shh.sePublications
Change search
Refine search result
45464748495051 2351 - 2400 of 2599
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 2351. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Borg, Sixten
    Palaszewski, Bo
    Franzén, Stefan
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    Eeg-Olofsson, Katarina
    Health-related quality of life and glycaemic control among adults with type 1 and type 2 diabetes: a nationwide cross-sectional study2019In: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 17, no 1, article id 141Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Health-related quality of life and glycaemic control are some of the central outcomes in clinical diabetes care and research. The purpose of this study was to describe the health-related quality of life and assess its association with glycaemic control in adults with type 1 and type 2 diabetes in a nationwide setting.

    METHODS: In this cross-sectional survey, people with type 1 (n = 2479) and type 2 diabetes (n = 2469) were selected at random without replacement from the Swedish National Diabetes Register. Eligibility criteria were being aged 18-80 years with at least one registered test of glycated haemoglobin (HbA1c) the last 12 months. The generic 36-item Short Form version 2 (SF-36v2) was answered by 1373 (55.4%) people with type 1 diabetes and 1353 (54.8%) with type 2 diabetes.

    RESULTS: Correlation analyses showed weak correlations between scores on the SF-36v2 and glycaemic control for both diabetes types. After the participants were divided into three groups based on their levels of HbA1c, multivariate regression analyses adjusted for demographics, other risk factors and diabetes complications showed that among participants with type 1 diabetes, the high-risk group (≥70 mmol/mol/8.6%) had statistically significantly lower means in five out of eight domains of the SF-36v2 and the mental component summary measure, as compared with the well-controlled group (< 52 mmol/mol/6.9%). Among the participants with type 2 diabetes, the high-risk group had the lowest statistically significantly means in seven domains and both summary measures.

    CONCLUSIONS: Among people with type 1 and type 2 diabetes, adults with high-risk HbA1c levels have lower levels of health-related quality of life in most but not all domains of the SF-36v2. This finding was not explained by demographics, other risk factors, or diabetes complications. The weak individual-level correlations between HRQOL scores and levels of glycaemic control argues for the need to not focus exclusively on either HbA1c levels or HRQOL scores but rather on both because both are important parts of a complex, life-long, challenging condition.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2352. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Eeg-Olofsson, Katarina
    Borg, Sixten
    Palaszewski, Bo
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    A disease-specific questionnaire for measuring patient-reported outcomes and experiences in the Swedish National Diabetes Register: Development and evaluation of content validity, face validity, and test-retest reliability2018In: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 101, no 1, p. 139-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the development and evaluation of the content and face validity and test-retest reliability of a disease-specific questionnaire that measures patient-reported outcomes and experiences for the Swedish National Diabetes Register for adult patients who have type 1 or type 2 diabetes.

    METHODS: In this methodological study, a questionnaire was developed over four phases using an iterative process. Expert reviews and cognitive interviews were conducted to evaluate content and face validity, and a postal survey was administered to evaluate test-retest reliability.

    RESULTS: The expert reviews and cognitive interviews found the disease-specific questionnaire to be understandable, with relevant content and value for diabetes care. An item-level content validity index ranged from 0.6-1.0 and a scale content validity/average ranged from 0.7-1.0. The fourth version, with 33 items, two main parts and seven dimensions, was answered by 972 adults with type 1 and type 2 diabetes (response rate 61%). Weighted Kappa values ranged from 0.31-0.78 for type 1 diabetes and 0.27-0.74 for type 2 diabetes.

    CONCLUSIONS: This study describes the initial development of a disease-specific questionnaire in conjunction with the NDR. Content and face validity were confirmed and test-retest reliability was satisfactory.

    PRACTICE IMPLICATIONS: With the development of this questionnaire, the NDR becomes a clinical tool that contributes to further understanding the perspectives of adult individuals with diabetes.

  • 2353. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    Development of a patient reported outcome measure for the Swedish national diabetes register2016Conference paper (Other academic)
  • 2354. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register2016In: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 6, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: There is a growing emphasis on the perspective of individuals living with diabetes and the need for a more person-centred diabetes care. At present, the Swedish National Diabetes Register (NDR) lacks patient-reported outcome measures (PROMs) based on the perspective of the patient. As a basis for a new PROM, the aim of this study was to describe important aspects in life for adult individuals with diabetes.

    DESIGN: Semistructured qualitative interviews analysed using content analysis.

    SETTING: Hospital-based outpatient clinics and primary healthcare clinics in Sweden.

    PARTICIPANTS: 29 adults with type 1 diabetes mellitus (DM) (n=15) and type 2 DM (n=14).

    INCLUSION CRITERIA: Swedish adults (≥18 years) living with type 1 DM or type 2 DM (duration ≥5 years) able to describe their situation in Swedish. Purposive sampling generated heterogeneous characteristics.

    RESULTS: To live a good life with diabetes is demanding for the individual, but experienced barriers can be eased by support from others in the personal sphere, and by professional support from diabetes care. Diabetes care was a crucial resource to nurture the individual's ability and knowledge to manage diabetes, and to facilitate life with diabetes by supplying support, guidance, medical treatment and technical devices tailored to individual needs. The analysis resulted in the overarching theme 'To live a good life with diabetes' constituting the two main categories 'How I feel and how things are going with my diabetes' and 'Support from diabetes care in managing diabetes' including five different categories.

    CONCLUSIONS: Common aspects were identified including the experience of living with diabetes and support from diabetes care. These will be used to establish a basis for a tailored PROM for the NDR.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2355.
    Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Gudbjörnsdóttir, Soffia
    Göteborgs universitet.
    Utveckling av patientrapporterade utfallsmått (PROM) för NDR. I: Nationella Diabetesregistret - Årsrapport 2012 års resultat2013Other (Other academic)
  • 2356.
    Svedlind, Karolina
    Sophiahemmet University College.
    Hur svensk sjukvård tillmötesgår olika religiösa uppfattningarvid omhändertagande av avliden2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 2357. Sveen, Josefin
    et al.
    Eilegård, Alexandra
    Sophiahemmet University.
    Steineck, Gunnar
    Kreicbergs, Ulrika
    Sophiahemmet University.
    They still grieve: a nationwide follow-up of young adults 2-9 years after losing a sibling to cancer2014In: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, no 6, p. 658-664Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aims of this study were to assess the prevalence of unresolved grief in bereaved young adult siblings and examine possible contributing factors.

    METHODS: The study was a Swedish population-based study of young adults who had lost a brother or sister to cancer, 2-9 years earlier. Of 240 eligible siblings, 174 (73%) completed a study-specific questionnaire. This study focused on whether the respondents had worked through their grief over the sibling's death and to what extent.

    RESULTS: A majority (54%) of siblings stated that they had worked through their grief either 'not at all' or 'to some extent' at the time of investigation. In multiple regression analyses with unresolved grief as the dependent variable, 21% of the variance was explained by lack of social support and shorter time since loss.

    CONCLUSION: The majority of bereaved young adults had not worked through their grief over the sibling's death. A small group of siblings reported that they had not worked through their grief at all, which may be an indicator of prolonged grief. Lack of social support and more recent loss were associated with not having worked through the grief over the sibling's death. Copyright © 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 2358.
    Svenberg, Diana
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Uppfeldt, John
    Sophiahemmet University.
    Arbetsbladets baksida: en enkätstudie om hur akutsjuksköterskor uppfattar användbarheten av arbetsblad för hjärtstopp2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

    Download full text (pdf)
    JU-DS-20190604
  • 2359.
    Svengren, Madelene
    Sophiahemmet University College.
    Att med hjälp av professionell sjukvårdstolk kommunicera med icke svensktalande patienter: erfarenheter ur ett sjuksköterskeperspektiv2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2360. Svensson, Anders
    et al.
    Rantala, Andreas
    Lederman, Jakob
    Sophiahemmet University.
    Pre-hospital assessments and patient safety: An important area of research.2016Conference paper (Other academic)
  • 2361.
    Svensson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Westerberg, Lisbeth
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och attityder till denna patientgrupp: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2362.
    Svensson, Anna-Maria
    Sophiahemmet University.
    Kontaktsjuksköterskans stöd till patient med cancersjukdom: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När en person får besked om cancersjukdom är oftast behovet av stöd och information stort. Många reagerar olika och en del hamnar i krissituation. Patienter kan ha olika behov beroende på socialt stöd. När diagnos ställs är oftast flera vårdgivare inblandade och det kan vara svårt som patient att ta sig fram i vården samtidigt som viktiga beslut ska fattas. På kliniker som utreder och behandlar patienter med cancersjukdom finns oftast en kontaktsjuksköterska i syfte att förbättra omvårdnaden och vara en fast vårdkontakt.

    Syftet var att belysa vilket stöd kontaktsjuksköterska kan ge till patienter med cancersjukdom.

    Litteraturöversikt med totalt 15 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklar av både kvalitativ ansats och kvantitativ metod har använts.

    Resultatet visade att kontaktsjuksköterskan kunde ge emotionellt stöd, informations stöd, individuellt anpassat stöd och samordnings stöd. Det var av stor betydelse för patienten att få emotionella och praktiska behov tillfredsställda redan tidigt i diagnosskedet och att kontaktsjuksköterskan kunde ge det stödet och på så sätt öka patientens delaktighet i vården. Genom att möta patientens individuella behov och ge det stöd de var i behov av kunde det öka känslan av delaktighet, välbefinnande och förbättra det psykiska välmåendet både i samband med cancerbeskedet och under behandlingen.

    Slutsatsen var att kontaktsjuksköterskan hade en viktig funktion för patienter i cancervården.

    Download full text (pdf)
    Kontaktsjuksköterska
  • 2363.
    Svensson, Daniela
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Karlsson, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Omvårdnadsåtgärder för att främja god sömn hos äldre2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnens fysiologi, stadier och struktur förändras i och med åldrandet. Dålig sömn påverkar flera organsystem och hormonutsöndring negativt. Långvarig sömnbrist kan leda till flera sjukdomstillstånd. Den allvarligaste sömnbristen är insomnia och många äldre lever med dess konsekvenser. Beroendeframkallande sedativa läkemedel skrivs ut som lösning på problemet, men detta ger oönskade biverkningar och inskränkningar på vardagligt liv med försämrad livskvalitet, som följd.  

    Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos äldre.  

    Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, byggd på 17 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design, valdes. Artiklarna söktes i CINAHL, PubMed samt via manuell sökning. Dessa granskades vad avser vetenskaplig kvalitet. Resultatet har sedan utarbetats genom en integrerad analys.   

    Resultat: Studien visar att det finns god evidens för att omvårdnadsåtgärder såsom; ljusterapi, massage, yoga, oljor, te, mindfulness, Tai Chi, kognitiv beteendeterapi, narrativ omvårdnadsåtgärd och musik, kan förbättra äldres sömn signifikant. Dessa åtgärder är många gånger mer kostnadseffektiva och ger mindre biverkningar än traditionell läkemedelsbehandling.  

    Slutsats: Icke farmakologiska åtgärder i främjandet av sömn hos äldre är att föredra då det ger mindre biverkningar samt minskar kostnader för individ och samhälle. Bästa effekt av denna behandling nås genom användandet av personcentrerad omvårdnad där individens önskningar och behov sätts i fokus. Sjuksköterskans uppgift är att genuint engagera sig, ta initiativ och att tillsammans med patienten våga prova alternativa metoder för att avhjälpa sömnproblem hos de äldre.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2364.
    Svensson, Eva
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Jonsson, Gisela
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors motiv till en god handhygien2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2365.
    Svensson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Melander, Hilda
    Sophiahemmet University.
    Fatigue i fem dimensioner: en enkätstudie om fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The prevalence of persons with heart failure is increasing. Fatigue is one of the most common symptoms of heart failure and can be described as an overwhelming physical, cognitive and emotional tiredness that is not relieved by normal recovery strategies. Despite the fact that fatigue has a negative impact on quality of life and self care, it rarely receives the same attention as other heart failure symptoms. To enable nurses to offer a patient- centered care to this complex and growing group of patients, increased knowledge concerning how fatigue is affecting persons with heart failure is needed.

    The aim of the study was to describe five dimensions of fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure.

    The method of the study was quantitative, with an inductive approach and non- experimental design. Data collection was performed using The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI20), a validated questionnaire which identifies five dimensions of fatigue; general fatigue, physical fatigue, mental fatigue, reduced motivation and reduced activity. Through a consecutive sample 92 participants were included and answered MFI-20 during an visit at a heart failure outpatient clinic. The MFI-20 questionnaires were analyzed using the statistical software program SPSS.

    The result of this study showed that women reported significantly higher levels of fatigue than men in three out of five dimensions. Regardless of gender the highest levels were reported in physical fatigue. Furthermore the result showed that worse NYHA-categories was associated with higher levels of fatigue. Study participants with HFpEF reported higher levels of fatigue than participants with HFrEF.

    The conclusion is that nurses need to base their work on the knowledge that fatigue is a common symptom in persons with heart failure, with significantly higher levels in in women than in men. Study participants reported higher levels of physical fatigue, and nursing care and patient information should be designed accordingly. Through patient- centered care nurses can identify fatigue and support patient self care as the heart failure progress. Development of routines and effective instruments is needed to assess fatigue and evaluate nursing care, as well as further research concerning fatigue in persons with HFpEF.

    Download full text (pdf)
    FATIGUE I FEM DIMENSIONER Helena Svensson och Hilda Melander
  • 2366.
    Svensson, Håkan
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Peter, Svensson
    Sophiahemmet University College.
    Ambulanssjuksköterskor omvårdnad vid akuta koronara syndrom2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2367.
    Svensson, Sonja
    Sophiahemmet University College.
    Patienters uppfattning av vätskebegränsning när de behandlades för hjärtsvikt vid sjukhusvård2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2368.
    Svensson, Stefan
    Sophiahemmet University College.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att vara i ledningsfunktion vid allvarlig händelse: en intervjustudie av ambulanssjuksköterskor2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2369.
    Sventelius, Marika
    Sophiahemmet University.
    Patienters beslut att genomföra eller avstå sin uppföljande koloskopi inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer efter ett initialt positivt provsvar: litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom.

    Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer.

    För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande.

    Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer.

    Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.

    Download full text (pdf)
    Marika Sventelius
  • 2370.
    Swahn, Fanny
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tunved, Amanda
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelse av kroppsbild och sexualitet efter genomgången mastektomi: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2371.
    Swall, Anna
    Sophiahemmet University.
    "Being in the present": the meaning of the interaction between older persons with Alzheimer's disease and a therapy dog2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The number of persons with Alzheimer’s disease is increasing world-wide and the disease affects the persons, their families, the health care system and the economy within society worldwide. The symptoms and behaviours caused by Alzheimer’ disease may be difficult to manage for the person and their caregivers. Alternative methods are recommended before pharmacological treatment. The presence of a therapy dog has been described as beneficial, in for instance increasing well-being and alleviating symptoms and dementia behaviours. The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of the influence of therapy dogs on persons with Alzheimer’s disease from the person’s and the dog handler’s perspectives. Further, adopting a longitudinal perspective, the study investigates the therapy dog’s influence on activity and sleep for persons with Alzheimer’s disease. Video observations of five persons with Alzheimer’s disease interacting with a therapy dog (I, II), as well as interviews with nine dog handlers (III) were gathered and transcribed. Data was analyzed using a phenomenological hermeneutical method (I, II, III). Registration of activity and sleep was conducted over a period of 16 weeks using an Actigraf that generated curves, and were then analysed using descriptive statistics (III). The time spent with the dog revealed memories and feelings resulting in existential thoughts of oneself and life, which then connected to the present situation (I). Distancing oneself from the symptoms of the disease when interacting with the dog showed a person functioning in the present with the dog, striving for the dog’s best and putting the dog before and above oneself (II). The therapy dog’s presence showed no pattern of effect on the patients’ daytime activity and sleep. The findings instead pointed to a great variety of possible different effects, bringing about increased activity at different time points, for example during night-time sleep (III), creating a respite from illness and contributing wordlessly to an existence but thoroughly directed by the dog handler, where the person was comfortable and took the initiative (IV). In conclusion, the therapy dog team’s presence with the person with Alzheimer’s disease induced meaning that allowed the person’s hidden qualities and abilities to develop and, when observed from a person-centred perspective, also brought out the individual in each person

  • 2372.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    Fagerberg, Ingegerd
    'Bringing respite in the burden of illness': dog handlers experience of visiting older persons with dementia together with a therapy dog2016In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, no 15-16, p. 2223-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    To illuminate meanings of the lived experiences of dog handlers' when visiting older persons with dementia with their therapy dog.

    BACKGROUND:

    Studies indicate that care of persons with dementia should focus on a person-centred approach with the person's interests in the centre. Animal-assisted therapy using a therapy dog in the care of persons with dementia has been shown to increase well-being and decrease problematic behaviours associated with the illness.

    DESIGN:

    A qualitative lifeworld approach was adopted for this study.

    METHODS:

    Data were collected from open-ended interviews with nine dog handlers, and the analysis conducted using the phenomenological hermeneutical method.

    RESULTS:

    The structural analysis resulted in one theme, 'Respite from the burden of illness for persons with dementia'.

    CONCLUSIONS:

    Visiting a person with dementia can be seen as an act of caring, providing temporary respite from their illness, and creating a special relationship between handler and patient. A therapy dog visit can represent a moment of communion between the handler and the person with dementia.

    IMPLICATION FOR CLINICAL PRACTICE:

    Dog handlers use their skills and knowledge to promote a situation that reduces symptoms of illness and encourages healthier behaviour. The results of this study may be of interest to researchers, clinical practitioners, caregivers and dog handlers who care for persons with dementia using therapy dog teams on prescription as an alternative method to minimise behavioural and psychological symptoms of dementia.

  • 2373.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    Fagerberg, Ingegerd
    Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease?2015In: International journal of older people nursing, ISSN 1748-3743, Vol. 10, no 2, p. 84-93Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Persons with Alzheimer's disease (AD) sometimes express themselves through behaviours that are difficult to manage for themselves and their caregivers, and to minimise these symptoms alternative methods are recommended. For some time now, animals have been introduced in different ways into the environment of persons with dementia. Animal-Assisted Therapy (AAT) includes prescribed therapy dogs visiting the person with dementia for a specific purpose.

    AIM: This study aims to illuminate the meaning of the lived experience of encounters with a therapy dog for persons with Alzheimer's disease.

    METHOD: Video recorded sessions were conducted for each visit of the dog and its handler to a person with AD (10 times/person). The observations have a life-world approach and were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutical approach.

    RESULTS: The result shows a main theme 'Being aware of one's past and present existence', meaning to connect with one's senses and memories and to reflect upon these with the dog. The time spent with the dog shows the person recounting memories and feelings, and enables an opportunity to reach the person on a cognitive level.

    CONCLUSIONS: The present study may contribute to health care research and provide knowledge about the use of trained therapy dogs in the care of older persons with AD in a way that might increase quality of life and well-being in persons with dementia.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The study might be useful for caregivers and dog handlers in the care of older persons with dementia.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2374. Swall, Anna
    et al.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    Fagerberg, Ingegerd
    Stepping out of the shadows of Alzheimer's disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer's disease caring for a therapy dog2017In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, no 1, article id 1347013Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Living with Alzheimer's disease (AD) can involve a person being unable to recall and convey information in daily life. There are several ways to provide person-centred care to older people with AD, e.g. by empowering them in a situation. The use of animal-assisted therapy (AAT) with a therapy dog in the care of people with dementia is increasing, with the presence of a therapy dog being described as improving, among other things, the well-being and socialization of the person. The aim of this study was to illuminate meanings of care for people with AD in their encounters with a therapy dog.

    METHOD: The study used video-recorded observations of the person with AD and the dog. Data were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutic method.

    RESULTS: The main theme was "Using one's own resources and abilities as a human being", which meant being the person one can be and distancing oneself from the symptoms of AD during the time with the dog.

    CONCLUSIONS: The feelings evoked in the people with AD included empathy and altruism, which allowed for a sense of joy and tenderness, which may induce a sense of self-worth, of being needed, and of being meaningful.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2375.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fagerberg, Ingegerd
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    A therapy dog's impact on daytime activity and night-time sleep for older persons with Alzheimer's disease: a case study2014In: Clinical Nursing Studies, ISSN 2324-7940, E-ISSN 2324-7959, Vol. 2, no 4, p. 80-93Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Animal-Assisted Therapy using dogs have been described as having a calming effect, decrease sundowning and blood-pressure in persons with Alzheimer’s disease. The aim was to investigate how continuous and scheduled visits by a prescribed therapy dog affected daytime and night-time sleep for persons with Alzheimer’s disease.

    Methods: In this case study, registration of activity and sleep curves was conducted from five persons with moderate to severe Alzheimer’s disease living at a nursing home, over a period of 16 weeks using an Actiwatch. Data was analysed with descriptive statistics.

    Result: The study shows no clear pattern of effect on individual persons daytime activity and sleep when encounter with a therapy dog, but instead points to a great variety of possible different effects that brings an increased activity at different time points, for example during night-time sleep.

    Conclusions: Effects from the use of a Animal-Assisted Therapy with a dog in the care of persons with Alzheimer’s disease needs to be further investigated and analysed from a personcentred view including both daytime and nightime activities.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2376. Swall, Anna
    et al.
    Gransjön Craftman, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Grundberg, Åke
    Sophiahemmet University.
    Wiklund, Eleonor
    Väliaho, Nina
    Hagelin, Carina Lundh
    Dog handlers' experiences of therapy dogs' impact on life near death for persons with dementia2019In: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, no 2, p. 65-71Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:: Persons with dementia may have severe physical and psychological symptoms at the end of life. A therapy dog used in their care can provide comfort and relieve their anxiety. The dog handler guides the dog during the interaction with the patient.

    AIM:: To describe the impact of therapy dogs on people with dementia in the final stages of life from the perspective of the dog handler.

    METHODS:: Interviews were conducted and analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS:: The dog provides comfort and relief through its presence and by responding to the physical and emotional expressions of the dying person.

    CONCLUSIONS:: Interactions with dogs were found to have a positive impact on persons with dementia and eased the symptoms associated with end of life according to the dog handlers.

  • 2377. Swall, Anna
    et al.
    Hammar, Lena Marmstål
    Gransjön Craftman, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Like a bridge over troubled water: A qualitative study of professional caregiver singing and music as a way to enable person-centred care for persons with dementia2020In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 15, no 1, article id 1735092Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe the perspectives of caregivers in terms of using singing and music in their everyday work, and of their effect on care and interaction with the person with dementia.

    Methods: A qualitative design was used, consisting of group discussions with professional caregivers from three nursing homes in a medium-sized city in a rural area of Sweden.

    Results: The results demonstrate that caregiver singing and music can be powerful and useful in the care of and in communication with persons with dementia. Music, for example, can be used to facilitate socialization as it opens up for discussion, while caregiver singing was preferable when it came to the facilitation of care situations and interaction.

    Conclusions: Singing and music can be powerful and useful tools in the care of and in communication with persons with dementia. Regardless of whether singing or music is used, the most important factor is that a person-centred approach is adopted so as to make the music a facilitative tool. Caregiver singing and music are ways to connect with the person with dementia and an understanding of their use can contribute to dementia research. This in turn can increase awareness of the possible ways to strengthen the partnership between caregivers and persons with dementia.

  • 2378.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    Fagerberg, Ingegerd
    'Stepping out of the shadows of Alzheimer's disease': a phenomenological hermeneutic study of older persons with Alzheimer's disease caring for a therapy dogArticle in journal (Refereed)
  • 2379.
    Swierszcz, Bernadetta
    Sophiahemmet University.
    "En utmaning, spännande och väldigt viktigt": sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ångest inom specialiserad palliativ vård - en intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Anxiety is a frequently existing symptom among dying patients and is often underdiagnosed and hence also undertreated. Anxiety is a multidimensional phenomenon with several causal factors. A variety of assessment-tools may help identify and treat anxiety and also evaluate results of various treatments. Anxiety may show in many different ways and nurses, through their bedside approach, often come to see these manifestations up close. 

     

    Purpose: To describe nurses experiences in caring for patients with anxiety in specialised palliative care.

     

    Method: An empiric, qualitative approach was performed by interviewing six nurses, all experienced in specialised palliative care nursing.An interview-guide using semi-structured questions was put together for data-collection. The material was analysed using content analysis.

     

    Results: The content analysis resulted in three categories: nurses experiences of working with anxious patients, emotions triggered by meeting angst-ridden patients, and factors for balancing work and leisure.

     

    Conclusion: Dataanalysis shows some difficulties in identifying and treating patient anxiety. Well-developed communication-skills are emphasized. According to this study preconditions exists for good relief of anxiety at the health care facilities where this investigation was performed. However, generally caring for patients with anxiety needs improvement to ensure anxious patients the best possible relief of their symptom. The use of assessment tools can significantly improve identification and treatment evaluation of this symptom and also helps to initiate dialogue around matters that patients experience as greatly important or difficult. 

     

    Download full text (pdf)
    Swierszcz magisteruppsatrs.pdf
  • 2380.
    Syrén, Niklas
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wallbom, Malin
    Sophiahemmet University.
    Att bli förälder till ett hjärtebarn: föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     

    Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen.

     

    Syfte

    Att beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel.

     

    Metod

    Som metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år. En intervjuguide vars användbarhet testades i en pilotintervju utformades och användes som hjälpmedel i alla intervjuer. Alla intervjuer gjordes över telefon, spelades in och transkriberades ordagrant. För analys av intervjuernas innehåll gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 

     

    Resultat

    Resultatet visade att föräldrar vars barn föds med ett hjärtfel behöver stöd i flera olika former. Föräldrarna upplevde att den största delen av detta stöd kom från sjuksköterskorna som arbetade med dem och deras barn. Det föräldrarna upplevde som mest värdefullt var att få god information om sjukdomen och den medicinska behandlingen, att få vara delaktiga i vården av sina barn, att sjuksköterskorna var tillgängliga för stöttning och praktisk hjälp, att de blev sedda och tagna på allvar samt att det fanns möjlighet till emotionell stöttning såsom att sitta ned och prata med någon. Vissa brister kunde identifieras kring alla dessa områden men i stort upplevdes sjuksköterskornas stöd som tillräckligt.

     

    Slutsats

    Sjuksköterskan har en viktig stöttande roll för föräldrar som har barn med medfödda hjärtfel. Stödet upplevs i stort som tillräckligt trots att vissa brister framkommit. För att vidare utveckla och förbättra stödet till dessa föräldrar kan sjuksköterskans erfarenhet av att stötta föräldrarna behöva studeras. Även forskning kring hur män upplever stödet kan vara relevant då detta inte blev en del av resultatet i denna studie.

    Download full text (pdf)
    Att bli förälder till ett hjärtebarn
  • 2381.
    Szymul, Weronika
    Sophiahemmet University.
    Uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hypotermi uppstår när kroppstemperaturen är lägre än den normala dygnsvariationen på grund av fel på temperaturregleringen. Beroende på orsaken kan hypotermi vara accidentell (i samband med olyckor, trauma och immobilisering) eller perioperativ (i samband med kirurgi och generell anestesi). Hypotermi är ett relativt ovanligt tillstånd men det förekommer emellertid i så pass stor utsträckning att personal inom sjukvården måste ha goda kunskaper om vad tillståndet innebär och hur patienter med hypotermi skall handteras. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva uppvärmningsåtgärder vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården.

    Metod

    Metoden som användes var litteraturöversikt. Databassökningar för vetenskapliga originalartiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 20 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna valdes ut och analyserades med hjälp av en integrerad analys.

    Resultat

    Den integrerade analysen av 20 vetenskapliga originalartiklar presenteras i två huvudrubriker formulerade med utgångspunkt från studiens syfte: uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning; uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi i den preoperativa vården. Under varje rubrik framkommer teman som har uppkommit under granskningen.

    Slutsats

    Denna litteraturöversikt redogör för uppvärmningsåtgärder som finns att använda för sjuksköterskor på akutmottagning och i den preoperativa vården samt beskriver åtgärdernas effekter. Studien klargör att även enkla och kostnadseffektiva uppvärmningsåtgärder kan ge positiva effekter på förebyggande och behandling av hypotermi inom akutsjukvården samt i den preoperativa vården. Sjukköterskor bör alltid ta sitt professionella ansvar att mäta kroppstemperatur på alla sina patienter, identifiera riskgrupper för hypotermi och påbörja omgående uppvärmningsinterventioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2382.
    Sånge, Catarina
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av given information vid ICD-behandling: en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2383.
    Söderberg, AnnCharlotte
    Sophiahemmet University.
    Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med kronisk hjärtsvikt som får vård av avancerad sjukvård i hemmet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2384. Söderberg, AnneCharlotte
    et al.
    Rydell Karlsson, Monica
    Sophiahemmet University.
    Löfvenmark, Caroline
    Sophiahemmet University.
    Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad vård i hemmet: Experience of security and insecurity among patients with heart failure in advanced home care2015In: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 35, no 4, p. 203-209Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this study was to describe the experience of security and insecurity in patients with chronic heart failure who were treated by Advanced Home Care (AHC) in a city in Sweden.

    Background It is common for patients with heart failure to have frequent readmissions to hospital due to deterioration. The patients have various symptoms such as breathing problems, oedema and fatigue. Being cared for by AHC has become more common for patients with heart failure to reduce deterioration of heart failure and prevent hospitalization.

    Method A qualitative method with semi-structured interviews was used. Eight patients with heart failure participated in the study. The interviews were analysed by content analysis.

    Findings Three categories were identified: ‘home care’, ‘the social network’ and ‘internal and external resources’.

    Conclusion The experience was complex and depended on several factors both within and outside the health care situation. The need for access to a multidisciplinary team was great and it was important that the nursing staff had time to listen. It was important that the care had focus on the patient’s perspective to create security and avoid insecurity.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2385.
    Söderberg, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Karlsson, Veronica
    Sophiahemmet University College.
    Bemötande av äldre: sjuksköterskors syn på äldre ur ett svenskt och ett syrianskt perspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2386.
    Söderberg, Sabina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Åman, Malin
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund  

    Sömn är livsnödvändigt och påverkar hela människans hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt på kort och lång sikt. Sömnbrist hämmar läkningsprocesser och kan leda till följdsjukdomar. Då sömn är så viktig för en såväl frisk som sjuk människa är det av stor vikt att belysa påverkansfaktorer vid sömn på vårdavdelning för att främja en god hälsa.

    Syfte 

    Syftet är att belysa patienters upplevelse av att sova på vårdavdelning samt de faktorer som kan påverka sömnen och hur omvårdnad kan bidra till att främja sömnen. 

    Metod 

    Syftet besvaras genom metoden litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2009-2019. Artiklarna insamlades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet analyserades genom integrerad analys. 

    Resultat

    Litteraturöversikten visar att upplevelsen av att sova på vårdavdelning är övergripande negativ. Det framkom att faktorer inom fysiska- och psykiska aspekter, omvårdnads- och medicinska aspekter samt faktorer relaterade till vårdmiljö begränsade patienters möjligheter till god sömn. 

    Slutsats

    Den här litteraturöversikten innehåller en sammanställning av forskning som visar på vad patienter upplever vid sömn på sjukhus och vilka faktorer som påverkar deras sömn. Det framkom av litteraturöversikten att patienters sömn mestadels påverkas negativt. Detta innefattade påverkansfaktorer inom vårdmiljön såsom ljud och ljus, psykiska faktorer såsom oro och ångest, fysiska faktorer såsom smärta samt omvårdnadsmoment såsom provtagning och administrering av läkemedel. Vidare framkom i litteraturöversikten att sömnbrist har påvisats ha negativa konsekvenser på människors hälsa vilket kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Slutsatsen är att det behövs vidare forskning inom ämnet samt att det behöver tas fram strategier för att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta personcentrerat för att främja en god sömn. 

    Download full text (pdf)
    SÖDERBERG_ÅMAN K52 självständigt arbete FINAL_20200304 (1)
  • 2387.
    Söderholm, Jesper
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Nori, Joanne
    Sophiahemmet University College.
    Att befrämja välbefinnande hos patienter med HIV: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2388.
    Söderlund, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Wallin, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Problematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Att bemöta ungdomarna på bästa sätt för att få goda resultat av preventiva insatser är av stor vikt för att förebygga ohälsa.

    Syfte

    Syftet med studien var att belysa ungdomars tankar och medvetenhet kring levnadsvanor och hälsa.

    Metod

    En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes i denna studie. Åtta tjejer på en av Stockholms gymnasieskolors omvårdnadsprogram ingick i studien.

    Resultat

    I studien framkom hur tjejerna ser på hälsa ur olika perspektiv, vilken medvetenhet de hade om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt motivationens betydelse. Hälsa förklarades som ett samspel mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vikten att ha dessa i kombination för att må bra var alla överrens om. De var medvetna om riskerna med att leva ohälsosamt med för lite träning, dålig mat, och konsumtion av alkohol och tobak. Dessa tankar påverkade till viss del hur de levde sina liv, men inte fullt ut då många tänkte kortsiktigt, att ha ork, styrka och vara nöjd med sin kropp var det som fokus låg på. Många av tjejerna visade en vilja att leva hälsosamt men de visste inte riktigt hur de skulle bli motiverade. Tidsbrist var något som samtliga deltagare nämnde som ett hinder till motivation, tjejerna menade att det påverkade hur mycket de tränade som i sin tur påverkade hur bra de mådde och vilken grad av hälsa de hade.

    Slutsats

    Hälsa beskrevs av ungdomarna som ett samspel mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det framkom att de hade en hög grad av medvetenhet om hur levnadsvanorna påverkar hälsan och hur hälsan påverkar kroppen. De hade många tankar och visade en vilja att ändra på osunda levnadsvanor som att sluta röka, begränsa sitt alkoholdrickande, äta sundare och börja träna. Målen med dessa förändringar var främst kortsiktiga. De lyfte också att möjligheten till valfrihet är en förutsättning för hälsa.

    Nyckelord

    Ungdomar, hälsa, levnadsvanor och medvetenhet.

    Download full text (pdf)
    K37 Söderlund & Wallin 2012-09-25
  • 2389.
    Söderman, Frida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wiberg, Jessika
    Sophiahemmet University.
    Djurassisterad terapi i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa ökar och påverkar människors hälsa samt välbefinnande. Det har konsekvenser som livsleda och suicid. Behandlingar som vanligtvis används är psykofarmaka och psykoterapi men en komplementär behandling som djurassisterad terapi skulle eventuellt ytterligare kunna hjälpa patienten till ökat välbefinnande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva betydelsen av djurassisterad terapi i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar (11 kvantitativa och 4 kvalitativa) analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitetsgranskning gjordes enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag.

    Resultat

    Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra teman; "Depressiva symtom", "Ångest", "Hanterbarhet" och "Välbefinnande". Analysen gav ett starkare stöd för positiva samband eller effekter av DAT relaterat till ångest, hanterbarhet, välbefinnande och social förmåga. Avseende depressiva symtom var resultaten motstridiga.

    Slutsats

    Resultaten visar att djurassisterad terapi hos patienter med psykisk ohälsa kan ha positiv verkan. Djuren ersätter patientens avsaknad av sociala nätverk och underlättar för patienten att klara av vardagen. Vår slutsats är att djurassisterad terapi kan vara ett bra komplement till de vanliga behandlingarna mot psykisk ohälsa. Däremot anser vi inte att djurassisterad terapi på egen hand kommer att lösa hela mångfalden av psykisk ohälsa. Inom klinisk omvårdnad skulle sjuksköterskan kunna använda sig av djurassisterad terapi tillsammans med kunskap och evidensbaserad vård, som ett verktyg för interaktion och främjande av hälsoprocessen hos patienten. Däremot behövs mer forskning inom ämnesområdet för att kunna bedriva vården evidensbaserat.

    Download full text (pdf)
    C-uppsats Frida Söderman och Jessika Wiberg sista reviderade upplagan 8 april 2019.pdf
  • 2390. Söderman, M
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet University.
    Alexanderson, K
    Friberg, E
    Experiences of positive encounters with healthcare professionals among women on long-term sickness absence due to breast cancer or due to other diagnoses: A nationwide survey2019In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, no 1, article id 349Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Experiences of encounters with professionals have been shown to influence return to work (RTW) among sickness absentees in general. The aim was to gain knowledge on experiences of encounters with healthcare professionals and the ability to RTW among women on long-term sickness absence (SA) due to breast cancer (BC) compared to among women on long-term SA due to other diagnoses.

    METHODS: Analyses of questionnaire data about experiences of encounters with healthcare professionals among 6197 women aged 19-65 years and on a SA spell lasting 4-8 months. Of those, 187 were on SA due to BC. Descriptive statistics and adjusted (for age, birth country, educational level, depressive symptoms) logistic regression analyses with 95% confidence intervals (CI) were conducted.

    RESULTS: About 95% in both groups of women stated that they had experienced positive encounters with healthcare, and a minority, about 20%, had experienced negative encounters. Four specific types of positive encounters had been experienced to a lesser extent by women with BC: "allowed me to take own responsibility" (odds ratio (OR) 0.6; 95% CI 0.4-0.8), "encouraged me to carry through my own solutions" (OR 0.5; 95% CI 0.4-0.7), "made reasonably high demands" (OR 0.6; 95% CI 0.4-0.9), and "sided with me/stood on my side" (OR 0.6; 95% CI 0.4-0.8). Among the women with BC, 46% stated that positive encounters promoted their ability to RTW compared to 56% among the others.

    CONCLUSION: Most of the women had experienced positive encounters and about half stated that positive encounters promoted their ability to RTW, although a slightly smaller proportion of the women with BC stated that. This study emphasizes that not only medical treatment but also encounters may influence the ability to RTW, something that is of clinical importance.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2391. Söderman, M
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet University.
    Alexanderson, K
    Friberg, E
    Positive encounters with healthcare among women sickness absent with breast cancer or with other diagnoses2017Conference paper (Other academic)
  • 2392. Söderman, Mirkka
    et al.
    Friberg, E
    Alexanderson, K
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet University.
    Women's experiences of encounters with healthcare professionals' regarding work after breast-cancer surgery and associations with sickness absence: a 2-year follow-up cohort study2019In: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 27, no 4, p. 1197-1206Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Breast cancer (BC) is the most common cancer among women, and half of those diagnosed are of working age. Positive encounters regarding work from healthcare professionals have been shown to promote return to work among sickness absentees in general. However, the knowledge about encounters possible associations with sickness absence (SA) in women with BC is scarce.

    AIM: To explore if women had experienced encounters regarding work from healthcare professionals during the first year after BC surgery and if this was associated with SA during the second year after surgery, controlled for treatment and sociodemographic effects.

    METHODS: A prospective cohort study of 690 Swedish women with primary BC, aged 24-63 years included after surgery. Descriptive statistics and adjusted logistic regression (age, birth country, education, self-rated health, treatment) with 95% confidence intervals (CI) were used.

    RESULTS: Eighty percent of the women had experienced encounters regarding work. Women who got advice and support regarding work (adjusted odds ratio (OR) 0.5; 0.3-0.9) or were encouraged to work (adjusted OR 0.6; 0.3-0.9) had less SA. A larger proportion of those encouraged to work had less advanced cancer, surgery, hormone, or radiotherapy. Consistently, women encouraged to be on SA had more SA, but this was partly explained by disease or treatment factors (crude OR 1.6; 1.1-2.4, adjusted OR 1.2 (0.8-1.9) since a larger proportion of those with more advanced cancer, surgery, or chemotherapy had more SA.

    CONCLUSION: Most women experienced encounters regarding work, and the nature of these encounters were associated with SA 2 years after BC surgery.

  • 2393.
    Söderquist, Marita
    et al.
    Sophiahemmet University.
    López, Marisol
    Sophiahemmet University.
    Följsamhet av basala handhygiensrutiner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2394. Söderström, J
    et al.
    Hakola, P
    Henriksson, H
    Samuelsson, M
    Strang, P
    Lundström,
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av sömn och vad som påverkar sömn inom specialiserad palliativ slutenvård2016Conference paper (Other academic)
  • 2395.
    Söderström, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska Palliativregistret2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående.

    Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten.

    Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse.

    Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat.

    Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår.

    Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården. 

    Download full text (pdf)
    Jenny Söderström 160602
  • 2396.
    Södlind, Hanna
    Sophiahemmet University.
    ”Det handlar ju väldigt mycket om att lyssna…”: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården ska inte bara erbjuda symtomkontroll för personen som är sjuk, den ska också ges i ett samarbete över teamgränserna, baseras på god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och till personen som är sjuk och dennes närstående. Dessutom ska den också erbjuda stöd till närstående. Närstående tar stort ansvar för vården i hemmet av personen som är sjuk och riskerar flera negativa konsekvenser. De närstående känner ett behov av att få information och kunskaper om sjukdomen och samtal med vårdpersonal ökar de närståendes förberedelse för den framtid som kommer. Sjuksköterskor är medvetna om att de närstående behöver ett individ- och situationsanpassat stöd. De behöver vara uppmärksamma på de närståendes mående och tecken till behov av samtal eller ytterligare behov av stöd. Stödinterventioner i palliativ vård har visat sig ha positiva effekter för närstående. En stödintervention har ägt rum på åtta enheter för avancerad sjukvård i hemmet under 2012 där sjuksköterskor agerade gruppledare för grupper av närstående.

    Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.

    Metod för denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades genom Interpretive description.

    Resultatet presenteras i tre teman. I första temat, att vilja ge deltagarna det bästa, beskrev sjuksköterskorna att de var av uppfattningen att stödinterventionen var viktig för deltagarna. De lade ner tid på att planera för att det skulle bli bra och ville utföra stödinterventionen väl. I andra temat, att leda med fingertoppkänsla och flexibilitet, beskrev sjuksköterskorna hur de arbetade med gruppen och vad de upplevde krävdes för att vara gruppledare. I det sista temat ett lärande som berikar både sjuksköterskan och deltagarna berättade sjuksköterskorna om det utbyte av lärdomar, kunskaper och reflektioner i grupperna där både deltagarna såväl som sjuksköterskorna lärde av varandra.

    Slutsats: Studien visar att det för sjuksköterskor är viktigt med stödinterventioner för närstående i palliativ vård. Det är ett tidskrävande arbete att planera grupperna och därför är det fördelaktigt med en engagerad ledning och intresserad personal på enheten. Att vara två gruppledande sjuksköterskor samtidigt innebär att kunna komplettera varandra. Att det var just en sjuksköterska som gruppledare kan vara en trygghet för deltagarna men det är av vikt för deltagarna att andra teammedlemmar finns representerade på träffarna. Ett upplägg av en stödintervention behöver en viss struktur men det är också viktigt att ha en flexibilitet att frångå denna för att deltagarna ska erhålla den information de behöver. Kommunikation behöver ske både verbalt och ickeverbalt för att fördela ordet, stödja deltagare och avgöra deras behov. Relationer i gruppen behöver månas om en trygg atmosfär som är öppen för samtal ska kunna skapas. Gruppernas sammansättning kan variera och det kan upplevas vara en utmaning att tillfredsställa alla men en grupp med större spridning bland deltagarna ger upphov till reflektion och nya perspektiv. Det är berikande både för sjuksköterskan i sin profession och som medmänniskan att vara gruppledare.

    Download full text (pdf)
    Hanna Södlind.pdf
  • 2397.
    Sörell, Lisa
    Sophiahemmet University.
    Närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar.

    Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör.

    En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim & Lundman (2004).

    Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation.

    Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2398.
    Sörell, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Påverkan av spinal immobilisering: en litteraturstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Den prehospitala vården börjar när samtalet inkommer till SOS och avslutas när patienten avlämnas på mottagande enhet. Den prehospitala vården innefattar undersökning, övervakning och behandling av skadade och sjuka. Kompetensen det senaste årtiondet har förändrats från att ha varit enbart en transportorganisation till att utföra avancerade medicinska bedömningar och åtgärder. I Sverige drabbas ca 4000 personer varje år av skador i hals-, bröst- och ländrygg. Dessa frakturer orsakas ofta av hög energi och uppkommer samtidigt med andra svåra skador. Ryggradsskador innebär stort lidande för patienten och även höga kostnader för samhället. När den prehospitala personalen kommer fram till en patient med misstänkt skada på kotpelaren så är spinal immobilisering den åtgärd som utförs. Spinal immobilisering innebär att patienten påförs en hård nackkrage och sedan läggs och spänns fast på en spineboard. Detta i syftet att minimera rörelse i kotpelaren under transport in till mottaganade enhet. Syftet med studien var att belysa påverkan av att vara spinalt immobiliserad. Den metod som användes var litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar valdes ut och sammanställdes efter sökning i olika databaser. Artiklarnas kvalitet har bedömts utifrån ett protokoll för att värdera dess kvalitet. Resultatet presenteras under fyra kategorier. Det främsta resultatet som framkom var att spinal immobilisering är obekväm och framkallar smärta. Detta på grund av att metoden framkallar kraftigt ökat tryck på vissa utsatta områden av kroppen så som bakhuvudet, skuldror och rumpa. Spinal immobilisering ger även en negativ påverkan på andningen och minskar cirkulationen till hjärnan och den hud och vävnad som utsätts för tryck. Slutsatsen var att många negativa effekter finns av att spinalt immobilisera patienterna på spineboard. Få studier eller inga studier visar att det faktiskt är en åtgärd som har någon positiv effekt eller ens den effekt som eftersträvas med spinal immobilisering.

    Download full text (pdf)
    Påverkan av spinal immobilisering 2.pdf
  • 2399. Tabell, Vesa
    et al.
    Tarkka, Ina M
    Holm, Lena W
    Skillgate, Eva
    Sophiahemmet University.
    Do adverse events after manual therapy for back and/or neck pain have an impact on the chance to recover?: A cohort study2019In: Chinese Physics B, ISSN 0069-3715, E-ISSN 2045-709X, Vol. 27, article id 27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Manual therapy is a commonly used treatment for patients with back and neck pain. Studies have shown that manual therapy-related adverse events are mainly short in duration and mild or moderate by their intensity, affecting up to 50% of the patients. If the presence of adverse events has an impact on the chance to recover from back/neck pain is poorly understood. The aim of this study was to investigate if mild or moderate adverse events after manual therapy has an impact on the chance to recover from back/neck pain in men and women.

    Methods: A prospective cohort study of 771 patients with at least three treatment sessions in a randomized controlled trial performed in January 2010 - December 2013. Adverse events within 24 h after each treatment were measured with questionnaires and categorized as: no, mild or moderate, based on bothersomeness. Outcome measure was the perceived recovery at seven weeks and at three months follow-up. Odds Ratios (OR) and 95% confidence intervals (CI) were calculated by Logistic regression to investigate the associations between the exposure and outcome, and to test and adjust for potential confounding.

    Results: There were no statistically significant associations observed between the experience of mild or moderate adverse events and being recovered at the seven weeks follow-up. The only statistically significant association observed at the three months follow-up was for mild adverse events in men with an OR of 2.44, 95% CI: 1.24-4.80 in comparison to men with no adverse events.

    Conclusion: This study indicates that mild adverse events after manual therapy may be related to a better chance to recover in men.

    Trial registration: The study is based on data from a trial registered in Current Controlled Trials (ISRCTN92249294).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2400.
    Tahmuresi, Jila
    Sophiahemmet University College.
    Att möta aggressivt beteende vid demenssjukdom: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor verksamma inom äldrevården i Stockholms län2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
45464748495051 2351 - 2400 of 2599
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf