shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
46474849505152 2401 - 2450 av 2597
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2401.
    Talybina, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordberg, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Familjen är en enhet där beteendet hos en individ påverkar de andra. När ett barn drabbas av svår sjukdom påverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.

    Oavsett hur syskonrelationen ser ut så betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen är ofta den närmsta och längsta relationen i livet. Syskon behöver få vara tillsammans och det gäller även vid sjukdom. När ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem. Barn som har ett svårt sjukt syskon genomgår många känslomässiga förändringar. I samband med syskonets sjukdom och behandling lever barnet ofta med ängslan, oro, depression, undandragande, blyghet och social isolering. Inte sällan reagerar barnet med beteenden som aggression, nedstämdhet, och konflikter med kamrater. Ofta ägnas föräldrarnas uppmärksamhet mest till det sjuka syskonet vilket leder till att det friska barnet känner sig svartsjuk och övergiven. 

    Sjuksköterskan har en viktig förebyggande, stödjande och pedagogisk roll i arbetet med dessa barn.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk.

    Metod

    Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat.

    Resultat

    Socialt stöd var en viktig faktor för barn när det gällde förmåga att anpassa sig till stressande livshändelser exempelvis sjukdom. Barn som hade tillgång till stort socialt stöd hade mindre symtom av oro, depression och mindre beteendeproblematik. Det märktes skillnad i dessa avseenden mellan de barn som fick stort respektive litet socialt stöd. Det var av stor vikt att barn fick information när ett syskon var sjukt. Information hjälpte barnet att få svar på sina frågor och gav det en klarare bild av syskonets situation. Genom information kunde felaktiga uppfattningar och onödig oro hos barnet undvikas. De flesta barn och deras föräldrar efterfrågade mer information. I samtliga studier framgick att det emotionella stödet var viktigt. Barn som fick emotionellt stöd besatt större resurser att hantera sin situation. Det emotionella stödet kunde innebära att ha någon att prata med och att dela sina bekymmer med, någon som lyssnade och fanns till hands. Samtalet var viktigt då det gav barnen insikter och en känsla av samhörighet. Det emotionella stödet var även viktigt för att barnet inte skulle känna sig ensamt och övergivet. Praktiskt stöd upplevde barnen också som en av de viktigaste formerna av stöd. Stödgrupper där barn fick chans att träffa andra barn i samma situation var betydelsefullt för barnets välbefinnande. Projekt där barn fick åka på läger tillsammans visade sig ha en mycket positiv effekt och bidrog till att barnet kände samhörighet och att känslor av ensamhet och oro minskade. Flera barn uttryckte en önskan om att få delta i fler gruppträffar och att få träffa de andra deltagande barnen oftare

    Slutsats

    När ett syskon är svårt sjuk försämras livssituationen för det friska barnet i familjen och känslor av ilska, oro, depression och övergivenhet är vanliga. Många barn har ett stort behov av att få stöd i samband med syskonets sjukdom. Stödgrupper och barnläger för dessa barn har visat sig ha en mycket god effekt på barnens känslomässiga och fysiska välbefinnande. Brist på stöd leder till onödig oro och hälsoproblem för de här barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    k35Talybina2011-10-10
  • 2402.
    Tanasilovic, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Landin, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelse av tidig individuell vårdplan vid demenssjukdom utifrån ett sjuksköterskeperspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.

    Syftet:

    Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.

    Metod:

    Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning. De intervjuades med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och de transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    Två teman med tillhörande kategorier identifierades: Upplevd möjlighet till upprättande avindividuell vårdplan och Upplevd hinder för upprättande av individuell vård plan. Det optimala var att individuell vårdplan var upprättad tillsammans med den demenssjuke och deras närstående. Arbetssituation blev lugnare och tryggare när det fanns en palliativ individuell vård plan dokumenterad. Livskvalitet blev bättre för den demenssjuke och deras närstående när individuell vård plan var upprättad. En svårighet var när det inte fanns några närstående att samtala med och den demenssjuke inte kunde uttrycka sina önskemål själv. Detta upplevdes av sjuksköterskorna som en svår situation, där de fick lita till sin erfarenhet och intuition.

    Konklusion:

    Eftersom en stor del demenssjuka människor avslutar sina dagar på särskilt boende bör det ske en större satsning på genomförande av att upprätta palliativa individuella vårdplaner på dessa boendeformer.

    Nyckelord:

    demens, palliativ vård, sjuksköterska, individuell vårdplan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2403.
    Tanasilovic, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Magnusson, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att beröra och att bli berörd: betydelsen av medveten beröring i vården av äldre och äldre med kommunikationssvårigheter2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2404.
    Tangstad, Bodil
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wiberg, Zenitha
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjusköterskors perspektiv på att arbeta med existentiell smärta hos patienter i palliativt skede: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den palliativa vården karaktäriseras av en värdegrund med ledorden empati, närhet, helhet och kunskap. Syftet med värdegrunden är att främja individens livskvalitet, lindra lidande och erbjuda ett existentiellt stöd i livets slut. Grunden för en god personcentrerad vård bygger på att relation mellan vårdare, patient och närstående främjas samt att bli lyssnad på och sedd som person. Existentiell smärta är vanligt förekommande hos patienter i palliativt skede som känslor av ensamhet, isolering, meningslöshet, separation och dödsångest. Patienten ger uttryck av behov att bli bemött med respekt, empati och inte bli övergiven av sin vårdgivare. Flera studier har påvisat brister där sjukvården inte kan definiera och förstå existentiella behov.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att arbeta med existentiell smärta hos patienter i palliativt skede.

    Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt för att undersöka kunskapsläget inom området. Databaserna CINAHL complete, PubMed, PsycINFO samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 16 artiklar identifierades som svarade mot studiens syfte utifrån valda urvalskriterium.

    Resultatet visade att sjuksköterskor såg ett ansvar för att skapa en god relation och kommunikation till patient och närstående, i arbetet med existentiell smärta hos patienter i palliativt skede. Viktiga komponenter för en fördjupad relation var tid, tajming, närvaro och visad empati. Lyhördhet hos sjuksköterskan sågs som viktigt för att kunna tolka och lindra patientens existentiella smärta. Många sjuksköterskor såg arbetet som meningsfullt i de situationer då de kände att de lindrade patientens existentiella smärta. Arbetet innebar känslomässig involvering och i en del situationer var balansen mellan distans och närvaro svårt att identifiera. Arbetet öppnade även upp för reflektion kring livet och döden. En del sjuksköterskor beskrev arbetet med existentiell smärta hos patienten som för mödosamt och såg det inte som deras uppgift att sitta ner och prata om döden. Sjuksköterskorna saknade verktyg för att kunna handla och hantera i olika situationer med existentiell smärta hos patienten.

    Slutsatsen i föreliggande studie var sjuksköterskors möten med patienter med existentiell smärta i palliativt skede ser olika ut då varje människa är unik med olika behov och resurser. Arbetet med existentiell smärta hos patienter involverade sjuksköterskan känslomässigt och balansen mellan närvaro och distans var svår att identifiera. Mer utbildning, diskussion och träning i att bemöta existentiell smärta behövs för att stärka sjuksköterskor i deras arbete med patienten i palliativt skede.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2405.
    Taxén, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på akutmottagningar: en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2406.
    Tegman, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Palliativ vård vid vårdavdelningar inom den högspecialiserade gastrokirurgin: En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2407.
    Tegnér, Mikael
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Andersson, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tillit i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende.

    Syfte

    Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende.

    Metod

    Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod.

    Resultat

    Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2408. Ternrud, Linda
    Fatigue hos patienter med komplexa medfödda hjärtfel: en enkätstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2409.
    Terring, Amanda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westman, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med HIV: en litteraturöversikt ur ett globalt perspektiv över faktorer som påverkat bemötandet.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hiv är en ständigt växande virusinfektion världen över. Människor som lever med hiv möter stigmatisering både i det dagliga livet och i vården. Sjuksköterskeprofessionen innebär att behandla alla lika oavsett bakgrund och tillstånd, något som inte följs i vården av patienter med hiv.

    Syfte

    Att identifiera faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med humant immunbristvirus ur ett globalt perspektiv.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt valdes för att sammanställa befintlig forskning. Tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl Complete, Academic Search Elite, Medline och PsycInfo samt tre artiklar från websökmotorn Google Scholar inkluderades i studien. Både sjuksköterskors och patienters perspektiv har återfunnits i artiklarna. Manifest innehållsanalys har använts i dataanalysen av artiklarna.

    Resultat

    Två primära faktorer; bristande kunskap samt otillräckliga resurser identifierades i studien. Dessa utgjorde huvudfynden i studien. Fyra underliggande faktorer under bristande kunskap; sjuksköterskans kunskap och erfarenheter, patienters tidigare upplevelser av sjuksköterskans bemötande i vården, samhällets normer och stereotyper och smittskyddande material samt två subkategorier under otillräckliga resurser; utbildning och smittskyddande material kunde identifieras.

    Slutsats

    Kunskapen om hiv behöver öka i hela världen. Interventioner för att göra detta bland sjuksköterskor och allmänheten samt öka tillgången till resurser i smittskyddande material och utbildning är av stor vikt och en bidragande faktor för att förbättra sjuksköterskans bemötande av patienter med hiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2410.
    Thafvelin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrastöd per telefon kring barns mat- och rörelsevanor: en undersökning av intresset för en etablering2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2411.
    Thapper, Klara
    Sophiahemmet Högskola.
    Att nära sitt barn: en litteraturöversikt över kvinnors upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Magisteruppsats BAMO16 Klara Thapper
  • 2412. Theander, Kersti
    et al.
    Wilde-Larsson, Bodil
    Carlsson, Marianne
    Florin, Jan
    Gardulf, Ann
    Johansson, Eva
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordström, Gun
    Nilsson, Jan
    Adjusting to future demands in healthcare: Curriculum changes and nursing students' self-reported professional competence2015Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 37, s. 178-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nursing competence is of significant importance for patient care. Newly graduated nursing students rate their competence as high. However, the impact of different designs of nursing curricula on nursing students' self-reported nursing competence areas is seldom reported.

    OBJECTIVES: To compare newly graduated nursing students' self-reported professional competence before and after the implementation of a new nursing curriculum. The study had a descriptive comparative design. Nursing students, who graduated in 2011, having studied according to an older curriculum, were compared with those who graduated in 2014, after a new nursing curriculum with more focus on person-centered nursing had been implemented.

    SETTING: A higher education nursing program at a Swedish university.

    PARTICIPANTS: In total, 119 (2011 n=69, 2014 n=50) nursing students responded.

    METHODS: Nursing students' self-reported professional competencies were assessed with the Nurse Professional Competence (NPC) scale.

    RESULTS: There were no significant differences between the two groups of nursing students, who graduated in 2011 and 2014, respectively, with regard to age, sex, education, or work experience. Both groups rated their competencies as very high. Competence in value-based nursing was perceived to be significantly higher after the change in curriculum. The lowest competence, both in 2011 and 2014, was reported in education and supervision of staff and students.

    CONCLUSIONS: Our findings indicate that newly graduated nursing students - both those following the old curriculum and the first batch of students following the new one - perceive that their professional competence is high. Competence in value-based nursing, measured with the NPC scale, was reported higher after the implementation of a new curriculum, reflecting curriculum changes with more focus on person-centered nursing.

  • 2413.
    Therborn, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens upplevelser på operationsavdelning inför gastric by pass kirurgi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2414.
    Thimgren, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Vernersson, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av sin sexualitet i samband med cytostatikabehandling vid bröstcancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2415.
    Thor, Claudia
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvårdsåtgärder för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienten: en systematisk litteraturstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Munvård är en förutsättning för optimal munhälsa och en viktig indikator för den vård en patient får. En välfungerande munvård har stor betydelse för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning vid kritisk sjukdom. Intensivvårdspatienterna, speciellt de intuberade, har särskilda behov när det gäller munhygien. Ett av dessa speciella behov är att minska risken för infektion. Munfloran hos friska individer håller sig stabil över tiden, men förändras snabbt vid kritisk sjukdom och sjukhusinläggning till att bli en mer virulent bakterieflora i munhålan. Den förändringen inkluderar kolonisering av respiratoriska patogener i munnen och oropharynx som kan orsaka ventilatorassocierad pneumoni (VAP). Kritiskt sjuka patienters munhälsa kan riskeras på en intensivvårdsavdelning (IVA) av själva intensivvårdsutrustningen, intensivvårdspatientens medicinska tillstånd eller behandlingar och patientens oförmåga att ta hand om sin egen munvård. Detta visar behovet av ansträngningar i form av ökad kunskap om effekten av munvårdsåtgärder som kan förbygga VAP hos intensivvårds-patienten.

    Syftet är att belysa effekten av munvårdsåtgärder för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni (VAP) hos intensivvårdspatienten.

    Den här systematiska litteraturstudien bygger på randomiserade kontrollerade studier (RKS) med systematisk sökning, urval, granskning och analys av data inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL.

    De munvårdsåtgärder som visade sig ha förebyggande effekt på VAP var manuell tandborstning med barntandborste och tandläkarvård i kombination med klorhexidinmunsköljning i två olika koncentrationer, manuell tandborstning med låg-antibakteriell gel, manuell tandborstning med barn- och interdentaltandborste kombinerad med klorhexidin, elektrisk tandborstning med klorhexidin och elektrisk och manuell tandborstning i kombination med renat vatten.

    De munvårdsåtgärder som kan tillämpas för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter behöver inte vara omfattande eller tidskrävande. Billiga redskap som manuella tandborstar kan vara lika effektiva som elektriska tandborstar och kan kombineras med lättillgängliga medel som klorhexidin och förebygga VAP. Själva munvårdsåtgärderna bör vara i proportion till munnens status och behov av munvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2416.
    Thorbiörnson, Hannah
    Sophiahemmet Högskola.
    Delad erfarenhet - delad vishet: råd från kvinnor som mist sitt barn till hälso- och sjukvårdsperonal som möter kvinnor med oro för sitt ofödda barns hälsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2417.
    Thorin, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Zupanc, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Könsskillnader i vården av personer med depression2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande. Studier visar att vårdgivare ger olika vård till personer utifrån kön samt att kvinnliga patienter uppfattas som krävande och avvikande från normen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K39 Thorin, Zupanc.pdf
  • 2418.
    Thorwaldsdotter, Erica
    Sophiahemmet Högskola.
    Akutsjuksköterskans behov och erfarenheter av krisstöd efter traumatiska händelser på en akutmottagning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2419.
    Thunman, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindström, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens erfarenheter och färdigheter i samband med konstruerade hjärtstoppsfall: en observations- och enkätstudie2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2420.
    Thörnlund, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad vid depression: en intervjustudie2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2421.
    Thörnqvist, Anja
    Sophiahemmet Högskola.
    Intensivvårdsjuksköterskans uppfattning om andningsfrekvensens betydelse som vitalparameter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2422.
    Tibblin, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Långvarig smärta efter graviditet och förlossning: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2423.
    Tillberg, Kerli
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tonkel, Natalia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med fantomsmärta: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige genomförs 3500 amputationer årligen. I upp till 85 procent av fallen blir fantomsmärta en följd av amputation. Fantomsmärta är en individuell upplevelse. Denna smärta i en icke-existerande kroppsdel försämrar det dagliga livets kvalitet och orsakar lidande. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av dessa personer, vilket inkluderar bland annat smärtlindring och minskning av lidande.

    Syfte

    Syftet var att belysa personers erfarenheter och upplevelser av att leva dagligt liv med fantomsmärta efter amputation.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt valdes och 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design analyserades. CINAHL och PubMed användes för litteratursökningen. Alla inkluderade artiklar bedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En sammanställning av artiklarnas syfte, metod, urval och resultat presenteras i Matris över inkluderade artiklar.

    Resultat

    Resultatet presenterades genom sju rubriker: upplevelse av förlorad kroppsdel; personers tankemönster om fantomsmärta; upplevelse av socialt liv och relationer; rörelse och aktivitet med fantomsmärta; depression och ångest hos personer med fantomsmärta; hantering av fantomsmärta; upplevelse av information och stöd.

    Slutsats

    Personer med fantomsmärta efter amputation hade en rad upplevelser som hänger samman och påverkas av varandra. Upplevelserna manifesterar sig i form av tvetydig upplevelse av förlorad kroppsdel, isolering, besvär i det sociala livet och aktiviteter samt psykiska besvär som ångest och depression. Personer som upplever fantomsmärta i sitt dagliga liv efterfrågar information om sådan smärta och stöd. Ytterligare forskning för att ge holistisk och evidensbaserad vård inom området fantomsmärta bör eftersträvas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2424.
    Timofeeva, Olga
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans information och patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier: litteraturöversikt om patienters upplevelser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Antibiotikaresistens ökar i världen och utgör ett hot mot global folkhälsa. Multiresistenta bakterier kan ge upphov till svåra ihållande infektioner på grund av att förstahandsvalpreparat inte längre fungerar som behandling eller profylax, vilket i sin tur leder till att infektioner blir svårare att kontrollera. Sjuksköterskan kärnkompetens är att bedriva personcentrerad omvårdnad, vilket betyder att patienten ses som en helhet, inkluderas i omvårdnaden samt ges makt att påverka dess utformning. Ett sätt att göra det är genom patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier där sjuksköterskan utgår ifrån patienternas individuella behov och preferenser. Genom skräddarsydda utbildningsinsatser kan sjuksköterskan värna om patienternas känsla av trygghet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans information och patientutbildning gällande smitta med multiresistenta bakterier och smittprofylax.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod lämpad för att basvara syftet. Databassökning gjordes i databaser PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar, varav 11 kvalitativa och två kvantitativa, inkluderades i studien.

    Resultat

    Arbete med dem inkluderade artiklarna resulterade i identifiering av tre huvudteman. De tre huvudteman var patienters negativa upplevelser, patientutbildningens positiva effekter och utbildningsstrategier.

    Slutsats

    Sjuksköterskan har en viktig roll att bedriva personcentrerad omvårdnad och värna om patienterna känsla av trygghet. Patienter smittade med multiresistenta bakterier erkänner sitt informationsbehov och upplever att det är viktigt att utbildas om smittan. Detta kan mildra deras negativa upplevelser av vården samt främja deras känslor av trygghet och egenmakt. Att ha med en närstående vid utbildningstillfälle och imitera sjuksköterskans agerande kring smittskyddsåtgärder framstår som framgångsrika utbildningsstrategier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2425. Tinglöf, Soile
    et al.
    Högberg, Ulf
    Wallin Lundell, Inger
    Sophiahemmet Högskola.
    Skoog Svanberg, Agneta
    Exposure to violence among women with unwanted pregnancies and the association with post-traumatic stress disorder, symptoms of anxiety and depression2015Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 6, nr 2, s. 50-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    The objective was to examine lifetime exposure to violence, physical and sexual, among women seeking termination of pregnancy (TOP) and its association with socio-demographic factors, PTSD, symptoms of anxiety and depression.

    Design

    The design of the study was a Swedish multi-centre study targeting women requesting TOP.

    Methods

    All women requesting TOP with a gestational length less than 12 pregnancy weeks were approached for participation in the study. The questionnaire comprised the following research instruments: Screen Questionnaire-Post traumatic Stress Disorder (SQ-PTSD) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). The response rate was 57% and the final sample was 1514 women. Descriptive and analytic statistics were applied.

    Results

    Lifetime exposure to violence was common among women seeking abortion. Exposure to violence was associated with low education, single marital status, smoking and high alcohol consumption. Exposure to violence was associated with the occurrence of signs of PTSD and symptoms of anxiety and depression. Among those having PTSD, all had been exposed to sexual violence and almost all had been exposed to physical violence, while for those with symptoms of anxiety and depression almost half had been exposed to either physical or sexual violence.

    Conclusion

    Exposure to physical and sexual abuse was common among women requesting TOP, and was strongly associated with the occurrence of PTSD, symptoms of anxiety and depression. This underscores the importance for health professionals to recognize and offer support to those women exposed to violence.

  • 2426.
    Tinnis, Emma
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevalens av dyspareunia och smärta vid defecation åtta månder post partum2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2427.
    Tiusanen, Anu
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Zariņš, Kristina
    Sophiahemmet Högskola.
    Svåra samtal: upplevelser från sjuksköterskor inom palliativ vård - en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. En stor och viktig del av den palliativa vården är kommunikation med patienter och dess närstående. Sjuksköterskan finns närvarande runt patienten och dennes familj genom alla vårdinstanser och kan få frågor av olika karaktär i alla möjliga situationer. Svåra samtal kan exempelvis vara existentiella eller prognosrelaterade samt handla om döden. Vård i livets slut sker i varierande utsträckning inom de flesta vårdinstanser. Samtal om och kring döden kan vara känsligt för samtliga deltagare då det berör vår existens på djupet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av svåra samtal med patienter och närstående inom palliativ vård. Litteraturöversikt var den metod som ansågs bäst svara på syftet genom att undersöka kunskapsläget inom området. Då studien undersöker upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar till översikten. Innehållsanalys av resultaten användes för att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna med syftet att belysa sjuksköterskornas upplevelser. En förförståelse kring erfarenhetens påverkan fanns med genom hela studiens gång. Patricia Benners teori Från Novis till Expert ansågs därför lämplig som den teoretiska referensramen. Materialet analyserades även förutsättningslöst för att inte värdefullt material skulle missas. Resultaten visade att sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade i hög grad den relation som skapas till patient och närstående och som följaktligen har stor påverkan på upplevelsen av samtalen. Sjuksköterskornas förhållningssätt inom palliativ vård passade väl in på teorin kring personcentrerad vård. Hur sjuksköterskorna berördes av samtalen påverkades i hög grad av tidigare erfarenhet, vilket var den viktigaste faktorn för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet med att hålla svåra samtal. Osäkerhet lyftes som det största hindret för att en vårdrelation och således svåra men meningsfulla samtal skulle kunna uppstå. Slutsatsen av studien är att ett personcentrerad förhållningssätt behövs för att skapa en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Äkta närvaro upplevdes viktigare än att ha alla svar. Erfarenhet var det som gav sjuksköterskorna störst trygghet i de svåra situationerna. Med tanke på hur viktigt samtalen är för att bland annat lindra existentiellt lidande är det av största vikt för utbildning och arbetsgivare att förbereda sjuksköterskestudenter respektive nyanställda för att minska osäkerheten i möjligaste mån. Stöd och utbildning för alla som möter patienter med svår sjukdom både inom specialiserad och allmän palliativ vård är av vikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svåra samtal
  • 2428.
    Tjulander, Lovisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Castellanos, Xiomara
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexualitet och kroppsuppfattning hos kvinor som genomgått gynekologisk cancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.

    Metod

    Detta var en litteraturbaserad studie. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som granskades och presenteras under huvudkategorierna sexualitet, kroppsuppfattning och behov av information och stöd för att besvara syftet.

    Resultat

    Resultatet visar att kvinnorna upplevde att de kroppsliga förändringarna kunde leda till både fysiska och psykiska konsekvenser i form av förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell lust, smärta vid samlag samt ångest och oro. Behovet av information och stöd var stort.

    Slutsats

    Det råder ingen tvekan om att gynekologisk cancer och behandling har stor inverkan på en kvinnas liv. Majoriteten av kvinnorna upplevde att behandling medförde både psykiska och fysiska konsekvenser för sexualitet samt kroppsuppfattning. Konsekvensernas betydelse kunde påverka kvinnornas sexuella liv och kroppsbild i olika grad beroende på ålder, kultur och livssituation. Bristfällig information och stöd upplevdes vara ett stort problem för kvinnorna.

    Nyckelord: Gynekologisk cancer, Sexualitet, Kroppsuppfattning, Behandlingskonsekvenser

    Ladda ner fulltext (pdf)
    K37 Tjulander & Castellanos 2012-10-02
  • 2429. Toft, Teolinda
    et al.
    Alfonsson, Sven
    Hovén, Emma
    Carlsson, Tommy
    Sophiahemmet Högskola.
    Feeling excluded and not having anyone to talk to: Qualitative study of interpersonal relationships following a cancer diagnosis in a sibling2019Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 42, s. 76-81, artikel-id S1462-3889(19)30108-5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To explore experiences related to interpersonal relationships following a cancer diagnosis in a sibling.

    METHODS: Respondents (n = 7 females) were recruited by means of convenience sampling during a camp for children affected by childhood cancer and their siblings. Data from children and adolescents with a sibling diagnosed with cancer was collected through individual face-to-face interviews and analyzed using systematic text condensation.

    RESULTS: Two categories portrayed the experiences related to interpersonal relationships following a cancer diagnosis in a sibling. Feeling excluded while wanting to maintain a relationship with their ill sibling and be involved in the care portrayed that trying to be involved in the care of their ill sibling was a stressful and difficult experience, since they were simultaneously expected to also manage household chores and attend school. Feeling stigmatized and exposed in social contexts while needing an allowing space to talk about their experiences portrayed the emotional difficulties evoked by social situations and behaviors of others, which left respondents feeling exposed and mistreated. Having the possibility to talk about their experiences and receiving social support was described as essential in order to cope with the situation.

    CONCLUSIONS: Health professionals need to take into consideration the emotional difficulties and vulnerable situation that children and adolescents who have a sibling diagnosed with cancer are at risk of experiencing. Stigmatization and social exposure present a risk of psychological distress. Having an allowing space to communicate feelings and experiences is desired. Interventions may be necessary to help these individuals psychologically cope.

  • 2430.
    Tollin, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sängcykling under hemodialys: en metod att öka patienters intresse för regelbunden fysisk träning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2431.
    Trazie, Natalia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att insjukna i stroke : diabetes och genusperspektiv: upplevelser av att insjukna i stroke med fokus på personer med diabetes2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2432.
    Tronders, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kompetens att tolka arytmier på akutmottagning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2433.
    Trygg, Ditte
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse och hantering av symptom vid insjuknande i kranskärlssjukdom: en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor i Sverige. I hjärtkärlsjukdom inkluderas kranskärlsjukdom (koronarsjukdom), plötslig hjärtdöd, hjärtsvikt, claudicatio intermittens, stroke och övriga hjärtkärlmanifestationer (Schenk-Gustafsson, 2011). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över femtiofem år och män över fyrtiofem år i Sverige (Schenck-Gustafsson, 2011). Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar sjunker i Sverige och kvinnors medelöverlevnad är fortfarande högre än männens, men denna skillnad har minskat då hjärtsjukvården har förbättrats. Kvinnors medelöverlevnad har sjunkit från 84 till 81 år det senaste decenniet medan männens medelöverlevnad har ökat från 75 till 78 år.

    Antalet hjärtinfarkter hos svenska kvinnor kan komma att öka på grund av livsstilsfaktorer såsom rökning och psykosociala faktorer. Det pågår en diskussion bland forskare om kvinnor får sämre vård än män och om kvinnor upplever symtom annorlunda än män vid kranskärlssjukdom. Studier har visat att kvinnor har längre fördröjning än män för att söka hjälp vid insjuknandet i kranskärlssjukdom.

    Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av symtom och hur de hanterar dessa symtom i samband med insjuknandet i akut kranskärlssjukdom.

    För att få svar på syftet valdes litteraturöversikt som metod. Arton artiklar identifierades och inkluderades i denna litteraturöversikt. Sju av artiklarna hade kvalitativ ansats och elva artiklar hade kvantitativ ansats.

    Slutsatsen var att kvinnor upplevde prodromala symtom månader/år innan kranskärlsdiagnosen ställdes och det var ovanligt att kvinnor sökte sjukvård för dessa symtom. Bröstsmärta var det vanligaste symtomet hos kvinnor vid insjuknande i kranskärlssjukdom men ospecifika symtom förekom också. Kvinnor upplevde illamående i högre grad än män i detta sammanhang. Kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom genom att kontakta anhöriga eller med självmedicinering innan de kontaktade sjukvården, vilket bidrog till fördröjning av vården. Kunskapsnivå, känslomässiga och psykosociala faktorer inverkade på hur kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom. Sjukvården och kvinnor behövde ökad kunskap och förståelse angående hur kvinnor upplevde symtom på kranskärlssjukdom och hur kvinnor hanterade dessa symtom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2434.
    Träder, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Yousif, Sura
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendevårdares och vårdpersonals kommunikation med individer som har afasi till följd av stroke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    K38 Träder, Yousif
  • 2435.
    Tunedal, Ulla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hansson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Rydell Karlsson, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Distance only separates the bodies - four years of experiences from an online distance learning programKonferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2436.
    Tuononen, Ellen
    Sophiahemmet Högskola.
    Cultural competence in action: an interview study with registered nurses in Israel2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    The population in Israel is heterogeneous with inhabitants from diverse backgrounds with different religious affiliations, languages and customs. The diversity of cultural backgrounds can create a challenge for the healthcare system. Cultural competence is stated to be a necessary ability of a nurse when caring for culturally diverse persons, further promoted by the Israeli Ministry of health.

    Aim

    The aim of the study is to describe Registered Nurses experiences of working with cultural competence in caring for persons with culturally diverse backgrounds in Israel.

    Method

    A qualitative design was used. Five semi-structured telephone interviews with registered nurses working in a city in Israel, was conducted. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach.

    Findings

    Four categories were identified in the findings:

    Understanding cultural needs, Addressing cultural needs, Challenges in caring for culturally diverse persons and Incidential finding: Risk of stereotyping, all further represented with the theme: Embracing patient’s cultural needs In healthcare. Approaches to understand cultural needs emphasised on seeing the whole person and being sensitive to their needs, depending on clear communication, although neglect of cultural needs occurred. Acceptance and respect for persons choices as well as adaptions made both in nurses encounter and hospital environment. Experiences of cultural differences evoked feelings of inconvenience and insecurities. Incidental findings show stereotyping as a challenge.

    Conclusion

    Approaches and behaviours in line with the values of cultural competence were learned through in-practice experiences. Implementation of the recommended guidelines in healthcare could further enhance nurse’s cultural competence and guidance when caring for culturally diverse persons.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2437.
    Tyborn, Nathalie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Stengård, Paula
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar följsamheten vid kost och motionsråd hos personer med typ 2-diabetes2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen.

     Syfte

    Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes.

     Metod

    Arbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar.

     Resultat

    I analys av artiklarna framkom fyra huvudteman. I dessa teman framkommer både de faktorer som underlättar samt försvårar följsamheten för personer med typ-2 diabetes när det gäller kost och motionsråd. De aspekter som har diskuterats i detta arbete är socialt stöd, genus, upplevelse av information och kunskap samt ekonomiska resurser och tillgänglighet.

     Slutsats

    Patienter med Typ-2 diabetes upplevde brister i kommunikationen mellan dem själva och vårdpersonalen. När patientens familj och närstående inkluderas och får samma information som patienten ökar chansen till bättre följsamhet till kost och motionsråd. För lite undervisning, motsägelsefull information och för lite kontakt med andra typ-2 diabetes patienter hade stor betydelse till följsamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2438.
    Tyrrell, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vårda äldre demenssjuka personer i eget boende: distriktsköterskors upplevelser2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2439.
    Tyrrell, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Voices to remember: Persons' and family members' experiences of living with neurocognitive disorders and related symptoms2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Persons with cognitive impairment are often encouraged by society and family to seek a cognitive assessment and receive a timely dementia diagnosis (dementia is also known as a major neurocognitive disorder). A cognitive assessment can help recognise possible reversable causes of cognitive symptoms and/or the presence of other neurocognitive disorders or diseases. It can take up to three years from the time a person experiences the first cognitive symptom, to contacting health care and referral for a cognitive assessment. Most persons with dementia develop neuropsychiatric symptoms such as; hallucinations, apathy, agitation during the course of the disease. The presence of these symptoms often impacts negatively on the person and family members and are trigger factors for admissions to residential care. These symptoms are often under-identified in health care. Knowledge gaps exist about persons’ experiences of a cognitive assessment and neuropsychiatric symptoms early in the disease trajectory. Many persons with dementia reside in their own homes with a family member. Further knowledge is required regarding the person’s and family members’ experiences of the situation. The aim of this doctoral thesis was to describe older persons’ and family members’ experiences of living with neurocognitive disorders and related symptoms in a community setting.

    Study I an interview study with 23 persons with cognitive impairment who had commenced a cognitive assessment. An interpretive description data-analysis was carried out. The findings are presented under four themes; Conflicting views between the person and their family about severity of the situation, Identifying the presence of neuropsychiatric symptoms, Compensating strategies used to remember and Worries about self and what the future holds.

    Study II a follow-up interview study (to study I) with 18 persons who had completed a cognitive assessment in a polyclinical setting. Interpretive description was used to analyse the interview data. The findings formed two main themes. The first theme focuses on levels of trust in the process and the second theme about attempts to understand and make sense of a neurocognitive diagnosis.

    Study III an interview study with 14 spouses to partners with dementia and neuropsychiatric symptoms. The persons with dementia were reported as having between five to eight neuropsychiatric symptoms at the same time. The theme “Living on the edge, lacking support and time for self” represented the findings of this study.

    Study IV an interview study with nine family members to persons with frontotemporal dementia and neuropsychiatric symptoms. Persons with frontotemporal dementia were reported as having between four to eight co-existing neuropsychiatric symptoms. Two themes emerged from the data; “Living with a well-known stranger and Coping and overstepping social norms.”

  • 2440.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Religa, Dorota
    Skovdahl, Kirsti
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Living with a well-known stranger2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2441.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Religa, Dorota
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Living with a well-known stranger: Voices of family members to older persons with frontotemporal dementia2019Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, artikel-id e12264Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe family members' experiences of living with persons with neuropsychiatric symptoms (NPS) related to frontotemporal dementia (FTD).

    BACKGROUND: The majority of persons with dementia during the disease trajectory develop NPS. Persons with FTD are likely to develop greater levels of NPS than persons with other types of dementias. Research-based knowledge regarding family members' experiences of living with persons with FTD and NPS is limited.

    METHODS: Nine family members of persons with FTD were interviewed. Interviews commenced with completion of the Neuropsychiatric Inventory (NPI). Upon completion of the NPI, questions were posed from an interview guide where study participants provided in-depth information about NPS identified. Interview data were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Interviewed family members highlighted that persons with FTD had developed between four and eight co-existing NPS. Irritability and disinhibition were the most common NPS, with variations in severity, frequency and distress. From the interview data, two themes emerged: Living with a well-known stranger and Coping and overstepping social norms.

    CONCLUSIONS: Living with a well-known stranger depicted a new co-existence with a loved one with changes in personality and behaviour, which were not inherent to the person or predictable any more. The presence of NPS can threaten the safety of the person with FTD and their family in real world and on social media. Support offered should focus on the person's physical and psychological needs, not on a diagnosis.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: From a health care perspective it is important to see the person with FTD and their family as unique individuals with specific needs.

  • 2442.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hedman, Ragnhild
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Religa, Dorota
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Feeling valued versus abandoned: Voices of persons who have completed a cognitive assessmentManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 2443.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Voices of Spouses living with partners with behavioural and psycological symtoms related to dementia2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia, whdo reside in their own homes, are often cared for by family members or friends. The presence of a family career is said to have a protective effect, postponing admissions to residential care. The majority of persons with dementia develop behavioural and personality changes during the disease trajectory. The quality of life for both the person with behavioural and psychological symptoms and their careers are affected, increasing both suffering and risk for hospitalisation. Family careers to persons with dementia have identified behavioural changes as more distressing than cognitive impairment leading to increased burden of care and admissions to residential care. Knowledge gaps exist regarding how family careers living with persons with dementia experience behavioural and psychological symptoms in a community setting.

    AIM: To describe spouses’ experiences of living with partners who have behavioural and psychological symptoms related to dementia. Methods:Semi-structured interviews were carried out with 14 spouses of partners with dementia. The interviews included the completion of the NPI (Neuropsychiatric Inventory, Cummings, 1994). Interview data was analysed using content analysis. Results:(Preliminary) Spouses identified that partners with dementia had on average five to eight co-existing NPI symptoms. Frequency, severity and distress varied. The behavioural and psychological symptoms highlighted were within three of four possible symptom domains; Behaviour, Psychosis and Mood. From the narrative data four main categories emerged; Support, Coping, Vulnerability and domestic violence AND Social isolation. Conclusions: A large proportion of persons with dementia reside in the  community. Support offered to persons with dementia and their families should have a person-centered approach meeting individual needs. A greater awareness is required regarding welfare and safety of persons with dementia and their partners in a community setting.

  • 2444.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Religa, Dorota
    Voices of spouses living with partners with neuropsychiatric symptoms related to dementia2019Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 18, nr 3, s. 903-919, artikel-id 1471301217693867Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Persons with dementia, who reside in their own homes, are often cared for by family members. The presence of a family career is said to have a protective effect, postponing admissions to residential care. The majority of persons with dementia develop behavioural and personality changes during the disease trajectory also known as neuropsychiatric symptoms. Quality of life for both the person with neuropsychiatric symptoms and their careers are affected, increasing suffering and risk for hospitalisation and admission to long-term residential care. Family careers to persons with dementia have identified behavioural changes as more distressing than cognitive impairment leading to increased burden of care and admissions to residential care. Knowledge gaps exist regarding how family careers living with persons with dementia experience neuropsychiatric symptoms in a community setting. The aim was to describe spouses' experiences of living with partners who have developed neuropsychiatric symptoms related to dementia in a community setting. Semi-structured interviews were carried out with 14 spouses of partners with dementia. The interviews included completion of the neuropsychiatric inventory. Interview data were analysed using a content analysis approach. The results showed that spouses identified in the neuropsychiatric inventory that partners with dementia had on average five to eight co-existing symptoms. Frequency, severity and distress varied. From the narrative data, the theme living on the edge lacking support and time for self, emerged. The findings of this study suggest that support offered to persons with dementia and their spouses should have a person-centred approach meeting individual needs. Safety and welfare of persons with dementia and their spouses residing in their own homes may be jeopardised in the presence of neuropsychiatric symptoms. A greater awareness is required in the community regarding the well-being of these persons.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2445.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Religa, Dorota
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Hedman, Ragnhild
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Embarking on a memory assessment: Voices of older persons living with memory impairmentManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 2446.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Religa, Dorota
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Hedman, Ragnhild
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Embarking on a memory assessment voices of older persons living with memory impairment2020Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, artikel-id 1471301220910637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2447.
    Tångring, Emely
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Zaporozhets, Elena
    Sophiahemmet Högskola.
    Ätstörningens påverkan på barnet och den gravida kvinnan: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ätstörning är ett tillstånd som kännetecknas av problem med ätande, aptit och vikt. Ätstörningen kan föra med sig vissa psykiatriska tillstånd och de vanligaste är ångest, depression och personlighetsstörningar. I samband med graviditet sker förändringar som kvinnor måste anpassa sig till, bland annat viktuppgång. För kvinnor som har en pågående ätstörning eller dem med tidigare ätstörning kan anpassningsprocessen bli svårare och ätstörda beteenden från tidigare år kan komma tillbaka. Forskning visar att en del kvinnor med ätstörningar upprätthåller kompensatoriska beteenden i form av intensiv träning, restriktivt matintag, bruk av laxantia samt självframkallade kräkningar för att förhindra viktuppgång under graviditeten. Mörkertalet är stort när det gäller ätstörningar och det ses en tydlig tendens i undvikande av professionell hjälp.

     

    Syfte: Att belysa ätstörningarnas påverkan på fostret och spädbarnet samt kvinnans fysiska och psykiska hälsa under och efter graviditet.

     

    Metod: En litteraturöversikt där sökning av artiklar genomförts i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Sjutton artiklar, publicerade 2007–2017, utgör studiens resultatdel varav fem artiklar av kvalitativ design och tolv av kvantitativ design.

     

    Resultat: Ätstörning i samband med graviditet påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt, låg Apgar-poäng och spädbarnsdöd. En ätstörning påverkar kvinnan såväl fysiskt som psykiskt både innan och under en graviditet samt postpartum. Ätstörning har visat på fertilitetsproblem och upprepade missfall hos kvinnan. Under graviditet har kvinnor med ätstörning större risk för antepartumblödning och anemi samt komplikationer i samband med förlossning så som större behov av igångsättning och kejsarsnitt än vad kvinnor utan ätstörning har. Kvinnor med ätstörningar upplever i större omfattning känslor av självkritik och otillräcklighet som förälder då fokus ligger på den egna kroppen och inte på barnet. Ångest- och depressionssyndrom har visat sig vara vanligt förekommande under och efter graviditeten hos kvinnor med ätstörningar.

     

    Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnans ätstörning under en graviditet kan ha negativ påverkan på fostret och spädbarnet samt risk för ogynnsamma utfall vad gäller kvinnans fysiska och psykiska hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2448.
    Töllborn, Håkan
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas och personals prioriteringar i mötet dem emellan: en kvantitativ studie bland anhöriga till boende inom kommunal äldrevård2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2449.
    Törnerud, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Känguruvård inom neonatalvården2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2450.
    Törnqvist, Hans
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Blixt, Fredrik
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors omvårdnad av patienter med akuta buksmärtor: En kvalitativ intervjustudie2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
46474849505152 2401 - 2450 av 2597
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf