shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 2244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Beck, Ingela
    et al.
    Olsson Möller, Ulrika
    Malmström, Marlene
    Klarare, Anna
    Samuelsson, Henrik
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Rasmussen, Birgit
    Fürst, Carl Johan
    Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff2017Inngår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

    METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

    RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

    CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

  • 252.
    Bedey, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika.

    Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt.

    Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll.

    Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

  • 253.
    Beijbom, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kjell, Linn
    Sophiahemmet Högskola.
    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning.

    Metod

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.

    Resultat

    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner.

    Slutsats

    Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

  • 254.
    Beime, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Kristine
    Sophiahemmet Högskola.
    Upprätthållande av patienters autonomi och integritet i samband med blodtransfusion2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 255.
    Ben Djama, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gottlieb, Kajsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad som främjar sömn hos inneliggande patienter: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.  

    Resultat

    Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten.

    Slutsats

    Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

     

  • 256.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liberg, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Cancer mammae : patienters upplevelse av diagnosbesked och behandling: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 257.
    Bengtsson, Arvid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gripenberg, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder och möjligheter för säker vård vid patientöverlämningar: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar.

    Metod

    Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman.

    Resultat

    Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats

    Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

  • 258.
    Bengtsson, Vanja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buljubasic, Jasna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarkt: patientens kunskapsbehov under första året efter en hjärtinfarkt : vad kan sjuksköterskan göra? : en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 259.
    Bengtsson, Veronica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olsson, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar kvinnors val av födelseplats: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In the world's industrialized countries, most women give birth to their children in hospitals, a birthplace that has become the norm. In Sweden, hospital birth and home birth are the options available. About 0.1 percent of women in Sweden are planning a home delivery but the interest is about 10 times higher. In Sweden, there is no birth center available; which is a midwife's birth clinic where continuity and normal deliveries are in focus. The interest in delivery in a birth center among women in Sweden is about 27 percent.

    Aim: The aim of this study is to describe factors affecting women's choice of birthplace.

    Method: The method used in this paper is a general literature study, with a total of 17 articles from the United States, Canada, Sweden, Finland, Holland, England, New Zealand and Australia.

    Result: In the result it emerged that the different birthplaces had in part the same factors motivating the women. These factors were the attitude towards the childbirth process, access to birthplace choice, safety, environment, pain relief and intervention and influence. There were also unique themes for each birthplace. Home delivery was the birthplace that had the most unique factors, such as control and empowerment, the family's participation and attitudes in society and care. Unique for childbirth at a birth center was localization and continuity with the healthcare provider. The study found no unique factors for hospital birth. The factors for home birth and hospital birth were each other’s opposites, while childbirth at a birth center was something in between. Conclusion: The women in the present essay all had common factors that affect their choice of place of birth. But also, unique individual factors depending on their own preferences. The women who had safety as a priority saw birth as something dangerous and sought a hospital birth. While women who prioritized an intervention-free birth without medical pain relief and routine drugs, sought home birth and birth at a birth center.

    Keywords: Hospital childbirth, Home childbirth, Birth center childbirth, Choice, Decisionmaking.

  • 260.
    Bennström, Azmina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Mötet med patienter med missbruk och substansberoende: en intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Personer med missbruk och substansberoende ses ofta som farliga snarare än som en person med en sjukdom. Detta tros bero på en generell stigmatisering i samhället, som ofta grundar sig i okunskap. Trots att personer med missbruk och substansberoende ses inom all hälso- och sjukvård förekommer även negativa attityder och fördomar hos sjuksköterskor. Detta kan resultera i att patienterna misstror den vård som erbjuds och rädslan för “att stämplas som missbrukare” kan medföra att de inte söker vård. De negativa attityder och fördomar som kan förekomma hos sjuksköterskor kan relateras till otillräcklig utbildning i den omvårdnad som krävs vid missbruk och substansberoende, vården blir därmed otillräcklig.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med missbruk och substansberoende inom beroendevården.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes. Sex legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevården i Stockholmsområdet, deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats.

    Resultat

    Sjuksköterskor inom beroendevården besitter kunskap om sjukdomsbilden och har utvecklat en förståelse för patientens sårbarhet. Sjuksköterskorna i studien upplevde att mötet med patienter med missbruk och substansberoende präglas av emotioner. Samtidigt spelar arbetsmiljön in i hur bemötandet, likväl som mötet, utformas och på så sätt påverkas upplevelsen. Samhällets normer och värderingar upplevdes bidra till att patienternas värdighet negligeras utanför beroendevården, vilket skapar frustration och sorg hos sjuksköterskorna.

    Slutsats

    Det råder en generell kunskapsbrist kring patienter med missbruk och substansberoende utanför beroendevården. För att vården ska upplevas som tillräcklig och god behövs därmed ökade kunskaper inom området

  • 261.
    Benoni, Celia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Keyson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier har blivit ett globalt problem. Ett av sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att minska smittspridning och förebygga sjukdom. Användning av kohortvård har visat sig vara effektivt i begränsningen av smittspridning. Det har påvisats att kohortvård resulterar i ökad arbetsbelastning hos sjuksköterskor vilket kan leda till brister i patientsäkerheten.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård.

    Metod Kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuer med sex sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats

    Resultat Sjuksköterskorna beskrev att deras tillgänglighet för patienterna ökade vid tillämpning av kohortvård. Känslor, så som rädsla och stress påverkade hur ofta sjuksköterskorna gick in till sina patienter. Personalbrist resulterade i att det inte alltid fanns möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt. Tydligare riktlinjer kring praktisk tillämpning av kohortvård efterfrågades av sjuksköterskorna samt fler enkelsalar att bedriva kohortvård i.

    Slutsats Personalbrist kombinerat med bristande tydlighet hos riktlinjerna gällande kohortvård kan leda till att kohortvård inte bedrivs dygnet runt, vilket kan orsaka att patientsäkerheten försämras. För att skapa goda förutsättningar för tillämpning av kohortvård behövs mer personal, anpassade vårdutrymmen samt tydligare riktlinjer kring kohortvårdens tillämpning.

  • 262.
    Berg, Annalena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lunnergård, Olivia
    Sophiahemmet Högskola.
    Välstämd vård: musikens mening för omvårdnad av personer med demens2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades.

    Resultat

    Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall.

    Slutsats

    När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.

  • 263.
    Berg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schweitz, Carl
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar: en enkätstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING 

    MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet.

    Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet.

    Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23.

    Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue.

    Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.

  • 264.
    Bergendahl, Signe
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Roos, Silas
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR som kommunikationsverktyg för vårdpersonal ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas.

    Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades.

    Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid.

    Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

  • 265.
    Bergenström, Eva
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jorild, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Värna hälsa – respektera autonomi: en litteraturöversikt om faktorer som påverkar autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund   

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer i hela vårdkedjan och har ofta större vårdbehov än övriga befolkningen, men har historiskt blivit exkluderade inom hälso- och sjukvården. Det finns föreställningar om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte förmår vara delaktiga i sin vård eller fatta egna beslut rörande sin hälsa. Autonomi är ett centralt begrepp inom omvårdnad där sjuksköterskan har ett ansvar att främja och underlätta autonomi för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock finns indikationer på att konsensus saknas bland sjuksköterskor gällande innebörden av autonomi och hur den ska respekteras.

     

    Syfte

    Syftet var att belysa faktorer som kan påverka autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer.

     

    Metod

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Femton vetenskapliga artiklar inhämtades, vilka efter kvalitetsgranskning och analys inkluderades i resultatet.

     

    Resultat

    För att förstå behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning behövde omvårdnadspersonalen besitta kunskap om flertalet kommunikationsstrategier. Brist på information om den egna hälsan medförde svårigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att fatta autonoma beslut. Samtidigt upplevdes omgivande faktorer såsom tidsbrist påverka vårdrelationen och utvecklingen av autonomi negativt. Omvårdnadspersonal upplevde också en konflikt mellan att vårda och att respektera autonomi. Brist på kunskap, men också fördomar och negativa attityder gentemot personer med intellektuell funktionsnedsättning, medförde att de inte gjordes delaktiga i sin vård eller uppmuntrades ta egna beslut. 

     

    Slutsats

    Autonomi bör betraktas som något som utvecklas i relation till andra människor. Omvårdnadspersonal behöver utökade kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning för att omvårdnaden ska förbättras och autonomin främjas.

  • 266.
    Berggren, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Onjukka, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    En punktprevalensstudie över trycksår på fyra avdelningar på ett universitetssjukhus samt jämförelse mellan denna och liknande studier2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 267.
    Berggren, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thalin, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexualitet som omvårdnadsproblem hos individer med traumatisk ryggmärgsskada: sjuksköterskors inställning / attityd2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 268.
    Berggren, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterson Frid, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientundervisning vid hjärtsvikt: en forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader. Patientundervisning är ett viktigt medel för vårdpersonalen för att införliva kunskap till patienten för att på så vis även öka följsamheten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur patientundervisning kan öka följsamheten hos patienter med hjärtsvikt.

    Metod

    För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts där artiklar om ämnet sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare har även manuella sökningar utförts. Totalt har 18 artiklar inkluderats i föreliggande forskningsöversikt. Samtliga inkluderade artiklar är kvalitetsbedöma av författarna enligt ett modifierat bedömningsunderlag samt granskade av en etisk kommitté.

    Resultat

    Resultatet visade att patientundervisning hade varierande effekt för följsamhet av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos patienter med hjärtsvikt. Patientundervisning kunde ske på olika vis och bäst effekt hade patientundervisning som gavs till patienten i dennes hem eller på hjärtsviktsmottagningar. Kontinuerlig patientundervisning påvisade bättre effekter för följsamheten än patientundervisning vid enstaka tillfällen. Motstridiga resultat för följsamheten påträffades av patientundervisning via telefonkontakt med en sjuksköterska. Undervisning av anhöriga gav ökad kunskap hos dem, dock påverkade inte detta patientens nyttjande av vård. Patientundervisning som envägskommunikation i form av video gav en viss förbättring av följsamheten medan sådan undervisning via CD-rom inte visade på några positiva effekter.

    Slutsats

    Patientundervisning till patienter med hjärtsvikt hade många olika upplägg vilka hade varierande effekt på följsamheten. Det främsta fyndet i föreliggande studie var att kontinuerlig patientundervisning från vårdpersonal gav de största vinsterna för följsamheten. Framförallt patientundervisning under hembesök från en sjuksköterska och patientundervisning på hjärtsviktsmottagningar gav positiva effekter på följsamheten. Minst effektivt för ökad följsamhet var patientundervisning vid enstaka tillfällen och patientundervisning endast då patienten var inneliggande på sjukhus.

  • 269.
    Bergh, Katarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rahm, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning från 1884-20002002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 270.
    Bergh, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar smärtan hos barn som genomgår tonsillectomi inom dagkirurgi2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 271.
    Bergius, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bostedt, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Den stora förändringen: hur kvinnors livssituation påverkas av hjärtsvikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

  • 272.
    Bergkrantz, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

  • 273.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - patients' experiences of care and daily life during the early phase2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Life situation in patients and their family members after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: aspects of health and support in different care settings2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is mainly an intensive treatment option for hematology malignancies. During the past decades, improved care and treatment have been systematically developed. One example is the possibility for patients to choose to be at home rather than in the hospital during the early neutropenic phase after HSCT. Recent studies have shown positive medical advantages with home care. The overall aim of this thesis was to describe patients and family members’ life situation after HSCT, as well their experiences from two different care setting: the patient’s home or the hospital. Data from patient-reported experiences were used in studies I and II and patient reported- outcomes in study III. In study IV data from family members experiences were used. Data from 173 (study I n=41; study II n= 15; study III n= 117) patients and 14 family members (study IV) were included in the thesis.

    In study I patients in both the hospital care group and the home care group expressed high satisfaction with the care and support during the acute post- transplantation phase.

    In study II four categories were identified from the interviews with patients To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain way back to normal.

    In study III, a cross-sectional survey was conducted and the majority of patients in both hospital care (77%) and home care (78%) rated their general health as ‘good’. A median of 14 symptoms were reported by patients in both hospital (0- 36) and home care (1-29). There were no significant differences regarding general health, symptom occurrence or self-efficacy between patients in hospital and those in home care.

    In study IV interviews with family members generated a main category, Being me and being us in an uncertain time was identified and five generic categories To receive the information I need, To meet a caring organization, To be in different care settings, To be a family member, and To have a caring relationship.

    In summary, numerous factors (the care routines, information, the competence and support from the health care team) related to the care were shown to influence the feeling of being safe regardless of care setting. Both patients and family members express the uncertainty associated with the HSCT. Different strategies (to have faith, being positive, hope and live in the present) were used to balancing the uncertainty. The majority of patients in both hospital care and home care rated their general health as ‘good’. A high symptom occurrence was reported in both groups in median five years post HSCT.

  • 275.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Samtal och bemötande i vården2019Inngår i: Kommunikation / [ed] Bjöörn Fossum, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3, s. 327-339Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 276.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Larsen, J
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

  • 277.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    Patients' life situation during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - when care is given in different care settingsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 278.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' life situation and experiences of different caring organisations during allogeneic haematopoietic stem cells transplantation:: A qualitative study2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe family members' life situation and experiences of care in two different care settings, the patient's home or in hospital during the acute post-transplantation phase after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Data were collected through semi-structured interviews with 14 family members (seven women and seven men). An inductive qualitative content analysis was used to analyse the data. The majority of the family members' (n = 10) had experiences from home care. The findings show the family members' voice of the uncertainty in different ways, related with the unknown prognosis of the HSCT, presented as Being me being us in an uncertain time. The data are classified into; To meet a caring organisation, To be in different care settings, To be a family member and To have a caring relationship. Positive experiences such as freedom and security from home care were identified. The competence and support from the healthcare professionals was profound. Different strategies such as adjusting, having hope and live in the present used to balance to live in an uncertain time. The healthcare professionals need to identify psychosocial problems, and integrate the psychosocial support for the family to alleviate or decrease anxiety during HSCT, regardless of the care setting.

  • 279.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Being me and being us in an uncertain time: Family members' experiences during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation when care is given in the patient's home or in hospitalManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 280.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation - a qualitative study2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 281.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Svahn, Britt-Marie
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: patients' experiences of care and support2013Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 4, s. 389-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE:

    Treatment at home during the pancytopenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) has been an option for patients at our center since 1998. Earlier studies have shown that home care is safe and has medical advantages. In this study, we present patients' experiences of care and support while being treated in hospital or at home during the acute post-transplantation phase.

    METHOD:

    Patients (n = 41, 22 in hospital care and 19 in home care) answered the SAUC questionnaire at discharge (when home, or from hospital). Both statistical analysis and deductive content analysis were used.

    RESULTS:

    The patients were highly satisfied with the care and support during the acute post-transplantation phase. Patients in home care were found to be more satisfied with care in general than patients in hospital care. The importance of safety, empathy, and encouragement from healthcare staff were expressed regardless of where care was given. Patients also felt that receipt of continuous, updated information during treatment was important and they had a strong belief in HSCT but were uncertain of the future regarding recovery.

    CONCLUSIONS:

    The main findings of this study were that in comparison to hospital care, home care does not appear to have a significant negative effect on patients' experiences of care and support during the acute post-transplantation phase. In addition patients in home care felt safe, seen as a person and encouragement seem to empower the patients at home. Thus, this study may encourage other transplantation centers to provide home care if the patients want it.

  • 282.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Winterling, Jeanette
    Johansson, Eva
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Svahn, Britt-Marie
    Remberger, Mats
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    General health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: a cross-sectional comparison between hospital care and home care2015Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 23, nr 5, s. 1273-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Earlier studies have shown that home care during the neutropenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) is medically safe, with positive outcomes. However, there have been few results on long-term outcomes after home care. The aims of this study were to compare general health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors who received either home care or hospital care during the early neutropenic phase after allo-HSCT and to investigate whether demographic or medical variables were associated with general health or symptom occurrence in this patient population.

    METHODS: In a cross-sectional survey, 117 patients (hospital care: n = 78; home care: n = 39) rated their general health (SF-36), symptom occurrence (SFID-SCT, HADS), and self-efficacy (GSE) at a median of 5 (1-11) years post-HSCT.

    RESULTS: No differences were found regarding general health, symptom occurrence, or self-efficacy between groups. The majority of patients in both hospital care (77 %) and home care (78 %) rated their general health as "good" with a median of 14 (0-36) current symptoms. Symptoms of fatigue and sexual problems were among the most common. Poor general health was associated with acute graft-versus-host disease (GVHD), low self-efficacy, and cord blood stem cells. A high symptom occurrence was associated with female gender, acute GVHD, and low self-efficacy.

    CONCLUSIONS: No long-term differences in general health and symptom occurrence were observed between home care and hospital care. Thus, home care is an alternative treatment method for patients who for various reasons prefer this treatment option. We therefore encourage other centers to offer home care to patients.

  • 283.
    Bergkvist, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Friedvall, Sabina
    Sophiahemmet Högskola.
    Behov av stöd för syskon till patienter med schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Schizofreni anses vara den allvarligaste av psykossjukdomar och leder ofta till livslångt psykiskt lidande. Ca 1300 personer insjuknar i Sverige per år. Sjukdomsförloppet går i skov som kan vara olika långa samt av olika svårighetsgrad och tiden däremellan kan vara helt eller delvis symtomfri. Ett utvecklande av schizofreni tros vara en kombination av genetiska- och biologiska faktorer i kombination med yttre påfrestningar som sociala problem och somatiska sjukdomar. Diagnosen ställs utifrån ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorienterad tankeverksamhet, onormalt rörelsemönster inklusive katatoni, brist på känsloengagemang, apatisk tillbakadragenhet och avtrubbade affekter. Alla dessa symtom kan av omgivningen uppfattas som besvärande beteenden vilket i stor utsträckning påverkar patientens närstående. Vid schizofreni utgör familjen ofta den primära vården vilket gör att deras livskvalitet påverkas betydligt av patientens sjukdom.

    Syfte

    Att beskriva hur syskon till en person med schizofreni upplever sin livssituation.

    Metod

    En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes. 15 vetenskapliga artiklar vilka svarade mot skribenternas syfte angående behov för närstående och syskon till patienter med schizofreni inkluderades.

    Resultat

    Resultatet av artiklarna valdes att presenteras med hjälp av sex huvudrubriker: Syskonrelationer, känslor, copingbeteende, copingstrategier, syskons behov av information och utbildning samt stöd. Syskon till patienter med schizofreni drabbas i olika grad av svårhanterliga känslor som påverkar deras dagliga liv. De uttrycker i majoriteten av studierna en brist på stödjande insatser som anpassats efter deras specifika behov och situation.

    Slutsats

    Vi ser en tydlig brist på specificerat och individanpassat stöd åt syskon till personer med schizofreni. Sjukdomen är ofta är livslång och har stor påverkan på det friska syskonet under större delen av hans/hennes liv. Därmed anser vi att fokus bör läggas på att utforma adekvata stödinsatser för den här närståendegruppen.

  • 284.
    Berglind Garmenfjäll, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa hos äldre personer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där

    korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini

    Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

  • 285.
    Berglund, Birgitta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jansson, Kerstin
    Sophiahemmet Högskola.
    Nyförlösta mödrars erfarenheter av att få eftervård på den neonatalavdelning där deras sjuka nyfödda barn vårdas: en enkätundersökning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 12 poäng / 18 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet för eftervården är att den nyblivna modern skall få vara tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn och utifrån behov få stöd, råd och omvårdnad av barnmorskan. När det uppstår ett avancerat vårdbehov hos barnet efter förlossningen separeras i dag modern och barnet på de flesta sjukhus i Sverige. Detta ses av många som oundvikligt eftersom mor och barn kräver vård inom olika verksamheter. Det finns dock flera vinster med att inte separera mor och barn efter förlossningen såsom minskad stress hos modern och mindre påverkan på hennes anknytning till barnet efter förlossningen. Förutom olika vårdrutiner som förhindrar separation är den fysiska vårdmiljön avgörande för en tidig känslomässig närhet vilket i sig har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Få studier beskriver mödrars erfarenhet av att få eftervård i samma lokaler, som sitt sjuka nyfödda barn, på en neonatalavdelning.

    Syftet med denna studie var att undersöka mödrars erfarenheter av att ha fått sin eftervård i samma lokaler som sitt sjuka nyfödda barn som vårdas på en neonatalavdelning.

    En deskriptiv tvärsnittsstudie valdes som metod. Data insamlades med hjälp av en enkät med kvantitativ och kvalitativ del. En postenkät skickades ut till 200 mödrar som hade varit inskrivna i samband med att modellen för samvård infördes på det sjukhus där de vårdats efter förlossningen. Resultatet av det insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Kvalitativa data bestod av fritextsvar som kategoriserades och summerades.

    Antalet mödrar som svarade på enkäten var 86 vilket motsvarade en svarsfrekvens på 43 procent. Resultatet visade att 92 procent av dem som svarade på enkäten var nöjda med eftervården. Av mödrarna hade 86 procent fått sitta med sitt barn hud-mot-hud så mycket som de önskat och 79 procent hade fått möjlighet att vara delaktiga i sitt barns omvårdnad i den utsträckning de hade velat när barnet vårdades på IVA-sal. Sjuttionio procent angav att de hade fått tillräcklig uppföljning efter förlossningen och 86 procent hade fått det stöd de ansåg sig behövt för egen del. Att de fått kontakt med barnmorska inom rimlig tid efter förlossningen rapporterade 84 procent och färre än häften (48 %) hade fått möjlighet till en genomgång av sin förlossning med barnmorska. Brist på information avseende tidig bröststimulering rapporterades, 51 procent angav att de hade erhållit tillräckligt med information. Tillräckligt utrymme att samtala kring frågor/tankar om sin eftervård uppgav 53 procent av mödrarna. Tre kategorier framkom i analysen av varför modern inte kunnat vara delaktig i vården av sitt barn inom det första dygnet: Moderns tillstånd; Barnets tillstånd; Annan orsak. Fyrtiofyra informanter lämnade fritextsvar under övriga synpunkter, fyra kategorier framkom: otydlighet och avsaknad av eftervård, information och andra negativa synpunkter samt positiva upplevelser.

    Slutsatsen av föreliggande studie är att mödrarna till största delen hade positiva erfarenheter av att få sin eftervård på en neonatalavdelning tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn. Möjliga utvecklingsområden för att förbättra vården är tydligare informationen om tidig bröststimulering, rutiner för uppföljning av förlossningen, möjlighet att samtala kring sin eftervård och att tydliggöra barnmorskans roll i vården. Ytterligare studier behövs för att ta fram kunskap som kan användas i vården gällande samvårdsmodellen på en neonatalavdelning.

  • 286. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehlers-Danlos syndrom: vad är det?2003Inngår i: Svensk Rehabilitering, ISSN 1403-4468, nr 3, s. 44-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 287. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordström, Gun
    Acceptance of disability and sense of coherence in individuals with Ehlers-Danlos syndrome2003Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 5, s. 770-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ehlers-Danlos syndrome (EDS) is a relatively rare, inherited connective tissue disorder and skin hyperextensibility, joint hypermobility, chronic joint and limb pain, blood vessel and tissue fragility are frequent symptoms. The aims of this study were to describe the degree to which individuals with EDS accept and cope with perceived limitations related to the syndrome, and to determine the relationships between acceptance of disability (AD), sense of coherence (SOC), functional health status and background data. Four questionnaires were mailed: the AD scale Modified (ADM), the SOC Scale, the Sickness Impact Profile (SIP) and a background form. The respondents with EDS were recruited through the EDS National Association in Sweden and the response rate was 74% (69 females and eight males). The Ethical Committee at Huddinge University Hospital (ref. no. 152/95) approved the study. This study has shown that the level of AD and SOC in individuals with EDS is similar to other patient groups, e.g. individuals with ostomy and with diabetes. Further, the SOC was in concordance with that of the general population. Those working full-time accepted their disability to a greater degree than those on sick leave or disability pension. A multiple regression analysis showed that a greater AD was associated with a higher level of SOC and a better functional health status. The SOC and SIP together accounted for 50% of the variance in the ADM. For health promotion in nursing practice it is important to have insight into the problem areas which may influence the overall life situation for an individual with EDS. A key issue for nurses is to identify individuals with low acceptance of their disease and/or low SOC in order to support these persons' adaptation process. Future research on EDS may be directed towards projects focusing on the development and implementation of models to strengthen the level of AD and SOC in this group.

  • 288. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Dignity not fully upheld when seeking health care: experiences expressed by individuals suffering from Ehlers-Danlos syndrome2010Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 1, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim. The principle of human dignity has assumed importance in ethics and constitutional law throughout the 20th century in the Western world. It calls for respect of each individual as unique, and of treating him or her as a subject, never as a mere object. As such, the principle constitutes an ethical cornerstone in health care. Patients suffering from Ehlers-Danlos syndrome (EDS) challenge medical care and knowledge in health-care professionals' as symptoms sometimes are vague. Individuals with this disorder have reported not being respected when seeking health care. Purpose. To describe encounters in health-care situations when individuals suffering from EDS experienced that their dignity was not fully upheld. A further aim was to describe the long-term consequences of these experiences. Method. A study-specific questionnaire was designed, where individuals with EDS described their encounters with health care from a personal perspective. Results. After qualitative content analysis, the following five categories were identified: 'Being ignored and belittled by health-care professionals,' 'Being assigned psychological and/or psychiatric explanations', 'Being treated and considered merely as an object', 'Being trespassed in one's personal sphere' and 'Being suspected of family violence'. Consequences of these encounters were 'Mistrusting the physician' and 'Risking bad health'. Conclusions. The memory of not being respected is substantial for individuals with EDS and can last for years. As a result, lack of trust for the health-care system is created and they may experience difficulties in future encounters with health care. Therefore, health-care professionals should base their actions on norms that protect human dignity and confirm each patient as a unique human being with resources and abilities to master their own life.

  • 289. Berglund, Britta
    et al.
    Nordström, Gun
    Hagberg, Catharina
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Foot pain and disability in individuals with Ehlers-Danlos syndrome (EDS): impact on daily life activities2005Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 27, nr 4, s. 164-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To investigate the amount and severity of podiatric problems in individuals with EDS as well as the consequences on daily life activities, and to compare these results with the results from a comparison group of the general population. METHOD: The Manchester Foot Pain and Disability Schedule (MFPDS) and a demographic and foot-specific form were mailed. RESULTS: One hundred and thirty-six individuals with EDS and 292 from the comparison group responded. The median MFPDS total score in the EDS group was 33 (range 17-49) (mean 32, SD 8) and in the comparison group 17 (range 17-41) (mean 19, SD 4) (P < 0.001). The items most frequently marked with 3 points in the EDS group were: 'I avoid standing for a long time', 'I catch the bus or use the care more often', and 'I get irritable when my feet hurt' (56, 46 and 43%, respectively). When comparing the NRS score (i.e. Numeric Rating Scale) regarding pain intensity between the EDS group (median 5) and the comparison group (median 0), a statistically significant difference was found (P < 0.001). Other foot problems than pain were reported by 73% (n = 100) of the EDS group and by 21% (n = 60) of the comparison group (P < 0.001). The presence of flat feet in the EDS group and the comparison group was reported by 55% (n = 75) and 8% (n = 23) respectively. CONCLUSION: Individuals' with EDS endure difficulties with their mobility due to their foot problems and related disability. It is therefore of utmost importance to find ways to assess the actual foot status for this group and to support the individuals with solutions to their problems with ambulation.

  • 290.
    Berglund, Eric
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cannrox, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas upplevelse av att närvara vid hjärt- och lungräddning: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 291.
    Berglund, Linnea
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Helgesson, Denise
    Sophiahemmet Högskola.
    Spegel, spegel på väggen där: en litteraturbaserad studie om estetisk plastikkirurgis inverkan på det psykosociala välbefinnandet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 292.
    Berglund, Rebecka
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Birkedahl, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

  • 293.
    Bergman, Daniel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklinder, Michele
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarna sjuksköterskors möte med tonåringar som har ett suicidalt beteende2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 294.
    Bergman, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malmstedt, Jonna
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av musikterapi i samband med operativa ingrepp under regional anestesi: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 295.
    Bergman, Frida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Örsell, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Integritet inom demensvården: en intervjustudie med sjuksköterskor2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 296.
    Bergman, Håkan
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i prehospital sjukvårdsledning vid allvarlig händelse: kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 297.
    Bergman, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nyman, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Globalt sett lever cirka två till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Tillståndet utvecklas när celler från endometriet släpper och fäster på annan vävnadsyta utanför livmodern. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om endometrios för att kunna upptäcka symtom och vara lyhörd på tecken som tyder på sjukdomstillståndet.

    Syfte

    Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet.

    Metod

    En litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar som har analyserats, kvalitetsgranskas och redovisas i en matris.

    Resultat

    Två kategorier framkom ur analysen kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvård och påverkan på det dagliga livet. Kvinnorna kände sig exponerade och upplevde en kunskapsbrist om sjukdomstillståndet hos vårdpersonalen. Vidare upplevde kvinnorna att endometrios kontrollerade deras liv med en negativ påverkan på flera avseenden i det dagliga livet.

    Slutsats

    Ur resultatet framkom att det saknas kunskap om endometrios, inte minst hos de drabbade men även hos allmänheten och vårdpersonal. Detta innebar en negativ inverkan på det dagliga livet hos kvinnor med endometrios vilket orsakade ett lidande. Med en ökad kunskap om endometrios skulle kvinnorna kunna få ett bättre bemötande både från allmänheten och vårdpersonal, snabbare diagnoser, kortare vårdtider och ett minskat lidande.  

  • 298.
    Bergman, Jennie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bergschöld, Linnéa
    Sophiahemmet Högskola.
    Men lilla gumman, det är bara mensvärk!: en litteraturstudie om hur hä̈lso- och sjukvårdens bemö̈tande kan minska vå̊rdlidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs.

    Syfte

    Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande.

    Metod

    Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts.

    Resultat

    Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses.

    Slutsats

    För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour

    gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och

    sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till

    vårdtagaren. 

  • 299.
    Bergman, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap om och attityder till infektionssjukdomen hiv/aids och till personer smittade med hiv: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 300.
    Bergman, Johan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sandqvist, Joakim
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser - från utlarmning till ankomst till ett allvarligt skadat eller sjukt barn: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn är inte små vuxna. Omhändertagandet av barn inom sjukvården skiljer sig på många sätt gentemot vården av vuxna. Dels skiljer sig barns anatomi och fysiologi mot vuxna. Dessutom finns det emotionella perspektiv för vårdpersonal, då vårdpersonal ofta blir mer emotionellt berörda av att omhänderta barn. Barnets föräldrar som ofta är stressade och rädda, bör även de få en god och trygg omvårdnad. Många ambulanssjuksköterskor tycker att omhändertagandet av barn är det svåraste i yrket. Både för att barn upplevs som emotionellt påfrestande att omhänderta samt att barn sällan är svårt sjuka eller allvarligt skadade, varför ambulanssjuksköterskan kan uppleva en ovana och osäkerhet. Då ambulanssjuksköterskan får larm påbörjas förberedelsefasen och förberedelsefasen pågår till att ambulansen ankommer till patienten. Författarna finner att ambulanssjuksköterskors upplevelse av att omhänderta barn är någonting väl studerat, dock finner författarna inga studier gällande ambulanssjuksköterskans upplevelser av förberedelsefasen.

    Syftet var attI arbetet valdes en kvalitativ deskriptiv design med

    Ambulanssjuksköterskor omhändertar sällan allvarligt skadade eller svårt sjuka barn. Det gjorde att ambulanssjuksköterskor kände stress, rädsla och i vissa fall skräck då de fick larm som indikerade på ett allvarligt skadat eller svårt sjukt barn. Varför larm om barn upplevdes annorlunda än vuxna var dels för att det framkallade en starkare emotionell respons, men även att barn var mindre i storlek, en ovana bland ambulanssjuksköterskor gällande att omhänderta barn, samt annorlunda läkemedelsdoser gentemot vuxna. Ambulanssjuksköterskorna i studien upplevde att de behövde fler resurser när de omhändertar barn till skillnad mot vuxna. Eftersom föräldrarna behövde stöttning och omvårdnad då deras barn var svårt sjukt eller allvarligt skadat. Att ge föräldrarna tillräcklig uppmärksamhet med en ambulansbesättning upplevdes som mycket svårt, varför fler resurser behövdes. Ambulanssjuksköterskor upplevde överlag att de behövde mer utbildning i omhändertagandet av svårt sjuka eller allvarligt skadade barn.

    I enlighet med ambulanssjuksköterskornas upplevelser, inkluderade studier och litteraturen, behövdes ytterligare utbildning inom specifikt det akuta omhändertagandet av barn. Även fler resurser ansågs nödvändiga vid larm om barn. Detta för tillsammans med ytterligare utbildning och erfarenhet - ge ambulanssjuksköterskan möjligheten att bli tryggare i sina förberedelser samt i sitt omhändertagande av barn och dennes anhöriga.

3456789 251 - 300 of 2244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf