shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
46474849 2401 - 2430 of 2430
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2401.
    Åberg, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet till livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes: en litteraturöversikt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken

    beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den

    vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en

    global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning

    av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den

    fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett

    stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga

    komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är

    viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som

    påverkar följsamheten till livsstilsförändringar.

    Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos

    personer med typ 2-diabetes

    En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i

    databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och

    livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner

    och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till

    livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var

    en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade

    följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer

    som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar.

    Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig

    kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta

    genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på

    så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

  • 2402. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rothstein, Emilia
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, Helena
    Urinary incontinence after uncomplicated spontaneous vaginal birth in primiparous women during the first year after birth2019Inngår i: International Urogynecology Journal, ISSN 0937-3462, E-ISSN 1433-3023Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION AND HYPOTHESIS: Urinary incontinence (UI) is associated with pregnancy and parity and can cause health problems for women. Our objective was to explore risk factors for UI and its effect on women's daily activities, psychological health and wellbeing 9-12 months postpartum in a low-risk primiparous population.

    METHODS: In this prospective cohort study, first-time mothers in a low-risk population with a spontaneous vaginal birth reported the occurrence of UI and its effect on daily activities and on their psychological health and wellbeing in a questionnaire completed 1 year after birth. Descriptive and comparative statistics were employed for the analysis.

    RESULTS: A total of 410 women (75.7%) completed the questionnaire. The self-reported rates of stress urinary incontinence, urge urinary incontinence and mixed urinary incontinence were 45.4%, 38.0% and 27.0% respectively. Neither the duration of the second stage of labour, the baby's head circumference or its birth weight were associated with the incidence of UI. There was an association between reported negative impact on daily activities and more negative psychological wellbeing (p < 0.001).

    CONCLUSIONS: Urinary incontinence was common among primiparous women at 9-12 months postpartum. Women whose symptoms had a negative impact on their daily activities reported more psychological suffering.

  • 2403. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Edqvist, Malin
    Lindgren, Helena
    Haemorrhoids - A neglected problem faced by women after birth2018Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 18, s. 30-36, artikkel-id S1877-5756(18)30042-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate the prevalence and severity of haemorrhoids after birth among first-time mothers in relation to management during the second stage of labour and to describe the women's experiences with haemorrhoids.

    METHOD: A mixed method explanatory sequential design was used. Nulliparous women were allocated to an intervention group for whom the second-stage of labour practice followed the MIMA model (Midwives management during second stage of labour) or to a control group for whom standard-care practice was followed. Data were collected three weeks and 1.5 years after birth.

    RESULT: A total of 496 (82.1%) women responded to the questionnaire three weeks after birth, 120 (70%) responded to the questionnaire 1.5 years after the birth. The women in the intervention group had fewer symptoms from haemorrhoids three weeks after birth compared to the women in the control group (adj. OR 0.6 95% CI 0.4-0.9). Half of the women in the intervention and control group (50.8%) who reported problems with haemorrhoids three weeks after birth still experienced problems after 1.5 years. The majority of all women did not seek medical care due to their symptoms. The women who described that they experienced haemorrhoids as a problem after birth felt neglected by the healthcare system.

    CONCLUSION: A substantial percentage of women had symptoms from haemorrhoids after birth. Many of these women felt that their problems were neglected. Women who experienced a slow birth of the baby's head and spontaneous pushing suffered less from haemorrhoids 3 weeks after birth.

  • 2404. Åhlund, Susanne
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindgren, Helena
    Perineal pain the first year after childbirth and uptake of post-partum check-up: A Swedish cohort study2019Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 78, s. 85-90, artikkel-id S0266-6138(19)30208-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this prospective cohort study was to investigate the prevalence of perineal pain related to the perineal injury within the first year after childbirth. The study further explored the rates of postpartum check-up attendance, and whether they had undergone a vaginal examination, pelvic floor assessment and exercise advice.

    RESEARCH DESIGN: The primary outcome was women's self-perceived and selfreported occurrence of pain related to perineal injuries (within three, six and 12 months) after birth. Secondary outcomes were uptake of postpartum check-up six to 12 weeks after birth and care received at the check-up. A postal questionnaire was completed one year after birth. Descriptive data was used to present data.

    FINDINGS: A total of 461 Swedish women (77%) were included in the study. The majority of women with severe perineal injuries (75.0%), and 61.8% of those with moderate injuries II suffered from perineal pain three months postpartum, while 60% with severe injuries and 38.7 with moderate injuries II still had perineal pain six months after birth. The postpartum check-up was attended by 90.6%. However, one out of four had not been given a pelvic examination or advised about pelvic floor exercises.

    KEY CONCLUSION: Many primiparas suffer from pain related to perineal injuries during the first year after birth. One out of ten women has problems with perineal pain one year postpartum. It is essential to investigate and recognize the impact of perineal pain on women's daily life and psychological and emotional wellbeing at the postpartum checkup.

  • 2405. Åhlund, Susanne
    et al.
    Zwedberg, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Hildingsson, Ingegerd
    Edqvist, Malin
    Lindgren, Helena
    Midwives experiences of participating in a midwifery research project: A qualitative study2018Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 31, nr 2, s. e115-e121, artikkel-id S1871-5192(17)30140-3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PROBLEM AND BACKGROUND: In an earlier research project midwives were asked to perform women-centered care focusing on the assumption that the physiological process in the second stage of labour could be trusted and that the midwives role should be encouraging and supportive rather than instructing. There is no knowledge about how midwives participating in such a research project, uses their skills and experience from the study in their daily work.

    AIM: The aim in this study was to investigate how midwives experienced implementing woman-centered care during second stage of labour.

    METHODS: A qualitative study was designed. Three focus groups and two interviews were conducted. The material was analysed using content analysis.

    FINDINGS: The participating midwives' experiences were understood as increased awareness of their role as midwives. The overarching theme covers three categories 1) establishing a new way of working, 2) developing as midwife, 3) being affected by the prevailing culture. The intervention was experienced as an opportunity to reflect and strengthen their professional role, and made the midwives see the women and the birth in a new perspective.

    CONCLUSIONS: Implementing woman-centered care during second stage of labour gave the midwives an opportunity to develop in their professional role, and to enhance their confidence in the birthing women and her ability to have a physiological birth. To promote participation in, as well as conduct midwifery research, can enhance the development of the midwives professional role as well as contribute new knowledge to the field.

  • 2406.
    Åhs, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öijvall, Erika
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärta hos personer med demenssjukdom: smärtindikatorer och smärtskattningsinstrument2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2407.
    Åkerholm, Marcus
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans dokumentation och behandling med spinal immobilisering prehospitalt: En retrospektiv studie i Uppsala län2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2408.
    Åkerlund, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans arbete i frontlinjen: - och hur detta arbete dokumenteras i akutjournalen på akutmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2409.
    Åkerman, Madeleine
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vårda personer med demenssjukdom i sluten hälso- och sjukvård: en litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors upplevelse2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt. 

     

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård

     

    Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.

     

    Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.

     

    Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

  • 2410.
    Åkerström, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Att få vara tillsammans: effekten av samvård på pappors emotionella välbefinnande, en randomiserad kontrollerad studie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2411. Årestedt, Kristofer
    et al.
    Alvariza, Anette
    Boman, Kurt
    Öhlén, Joakim
    Goliath, Ida
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fürst, Carl Johan
    Brännström, Margareta
    Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure: A National Register Study2018Inngår i: Journal of Palliative Medicine, ISSN 1096-6218, E-ISSN 1557-7740, Vol. 21, nr 3, s. 361-367Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed.

    OBJECTIVE: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals.

    DESIGN: This is a national register study.

    SETTING/SUBJECTS: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death.

    MEASUREMENTS: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies.

    RESULTS: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory.

    CONCLUSION: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life.

  • 2412.
    Åslev, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet före och efter laparoskopisk tarmresektion vid koloncancer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2413.
    Åslund, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Det prehospitala mötet mellan två specialistkompetenser: ambulanssjuksköterskans och anestesisjuksköterskans upplevelser av samarbetet vid omhändertagandet av den svårt sjuke eller skadade patienten2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid omhändertagande av en svårt sjuk eller allvarligt skadad människa är det essentiellt att samarbetet mellan den prehospitala personalen på plats fungerar. Frågor så som vem som har högst medicinsk kompetens och vem som leder arbetet spelar också en stor roll för att ett bra teamarbete skall komma till stånd. I en sådan situation i Stockholms Läns Landsting möts två sjuksköterskekompetenser, specialistsjuksköterskan i ambulanssjukvård och specialistsjuksköterskan i anestesisjukvård. Den ena i ambulans och den andra i förstärkningsenhet så som akutbil eller helikopter.

    I de medicinska riktlinjerna för ambulanssjukvården i Stockholm står att högst formell medicinsk kompetens innehar det medicinska ansvaret. I de fall då två specialistsjuksköterskor med olika specialistutbildning men med samma formella medicinska kompetens samverkar kring patienten innehas det medicinska ansvaret av sjuksköterskan med mest lämpad kompetens. Detta ger utrymme för tolkningar och kan ge upphov till oklarheter om vem som har det medicinska ansvaret baserat på olika kompetensfokus.

    Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans och anestesisjuksköterskans upplevelse av samarbetet vid prio1-larm avseende vem som innehar det medicinska ansvaret och identifiera faktorer som påverkar samarbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Utifrån en intervjuguide baserad på Critical Incident Technique (CIT) genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Sex ambulanssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor deltog i studien vilket resulterade i att 31 kritiska incidenter beskrevs. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

    Ur resultatet framkommer två huvudområden av betydelse för specialistsjuksköterskornas upplevelse av samarbetet. Hantering genom situationsanpassning utifrån kategorierna uppfattning om kompetensnivå, uppfattning om ansvarsfördelning och uppfattning om trygghetsgenererande faktorer samt Hantering genom resursoptimering utifrån kategorierna att leda och samarbete.

    De slutsatser som kan dras från resultatet är att specialistsjuksköterskorna genom att visa kollegial respekt för varandras kompetens, anpassa sig utifrån förutsättningar och använda befintliga resurser på rätt sätt skapar ett fungerande samarbete kring patienten. Genom detta undviker de att hamna i en konflikt med kollegan orsakad av oenighet om vilken specialistkompetens som är mest lämpad att inneha det medicinska ansvaret under det aktuella omhändertagandet.

  • 2414.
    Åslund, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Larynxmasken som hjälpmedel för ambulanssjuksköterskan vid omvårdnaden av patienten med luftvägs- och andningsproblematik: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2415.
    Öberg, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson-Roxfur, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Musikens betydelse i omvårdnaden av personer med demenshandikapp2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2416.
    Öhlen, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård: hur förbereder en kurs inom palliativ vård sjuksköterskestudenter, en kvalitativ deskriptiv studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård. För att höja studenternas upplevelse av palliativ vård är det viktigt att få dela med sig av sina känslor, tankar och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård, samt hur en kurs inom ämnet palliativ vård förbereder sjuksköterskestudenten inför sin första verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus samt sin kommande roll som sjuksköterska. Metod: Data har samlats in genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in under december 2014 på ett universitet i Sverige via en fokusgruppsdiskussion samt genom valda delar ur sjuksköterskestudenters reflektionsuppgifter. Deskriptiv studiedesign har använts. Den insamlade data analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Den egna erfarenheten, både personlig och yrkesförvärvad, påverkar sjuksköterskestudentens förväntningar på palliativ vård och det ansågs viktigt att samla erfarenhet av palliativ vård. Studenterna förväntade sig ny kunskap inom palliativ vård dock förväntade de sig inte att bli så berörda som de blev. Känslor och tankar väcktes under kursen och rörde sig från sorg och förtvivlan till glädje och kärlek. Förberedande inför döden beskrevs där döden är något fint där oro och ängslan inte finns. Sjuksköterskan måste kunna kommunicera, detta ansågs som grunden i vården, balans mellan medmänsklighet och professionalitet ansågs viktigt. Sjuksköterskan som arbetar med palliativ vård får inte vara rädd för döden utan att döden ska ses som en normal process där livet bejakas. Alla har samma rätt till god palliativ vård oavsett diagnos eller kultur. En kurs i palliativ vård förbereder studenten inför kommande VFU och den kommande rollen som sjuksköterska och anses som en viktig del i utbildningen. Kursen i palliativ vård fångade intresse för ämnet samt befäste ett redan befintligt intresse. Olika utbildningsformer bör blandas, det viktigaste ansåg studenterna vara tid för reflektion samt att få dela erfarenheter. Studenterna reflekterade över den egna döden samt också anhörigas eventuella död, detta ansågs som viktigt och en del i processen och mognaden. Slutsatser: Sjuksköterskestudenterna som deltog i föreliggande studie beskriver att palliativ vård är ett viktigt och intressant ämne där helhet och trygghet är centralt, där livet bejakas och döden ses som en normal process. Att studenterna får möjlighet till reflektion över känslor och ges möjlighet att reflektera över den egna eller anhörigas eventuella död framträder starkt i resultatet. Studenterna beskriver vikten av varierande utbildningsformer, reflektion och delad erfarenhet är de viktigaste i utbildningen. Förväntningarna på palliativ vård handlar om nyfikenhet på mötet med den döende patienten och dennes anhöriga.

  • 2417. Öhlén, Joakim
    et al.
    Reimer-Kirkham, Sheryl
    Astle, Barbara
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lee, Joyce
    Eriksson, Marjukka
    Sawatzky, Richard
    Person-centred care dialectics-Inquired in the context of palliative care2017Inngår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 18, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although a widely used concept in health care, person-centred care remains somewhat ambiguous. In the field of palliative care, person-centred care is considered a historically distinct ideal and yet there continues to be a dearth of conceptual clarity. Person-centred care is also challenged by the pull of standardization that characterizes much of health service delivery. The conceptual ambiguity becomes especially problematic in contemporary pluralistic societies, particularly in the light of continued inequities in healthcare access and disparities in health outcomes. Our aim was to explicate premises and underlying assumptions regarding person-centred care in the context of palliative care with an attempt to bridge the apparently competing agendas of individualization versus standardization, and individuals versus populations. By positioning person-centredness in relation to the hermeneutics of the self according to Paul Ricœur, dialectics between individualization and standardization, and between individuals and populations were constructed. The competing agendas were related in a dialectic manner in the way that population health is of importance for the individual, and standardization is of importance for the population. The analysis suggests that person-centred care is an ethical stance, which gives prominence to both suffering and capability of the individual as a person. The dialectic analysis points towards the importance of extending person-centred care to encompass population and societal perspectives and thereby avoiding a problematic tendency of affiliating person-centred care with exclusively individualistic perspectives. Considerations for person-centred palliative care on micro-, meso- and macrolevels conclude the paper.

  • 2418.
    Östergren, Alice
    Sophiahemmet Högskola.
    Sex- och samliv för personer med multipel skleros: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att ges möjligheter att bejaka sin sexualitet är en mänsklig rättighet som kan komma att äventyras vid sjukdom. Multipel skleros är en kronisk och degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar kroppens normala funktioner. Många personer med multipel skleros lider av sexuell dysfunktion, fatigue, känselrubbningar och ångest. Sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt ska utgå ifrån hela människan och dennes livsvärld.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar sex- och samlivet för personer med multipel skleros.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i PubMed, CinAHL och PsychINFO. Resultatet baserades på 16 inkluderade artiklar. Dessa artiklar bearbetades, kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Dataanalys omfattade granskning, sammanställning av artiklarnas resultat, identifiering av essens och en jämförande analys som resulterade i beskrivande kategorier.

    Resultat

    Flera faktorer påverkade sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Resultatet presenteras i fem kategorier: "en förändrad kropp" , "att inte uppleva lust", "en förändrad självbild", "sjukvårdens bristande engagemang" och "anhörigas stöd".

    Slutsats

    Sex- och samlivet för personer med multipel skleros påverkades negativt av deras förändrade kropp, självbild och upplevelse av lust. Sjukvården tenderade att ignorera området vilket också var en faktor som påverkade tillvaron. Personernas närmast anhöriga hade möjligheter att främja sex- och samlivet genom en god kommunikation och stöd. Belysta faktorer ger en bredare förståelse för patientgruppen och deras tillvaro. Denna förståelse förväntas utveckla sjuksköterskans möjligheter att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden för dessa personer.

  • 2419. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Klang, Birgitta
    Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics2012Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 68, nr 4, s. 767-782Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    efraimsson e.ö., fossum b., ehrenberg a., larsson k. & klang b. (2011) Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing. ABSTRACT: Aim.  This paper is a report of a study to describe to what extent Registered Nurses, with a few days of education in motivational interviewing based communication, used motivational interviewing in smoking cessation communication at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics in primary health care. Background.  For smokers with chronic obstructive pulmonary disease the most crucial and evidence-based intervention is smoking cessation. Motivational interviewing is often used in healthcare to support patients to quit smoking. Method.  The study included two videotaped consultations, the first and third of three at the clinic, with each of 13 smokers. Data were collected from March 2006 to April 2007. The nurses' smoking cessation communication was analysed using the Motivational Interviewing Treatment Integrity scale. To get an impression of the consultation, five parameters were judged on a five-point Likert-scale, with five indicating best adherence to Motivational Interviewing. Results.  Evocation', 'collaboration', 'autonomy-support' and 'empathy' averaged between 1·31 and 2·23 whereas 'direction' scored five in all consultations. Of communication behaviours, giving information was the most frequently used, followed by 'closed questions', 'motivational interviewing non-adherent' and 'simple reflections'. 'Motivational interviewing adherent', 'open questions' and 'complex reflections' occurred rarely. There were no important individual or group-level differences in any of the ratings between the first and the third consultations. Conclusion.  In smoking cessation communication the nurses did not employ behaviours that are important in motivational interviewing.

  • 2420. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Olai, Lena
    Nurses' and patients' communication in smoking cessation at nurse-led COPD clinics in primary health care2015Inngår i: European Clinical Respiratory Journal, ISSN 2001-8525 (Electronic), Vol. 2, s. 27915-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Smokers with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have high nicotine dependence making it difficult to quit smoking. Motivational interviewing (MI) is a method that is used in stimulating motivation and behavioral changes.

    Objective: To describe smoking cessation communication between patients and registered nurses trained in MI in COPD nurse-led clinics in Swedish primary health care.

    Methods: A prospective observational study with structured quantitative content analyses of the communication between six nurses with basic education in MI and 13 patients in non-smoking consultations.

    Results: Only to a small extent did nurses’ evoke patients’ reasons for change, stimulate collaboration, and support patients’ autonomy. Nurses provided information, asked closed questions, and made simple reflections. Patients’ communication was mainly neutral and focusing on reasons for and against smoking. It was uncommon for patients to be committed and take steps toward smoking cessation.

    Conclusion: The nurses did not adhere to the principles of MI in smoking cessation, and the patients focused to a limited extent on how to quit smoking.

    Practice implications: To make patients more active, the nurses need more education and continuous training in motivational communication.

  • 2421. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Larsson, Kjell
    Ehrenberg, Anna
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Communication and self-management education at nurse-led COPD clinics in primary health care2009Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 77, nr 2, s. 209-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to explore the structure, content in communication and self-management education in patients' first consultations at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease (COPD) clinics in primary healthcare. METHOD: Thirty consultations performed by seven registered nurses were videotaped; structure and content in the consultation was analyzed using Pendleton's Consultation Map. Nurses' self-management education was assessed from the content of the conversation: whether important and relevant information and self-management education was given, and how investigations were performed. RESULTS: Each consultation lasted for a mean time of 37.53 min. Communication about reasons for consultations concerned mainly medical and physical problems and to a certain extent patients' perceptions. Teaching about self-management and smoking cessation was of an informative nature. Two consultations ended with shared understanding, and none of the patients received an individual treatment-plan. CONCLUSION: Nurses rarely planned the consultations on an individual basis and rarely used motivational dialogue in self-management education and in smoking cessation. PRACTICE IMPLICATIONS: The findings could be used to help nurses to reflect on how to improve the structure of the visit, self-management education, smoking cessation and patient communication.

  • 2422. Östh, Josefine
    et al.
    Diwan, Vinod
    Jirwe, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Diwan, Vishal
    Choudhary, Anita
    Mahadik, Vijay Khanderao
    Pascoe, Michaela
    Hallgren, Mats
    Effects of yoga on well-being and healthy ageing: Study protocol for a randomised controlled trial (FitForAge)2019Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 5, artikkel-id e027386Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Due to ageing populations worldwide, the burden of disability is increasing. It is therefore important to develop interventions that improve healthy ageing, reduce disability onset and enhance life quality. Physical activity can promote healthy ageing and help maintain independence, yet many older adults are inactive. Yoga is a form of physical activity that aims to improve health and may be particularly suitable for older adults. Research indicates positive effects of yoga on several health-related outcomes; however, empirical studies examining the benefits of yoga on well-being among the elderly remain scarce. This study protocol reports the methodology for a 12-week yoga programme aimed to improve health and well-being among physically inactive older adults.

    METHODS AND ANALYSIS: Three group parallel, single-blind randomised controlled trial. Two comparison groups are included: aerobic exercise and a non-active wait-list control. In total, 180 participants aged 65-85 years will be recruited. Assessments will be performed at baseline and postintervention (12-week follow-up). The primary outcome is subjective well-being. Secondary outcomes include physical activity/sedentary behaviour, mobility/fall risk, cognition, depression, anxiety, mood, stress, pain, sleep quality, social support and cardiometabolic risk factors. Data will be analysed using intention-to-treat analyses, with mixed linear modelling.

    ETHICS AND DISSEMINATION: This study is approved by the Ethical Review Board in Stockholm (2017/1862-31/2). All participants must voluntarily agree to participate and are free to withdraw from the study at any point. Written informed consent will be obtained from each participant prior to inclusion. Results will be available through research articles and conferences. A summary of key results will be publicly available through newspaper articles.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: DRKS00015093, U1111-1217-4248.

  • 2423.
    Östlinder, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka personer i hemmet2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 2424.
    Östlund, Caritha
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsplanering av muslimsk patient utifrån VIPS dokumentationsmodell2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 2425.
    Östlund, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av delaktighet i vården: en intervjustudie på en akutvårdsavdelning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt.

    Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning.

    Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården.

    Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

  • 2426. Östlund, Petra
    et al.
    Rüter, Anders
    Sophiahemmet Högskola.
    Franklin Larsson, Lise-Lotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av delaktighet i vården: En intervjustudie på en akutvårdsavdelning2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2427.
    Överby, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundin, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Allmänsjuksköterskans undervisning vid osteoporos: en jämförelse av tre modeller utifrån patient empowerment2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2428.
    Rådestad, Ingela ()
    Sophiahemmet Högskola.
    Linde, Anders ()
    Sophiahemmet Högskola.
    Minskade fosterrörelser - rekommendationer om information, råd och en inledande bedömning: kunskapsstöd med nationella rekommendationer2016Rapport (Fagfellevurdert)
  • 2429.
    Rådestad, Ingela ()
    Sophiahemmet Högskola.
    Plötslig oväntad död hos spädbarn: Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2430.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling: En systematisk litteraturöversikt2014Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling.

    Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolkning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre.

    Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området.

    SBU:s slutsatser

    • Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen.
    • Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter:- Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre.- Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas.
    • Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet.
    • Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. 
46474849 2401 - 2430 of 2430
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf