shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
4748495051 2451 - 2500 of 2519
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2451.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Fastbom, Johan
    Agüero-Torres, Hedda
    Factors influencing the handling of medicines among very old people living at home in an urban area2006Inngår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 18, nr 6, s. 497-502Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS: Elderly people in Sweden live longer in their own homes, some of them with good health, and others with chronic conditions that require medical treatment. Thus, the aim of this study was to investigate factors influencing elderly people's handling of their medicines. METHODS: Cross-sectional population-based study. Participants were 333, aged 84+ years, living in their own homes. Information on regular drug use was obtained from interviews. Descriptive statistics were used to describe the population, and logistic regression models were used to investigate the factors associated with receiving help in handling medicines. The Mini-Mental State Examination (MMSE) measured cognitive status, and the basic Activities of Daily Living (ADL) assessed functional status. RESULTS: Most participants were women living alone. 88% of this population took medicines on a regular basis and 23% of them received help with medicine handling. Using logistic regression models controlling for sociodemographic variables, cognitive and functional status, female (OR=2.8, 95% CI=1.2-6.5) was the only variable associated with regular use of medicines. Older age and functional disability in ADL increased the risk of receiving help with medicines, while higher cognitive status decreased the odds of receiving help. The only factor related to receiving help from a family member was living alone (OR=0.05; 95% CI=0.01-0.40). CONCLUSIONS: This study indicates that cognitive and functional problems require increased help with handling medicines. These results stress the need for ongoing vigilance of, and support for, people with this high-risk profile.

  • 2452.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Fastbom, Johan
    Agüero-Torres, Hedda
    Pain reporting by very old Swedish community dwellers: the role of cognition and function2008Inngår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 20, nr 1, s. 40-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS: Pain is a common and unpleasant problem among elderly people and affects the possibility for them to remain living in their own homes. The aims of this study were therefore to report the prevalence of pain reporting and pain treatment, and their association with functional and cognitive status in a very old population. METHODS: Cross-sectional population-based study. Participants were 333, aged 84 years or older, living at home alone or with someone in Kungsholmen, in central Stockholm, Sweden. Information on pain was obtained from interviews. The Mini- Mental State Examination (MMSE) measured cognitive status and the index of basic Activities of Daily Living (ADL) functional status. Descriptive statistics were used to describe the population and logistic regression models to investigate factors associated with pain reporting and pain treatment. RESULTS: The prevalence of pain was 46%, and the prevalence of pain treatment 71%. Results from logistic regression analysis including all variables in the model showed that pain reporting was not associated with age, gender or living conditions. However, pain reporting was correlated with cognitive and functional status. There was no association between pain treatment and age, gender, living conditions, cognitive or functional status. CONCLUSIONS: Pain is common among the oldest old. Our results indicate that cognitive and functional status affect pain reporting. Poor cognitive status was associated with less pain reporting, whereas poor functional status was associated with more pain reporting.

  • 2453.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kneck, Åsa
    Hovland, Olav Johannes
    Elrond, Malene
    Pedersen, Ingrid
    Lejonqvist, Gun-Britt
    Dulavik, Johild
    Ecklon, Tove
    Nilsson, Inga-Lill
    Sigurdardottir, Árún K
    Taking part in Nordic collaboration; nursing students' experiences and perceptions from a learning perspective: A qualitative study2015Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 35, nr 5, s. 712-717Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nordic networking of different kinds has a long tradition aiming to increase collaboration and understanding between citizens in different countries. Cultural competence in relation to health care and nursing is important for clinical nurses and is a central issue in nurse education.

    OBJECTIVE: To gain an understanding of what nurse students experienced and learned during an intensive course in diabetes together with students and nurse educators from Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the Faroe Islands.

    METHODS: In 2012, an intensive course within the Nordic network, Nordkvist, was conducted in Faroe Islands with the theme "Nursing - to live a good life with diabetes". To answer the objective of the study, 26 students conducted written reflections based on two questions. The data was analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Through meetings with nurse students and educators from the Nordic countries the intensive course strengthened the students' identification with the nursing profession. The students gained new perspectives on diabetes, such as how complex it can be to live with a chronic illness. Because of the difficulties in understanding one another and because of different mother tongues, the students gained a better understanding of patients' vulnerability in relation to hospital jargon and how it felt to be in an unfamiliar place.

    CONCLUSIONS: The intensive course increased the students' personal and professional growth, cross-cultural competence, and their identification with nursing. Students' understanding of health care in the Nordic countries improved as similarities and differences were recognized.

  • 2454.
    Westerfjärd, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvård hos äldre personer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Antalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet. Studien syftade till att beskriva hur sjuksköterskor uppmuntrade till egenvården för äldre personer. Data inhämtades från strukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterades fem kategorier och åtta subkategorier som framkom i analysen av intervjuerna. Dessa presenterades enligt följande: klinisk blick, sjuksköterskornas inhämtning av information, hinder för god egenvård, tidsbrist, metoder som ökar individens strategier för god egenvård, organisatoriska ramar, övertro på sig själv och sin förmåga, för liten tro på sig själv och sin förmåga, att möta patientens hinder, integritet, autonomi, förändring i egenvårdsförmåga, teamet som hjälpmedel och resurs. I resultatet framkom det att vård och omvårdnad bör ses som ett komplement till egenvården. Sjuksköterskan har en stor uppgift att observera och undersöka patientens förmåga. Det framkom även att målen behövde vara gemensamma för patient, sjuksköterska, det geriatriska teamet samt verksamheten.

    Sjukvården behöver anpassa arbetssätt och verksamhetsmål så att de gynnar patientens egenvård. Sjuksköterskorna behöver se betydelsen av individens motivation och förmågor samt använda det geriatriska teamet och de gemensamma målen som resurs.

  • 2455.
    Westin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att bedriva en säker vård har vårdpersonal skyldighet att arbeta enligt evidensbaserade metoder och systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete. För att uppnå detta införs arbetsmodeller som resulterar i förändringsarbeten. Lean är en sådan modell som går ut på att eliminera slöseri genom kontinuerligt förbättringsarbete. Personalen som arbetar närmast patienterna är de som ska identifiera problem och komma med förbättringsförslag. Akutsjukvården idag är hårt belastad med höga patientflöden och bristen på sjuksköterskor medför att tiden blir en bidragande faktor till att inte kunna ge högkvalitativ vård. Studier visar att sjuksköterskor i högre grad frågar en kollega än att själva läsa vetenskapliga tidskrifter.

     

    Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete på en kirurgisk och en medicinsk akutvårdsavdelning.

     

    Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Enkäten bestod av 26 påståenden som respondenterna skulle ta ställning till och en öppen fråga. Av totalt 90 enkäter som delades ut besvarades 42 stycken.

     

    Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete bidrog till ökad patientsäkerhet, en bättre arbetssituation, att det ansågs vara en del av det dagliga arbetet och att det påverkade verksamheten på ett positivt sätt. Resultatet visade även att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete tog tid från patienterna.

     

    Slutsatsen blev att förbättringsarbete var något sjuksköterskorna ansåg vara viktigt för patientsäkerheten och arbetssituationen men att vissa delar inom förbättringsarbetet behövdes ses över såsom tidsaspekten samt att olika moment inom förbättringsarbetet behövde tydliggöras.

  • 2456.
    Westlund, Suzie
    Sophiahemmet Högskola.
    Mindfulness i Palliativ vård: en explorativ studie om oro hos närstående.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Närmare var femte person av den vuxna befolkningen vårdar eller stödjer en svårt sjuk person i hemmet. Närstående är många gånger en förutsättning för att vården av patienten i hemmet skall kunna bedrivas. Situationen är unik och komplex då närstående har en stödjande roll för den sjuke men samtidigt själva är i behov av stöd. Oro och ångest är uttalat hos närstående som vårdar sin nära i livets sista tid och att ge omfattande omsorg kan ge negativa konsekvenser på hälsa och livskvalitet. Mindfulness, medveten närvaro, är en metod som är starkt relaterad till ökat välbefinnande och upplevd hälsa. Den kan fungera som en buffert mot negativ stress och har setts som ett lovande stöd även för informella vårdare.

    Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av mindfulness och om mindfulness kan vara en hjälp mot oro hos närstående till patienter vårdade i specialiserad palliativ hemsjukvård.

    Metoden hade en explorativ induktiv ansats med både en kvalitativ och en kvantitativ design. Informanterna var sex närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ vård. Instrument som användes var GAD-7 för att skatta generaliserad ångest före och efter interventionen, en kortare internetbaserad mindfulnessövning från Vårdguiden 1177 samt en semistrukturerad intervjudel som utfördes efter att övningen praktiserats under fjorton dagar. Materialet bearbetades genom systematisk textkondensering och beskrivande statistik.

    Resultatet visade att alla informanter upplevde oro i någon form, både före och efter interventionen. Graden av oro hade dock minskat. Enligt Wilcoxons rangsumme-test är det 72 procents sannolikhet att mindfulness minskar oro. Mindfulnessövningen upplevdes lugnande, lätt att praktisera och beskrevs påverka både kropp och själ. Den gav möjlighet till reflektion över närståendes egen person, relation och situation. Övningen kändes viktig och gav möjlighet till egen tid. Att slippa oron, om så bara för en stund, upplevdes värdefullt. Alla informanter ansåg att metoden kunde tillämpas i den palliativa vården.

    Slutsatsen är att metoden kan vara en kompletterande åtgärd mot oro att erbjuda närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden upplevdes lätt att praktisera, ha god effekt mot oro även efter en kort tids praktiserande och kunde utföras utan att närstående lämnade hemmet, vilket närstående ansåg svårt. Metoden skulle vara kostnadseffektiv och lätt att implementera i den palliativa verksamheten. En större studie krävs dock för att kunna beräkna den statistiska signifikansen samt för att bekräfta trovärdigheten av resultatet.

  • 2457.
    Westman, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande vid smärtgenombrott: patientupplevelser på hematologisk vårdavdelning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2458.
    Westman, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av att leva med barn som har typ 1-diabetes: En forskningsöversikt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2459.
    Whitaker, Anna-Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Amning efter bröstoperation: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: De flesta kvinnor ser amning som det naturligaste sättet att ge ett nyfött barn näringsrik föda. Kvinnor får information via mödravården och sjukvården att bröstmjölken innehåller den näring som ett nyfött barn behöver. Dessutom skyddar den mot några av de vanligaste barnsjukdomarna. Alla kvinnor i dagens samhälle kan inte amma. Vissa kan inte amma på grund av fysiska orsaker. Det finns också kvinnor som har genomgått bröstoperationer. I dag opererar allt fler kvinnor sina bröst av olika anledningar, exempelvis på grund av missnöje med utseendet eller ryggproblematik. Antalet operationer har ökat markant och majoriteten av kvinnorna som genomgår en bröstoperation är i reproduktiv ålder. En del kvinnor erhåller inte adekvat information angående komplikationer som kan bli bestående. Kvinnor överväger inte eventuella bieffekter som bröstkirurgi kan ha gällande deras framtida förmåga att amma. Det är viktigt för barnmorskan att så tidigt som möjligt främja amning. För att stödet från barnmorskan ska bli optimalt behövs god kunskap och en positiv attityd till amning.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva vilka effekter bröstoperationer kan ha på amning och att belysa hur stöd och information kan påverka amningen efter bröstoperation.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där 23 vetenskapliga artiklar inkluderades.

    Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2014 söktes. Även manuella sökningar förekom. Artiklar både med kvalitativ och med kvantitativ ansats inkluderades i översikten. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar. Alla artiklar hade granskats av etisk kommitté.

    Resultat: Operationerna som genomförs idag med uppdaterad teknik ska inte påverka amningsförmågan om operationen utförs på rätt sätt. I studien framkom att kvinnor har olika erfarenheter av bröstoperationer. Vissa kvinnor kunde amma exklusivt, det vill säga gav sitt barn endast bröstmjölk, under en längre tid medan andra inte hade tillräckligt med mjölkmängd för att under en längre tid amma sitt barn. Det framkom också att vissa mammor inte lyckades komma igång med amningen och avstod därmed. Stödet som ges är betydande. Något som genomsyrar litteraturöversikten är den bristande informationen, det vill säga kvinnorna som opererar sig får inte adekvat information angående möjligheten att kunna amma eller eventuellt inte.

    Slutsats: Resultatet visade att bröstoperationer och den teknik som användes kan påverka hur vida kvinnan kan amma eller inte. Dock är inte operationen den enda avgörande faktorn för en lyckad amning. Studien som utfördes påvisade att stödet och uppmuntran som gavs till mamman hade en avgörande roll. Stödet och uppmuntran som mamman fick i samband med förlossningen och vid eventuella svårigheter var avgörande för hennes beslut om att amma eller inte.

  • 2460.
    Widén, Marielle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ängeby, Jennie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att ställa frågan: om att identifiera sexuella övergrepp hos patienten - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mörkertalet av sexuella övergrepp är avsevärt. Kvinnor känner skuld, rädsla, skam och tvivlar på vård och rättssystem vid sådana händelser. Vården känner okunskap och rädsla inför att beröra ämnet. Då ämnet är tabubelagt kommer eventuella offer inte upp till ytan i tid för att få rätt vård och ohälsa ökar i samhället. Det ligger i sjuksköterskans professionella ansvar att i möte med patienten kunna identifiera sexuella övergrepp och att vara förberedd på hur avslöjanden hanteras.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera sexuella övergrepp i mötet med kvinnor inom hälso- och sjukvård.

    Metod: Metoden som valdes i föreliggande arbete var en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt manuellt. Totalt 16 artiklar inkluderades och sammanställdes.

    Resultat: Sjuksköterskan ser vikten av att prata om sexuella övergrepp men hinder och attityder gör att ämnet undviks. Kvinnor ställer sig generellt positiva till frågor om sexualitet och sexuella övergrepp men få tar själva initiativ till att berätta. Kunskap och erfarenhet är bärande faktorer för att stärka självförtroendet och ge verktyg till sjuksköterskan i frågan om att screena patienten via direkt fråga eller enkät, samt att kunna hänvisa till rätt vårdinstans.

    Slutsats: Med mer utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskor kan chansen öka att identifiera offer av sexuella övergrepp. Samtal om sexualitet med patienter bör vara lika naturligt som samtal om nutrition. För att den drabbade ska öppna upp sig kan vården välkomna samtal om sexualitet och sexuella övergrepp, vilket innebär att ställa frågan och uppmärksamma problemet.

  • 2461.
    Wiener, Charlotte
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fogelström, Towe
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans attityder i mötet med patienter med övervikt och fetma: en intervjustudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2462.
    Wiese, Dörte
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet: en allmän litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patientens rätt till delaktighet har ytterligare förstärkts i Sverige genom lagstiftning sedan 2014. Processen att stärka patientens roll och delaktighet i sin vård inom vården har påbörjats och nya arbetsmodeller befinner sig under utveckling och implementering.

     

    Syftet med detta examensarbete har varit att beskriva patientens erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet.

     

    För att besvara syftet och beskriva kunskapsläget valdes en deskriptiv design i form av en allmän litteraturöversikt utifrån 15 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats.

     

    Resultatet visar att patienters erfarenheter av delaktighet är komplexa. Patienter strävar efter att blir behandlade med respekt för sin individualitet och att vara en partner i vårdrelationen för att kunna vara delaktiga. Utöver det visar resultatet av detta examensarbete att patienter har en insikt i sitt eget ansvar och en stark vilja till delaktighet men att förmågan varierar och delaktigheten beror även på organisation av vården, som patienter själv har svårt att påverka.

     

    Resultatet visade att patientens erfarenheter av sin delaktighet i sin vård i hemmet är mångfaldiga och komplexa, men är beroende av organisatoriska faktorer som tillgänglighet och kontinuitet av vården. Dessa faktorer ligger utanför patientens möjligheter att påverka dem. Tolkningen av resultatet kunde visa att patientens delaktighet ägde rum endast i den utsträckning som vården och vårdpersonalen gav möjlighet och förutsättningar till.

     

    Slutsatsen blev att det ger stöd till antagandet att medvetenheten och kunskapen hos vårdpersonalen skulle behöva ökas.

     

    Resultatet återspeglar tyvärr inte om patienter varit tillfreds med den delaktighet som de kunde uppnå, så ytterligare forskning av både kvalitativ och kvantitativ ansats kan vara av värde för att driva utvecklingen inom vården till en förbättrad patientdelaktighet.

     

    Dessutom kan det finnas olika uppfattningar hos båda parter i vårdrelationen om förutsättningar för delaktighet. Vidare forskning om förståelsen av patientens förväntningar, samt eventuella missuppfattningar på vårdpersonalens sida kan vara av intresse för att utveckla fungerande strategier och arbetsmodeller för att i framtiden ytterligare kunna främja patientens delaktighet i sin vård.

  • 2463.
    Wigandt, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wahlberg, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar patienters val att dialysera i hemmiljö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2464.
    Wigren, Marika
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser och stress i samband med barnlöshet vid primär infertilitet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2465.
    Wijk, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Uppföljning av graviditetsdiabetes i primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2466.
    Wikman, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kommunikation: en patientsäkerhetsfråga2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2467.
    Wikström, Joseph
    Sophiahemmet Högskola.
    Att möta uttryck för sexualitet/sexuell lust hos personer med demenssjukdom inom vård och omsorg för äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2468.
    Wilkmar, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av ambulanstransport med äldre patienter från särskilda boenden: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2469. Williams, Brett
    et al.
    Lynch, Marty
    Olaussen, Alex
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kalén, Susanne
    Ponzer, Sari
    Translation and psychometric evaluation of the Swedish version of the Interdisciplinary Education Perception Scale2018Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 32, nr 1, s. 63-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interprofessional education (IPE) is widely accepted worldwide, as a key part of training for health professionals and critical to an effective, patient-centred healthcare system. Several tools have been developed to evaluate IPE programmes and interventions globally. Many of the widely-used tools have been successfully adapted to suit specific cohorts and different languages; the Interdisciplinary Education Perception Scale (IEPS), however, has not yet been translated and validated for use in Sweden. The aim of this study was to translate the IEPS into Swedish and validate the psychometric properties of this new version. The 12-item IEPS underwent translation into Swedish and back-translation into English by suitable independent translators to ensure items retained their meaning. The new Swedish version was completed by 164 medical and nursing, occupational therapy and physiotherapy students on clinical placements in Stockholm. Principal Axis Factoring (PAF) and Oblique Oblimin Rotation confirmed a three-factor structure, that explained 77.4% of variance. The new 10-item Swedish version IEPS displayed good internal consistency with an overall Cronbach's alpha of a = .88 and subscale values of .89, .88 and .66. The exclusion of two-items limits the transferability of this scale; however, the factor makeup was very similar to the original 12-item English version. It is suspected that minor differences were due to unavoidable deviations in meaning following translation (i.e. certain English words have no equivalent in Swedish). Nevertheless, the results imply that the Swedish version of the IEPS is a valid and reliable tool for assessing students' perceptions and attitudes towards IPE within the Swedish health education system.

  • 2470. Willman, Anna
    et al.
    Bjuresäter, Kaisa
    Nilsson, Jan
    Sophiahemmet Högskola.
    Newly graduated nurses' clinical competencies and need for further training in acute care hospitals2020Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To assess self-reported clinical competence and the need for further training among newly graduated registered nurses (NGRNs) working in Swedish acute care hospital settings.

    BACKGROUND: NGRNs are expected to take full responsibility for patients' nursing care in an increasingly complex clinical context and professional nurses' clinical competence is critical in providing high quality and safe nursing care.

    DESIGN: A cross-sectional design.

    METHODS: Data were collected using the 50-item ProffNurse SAS II. A total of 85 NGRNs who had recently commenced working with direct patient care at three hospitals in central Sweden participated in the study. The response rate was 69%. The STROBE cross-sectional reporting guidelines was used.

    RESULTS: The NGRNs assessed their clinical competence as being highest in areas relating to team collaboration and ethics and lowest in areas relating to professional development and direct clinical practice. The need for further training was greatest in areas such as direct clinical practice and patient safety and lowest in areas such as team collaborating and ethics.

    CONCLUSION: The use of instruments to identify NGRNs' self-assessed clinical competence is of value when designing and evaluating introductory programs for NGRNs taking on positions in acute care hospital settings. The availability of experienced nurses from whom NGRNs can gain clinical competence and learn from is of importance, both from the perspective of the NGRNs themselves as well as patient safety.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: An understanding of NGRNs' clinical competence and their need for further training may assist in both planning and organizing nursing programs and in making clinical policy decisions when designing introduction programs in acute care settings.

  • 2471. Willman, Anna
    et al.
    Bjuresäter, Kajsa
    Nilsson, Jan
    Sophiahemmet Högskola.
    Newly graduated registered nurses' self-assessed clinical competence and their need for further training2020Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2472.
    Windahl, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grape, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans förberedelser av barn och dess föräldrar inför ett operativt ingrepp2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2473. Winge, Charlotte
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Shultz, Inkeri
    After axillary surgery for breast cancer: is it safe to take blood samples or give intravenous infusions?2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 9-10, s. 1270-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer.

    BACKGROUND: After axillary lymph node clearance in patients with breast cancer, some women experience lymphoedema and recurrent infections. To reduce the risk of these postoperative complications, most women are advised to not have intravenous infusions in, or blood samples taken from, the arm in the operated side. Very little published data are available regarding the incidence of lymphoedema after intravenous procedures under clean conditions in the hospital setting. This study set out to investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer is therefore important.

    DESIGN: Descriptive.

    METHODS: Self-reported questionnaire.

    RESULTS: Most of the reported complications were minor, including itching, bruises and vomiting at the time of the intravenous procedure. The most serious complication was infection in one patient needing antibiotic treatment and subsequent arm swelling.

    CONCLUSIONS: This study indicates that if a blood sample is taken or intravenous injection is given according to the current Swedish guidelines for health care professionals, there should be a very low risk of complications.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: If intravenous procedures are performed without any disadvantage in the arm of the operated side in women who have undergone axillary surgery, the clinical problem of finding a proper vein and the psychological concern of the women can be reduced.

  • 2474. Winterling, J
    et al.
    Johansson, E
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Petersson, L-M
    Ljungman, P
    Alexanderson, K
    Occupational status among adult survivors following allo-SCT2014Inngår i: Bone Marrow Transplantation, ISSN 0268-3369, E-ISSN 1476-5365, Vol. 49, nr 6, s. 836-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Being in work or the equivalent is an important goal after allo-SCT and is used as an indicator of recovery. The aim was to elucidate occupational status and factors associated with work among SCT survivors. Adults in working age with a haematological disease (n=177) were followed up within a median of 8 (range 28) years post allo-SCT. Predictors of not being in work at all or working part-time because of sick leave, disability pension or early old-age pension were analyzed using logistic regression analyses. At diagnosis, 82% of the participants were working full-time and 2% were on sick leave or old-age pension. At follow-up, 52% were working full-time, 27% were working part-time and 17% were on sick leave, disability pension or old-age pension. Not working at all was associated with multi-morbidity (P=0.01) and poorer health (P=0.00). Working part-time was associated with a higher age at diagnosis (P=0.00), being a woman (P=0.03), being born abroad (P=0.03) and multi-morbidity (P=0.00). In conclusion, the majority of survivors were in paid work at follow-up; however, a substantial number were not working or worked part-time.

  • 2475.
    Wirström, Terese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet hos personer med Parkinsons sjukdom: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2476.
    Woxén, Veronica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans följsamhet till hygienriktlinjer i omvårdnaden av sjukhusvårdade patienter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2477.
    Wrangskog Meriläinen, Linnea
    Sophiahemmet Högskola.
    Kroppsuppfattning hos kvinnor med Anorexia nervosa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund

    Anorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla. Personen kan ha ögonblick med en realistisk kroppsuppfattning men den störda kroppsuppfattningen tar ofta över. Störd kroppsuppfattning förekommer även bland andra psykiatriska sjukdomar såsom dysmorfofobi.

    Syfte

    Att beskriva komplexiteten kring kroppsuppfattning vid Anorexia nervosa

    Metod

    En forskningsöversikt valdes som metod. Forskningsöversikten innefattade 17 vetenskapliga artiklar som granskades och sammanställdes. Artiklar togs fram genom sökningar i PubMed och PsycINFO samt manuella sökningar.

    Resultat

    Kroppsuppfattningen kunde vara störd taktilt, visuellt, subjektivt och objektivt. Kvinnor med AN överskattade sin kroppsstorlek, var missnöjda med sin kropp och önskade att de kunde vara smalare. Vissa kvinnor kunde erkänna sin undervikt medan andra förnekade undervikten. Kroppsuppfattningen varierade och en förändring kunde utlösas av exempelvis känslomässiga händelser. Cirka 39 procent av personerna med AN diagnostiserades även med dysmorfofobi, dessa personer visade sig ha en mer störd kroppsuppfattning. Kvinnor med AN-R hade en sämre insikt i kroppsuppfattningen och visade fler tecken på vanföreställningar. Det fanns ett signifikant samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning. Sexuella och fysiska övergrepp var överrepresenterat hos kvinnor med AN. De som blivit utsatta för fysiska övergrepp hade i större utsträckning störd kroppsuppfattning.

    Slutsats

    Resultatet av studien visade att kvinnor med AN överskattar sin kroppsstorlek, är missnöjda med sin kropp och önskar de kunde vara smalare. Kroppsuppfattningen kan variera under dagen och en förändring kan utlösas av måltider och känslomässiga händelser. En betydande del av kvinnor med AN uppfyller även de diagnostiska kriterierna för dysmorfofobi, vilket tyder på en samsjuklighet men är även en risk för eventuell feldiagnostisering. Det finns ett signifikant samband mellan kroppsuppfattning hos mödrar, deras döttrar och familjesituationen. Vidare forskning kan ha en klinisk betydelse för sjuksköterskans roll kring förebyggande arbete, upptäckt, stöd och behandling

     

  • 2478.
    Wreder, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att bedöma medicinska tillstånd hos patienter i prehospital ambulanssjukvård: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2479.
    Wretman, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtlindring på akutmottagningen: sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och  smärtlindrande åtgärder.

    Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa  patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.

  • 2480.
    Wängberg, Margaretha
    Sophiahemmet Högskola.
    Perifer trombolysbehandling på vårdavdelning ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2481.
    Zackrisson, Christer
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans uppfattningar gällande omhändertagande och bedömning av det akuta sjukvårdsbehovet hos vårdsökande2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2482.
    Zander, Ann-Katri
    Sophiahemmet Högskola.
    Att identifiera och tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov på en akutmottagning2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre generationen i Sveriges befolkning ökar vilket kan förväntas avspeglas genom tillströmningen av äldre personer som söker vård på akutmottagningar. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar besitter kunskap om äldre och åldrandet för att kunna tillämpa ett akut omhändertagande men också att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer. Akutmottagningars arbets- och vårdmiljö innebär en hög arbetsbelastning och begränsad tid att identifiera och tillgodose enskilda individers omvårdnadsbehov.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omhändertagande samt att identifiera omvårdnadsbehov av äldre individer på en akutmottagning.I metoden har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuteknik använts. Intervjuer med åtta stycken sjuksköterskor som arbetar på två olika akutmottagningar i södra Sverige. Samtliga intervjuer har spelats in. Intervjuerna transkriberades och analyserades efter Graneheim och Lundmans innehållsanalys.I resultatet har tre kategorier bildats: Omvårdnad på en akutmottagning, Brister i att tillgodose omvårdnad och Tillgångar av utbildning och resurs på en akutmottagning. Sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning arbetade ständigt efter klockan. De präglades av ett snabbt och proffesionellt omhändertagande av äldre individer. Sjuksköterskor på en akutmottagning identifierade två olika former av omvårdnad hos äldre individer; Specifik omvårdnad som var styrd efter PM och allmän omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med allt pga högt patientflöde samt svårigheter till att identifiera omvårdnadsbehov pga den äldres komplexa sjukdomsbild.Studiens slutsats är att individer som inkommer i ett kritiskt tillstånd får ett bättre omhändertagande och sjuksköterskor anser det enklare att indentifiera och tillgodose omvårdnad än hos individer som inte är akut sjuka. De framkom i resultatet att sjuksköterskor brister i sitt förförande att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer vid ett högt patientflöde på en akutmottagning.Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, omvårdnad, äldre.

  • 2483.
    Zetterström, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Vips-modellen: en möjlighet inom prehospital vård2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 2484. Ziegert, Kristina
    et al.
    Ahlner Elmqvist, Marianne
    Larsson, Maria
    Lilja Andersson, Petra
    How the final Swedish clinical exam prepares the nursing students for their future challenges-qualitative analysis2014Inngår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 5, nr 21, s. 1887-1894Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The national clinical final examination (NCFE) plays an important role in order to measure the level of knowledge and performance of nursing students. Our findings indicate that the design of the NCFE is beneficial for the students’ clinical reasoning and problem solution in the caring situation. The aim of this study was to investigate the experiences of the NCFE from lecturers who corrected the written part examination. A further aim was to study the lectures and the RN during observation in the bedside part of the examination. The NCFE is divided into two parts: a theoretical (written) part and a practical (bedside) part. In nursing education it is essential to assess nursing competencies for the future professional role such as the assessment of clinical competence that has become central to evaluate what outcomes are assessed. In addition, it provides a valuable approach to measure the level of knowledge and performance of nursing students. Future development of the NCFE is necessary regarding the degree to which the examination meets learning objectives and educational results.

  • 2485. Zubair, Muhammad
    et al.
    Nybom, Hilde
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandner, Johanna M
    Rumpunen, Kimmo
    Promotion of wound healing by Plantago major L. leaf extracts: Ex-vivo experiments confirm experiences from traditional medicine2016Inngår i: Natural Product Research, ISSN 1478-6419, E-ISSN 1478-6427, Vol. 30, nr 5, s. 622-624Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The wound-healing properties of Plantago major L. (plantain) were evaluated using an ex-vivo porcine wound-healing model. Ethanol- and water-based extracts were prepared from greenhouse-grown and freeze-dried leaves of P. major. Both types of extracts stimulated wound healing in porcine skin, but the ethanol-based extracts had a somewhat stronger effect. A concentration of 1.0 mg/mL (on dry weight basis) produced the best results for both types of extracts.

  • 2486. Zupanc, Sabina
    Lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och barnmorskans stödjande åtgärder: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mödra- och förlossningsvården i Sverige har riktlinjer för hur vården skall bedrivas för att kunna ge god vård inom reproduktiv och sexuell hälsa. De mänskliga rättigheterna betonar alla människors lika värde oavsett sexuell läggning. Trots det kan lesbiska föräldrar uppleva det som utmanande att finna vårdgivare som inte arbetar på ett heteronormativt sätt. Syftet med detta arbete var att belysa lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och föräldraskap samt barnmorskans stödjande åtgärder för dessa mammor i föräldraskapet. En litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2015 söktes. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Resultatet beskriver lesbiska föräldrars vårdupplevelser. Föräldrarna hade erfarenhet av att känna sig exkluderade, men även positiva vårdupplevelser beskrevs, som att känna sig välkomnad. Flertalet medmammor beskrev upplevelsen av föräldrarollen som "en kamp att definiera sin roll". Genom att inkludera medmammor i övergången till moderskapet kunde vårdpersonal erbjuda ett bättre stöd i föräldrarollen. Barnmorskan kunde genom att bekräfta familjekonstellationen, stötta kvinnorna i föräldraskapet. Slutsatsen av detta arbete visar att lesbiska föräldrar riskerar negativt bemötande i mötet med vården i samband med barnafödande och föräldraskap. Utmaningarna lesbiska föräldrar upplever handlar om att "vara på nåder" hos vårdpersonal, att behöva förklara sig och att känna sårbarhet i patientrollen. På grund av heteronormativ vård och homofobi beskriver lesbiska föräldrar avvisande och exkludering i samspelet med vårdgivaren. Lesbiska föräldrar beskriver också att de möts av välkomnande och inkludering, framförallt inom förlossningsvården. Studiens resultat påvisade att bra stöd och personcentrerad vård kan ha en avgörande roll för att stärka föräldraskapet.

  • 2487.
    Zwedberg, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Barimani, Mia
    Wibke, Jonas
    Exploring the internship experiences of Swedish student midwives: a cross-sectional survey2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2488.
    Åberg, Christèl
    Sophiahemmet Högskola.
    "Aldrig nånsin kan jag vara färdig": en kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Demenssjukdomar går inte att bota, och leder successivt till funktionsnedsättningar som påverkar den sjuke och dess närstående under många år. För att må bra behöver vi människor känna oss hemma i vår kropp, tillsammans med andra människor och i tillvaron som vi befinner oss i. Avsaknad av eller påverkan på dessa känslor i form av exempelvis sjukdom kan leda till ett lidande. För en person med långt framskriden demenssjukdom kan detta lidande beskrivas som ”att inte känna sig hemma” då demenssjukdomen gör att personen tappar känslan för sig själv både i jaget och i samvaron med andra. Att ge tröst blir kärnan i omvårdnaden av en person med långt framskriden demenssjukdom.

    Syftet var att belysa tröst i mötet med personer med demenssjukdom utifrån legitimerad personals perspektiv. 

    Denna kvalitativa studie bygger på sex intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, där data analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Enligt informanterna är tröst när jag som medmänniska genom att bekräfta, närvara eller genom olika metoder tillgodoser de behov som den som är ledsen eller lider har, så att denne upplever lindring eller ett minskat lidande, en slags harmoni och acceptans, även om situationen är svår och obegriplig. Informanterna beskrev att de i mötet med personen med demenssjukdom befann sig som i ett gränsland mellan motpolerna lidande och tröst, och att situationen utvecklades utefter de förutsättningar, den inställning, den kunskap och de metoder som användes.  Det som tydligast framkom vid intervjuerna var hur viktigt det var att personalen i mötet med personer med demenssjukdom i första hand hade mod och vilja att se behoven som fanns, men sedan också utrymmet att finnas till, närvara i både kropp och tanke, så att man genom anpassning kunde styra och hantera situationen så att lidandet minskade. För att lyckas var det också en förutsättning att personalen hade insikt om att behov av tröst var kontinuerligt för den demenssjuke och därmed måste återupprepas, ibland flera gånger om dagen.

     

    Studien påvisar faktorer som har betydelse för om en tröstsituation uppstår eller inte. Inställningen till begreppet tröst särskiljer sig från person till person vilket till viss del kan kopplas till tidigare erfarenheter både på det personliga planet men också i den yrkesmässiga rollen. Att minska lidande anses vara en självklarhet både som medmänniska och som professionell, men att ge tröst för att minska lidande visade sig inte vara lika självklart för alla. Samtidigt beskriver litteraturen att de två begreppen är sammanflätande vilket visar på det komplexa i begreppet tröst. Då det finns en tendens att ge tröst på samma sätt som man själv vill bli tröstad på är det viktigt att skapa en medvetenhet om detta för personal, då man i mötet med personer med demenssjukdom skall arbeta personcentrerat, alltså möta den demenssjuke på ett för denne individuellt anpassat sätt. BPSD-registret kan då vara ett stöd för personal att identifiera synliga och osynliga behov vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever en bättre livskvalitet, värdighet och också blir tröstad.

  • 2489.
    Åberg, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet till livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes: en litteraturöversikt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken

    beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den

    vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en

    global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning

    av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den

    fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett

    stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga

    komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är

    viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som

    påverkar följsamheten till livsstilsförändringar.

    Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos

    personer med typ 2-diabetes

    En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i

    databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och

    livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner

    och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till

    livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var

    en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade

    följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer

    som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar.

    Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig

    kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta

    genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på

    så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

  • 2490. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rothstein, Emilia
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, Helena
    Urinary incontinence after uncomplicated spontaneous vaginal birth in primiparous women during the first year after birth2019Inngår i: International Urogynecology Journal, ISSN 0937-3462, E-ISSN 1433-3023Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION AND HYPOTHESIS: Urinary incontinence (UI) is associated with pregnancy and parity and can cause health problems for women. Our objective was to explore risk factors for UI and its effect on women's daily activities, psychological health and wellbeing 9-12 months postpartum in a low-risk primiparous population.

    METHODS: In this prospective cohort study, first-time mothers in a low-risk population with a spontaneous vaginal birth reported the occurrence of UI and its effect on daily activities and on their psychological health and wellbeing in a questionnaire completed 1 year after birth. Descriptive and comparative statistics were employed for the analysis.

    RESULTS: A total of 410 women (75.7%) completed the questionnaire. The self-reported rates of stress urinary incontinence, urge urinary incontinence and mixed urinary incontinence were 45.4%, 38.0% and 27.0% respectively. Neither the duration of the second stage of labour, the baby's head circumference or its birth weight were associated with the incidence of UI. There was an association between reported negative impact on daily activities and more negative psychological wellbeing (p < 0.001).

    CONCLUSIONS: Urinary incontinence was common among primiparous women at 9-12 months postpartum. Women whose symptoms had a negative impact on their daily activities reported more psychological suffering.

  • 2491. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Edqvist, Malin
    Lindgren, Helena
    Haemorrhoids - A neglected problem faced by women after birth2018Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 18, s. 30-36, artikkel-id S1877-5756(18)30042-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate the prevalence and severity of haemorrhoids after birth among first-time mothers in relation to management during the second stage of labour and to describe the women's experiences with haemorrhoids.

    METHOD: A mixed method explanatory sequential design was used. Nulliparous women were allocated to an intervention group for whom the second-stage of labour practice followed the MIMA model (Midwives management during second stage of labour) or to a control group for whom standard-care practice was followed. Data were collected three weeks and 1.5 years after birth.

    RESULT: A total of 496 (82.1%) women responded to the questionnaire three weeks after birth, 120 (70%) responded to the questionnaire 1.5 years after the birth. The women in the intervention group had fewer symptoms from haemorrhoids three weeks after birth compared to the women in the control group (adj. OR 0.6 95% CI 0.4-0.9). Half of the women in the intervention and control group (50.8%) who reported problems with haemorrhoids three weeks after birth still experienced problems after 1.5 years. The majority of all women did not seek medical care due to their symptoms. The women who described that they experienced haemorrhoids as a problem after birth felt neglected by the healthcare system.

    CONCLUSION: A substantial percentage of women had symptoms from haemorrhoids after birth. Many of these women felt that their problems were neglected. Women who experienced a slow birth of the baby's head and spontaneous pushing suffered less from haemorrhoids 3 weeks after birth.

  • 2492. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, Helena
    Perineal pain the first year after childbirth and uptake of post-partum check-up: A Swedish cohort study2019Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 78, s. 85-90, artikkel-id S0266-6138(19)30208-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this prospective cohort study was to investigate the prevalence of perineal pain related to the perineal injury within the first year after childbirth. The study further explored the rates of postpartum check-up attendance, and whether they had undergone a vaginal examination, pelvic floor assessment and exercise advice.

    RESEARCH DESIGN: The primary outcome was women's self-perceived and selfreported occurrence of pain related to perineal injuries (within three, six and 12 months) after birth. Secondary outcomes were uptake of postpartum check-up six to 12 weeks after birth and care received at the check-up. A postal questionnaire was completed one year after birth. Descriptive data was used to present data.

    FINDINGS: A total of 461 Swedish women (77%) were included in the study. The majority of women with severe perineal injuries (75.0%), and 61.8% of those with moderate injuries II suffered from perineal pain three months postpartum, while 60% with severe injuries and 38.7 with moderate injuries II still had perineal pain six months after birth. The postpartum check-up was attended by 90.6%. However, one out of four had not been given a pelvic examination or advised about pelvic floor exercises.

    KEY CONCLUSION: Many primiparas suffer from pain related to perineal injuries during the first year after birth. One out of ten women has problems with perineal pain one year postpartum. It is essential to investigate and recognize the impact of perineal pain on women's daily life and psychological and emotional wellbeing at the postpartum checkup.

  • 2493. Åhlund, Susanne
    et al.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Hildingsson, Ingegerd
    Edqvist, Malin
    Lindgren, Helena
    Midwives experiences of participating in a midwifery research project: A qualitative study2018Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 31, nr 2, s. e115-e121, artikkel-id S1871-5192(17)30140-3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PROBLEM AND BACKGROUND: In an earlier research project midwives were asked to perform women-centered care focusing on the assumption that the physiological process in the second stage of labour could be trusted and that the midwives role should be encouraging and supportive rather than instructing. There is no knowledge about how midwives participating in such a research project, uses their skills and experience from the study in their daily work.

    AIM: The aim in this study was to investigate how midwives experienced implementing woman-centered care during second stage of labour.

    METHODS: A qualitative study was designed. Three focus groups and two interviews were conducted. The material was analysed using content analysis.

    FINDINGS: The participating midwives' experiences were understood as increased awareness of their role as midwives. The overarching theme covers three categories 1) establishing a new way of working, 2) developing as midwife, 3) being affected by the prevailing culture. The intervention was experienced as an opportunity to reflect and strengthen their professional role, and made the midwives see the women and the birth in a new perspective.

    CONCLUSIONS: Implementing woman-centered care during second stage of labour gave the midwives an opportunity to develop in their professional role, and to enhance their confidence in the birthing women and her ability to have a physiological birth. To promote participation in, as well as conduct midwifery research, can enhance the development of the midwives professional role as well as contribute new knowledge to the field.

  • 2494.
    Åhs, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öijvall, Erika
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärta hos personer med demenssjukdom: smärtindikatorer och smärtskattningsinstrument2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2495.
    Åkerholm, Marcus
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans dokumentation och behandling med spinal immobilisering prehospitalt: En retrospektiv studie i Uppsala län2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2496.
    Åkerlund, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans arbete i frontlinjen: - och hur detta arbete dokumenteras i akutjournalen på akutmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2497.
    Åkerman, Madeleine
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vårda personer med demenssjukdom i sluten hälso- och sjukvård: en litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors upplevelse2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt. 

     

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård

     

    Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.

     

    Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.

     

    Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

  • 2498.
    Åkerström, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Att få vara tillsammans: effekten av samvård på pappors emotionella välbefinnande, en randomiserad kontrollerad studie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2499. Årestedt, Kristofer
    et al.
    Alvariza, Anette
    Boman, Kurt
    Öhlén, Joakim
    Goliath, Ida
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fürst, Carl Johan
    Brännström, Margareta
    Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure: A National Register Study2018Inngår i: Journal of Palliative Medicine, ISSN 1096-6218, E-ISSN 1557-7740, Vol. 21, nr 3, s. 361-367Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed.

    OBJECTIVE: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals.

    DESIGN: This is a national register study.

    SETTING/SUBJECTS: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death.

    MEASUREMENTS: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies.

    RESULTS: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory.

    CONCLUSION: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life.

  • 2500.
    Åslev, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet före och efter laparoskopisk tarmresektion vid koloncancer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
4748495051 2451 - 2500 of 2519
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf