kunskaper inom området

  • 283.
    Benoni, Celia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Keyson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier har blivit ett globalt problem. Ett av sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att minska smittspridning och förebygga sjukdom. Användning av kohortvård har visat sig vara effektivt i begränsningen av smittspridning. Det har påvisats att kohortvård resulterar i ökad arbetsbelastning hos sjuksköterskor vilket kan leda till brister i patientsäkerheten.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård.

    Metod Kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuer med sex sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats

    Resultat Sjuksköterskorna beskrev att deras tillgänglighet för patienterna ökade vid tillämpning av kohortvård. Känslor, så som rädsla och stress påverkade hur ofta sjuksköterskorna gick in till sina patienter. Personalbrist resulterade i att det inte alltid fanns möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt. Tydligare riktlinjer kring praktisk tillämpning av kohortvård efterfrågades av sjuksköterskorna samt fler enkelsalar att bedriva kohortvård i.

    Slutsats Personalbrist kombinerat med bristande tydlighet hos riktlinjerna gällande kohortvård kan leda till att kohortvård inte bedrivs dygnet runt, vilket kan orsaka att patientsäkerheten försämras. För att skapa goda förutsättningar för tillämpning av kohortvård behövs mer personal, anpassade vårdutrymmen samt tydligare riktlinjer kring kohortvårdens tillämpning.

  • 284. Benyi, Emelie
    et al.
    Linder, Marie
    Adami, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kieler, Helle
    Palme, Mårten
    Sävendahl, Lars
    Adult height is associated with risk of cancer and mortality in 5.5 million Swedish women and men2019Ingår i: Journal of Epidemiology and Community Health, ISSN 0143-005X, E-ISSN 1470-2738, artikel-id jech-2018-211040Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Previous studies have indicated that taller individuals are at greater risk of developing cancer. Death from cancer and other specific causes have also been linked to height, but the results have been inconclusive. We aimed to shed further light on the associations between height, cancer incidence and mortality.

    METHODS: We conducted a nationwide, population-based prospective cohort study, including 5.5 million Swedish women and men (aged 20-74). They were followed over a period of up to 54 years. Heights were retrieved from national registers (mainly the Passport Register where heights are most often self-reported). The risks of overall and specific cancers, as well as overall and cause-specific mortality, were presented as HR with 95% CIs per 10 cm increase in height.

    RESULTS: A total of 278 299 cases of cancer and 139 393 cases of death were identified. For overall cancer, HR was 1.19 (1.18-1.20) in women and 1.11 (1.10-1.12) in men for every 10 cm increase in height. All 15 specific cancer types were positively associated with height-most strongly for malignant melanoma in both genders, with HRs of 1.39 (1.35-1.43) in women and 1.34 (1.30-1.38) in men. For overall mortality, HR was 0.98 (0.97-0.99) in women and 0.91 (0.90-0.92) in men for every 10 cm increase in height. Cancer mortality was increased in taller individuals, with HR 1.15 (1.13-1.17) in women and 1.05 (1.03-1.07) in men for every 10 cm increase in height, whereas shorter individuals had increased overall mortality due to a number of other causes, such as cardiovascular disease.

    CONCLUSION: Overall and specific cancer risks, particularly malignant melanoma, were positively associated with height. Cancer mortality also increased with height. In contrast, overall mortality was decreased with height, particularly in men due to inverse associations with height for other causes of death.

  • 285.
    Berg, Annalena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lunnergård, Olivia
    Sophiahemmet Högskola.
    Välstämd vård: musikens mening för omvårdnad av personer med demens2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades.

    Resultat

    Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall.

    Slutsats

    När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.

  • 286.
    Berg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schweitz, Carl
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar: en enkätstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING 

    MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet.

    Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet.

    Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23.

    Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue.

    Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.

  • 287.
    Bergendahl, Signe
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Roos, Silas
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR som kommunikationsverktyg för vårdpersonal ur sjuksköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas.

    Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades.

    Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid.

    Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

  • 288.
    Bergenström, Eva
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jorild, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Värna hälsa – respektera autonomi: en litteraturöversikt om faktorer som påverkar autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund   

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer i hela vårdkedjan och har ofta större vårdbehov än övriga befolkningen, men har historiskt blivit exkluderade inom hälso- och sjukvården. Det finns föreställningar om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte förmår vara delaktiga i sin vård eller fatta egna beslut rörande sin hälsa. Autonomi är ett centralt begrepp inom omvårdnad där sjuksköterskan har ett ansvar att främja och underlätta autonomi för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock finns indikationer på att konsensus saknas bland sjuksköterskor gällande innebörden av autonomi och hur den ska respekteras.

     

    Syfte

    Syftet var att belysa faktorer som kan påverka autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer.

     

    Metod

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Femton vetenskapliga artiklar inhämtades, vilka efter kvalitetsgranskning och analys inkluderades i resultatet.

     

    Resultat

    För att förstå behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning behövde omvårdnadspersonalen besitta kunskap om flertalet kommunikationsstrategier. Brist på information om den egna hälsan medförde svårigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att fatta autonoma beslut. Samtidigt upplevdes omgivande faktorer såsom tidsbrist påverka vårdrelationen och utvecklingen av autonomi negativt. Omvårdnadspersonal upplevde också en konflikt mellan att vårda och att respektera autonomi. Brist på kunskap, men också fördomar och negativa attityder gentemot personer med intellektuell funktionsnedsättning, medförde att de inte gjordes delaktiga i sin vård eller uppmuntrades ta egna beslut. 

     

    Slutsats

    Autonomi bör betraktas som något som utvecklas i relation till andra människor. Omvårdnadspersonal behöver utökade kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning för att omvårdnaden ska förbättras och autonomin främjas.

  • 289.
    Berggren, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Onjukka, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    En punktprevalensstudie över trycksår på fyra avdelningar på ett universitetssjukhus samt jämförelse mellan denna och liknande studier2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 290.
    Berggren Appelgren, Meta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sandberg, Camilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes behov av stöd inom palliativ vård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Palliativ vård innebär vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnad. Syftet med vården är att lindra besvärande symtom samt öka livskvalitén. Inom palliativ vård är stöd till närstående en av de fyra hörnstenarna. Att vara närstående innebär påfrestningar, då de både ska hantera sin egen förändrade situation och sorg samtidigt som de ofta stödjer den sjuke, både praktiskt och emotionellt. Närstående riskerar därför att drabbas av egen ohälsa.  I sjuksköterskans profession ingår att ge stöd och vägledning till närstående, för att underlätta deras situation.  

    Syfte 

    Syftet med denna studie var att beskriva de insatser som närstående till patienter i palliativt skede har behov av, och uppfattar som stödjande.  

    Metod 

    En litteraturöversikt användes som metod för att ta del av och sammanställa tidigare forskning. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i PubMed och Cinahl complete, 15 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Data analyserades genom integrerad analys och sex kategorier framkom. 

    Resultat 

    Resultatet visade att närstående uttryckte ett behov av trygghet i form av kontinuitet, tillgänglighet, professionalism och kompetens. Av information som var individanpassad och som gjorde dem förberedda och handlade om diagnos, prognos och åtgärder. Bekräftelse i form av att bli försäkrade om att de gjorde rätt samt blev sedda som egna individer. Möjlighet att bibehålla sociala relationer både med den sjuke och andra viktiga personer samt möjlighet att träffa andra i liknande situation. En stödjande miljö, både den fysiska men även den känslomässiga gav stöd, samt att få hjälp med och kunna dela ansvaret för den sjuke. 

    Slutsats 

    Slutsatsen är att närstående har behov av stöd för att orka ta hand om och vårda sina sjuka familjemedlemmar. Detta för att undvika egen ohälsa. Det handlar inte om några extraordinära insatser utan det som ingår sjuksköterskan dagliga arbete. Det handlar om att medvetandegöra närståendes behov av stöd. Det består av bekräftelse, information, trygghet och att de känner sig sedda. Stödet behöver individanpassas och närstående tillfrågas om deras specifika behov. 

  • 291.
    Berggren, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thalin, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexualitet som omvårdnadsproblem hos individer med traumatisk ryggmärgsskada: sjuksköterskors inställning / attityd2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 292.
    Berggren, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterson Frid, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientundervisning vid hjärtsvikt: en forskningsöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader. Patientundervisning är ett viktigt medel för vårdpersonalen för att införliva kunskap till patienten för att på så vis även öka följsamheten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur patientundervisning kan öka följsamheten hos patienter med hjärtsvikt.

    Metod

    För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts där artiklar om ämnet sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare har även manuella sökningar utförts. Totalt har 18 artiklar inkluderats i föreliggande forskningsöversikt. Samtliga inkluderade artiklar är kvalitetsbedöma av författarna enligt ett modifierat bedömningsunderlag samt granskade av en etisk kommitté.

    Resultat

    Resultatet visade att patientundervisning hade varierande effekt för följsamhet av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos patienter med hjärtsvikt. Patientundervisning kunde ske på olika vis och bäst effekt hade patientundervisning som gavs till patienten i dennes hem eller på hjärtsviktsmottagningar. Kontinuerlig patientundervisning påvisade bättre effekter för följsamheten än patientundervisning vid enstaka tillfällen. Motstridiga resultat för följsamheten påträffades av patientundervisning via telefonkontakt med en sjuksköterska. Undervisning av anhöriga gav ökad kunskap hos dem, dock påverkade inte detta patientens nyttjande av vård. Patientundervisning som envägskommunikation i form av video gav en viss förbättring av följsamheten medan sådan undervisning via CD-rom inte visade på några positiva effekter.

    Slutsats

    Patientundervisning till patienter med hjärtsvikt hade många olika upplägg vilka hade varierande effekt på följsamheten. Det främsta fyndet i föreliggande studie var att kontinuerlig patientundervisning från vårdpersonal gav de största vinsterna för följsamheten. Framförallt patientundervisning under hembesök från en sjuksköterska och patientundervisning på hjärtsviktsmottagningar gav positiva effekter på följsamheten. Minst effektivt för ökad följsamhet var patientundervisning vid enstaka tillfällen och patientundervisning endast då patienten var inneliggande på sjukhus.

  • 293.
    Bergh, Katarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rahm, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning från 1884-20002002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 294.
    Bergh, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar smärtan hos barn som genomgår tonsillectomi inom dagkirurgi2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 295.
    Bergius, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bostedt, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Den stora förändringen: hur kvinnors livssituation påverkas av hjärtsvikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

  • 296.
    Bergkrantz, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

  • 297.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - patients' experiences of care and daily life during the early phase2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 298.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Kommunikation: Samtal och bemötande i vården2019Ingår i: Kommunikation / [ed] Bjöörn Fossum, Lund: Studentlitteratur , 2019, 3, s. 327-339Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 299.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Life situation in patients and their family members after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: aspects of health and support in different care settings2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is mainly an intensive treatment option for hematology malignancies. During the past decades, improved care and treatment have been systematically developed. One example is the possibility for patients to choose to be at home rather than in the hospital during the early neutropenic phase after HSCT. Recent studies have shown positive medical advantages with home care. The overall aim of this thesis was to describe patients and family members’ life situation after HSCT, as well their experiences from two different care setting: the patient’s home or the hospital. Data from patient-reported experiences were used in studies I and II and patient reported- outcomes in study III. In study IV data from family members experiences were used. Data from 173 (study I n=41; study II n= 15; study III n= 117) patients and 14 family members (study IV) were included in the thesis.

    In study I patients in both the hospital care group and the home care group expressed high satisfaction with the care and support during the acute post- transplantation phase.

    In study II four categories were identified from the interviews with patients To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain way back to normal.

    In study III, a cross-sectional survey was conducted and the majority of patients in both hospital care (77%) and home care (78%) rated their general health as ‘good’. A median of 14 symptoms were reported by patients in both hospital (0- 36) and home care (1-29). There were no significant differences regarding general health, symptom occurrence or self-efficacy between patients in hospital and those in home care.

    In study IV interviews with family members generated a main category, Being me and being us in an uncertain time was identified and five generic categories To receive the information I need, To meet a caring organization, To be in different care settings, To be a family member, and To have a caring relationship.

    In summary, numerous factors (the care routines, information, the competence and support from the health care team) related to the care were shown to influence the feeling of being safe regardless of care setting. Both patients and family members express the uncertainty associated with the HSCT. Different strategies (to have faith, being positive, hope and live in the present) were used to balancing the uncertainty. The majority of patients in both hospital care and home care rated their general health as ‘good’. A high symptom occurrence was reported in both groups in median five years post HSCT.

  • 300.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Larsen, J
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2018Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

3456789 251 - 300 av 2430
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf