shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 2244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Asplund, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro vid hjärt- och lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

  • 202.
    Asplund, Tina
    Sophiahemmet Högskola.
    Övergången från barnklinik till vuxenklinik för unga personer med diabetes typ 1: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 203.
    Assine, Nicole
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gustafsson, Jaqueline
    Sophiahemmet Högskola.
    Se mig som en individ- inte som en diagnos: en litteraturstudie om personers upplevelser av bemötande från vårdpersonalen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 204.
    Astros, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Matilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande i den svenska sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått.

    Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård.

    Slutsats

    Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.

  • 205.
    Au, Hok-Jan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård är tidskänsliga vårdinsatser som ges till patienter som drabbas av akut sjukdom. Akut sjukdom kan innebära försämring av kronisk sjukdom eller nytillkommen plötslig ohälsa i behov av snabb handläggning. När en patient drabbas av akut sjukdom ökar risken för vätskebalansrubbningar, exempelvis dehydrering och hyperhydrering. Vätskebalansrubbningar kan leda till ökad ohälsa samt ökade samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning och dokumentation av vätskebalans. Detta ska göras med en helhetssyn och består till stor del av tre komponenter; bedömning av kliniskt status, klinisk kemi och dokumentation i vätskebalanslistor. Hantering av den akut sjuka patientens vätskebalans utgör en avgörande del av patientens vård. Då bedömning och dokumentation av vätskebalans syftar till att tidigt upptäcka inadekvat vätskebalans innebär suboptimal hantering en ökad risk för vårdskada hos patienten.

    Syftet var att belysa sjuksköterskans genomförande av bedömning och dokumentation av vätskebalans hos patienter som vårdas inom akutsjukvård.

    Metoden litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Endast studier publicerade mellan åren 2007-2017 samt genomförda inom en akutsjukvårdskontext på vuxna patienter inkluderades. Datainsamlingen skedde genom sökning i de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL complete, MEDLINE samt SveMed+ med indexeringsord och fritextord baserade på litteraturöversiktens syfte. Därtill genomfördes en manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i att 17 originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarnas kvalitet granskades mha Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med integrerad analys och presenterades därefter i en integrerad text.

    Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans. Det fanns en fördröjning i agerande vid upptäckt av vätskebalansrubbningar och onormala värden i den kliniska kemin. Sjuksköterskan dokumenterade inte patientens vätskebalans i vätskebalanslista eller kroppsvikt på ett tillfredsställande vis. Faktorer som kunde påverka sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans var kommunikation, kunskap och patientens sjukdomstillstånd. Därtill indikerade resultatet att de mätmetoder som används för att bedöma vätskebalans inte verkar helt ändamålsenliga för äldre patienter, vilket gällande riktlinjer inte tillsynes tar hänsyn till. Vidare forskning behövs för att kartlägga detta vidare.

    Slutsatsen av litteraturöversiktens resultat indikerar att sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans idag är bristfällig. Insatser f  f ör att öka sjuksköterskans kunskap kring vätskebalans torde vara av värde för att förbättra detta. Vidare forskning behövs för att utvärdera huruvida de mätmetoder som används för bedömning och dokumentation av vätskebalans är väl lämpade för akutsjukvård.

  • 206.
    Augustsson Hedman, Kaj
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nkobo, Laura
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med diabetes typ-1: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv.

    Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.

    Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet.

    Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.

  • 207. Avelin, Pernilla
    et al.
    Erlandsson, Kerstin
    Hildingsson, Ingegerd
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish parents' experiences of parenthood and the need for support to siblings when a baby is stillborn2011Inngår i: Birth, ISSN 0730-7659, E-ISSN 1523-536X, Vol. 38, nr 2, s. 150-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It has been argued that having a stillborn baby in the family affects older siblings more than parents realize. The aim of this study was to describe parenthood and the needs of siblings after stillbirth from the parents' perspective.

    METHODS: Six focus groups were held with 27 parents who had experienced a stillbirth and who had had children before the loss. The discussion concerned parents' support to the siblings, and the sibling's meeting, farewell, and memories of their little sister or brother. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The overall theme of the findings was parenthood in a balance between grief and everyday life. In the analysis, three categories emerged that described the construction of the theme: support in an acute situation, sharing the experiences within the family, and adjusting to the situation.

    CONCLUSIONS: The siblings' situation is characterized by having a parent who tries to maintain a balance between grief and everyday life. Parents are present and engaged in joint activities around the stillbirth together with the siblings of the stillborn baby. Although parents are aware of the sibling's situation, they feel that they are left somewhat alone in their parenthood after stillbirth and therefore need support and guidance from others.

  • 208. Avelin, Pernilla
    et al.
    Gyllenswärd, Göran
    Erlandsson, Kerstin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Adolescents' experiences of having a stillborn half-sibling2014Inngår i: Death Studies, ISSN 0748-1187, E-ISSN 1091-7683, Vol. 38, nr 9, s. 557-562Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although there is an increasing interest in siblings' experiences of loss and grief there is limited knowledge of adolescent's own perspectives, especially in a unique situation as after stillbirth in a reconstituted family. The authors interviewed 13 bereaved adolescents. They were sad that their family was not the same and expressed feelings of being inside family grief, yet outside, because they did not have full access in their reconstituted family. An implication of present findings is that it is important to include all the members of the family in the grieving process, even half-siblings of the deceased child.

  • 209. Avelin, Pernilla
    et al.
    Hildingsson, Ingegerd
    Davidsson-Bremborg, Anna
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Make the stillborn baby and the loss real for the siblings: parents' advice on how the siblings of a stillborn baby can be supported2012Inngår i: Journal of Perinatal Education, ISSN 1058-1243, EISSN 1548-8519, Vol. 21, nr 2, s. 90-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate parents' advice to other parents on the basis of their own experiences of siblings' taking leave of a stillborn sister or brother. The study was a Web questionnaire study of 411 parents. The thematic content analysis resulted in two categories: "Make the stillborn baby and the loss real for the siblings" and "Take the siblings' resources and prerequisites into account." Parents' advised that siblings should see and hold the stillborn baby and, thus, be invited and included into the leave-taking process with respect to the siblings' feelings, resources, and prerequisites. Based on these findings, professional caregivers can usefully be proactive in their approach to facilitate and encourage the involvement of siblings.

  • 210. Avelin, Pernilla
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Säflund, Karin
    Wredling, Regina
    Erlandsson, Kerstin
    Parental grief and relationships after the loss of a stillborn baby2013Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 29, nr 6, s. 668-673Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: to describe the grief of mothers and fathers and its influence on their relationships after the loss of a stillborn baby. DESIGN: a postal questionnaire at three months, one year and two years after stillbirth. SETTING: a study of mothers and fathers of babies stillborn during a one-year period in the Stockholm region of Sweden. PARTICIPANTS: 55 parents, 33 mothers and 22 fathers. FINDINGS: mothers and fathers stated that they became closer after the loss, and that the feeling deepened over the course of the following year. The parents said that they began grieving immediately as a gradual process, both as individuals, and together as a couple. During this grieving process their expectations, expressions and personal and joint needs might have threatened their relationship as a couple, in that they individually felt alone at this time of withdrawal. While some mothers and fathers had similar grieving styles, the intensity and expression of grief varied, and the effects were profound and unique for each individual. KEY CONCLUSIONS: experiences following a loss are complex, with each partner attempting to come to terms with the loss and the resultant effect on the relationship with their partner. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: anticipating and being able to acknowledge the different aspects of grief will enable professionals to implement more effective intervention in helping couples grieve both individually and together.

  • 211.
    Axell, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Gravida kvinnor och typ 1-diabetes: stress, oro och välbefinnande under graviditetens trimestrar2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 212.
    Axelsson, Christina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sondell, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Vård på lika villkor: en genusfråga vid hjärtinfarkt?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 213.
    Axelsson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cimarosa Holmström, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors perspektiv på mötet med närstående vid trauma på akutmottagningen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trauma uppstår genom yttre faktorer eller händelser som påverkar kroppen fysiskt eller psykiskt. Traumasituationer sker plötsligt, oväntat och kan leda till stress och oro. Under traumaomhändertagandet är närstående ofta närvarande och utgör en del av patientens vård. Vid dessa händelser kan närstående vara chockade och i behov av omhändertagande och stöttning. Vårdpersonalens primära ansvar är omhändertagandet av patienten vilket medför att närstående riskerar bli lidande på grund av avsaknad av stöd. Vidare beskrivs att vårdpersonalens förhållningssätt och inställning till närstående spelar en viktig roll i hur mötet upplevs.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv avseende faktorer som påverkade mötet med närstående till patienter som vårdats för trauma på en akutmottagning.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes där sju sjuksköterskor verksamma på fem olika akutmottagningar inom Stockholms län intervjuades. Insamlad data analyserades genom en innehållsanalys.

    Resultat

    Två teman och sju subteman framkom ur analysen. Det första temat beskriver förutsättningar i mötet där bland annat informationsöverföringen och teamarbetet belyses som viktigt och det andra temat beskriver faktorer som kan utgöra hinder i mötet med närstående i traumasituationen, exempelvis bemanningsfrågor och utbildning.

    Slutsats

    Ett utarbetat arbetssätt för hur närstående skall omhändertas och mötas på akutmottagningen, tillgång till vårdpersonal avsatt för ändamålet, tydlig kommunikation och informationshantering samt relevant utbildning för vårdpersonalen ansågs vara viktiga faktorer för att mötet med närstående skulle optimeras på akutmottagningarna. 

  • 214.
    Axelsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Living with haemodialysis close to death - patients' and close relatives' experiences2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to generate  understanding and knowledge a bout the experiences of  patients living with haemodialysis, and their close relati ves, near the end of life. In studies I and II we  conducted a series of 31 qualitative interviews over a period of 12 months with 8 severely ill patients  (aged 66–87) treated with haemodialysis. For study I the text of the interviews was analysed using  phenomenological hermeneutics to describe and to el ucidate the meanings of being severely ill living  with haemodialysis when nearing end of life. For study II the text was analysed using qualitative content  analysis to describe inner thoughts and feelings  relating to death and dying of these patients. For studies III and IV, we conducted 14 retrospective qualitative interviews with close relatives of  deceased patients treated with haemodialysis about th eir experiences during end of the patient’s life.  For paper III the interview text was analysed usi ng phenomenological hermeneu tics to describe and  elucidate the meanings of being a close relative at the  end of life of a severely ill family member treated  with maintenance haemodialysis. For paper IV the text was analysed using qualitative content analysis to  describe end of life for the patients from the perspective of their close relatives. The findings of study I suggest that being severely i ll and living with haemodialysis near the end of life  means living with suffering from a deteriorating body, a high symptom burden, and dependence on  advanced medical technology, simultaneously with r econciliation and well-being. The meanings of living  with illness and dialysis are intertwined with the meanings of being old.  Study II shows that thoughts and feelings about deat h and dying are significant and complex for those  living with haemodialysis as they approach the end of life. Patients experience  a multifaceted presence of  death. Their awareness of approaching death may include their repressing of thoughts of death, not as  denial, but to allow them to focus on living as fully as possible the time they have left. Study III shows that close relatives strive to maintain balance and well-being for themselves and for  the patient, which we interpreted as their striving to regain balance, and inner equilibrium in their  changed and challenged rhythm of life. Study IV shows that after gradual deterioration and increasing  care needs, older patients in haemodialysis care with  co-morbidities follow three different main paths at  the end of life: uncertain anticipation of death; awaiting death after dialysis withdrawal; and sudden but  not unexpected death. The ends of their lives are marked by complex symptoms and existential issues  related to haemodialysis treatment and withdrawal, and  their uncertainty of what  to expect at the end of  life suggests the need for increased continuity and coordination of whole person care. Both patients and  their close relatives are often alone with their existential thoughts. In their complex lifeworlds, intertwined meanings  of living with illness and maintenance of life with  haemodialysis treatment near the end of life show that patients live in a borderland of living-dying that is  shared by the close relative. Patients and close relatives focus on living when death is close but uncertain,  with severe illness and the maintenance of life through advanced technology.  Integrating the philosophy of palliative care (with a focus on symptom relief, team work,  communication, relationships, and support of family members) into dialysis care, may support health  care professionals in haemodialysis units and other re nal contexts, to improve the care of severely ill  patients, both earlier in their illness and as they approach the end of their lives.

  • 215.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: A national registry study about the last week of life2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 216.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl-Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: a national registry study about the last week of life2018Inngår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 2, s. 236-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    CONTEXT: End-stage kidney disease (ESKD) is characterized by high physical and psychological burden and therefore, more knowledge about the palliative care provided close to death is needed.

    OBJECTIVES: To describe symptom prevalence, relief and management during the last week of life, as well as end-of-life communication, in patients with ESKD.

    METHODS: This study was based on data from the Swedish Register of Palliative Care. Patients aged 18 or older who died from a chronic kidney disease, with or without dialysis treatment (ICD-10-SE; N18.5 or N18.9), during 2011 and 2012 were selected.

    RESULTS: 472 patients were included. Of six predefined symptoms, pain was the most prevalent (69%), followed by respiratory secretion (46%), anxiety (41%), confusion (30%), shortness of breath (22%), and nausea (17%). Of patients with pain and/or anxiety, 32% and 44% respectively were only partly relieved or not relieved at all. Of patients with the other symptoms, a majority (55%-84%) were partly relieved or not relieved at all. End-of-life discussions were reported in 41% of patients and 71% of families. A minority died in specialized palliative care: 8% in hospice/in-patient palliative care and 5% in palliative home care. Of all patients, 19% died alone. Bereavement support was offered to 38% of families.

    CONCLUSION: Even if death is expected, the majority of patients dying with ESKD had unmet palliative care needs regarding symptom management, advance care planning, and bereavement support.

  • 217.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Benzein, Eva
    Persson, Carina
    Complexities of the processes towards palliative care for patients with end-stage kidney disease: Physicians' and nurses' perspectives2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björvell, Catrin
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice2006Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 8, s. 936-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The purpose of this study was to describe Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice. BACKGROUND: The use of nursing diagnoses is scarce in Swedish patient records. However, there are hospital wards were all nurses formulate and use nursing diagnoses in their daily work. This leads to the question of what motivates these nurses who do use nursing diagnoses in clinical practice. DESIGN: A qualitative descriptive design. METHODS: A purposeful sampling of 12 Registered Nurses was used. Qualitative interviews to collect data and a content analysis were performed. RESULTS: Five categories were identified: identification of the patient as an individual and as a whole, a working tool for facilitating nursing care, increasing awareness within nursing, support from the management and influence on the professional role. The principle findings of this study were: (i) that the Registered Nurses perceived that nursing diagnoses clarified the patient's individual needs and thereby enabled them to decide on more specific nursing interventions, (ii) that nursing diagnoses were found to facilitate communication between colleagues concerning patient care and thus promoted continuity of care and saved time and (iii) that nursing diagnoses were perceived to increase the Registered Nurses' reflective thinking leading to a continuous development of professional knowledge. CONCLUSIONS: The present findings suggest that the incentives to use nursing diagnoses originate from effects generated from performing a deeper analysis of the patient's nursing needs. Further research is needed to test and validate the usability and consequences of using nursing diagnoses in clinical practice. Motivating factors found in this study may be valuable to Registered Nurses for the use and development of nursing diagnoses in clinical care. Moreover, these factors may be of relevance in other countries that are in a similar situation as Sweden concerning application of nursing diagnoses.

  • 219.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klang, Birgitta
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    End of life of patients treated with haemodialysis as narrated by their close relatives2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 4, s. 776-784Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The study aimed to describe end of life for patients treated with maintenance haemodialysis as narrated by their close relatives.

    INTRODUCTION: Many patients undergoing haemodialysis are older, have several comorbidities and underestimated symptoms and are in their last year of life. To improve care, we need to know more about their end-of-life situation.

    DESIGN: Qualitative and descriptive.

    METHODS: Qualitative retrospective interviews were conducted with 14 close relatives of deceased haemodialysis patients (3-13 months after death). Data were analysed using qualitative content analysis. The study is ethically approved.

    FINDINGS: In the last months, a gradual deterioration in health with acute episodes necessitating hospital admissions was described. This involved diminishing living space and expressions of dejection, but also of joy. Three patterns emerged in the last weeks: uncertain anticipation of death as life fades away; awaiting death after haemodialysis withdrawal; and sudden but not unexpected death following intensive care. Findings show complexities of decisions on haemodialysis withdrawal.

    CONCLUSIONS: Different end-of-life patterns all involved increasingly complex care needs and existential issues. Findings show a need for earlier care planning. The identification of organisational factors to facilitate continuity and whole person care to meet these patients' specific care needs with their complex symptom burdens and comorbidities is needed. Findings indicate the need for integration of a palliative care approach in the treatment of patients in haemodialysis care.

  • 220.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klang, Birgitta
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Meanings of being a close relative of a family member treated with haemodialysis2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3/4, s. 447-456Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    To describe and elucidate the meanings of being a close relative of a severely ill family member treated with maintenance haemodialysis approaching the end of life.

    BACKGROUND:

    End-stage renal disease together with comorbidities, haemodialysis treatment and high mortality rates also affects the lives of close relatives, who report burdens and impaired quality of life. To improve care, more understanding is needed of close relatives' experiences during these patients' end of life.

    DESIGN:

    This study has a qualitative interpretative design.

    METHODS:

    Fourteen retrospective qualitative interviews were conducted with close relatives (aged 48-93 years) of deceased patients who had been treated with haemodialysis. The interview text was interpreted using a phenomenological hermeneutical method in three phases.

    RESULTS:

    The findings of the structural analysis were formulated as six themes: Striving to be supportive and helpful without doing harm to the ill person's self; Needing increasing strength and support; Balancing the will to help with one's own ongoing life; Increasing responsibility involving dilemmas; Striving for a good life together in the present and Living with awareness of death.

    CONCLUSIONS:

    Close relatives strive for balance and well-being accompanying their ill family member through the end of life. They are facing moral dilemmas and growing demands as their responsibility increases with the deterioration of their family member. Support from and interaction with the healthcare professionals is then of significance.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE:

    Findings challenge healthcare professionals in haemodialysis settings to identify close relatives' individual resources and needs towards the patients' end of life. Healthcare professionals in haemodialysis settings need to offer close relatives opportunities to talk about the future and what may be expected at end of life, with or without haemodialysis. They should also contact the closest relative after the death as they may need confirmation and closure.

  • 221.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Klang, Birgitta
    Living with haemodialysis when nearing end of life2012Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim of this study was to describe and to elucidate the meanings of being severely ill living with haemodialysis when nearing end of life.

    INTRODUCTION: To have end stage renal disease and to be treated with maintenance haemodialysis implies being dependent on lifelong treatment. Several studies have reported that these patients suffer a high symptom burden and an impaired quality of life due to both disease and treatment. In the dialysis unit, where the focus is on handling technology and maintaining life, end of life care may be neglected or overlooked. Nevertheless, mortality rates show that about one-fourth of patients in haemodialysis care are in their last year of life.

    DESIGN: A qualitative interpretative design was used.

    METHODS: Serial qualitative interviews over a period of 12 months were conducted with eight patients (aged 66-87). Altogether text of 31 interviews was interpreted using a phenomenological hermeneutical method in three phases. The study is ethically approved.

    FINDINGS: The structural analysis resulted in 11 subthemes and thereafter the following three themes were formulated; being subordinate to the deteriorating body, changing outlook on life and striving for upheld dignity. The comprehensive interpretation revealed that being severely ill living with haemodialysis near the end of life means living with suffering simultaneously with reconciliation and well-being. Further, the meanings are understood as intertwined with being old.

    CONCLUSIONS: Findings contribute to an increased awareness of the complexities of these patients' life worlds and their meanings, and thus of the importance to listen to their experiences and their understandings. Findings suggest that to integrate the philosophy of palliative care in haemodialysis units may improve care for patients who are living with haemodialysis and approaching the end of their lives.

  • 222.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Klang, Birgitta
    Thoughts on death and dying when living with haemodialysis approaching end of life2012Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 15-16, s. 2149-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe inner thoughts and feelings relating to death and dying when living with haemodialysis approaching end of life.

    BACKGROUND: Patients who undergo maintenance haemodialysis suffer a significant symptom burden and an impaired quality of life. The high mortality rate in these patients indicates that about one-fourth of them are in their last year of life, suggesting the presence of death and dying in the haemodialysis unit.

    DESIGN: A qualitative descriptive design was used. Methods.  A total of 31 qualitative interviews were conducted with eight patients (aged 66-87) over a period of 12 months. Qualitative content analysis was used to analyse data.

    RESULTS: The analysis revealed 10 subthemes that were sorted into three main themes. Being aware that death may be near comprises being reminded of death and dying by the deteriorating body, by the worsening conditions and deaths of fellow patients, and by knowing haemodialysis treatment as a border to death. Adapting to approaching death comprises looking upon death as natural, preparing to face death, hoping for a quick death and repressing thoughts of death and dying. Being alone with existential thoughts comprises a wish to avoid burdening family, lack of communication with healthcare professionals and reflections on haemodialysis withdrawal as an hypothetic option.

    CONCLUSIONS: Living with haemodialysis approaching, the end of life involves significant and complex existential issues and suffering, and patients are often alone with their existential thoughts.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nurses and other healthcare professionals in haemodialysis settings need to combine technical and medical abilities with committed listening and communication skills and be open to talking about death and dying, with sensitivity to individual and changeable needs.

  • 223.
    Axelsson, Martina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors bekräftelse av patienters känsla av sammanhang inom vård och omsorg av äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 224.
    Axelsson, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens självskattade perioperativa smärta vid lokalbedövningsmetoden wide awake och traditionell lokalbedövningsmetod vid handkirurgiska ingrepp: en jämförande pilotstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handen har en mycket central roll för människans funktion och benämns ofta som hjärnans förlängning mot världen. Huvudsyftet inom handkirurgi är att vid skador, återskapa handens funktion för att förbättra människans livskvalité. De flesta operationer inom handkirurgi sker i någon form av lokalanestesi och majoriteten kräver blodtomhet i operationsområdet. Dagens former av lokalanestesi medför vissa begränsningar av operationstiden då trycket av blodtomhetsmanschetten orsakar smärta och obehag för patienten. Då det vid vissa handkirurgiska operationer är av stor fördel för operationsresultatet att patienten är vaken och vid uppmaning aktivt kan medverka vid operationen är det bra med vaken patient och därför bra om generell anestesi kan undvikas. Genom att bedöva patienten med en buffrad lokalbedövningsblandning med adrenalin kan patienten bli bedövad samtidigt som blodtomhet uppnås i operationsområdet, patienten behåller sin rörelseförmåga och kan på så sätt medverka vid operationen. Denna metod kallas Wide Awake.

    Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra patientens smärtskattning vid Wide Awake lokalbedövningsmetod och den nuvarande lokalbedövningsmetoden som används vid handkirurgiska kliniken, samt beskriva patientens smärtupplevelse vid båda metoderna.

    Metod: Studien utfördes som en pilotstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats, en så kallad mixad metod. Tjugo forskningspatienter följdes under operationsprocessen med numeriskt kvantitativt protokoll där smärtskattningsdata samlades in och analyserades enligt Mann-Whitney U test. Ett uppföljande samtal dagen efter operation gjordes och sammanställdes med en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Studien visar på en skillnad i smärtupplevelse där patienter som opereras i Wide Awake lokalbedövningsmetod upplever mindre smärta och obehag än patienter som opereras i nuvarande lokalbedövningsmetod.

    Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar på att Wide Awake är en bedövningsform som är lindrigare ur smärtsynpunkt för patienten vid mindre handkirurgiska ingrepp än den nuvarande traditionella lokalbedövning som används idag på handkirurgiska kliniken.

  • 225.
    Axner, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wekesa, Brunhilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser vid missfall : en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 226.
    Azodi Ghajar, Sahar
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en individ drabbas av en demenssjukdom och kognitiv svikt kan det leda till oförmågan att uttrycka smärta, på ett sätt som omgivningen kan förstå. Personer med demenssjukdom är ofta äldre och vårdas inom akutsjukvård på grund akut sjukdomstillstånd eller fall i hemmet som kräver omedelbar smärtbedömning och smärtlindring. Smärtbedömning samt smärtlindring för patienter med demenssjukdom är komplext och en utmaning för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att belysa smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård. En litteraturöversikt valdes som metod för att identifiera och lyfta fram aktuell forskning inom området. Mellan december 2015 och januari och februari 2016 gjordes sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2004-2015. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserade utifrån syftet med studien och kring likheter och skillnader. Resultatet kom att beskriva tre huvudteman: kroppsspråk och beteendeförändringar; smärtskattninginstrument och sjuksköterskans erfarenhet. Slutsatsen från studien är att smärta orsakar lidande, vidare att smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård är komplicerad. Flera smärtbedömningsinstrument identifierades som kan vara till hjälp vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Vårdrelation, personcentrerat förhållningssätt samt användning av flera strategier kan säkerställa en korrekt smärtbedömning av patient med demenssjukdom vid vård inom akutsjukvården. Fortsatt forskning behövs för att utvärdera olika smärtbedömningsinstrument inom svensk sjukvård.

  • 227.
    Backlund, Emilie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ludvigsen, Jannich
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvård vid hjärtsvikt: egenvårdens påverkan på livssituationen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många patienter formar deras liv utifrån deras hjärtsvikt och här hjälper sjuksköterskan genom att öka egenvårdsförmågan. Dorothea Orem har skapat en omvårdnadsteori som bygger på tillämpningen av egenvård också kallad self-care. Hon betonar att patienten ska göra så mycket egenvård som möjligt och att sjuksköterskan ska uppmana till detta. Enligt svensk lag har patienten rätt till att medverka i sin egen vård. Vi vill undersöka hur egenvården påverkar livssituationen hos personer med hjärtsvikt.

  • 228.
    Backlund, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Åtgärder för att minska suicidrisken hos tonåringar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 229.
    Backman, Elin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kainu, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg - när deras barn insjuknat i cancer: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige drabbas årligen ungefär 250 – 300 barn mellan 0 – 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.

    Syfte

    Att belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Femton artiklar identifierades som besvarade föreliggande studies syfte.

    Resultat

    Kommunikation, information, socialt och emotionellt stöd samt omsorg är de fyra teman som presenteras i resultatet. Kommunikation ansågs vara viktig då den kunde ha en lugnande effekt hos föräldrar. Information var ett verktyg som kunde ge föräldrarna större inblick i barnets sjukdom vilket i sin tur leder till ökad möjlighet att kunna hantera situationen. Socialt och emotionellt stöd behövdes och kunde hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor. Omsorg i form av att vårdpersonalen visade empati samt brydde sig om barnen var betydelsefullt.

    Slutsats

    Föräldrar till barn med en cancersjukdom går igenom en svår tid medan deras barn vårdas. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om föräldrarnas behov för att kunna erbjuda dem den hjälp och det stöd de behöver. En bra vårdrelation kan leda till att föräldrarna känner sig lugna och trygga med den omvårdnad som deras barn får.

  • 230.
    Backman, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakander, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur sjuksköterskan kan hantera arbetsrelaterad stress: metoder, modeller och dess effekter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Sjuksköterskeyrket har visat sig vara ett stressfyllt yrke med många olika stressfaktorer såsom hot och våld, bristande kunskap, oregelbundna arbetstider samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långvarig stress kan leda till allvarliga konsekvenser, både för sjuksköterskan som individ och även för den vård sjuksköterskan utför, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Därför är det av största vikt att finna effektiva metoder att hantera stress för sjuksköterskor.

    Syfte

    Att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av coping och mindfulness kan hantera arbetsrelaterad stress inom den sjukvård som bedrivs på akutsjukhus samt effekten av dessa.

    Metod

    Metoden som valdes för denna studie var litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Arton artiklar inkluderades och granskades i studien.

    Resultat

    Tre teman framkom efter granskning: coping, mindfulness och socialt stöd. Val av använd metod att hantera stress visade sig vara individuell och effektiviteten av stresshanteringen varierade mellan individer och mellan de olika metoderna. Problemfokuserad coping visade sig vara mer effektiv gentemot stress än emotionsfokuserad coping. Mindfulness i form av mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd visade sig effektivt vid stresshantering, inte bara för individen utan även för arbetsgruppen.

    Slutsats

    En god stresshantering hos sjuksköterskan i form av problemfokuserad coping, mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd kan med fördel leda till förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos sjuksköterskan samt främja omvårdnadsarbetet.

  • 231. Backman, Sara
    et al.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Lysdahl, Michael
    Markström, Agneta
    Schedin, Ulla
    Aune, Ragnhild E
    Frostell, Claes
    Karlsson, Sigbritt
    Material wear of polymeric tracheostomy tubes: a six-month study2009Inngår i: The Laryngoscope, ISSN 1531-4995, Vol. 119, nr 4, s. 657-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The objectives were to study long-term material wear of tracheostomy tubes made of silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU) after 3 and 6 months of clinical use. STUDY DESIGN: The study has a prospective and comparative design. METHODS: Nineteen patients with long-term tracheostomy, attending the National Respiratory Center in Sweden, were included, n = 6 with Si tubes, n = 8 with PVC tubes, and n = 5 with PU tubes. The tubes were exposed to the local environment in the trachea for 3 and 6 months and analyzed by scanning electron microscopy, attenuated total reflectance Fourier transform infrared spectroscopy, and differential scanning calorimetry. RESULTS: All tubes revealed severe surface changes. No significant differences were established after 3 or 6 months of exposure between the various materials. The changes had progressed significantly after this period, compared to previously reported changes after 30 days of exposure. The results from all analyzing techniques correlated well. CONCLUSIONS: All tubes, exposed in the trachea for 3-6 months, revealed major degradation and changes in the surface of the material. Polymeric tracheostomy tubes should be changed before the end of 3 months of clinical use.

  • 232.
    Bagger, Tina
    Sophiahemmet Högskola.
    Copingstrategier hos individer med långvarig icke-malign smärta2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 233.
    Bahramy, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wennergren, Inga
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av ett dagligt liv efter hjärtinfarkt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 234. Bai, Lucy
    et al.
    Arver, Brita
    Johansson, Hemming
    Sandelin, Kerstin
    Wickman, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandberg, Yvonne
    Body image problems in women with and without breast cancer 6-20 years after bilateral risk-reducing surgery: A prospective follow-up study2019Inngår i: Breast, ISSN 0960-9776, E-ISSN 1532-3080, Vol. 44, s. 120-127, artikkel-id S0960-9776(19)30019-0Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To prospectively follow-up and investigate women's perceptions of the cosmetic outcome of their implant-based breast reconstruction, body image, sexuality, anxiety/depressive symptoms, and health-related quality of life (HRQoL) 6-20 years after bilateral risk-reducing mastectomy (RRM), or complementary RRM after breast cancer diagnosis, due to increased risk of hereditary breast cancer.

    PATIENTS AND METHODS: Women with and without previous breast cancer diagnosis that underwent RRM between March 1997 and September 2010 were invited (n = 200). We compared 146 (73%) sets of long-term questionnaire responses (e.g., EORTC QLQ-BRR26, Body Image Scale, Sexuality Activity Questionnaire, Hospital Anxiety and Depression Scale, and SF-36) with responses one year after surgery. Women with and without previous breast cancer were compared at the long-term assessment point.

    RESULTS: The HRQoL and anxiety/depressive symptoms remained unchanged compared with one year after surgery, and there were no between-group differences. The negative impact on body image persisted in both groups for most of the items. 'Sexual discomfort' increased significantly for women with previous breast cancer (p = 0.016). Women with previous breast cancer also reported more problems with 'Disease treatment/surgery related symptoms' (p = 0.006) and 'Sexuality' (p = 0.031) in the EORTC QLQ-BRR26 questionnaire.

    CONCLUSION: Problems with body image appeared to persist long time post-RRM. No differences in HRQoL were found at the long-term follow-up between women with and without previous breast cancer. The results of this investigation might be of use in improving future counselling before risk-reducing surgery for women in the decision-making process.

  • 235.
    Bakhtiari, Miranda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Segerman, Dannielle
    Sophiahemmet Högskola.
    Människors upplevelser av yoga vid långvarig nack- och ryggsmärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

  • 236.
    Balanych, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunets, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling: en litteraturbaserad studie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 237.
    Baldo, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnmark, Petronella
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av fysisk beröring i omvårdnaden av äldre patienter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 238.
    Ballnus, Arlett
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Höppner, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors inställning och kunskap om smärtbehandling på barn som vårdas på neonatal avdelning: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 239.
    Baltzer, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lönnå, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Rädda liv till varje pris?: sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej hjärt- och lungräddning saknas2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Liv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas. Beslut om återupplivningsförsök baseras på varje individuellt patientfall som är ett komplext förhållande mellan vinster,risker och kostnader för patient, närstående, men även för hälso- och sjukvården.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej-HLR saknades för svårt sjuka patienter.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervju valdes som metod. Sju intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat

    Studiens resultat visade att avsaknad av beslut angående ej-HLR för svårt sjuka patienter påverkade sjuksköterskornas arbetssituation. Avsaknad av beslut skapade osäkerhet, stress och frustration. Sjuksköterskorna tvingades acceptera beslut och ibland utföra åtgärder som läkare ordinerat, vilket resulterade i att de ställdes inför etiska dilemman. Sjuksköterskornai studien betonade betydelsen av ej-HLR beslut. Det skapade trygghet och lugn i omvårdnadsarbetet kring svårt sjuka patienter. Det uppstod inga akutsituationer, utan patienten fick istället lugnt och stilla somna in och avsluta livet.

    Slutsats

    Avsaknad av ej-HLR beslut skapade osäkerhet, stress och frustration för sjuksköterskorna,vilket var en följd av bristande samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. När ej-HLRbeslut fanns uppstod däremot inga akutsituationer, istället infann sig trygghet och lugn iomvårdnadsarbetet. Beslutsfattandet kring ej-HLR bör gå snabbare, detta för att minskarisken att patienter blir lidande

  • 240.
    Bandrup, Kristine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Burne, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid bedömning och prioritering av patienter på akutmottagning: en kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 241.
    Bard, Sanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bohgard, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med anorexia nervosa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 242.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande.

  • 243.
    Barnö, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tro, hälsa och sjukdom: en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosföreställningars inverkan på hälsa och sjukdom2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.

    Resultat

    Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras.

    Slutsats

    I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

  • 244.
    Baron, Elliot
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichel, Immanuel
    Arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning.

    Resultat

    Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen.

    Slutsats

    Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

  • 245.
    Barringh, Jonas
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Simonsson, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Prehospital förlossning: ambulanssjuksköterskans upplevelse - en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background:

    As it is unusual for prehospital deliverys, there is difficulty in creating a practical routine about the operation of prehospital deliverys. It places demands on prehospital deliverys, which may increase with a longer distance to obstetricsdepartments due to the changing and ongoing centralized obstetrics. This places a higher requirement on ambulance nurses and the risk of complications is associated with prehospital deliverys.

    Aim:

    The purpose was to describe the ambulance nurse`s experiences of prehospital deliverys.

    Methods:

    Semi-structured interviews were used as data collection methods, which were then analyzed by qualitative content analysis. Eleven ambulance nurses participated and one pilot study was performed. Five categories were developed during the analysisphase, under which there are additional fifteen sub-categories describing ambulance nurse's experience of prehospital deliverys.

    Result:

    The five categories that came out were: Ambulance nurses´ experience of meeting the mission, the family, insufficiency, support and safety and the desire and importance of knowledge. The mission gave stress which meant both positive and negative emotions such as adrenaline boost and focus, while feeling a lot of responsibility and being unsure of possible complications. Important towards patient and relatives to keep calm and safe treatment to creating trust when it is for the woman that giving birth is a life-changing experience. Everyone experienced it limited with resources and equipment for the child and if you had two bad patients at the same time. Drugs as pain relief to the woman who was giving birth there were almost nonexistent and other drugs were missing. Preparing and having an action plan and cooperation with obstetrics departments experienced everyone gave greater security to everyone. The knowledge of a complication-free childbirth felt the ambulance nurses that they had however insufficient experience-based knowledge of childbirths, especially if complications arose. The ambulance nurses felt very insecure, lonely and powerless in difficult complications. All ambulance nurses expressed a desire for increased knowledge, regular practical training on the management of prehospital deliverys and hospitalization.

    Conclusion:

    Complications proved to be a major lack of knowledge, and all informants demanded more knowledge in the form of education, practical delivery in childbirth and that it is provided continuously because it is such a unique event. Patient safety can be improved if the ambulance nurse is given increased security through increased knowledge. It is therefore important that ambulance personnel have the right equipment, medicine, education and knowledge about childbirth care/prehospital deliverys.

  • 246.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 247.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 248.
    Bartholomäus, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer: ett förbättringsarbete2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

  • 249.
    Bauer Cederholm, Evelina
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre personers upplevelse av smärta och smärtbehandling efter en höftfraktur operation: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 250.
    Becirevic, Sheima
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd och information i palliativ vård: ett närståendeperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stöd och information har visat sig vara av betydelse för närstående inom palliativ vård beträffande deras behov och inverkan på deras eget välbefinnande. Utbildning och personliga egenskaper hos sjuksköterskan var två faktorer som påverkade närståendes upplevelse av stöd och information.

2345678 201 - 250 of 2244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf