shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3637383940 1901 - 1950 of 1975
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1901.
    Wahlström, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rydell Karlsson, Monica
    Medin, Jörgen
    Sophiahemmet Högskola.
    Perceptions and experiences of MediYoga among patients with paroxysmal atrial fibrillation: An interview study2018Inngår i: Complementary Therapies in Medicine, ISSN 0965-2299, E-ISSN 1873-6963, Vol. 41, s. 29-34, artikkel-id S0965-2299(18)30040-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: We investigated the perceptions and experiences of a therapeutic yoga form, MediYoga, which is evolved from Kundaliniyoga among patients with symptomatic paroxysmal atrial fibrillation (PAF).

    DESIGN AND SETTING: an inductive exploratory design was chosen with individual semi-structured interviews. The study was conducted with 12 participants (7 men and 5 women, average age 63.5) at a university hospital, Sweden. Informed consent was obtained from all participants. The data were analyzed using a qualitative content analysis with an inductive method and a manifest approach.

    RESULTS: Three categories were found in the analysis. In the category "A time for a sense of existence and presence", the patients described an increased thoughtfulness and experiences of gaining access to an inner self. The category "A way of gaining well-being and increased consciousness" describes patients` feelings of relaxation and feeling of comfort, with components of mental and physical well-being. Furthermore, "Access to a tool to gain willpower and relieve symptoms" describes the perceptions from patients to obtained access to a tool for handling the emotions, such as fear and anxiety, as well as symptoms that they could struggling with between, and during, their episodes of atrial fibrillation. No adverse events were reported by the yoga group, during the study.

    CONCLUSIONS: Patients with PAF described MediYoga as an accessible tool to manage emotions and symptoms related to episodes of AF. MediYoga may also assist in enhancing body awareness, whereby physical, mental and spiritual components are integrated. MediYoga may strengthen self-management among patients with PAF.

  • 1902.
    Wallberg, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som kan påverka den nyutbildade sjuksköterskans utveckling i sin professionella roll: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det krävs därmed ett tydligt ledarskap på alla nivåer. Sjuksköterskan ska planera och organisera omvårdnaden för patienterna vilket innebär att kunna bedöma patientens behov, prioritera och samordna patientens vård och behandling, leda teamet och vara ett stöd till övrig personal. Vården ska bedrivas med goda kontakter mellan patient och personal.

    Syftet var att belysa faktorer som kan stödja eller hindra nyutbildade sjuksköterskor att utveckla sin professionella roll inom slutenvården.

    Litteraturöversikt valdes som metod. Sökning av artiklarna gjordes i PubMed, CINAHL samt manuell sökning. Artiklarna var publicerad mellan 2007 – januari 2018. Fjorton artiklar valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna bedömdes, analyserades, sammanställdes och presenterades i en artikelmatris.

    Resultatet visade att de nyutbildade sjuksköterskorna behövde en god introduktion, mycket stöd och uppmuntran från chefsjuksköterska och kollegor samt att arbetsmiljön var bra, så att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga. Den nyutbildade sjuksköterskans förmåga att leda upplevdes som en ständig pågående process. För att klara av ledarskapsrollen behövde den nyutbildade sjuksköterskan ha överblick, känna patienterna, känna medarbetarna och kunna delegera.

    Slutsatsen var att det är ett stort steg från studentrollen till arbetet som nyutbildad sjuksköterska med mycket ansvar och krav. De nyutbildade sjuksköterskorna hade inte all kunskap för de olika situationer som uppkom på en vårdavdelning. Men ju mer erfarenhet och kunskap som de nyutbildade sjuksköterskorna utvecklar över tiden desto säkrare blev de i sin professionella roll vilket även ledde till en ökad förmåga att kunna leda teamet i omvårdnadsarbetet. För att kunna leda teamet behövde de nyutbildade sjuksköterskorna få en överblick över situationen, kunna patienterna, känna medarbetarna samt delegera.En stödjande arbetsmiljön hade betydelse för de nyutbildade sjuksköterskorna såsom att kollegorna visade respekt, tolerans och omtänksamhet mot de nyutbildade sjuksköterskorna. Den stödjande arbetsmiljön medförde även att de nyutbildade sjuksköterskorna vågade fråga sina kollegor vid problem samt att de nyutbildade sjuksköterskornas självförtroende ökadeViktigt att chefsjuksköterskan är positiv till de nyutbildade sjuksköterskor och att chefsjuksköterskan har korta avstämningsmöten under introduktionen för att fånga upp om något inte är bra såsom handledning, kollegor eller arbetsmiljö samt att de nyutbildade sjuksköterskorna får återkoppling till sitt arbete.

    Nyckelord: ledarskap, nyutbildad sjuksköterska, omvårdnad, teamarbete

  • 1903.
    Wallin Lundell, Inger
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Georgsson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Sundström Poromaa, Inger
    Högberg, Ulf
    Sydsjö, Gunilla
    Skoog Svanberg, Agneta
    How women perceive abortion care: A study focusing on healthy women and those with mental and posttraumatic stress2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1904.
    Wallin Lundell, Inger
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sundström Poromaa, Inger
    Frans, Örjan
    Helström, Lotti
    Högberg, Ulf
    Moby, Lena
    Nyberg, Sigrid
    Sydsjö, Gunilla
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Östlund, Ingrid
    Skoog Svanberg, Agneta
    The prevalence of posttraumatic stress among women requesting induced abortion2013Inngår i: European journal of contraception & reproductive health care, ISSN 1362-5187, E-ISSN 1473-0782, Vol. 18, nr 6, s. 480-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives To describe the prevalence and pattern of traumatic experiences, to assess the prevalence of posttraumatic stress disorder (PTSD) and posttraumatic stress symptoms (PTSS), to identify risk factors for PTSD and PTSS, and to analyse the association of PTSD and PTSS with concomitant anxiety and depressive symptoms in women requesting induced abortion. Methods A Swedish multi-centre study of women requesting an induced abortion. The Screen Questionnaire - Posttraumatic Stress Disorder was used for research diagnoses of PTSD and PTSS. Anxiety and depressive symptoms were evaluated by the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Results Of the 1514 respondents, almost half reported traumatic experiences. Lifetime- and point prevalence of PTSD were 7% (95% confidence interval [CI]: 5.8-8.5) and 4% (95% CI: 3.1-5.2), respectively. The prevalence of PTSS was 23% (95% CI: 21.1-25.4). Women who reported symptoms of anxiety or depression when requesting abortion were more likely to have ongoing PTSD or PTSS. Also single-living women and smokers displayed higher rates of ongoing PTSD. Conclusions Although PTSD is rare among women who request an induced abortion, a relatively high proportion suffers from PTSS. Abortion seeking women with trauma experiences and existing or preexisting mental disorders need more consideration and alertness when counselled for termination.

  • 1905.
    Wallin, Mette
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ekwurtzel Johansson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Att delta i en klinisk studie eller inte: Faktorer som påverkar beslutet att delta i en klinisk studie för patienter med cancersjukdom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna. Inte alla patienter kan inkluderas i kliniska studier på grund av strikta inklusions- och exklusionskriterier, men även bland de som kan inkluderas väljer vissa att inte delta.

    Syftet var att belysa faktorer som kan påverka beslut att delta i kliniska studier hos personer med cancersjukdom.

    Som metod till arbetet valdes forskningsöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet.

    Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade beslutet att delta i en klinisk studie var altruism, personliga medicinska fördelar och nackdelar, information, relation till vårdpersonal samt anhöriga. En enskild faktor var sällan avgörande utan en kombination av flera faktorer tillsammans ledde fram till beslutet om deltagande i klinisk studie eller inte.

    Slutsatsen var att många olika faktorer har betydelse för om en patient med cancersjukdom väljer att delta i en klinisk studie eller inte. Det gick inte att hitta ett övergripande skäl till att patienterna väljer att delta i en klinisk studie eller inte.

  • 1906.
    Wallin, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Färg eller siffror vid symtomskattning inom palliativ vård: en kvalitativ studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1907.
    Wandin, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westin Sjöberg, Susann
    Sophiahemmet Högskola.
    Motivation: hur sjuksköterskan kan stödja patienter med fetma för att motivera till viktnedgång2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1908.
    Warfvinge, Frida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wedin, Ellinor
    Sophiahemmet Högskola.
    Icke-farmakologiska metoder för att minska procedursmärta hos barn: en intervjustudie med barn- och distriktssköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1909. Warne, Tony
    et al.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Papastavrou, Evridiki
    Tichelaar, Erna
    Tomietto, Marco
    Van den Bossche, Koen
    Moreno, Maria Flores Vizcaya
    Saarikoski, Mikko
    An exploration of the clinical learning experience of nursing students in nine European countries2010Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 30, s. 809-815Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The overall aim of the study was to develop a composite and comparative view of what factors enhance the learning experiences of student nurses whilst they are in clinical practice. The study involved students undertaking general nurse training programmes in nine Western European countries. The study focused on: (1) student nurse experiences of clinical learning environments, (2) the supervision provided by qualified nurses in clinical placements, and (3) the level of interaction between student and nurse teachers. The study utilised a validated theoretical model: the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. The evaluation scale has a number of sub-dimensions: Pedagogical atmosphere on the ward; Supervisory Relationships; the Leadership Style of Ward Managers; Premises of Nursing; and the Role of the Nurse Teacher. Data (N = 1903) was collected from Cyprus, Belgium, England, Finland, Ireland, Italy, Netherlands, Spain and Sweden using web-based questionnaire 2007–2008. The findings revealed that respondents were generally satisfied with their clinical placements. There was clear support for the mentorship approach; 57% of respondents had a successful mentorship experience although some 18% of respondents experienced unsuccessful supervision. The most satisfied students studied at a university college, and had at least a seven week clinical placement supported by individualised mentorship relationships. Learning to become a nurse is a multidimensional process that requires both significant time being spent working with patients and a supportive supervisory relationship.

  • 1910.
    Wassberg Åkergren, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schale, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Barnets rädsla för stick: Omvårdnadsåtgärder som kan förebygga eller lindra barnets stickrädsla2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.

    Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.

    Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.

    För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring. Dock var resultaten inte entydiga gällande oral smärtlindring.

    Slutsatsen var att om sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna förebygga och lindra barns stickrädsla, ger en kombination av omvårdnadsåtgärderna det bästa resultatet.

  • 1911.
    Weidstam, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Skriftlig information till personer som tillfrågas om medverkan i randomiserad klinisk läkemedelsprövning inom cancervård: en studie i följsamhet med regelverket för god klinisk prövningssed2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1912.
    Weistedt, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patient med cytostatikainducerat illamående: med anknytning till Joyce Travelbees omvårdnadsteori2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1913.
    Wekesa, Brunhilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Mödradödlighet i lågresursländer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Varje år dör över 300 000 kvinnor i komplikationer relaterad till graviditet och förlossning. Milleniemålen som syftar till att minska mödradödlighet med 75 procent mellan åren 2000-2015 har inte uppnåtts. Kvinnor dör i samband med graviditets och eller barnafödande och mest drabbade är kvinnor i lågresursländer, det vill säga Afrika Söder om Sahara, Nordafrika, Mellanöstern, Sydostasien, respektive Sydasien. För att främja en hållbar utveckling bör olika faktorer beaktas för att eliminera fattigdom, förbättra infrastruktur, utarbeta abortpolicier och lagar, befrämja befintliga moderskapsprogram, samarbete mellan regeringar och hälsosjukvårdssystem, öka allmänhetens medvetenhet och investeringar samt fler barnmorskor särskild på landsbygden, för att möta behoven.

    Syfte: Att belysa faktorer som orsakar mödradödlighet i lågresursländer samt att beskriva det preventiva arbetet för att minska mödradödligheten.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes att besvara studiens syfte. PubMed och Cinahl är databaserna som användes. Sjutton originalartiklar inkluderades i studien.

    Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: Direkta obstetriska orsaker till mödradödlighet, Indirekta orsaker till mödradödlighet samt Prevention. Underkategorierna som identifierades var: Före partus, Efter partus, Sjukdom hos modern, De tre fördröjningarna samt Kulturella faktorer.

    Slutsats Resultatet visade att orsakerna till mödradödlighet i lågresursländer är mångfacetterade. Det beror dels på obefintliga resurser samt hur prioriteringar görs av ländernas beslutsfattare. Faktorer som kultur, religion, utbildning och fattigdom var hinder som försvårade vårdkontakten som också bidrog till en ökad mödradödlighet. Det är viktigt att i det preventiva arbetet identifierar kvinnor i riskzon för att dö i samband med graviditet och förlossning i tid för att kunna ingripa och förhindra mödradödligheten.

  • 1914.
    Wennman-Larsen, Agneta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Petersson, Lena-Marie
    Saboonchi, Fredrik
    Alexanderson, Kristina
    Vaez, Marjan
    Consistency of breast and arm symptoms during the first two years after breast cancer surgery2015Inngår i: Oncology Nursing Forum, ISSN 0190-535X, E-ISSN 1538-0688, Vol. 42, nr 2, s. 145-155Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE/OBJECTIVES:

    To examine the severity and development of breast and arm symptoms separately during the two years following breast cancer surgery, and to examine whether previously defined predictors of arm symptoms are associated with breast symptoms.
.

    DESIGN:

    Prospective cohort study with two-year follow-up. 
.

    SETTING:

    Three institutions in the Stockholm, Sweden, region.
.

    SAMPLE:

    645 women, aged 20-63 years, enrolled within 12 weeks of surgery for primary breast cancer. 
.

    METHODS:

    Baseline register and questionnaire data with five follow-ups were submitted to descriptive, inferential, and logistic regression analysis.
.

    MAIN RESEARCH VARIABLES:

    Severity of breast and arm symptoms measured by the European Organisation for Research and Treatment of Cancer breast cancer-specific quality-of-life questionnaire.
.

    FINDINGS:

    Most participants had undergone breast-conserving 
surgery and sentinel lymph node dissection, and were scheduled for postoperative radiation therapy. Overall mean levels of breast and arm symptoms were low, but with large individual variations. At all six time points, the mean levels of breast symptoms were significantly higher than those of arm symptoms. Overall, the mean level of both types of symptoms decreased during follow-up. A body mass index (BMI) of 25 or greater and breast symptoms at eight months were associated with having breast symptoms at two years. Arm symptoms at baseline and at eight months, and radiation therapy and a BMI of 25 or greater were associated with having arm symptoms at two years.
.

    CONCLUSIONS:

    Breast symptoms show different patterns of change and are not associated with the same factors as arm symptoms.
.

    IMPLICATIONS FOR NURSING:

    For nurses monitoring women treated for breast cancer, the results of this study provide knowledge regarding the importance of early symptom identification and long-term symptoms after treatment.

  • 1915.
    Wermé, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hygieniska principer för att undvika smittspridning2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1916.
    Wersäll, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gustafsson, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Preoperativ oro inför anestesi: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1917.
    Wessman, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas.

    Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015.

    Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade.

    Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.

  • 1918.
    Westerbotn, Margareta
    Sophiahemmet Högskola.
    Drug Use Among the Very Old Living in Ordinary Households: Aspects on Well-being, Cognitive and Functional Ability2007Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden today a major proportion of the population survive to old ages. To a large extent, the oldest old are capable of living longer in their own households; some of them are very healthy while others have multiple diagnoses or ailments caused by a normal ageing process. This means that many elderly persons receive their health care needs in their own home, and in the future this will be even more common. Drug use of the elderly is a complex field, and many drugs have side effects complicating the medical treatment and decreasing the quality of life.

     

    Aim: This thesis aims to explore and describe the medicine use and the medical situation of very old persons (¡Ý84 years) living in ordinary households, and to obtain knowledge of their views on the use of drugs.

    Methods: This thesis combines quantitative and qualitative research methods. The quantitative studies (Study I, II and III) were based on data from the Kungsholmen Project, a population based study of elderly people living in a district of the inner city of Stockholm, Sweden. Data collection of the present studies was carried out from the third follow-up 1997-1998. The qualitative data (Study IV) was obtained 2005 through in-depth interviews with 25 elderly men and women, aged 85-97 years, living in ordinary households in Stockholm, Sweden. A pre-tested semi-structured questionnaire was used for the interviews.

    Results: The findings in Study I demonstrated that cardiovascular diseases are very frequent in this population (62%). Heart failure (47%) and hypertension (37%) were the most common conditions; and diuretics (69%), nitrates (31%) and cardiac glycosides (30%) were the most commonly prescribed drugs. Multivariate regression analyses showed that while being affected by a CV disease did not affect the emotional well-being of the participants (PANAS-PA, p=0.171; PANAS-NA, p=0.209), the use of cardiac glycosides (p=0.006) and nitrates (p=0.008) was associated with increased negative feelings. Study II revealed that 88% of the population took medicines on a regular basis, and only 23% of them received help with the handling of their medicines. Using logistic regression models controlling for sociodemographic variables, cognitive and functional status, female gender (OR: 2.8; 95% CI: 1.2-6.5) was the only variable associated with regular use of medicines. The results also showed that older age and functional disability as measured by ADL, increased the risk of receiving help with medicines, while higher cognitive status decreased the odds of receiving help. Using multiple regression models, we found that the only factor related to not receiving help from a family member was that of living alone (OR:0.05; 95% CI: 0.006-0.4). Study III showed that the prevalence of pain among very old persons was 46%, and the prevalence of pain treatment was 71%. Results from logistic regression analysis using all variables in the model indicated that pain reporting was not associated with age, gender or living conditions, but decreased with decreasing cognitive status and with increasing functional disability. Furthermore, pain treatment was not associated with age, gender, living conditions, cognitive and functional status. The qualitative data in Study IV indicated that most of the participants managed their medicines by themselves and were very content with this. Those elderly who received help with their medicines were also very pleased with this help. The findings also revealed that the most important components for the elderly to be able to remain living in their homes and to handle their medicines by themselves, were to have good cognitive ability, to be independent and to get support with their medicines from a close person as a back-up.

    Conclusions: This study revealed that a large proportion of very old people (¡Ý84 years) were living in ordinary households and used medicines regularly. Being a woman and living alone were associated with receiving help with medicines from the community help services. Cognitive and functional ability were revealed to be significant factors in the management of medicines, but also to affect the pain reporting, and type of received pain treatment. Most of the older participants managed to handle their medicines by themselves, and were very pleased by doing this. However, most of them were concerned about the risk of losing their memory, as they are getting older, because they knew that they would not be able to manage themselves any more and therefore would have to move to an institution.

  • 1919.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Agüero-Torres, Hedda
    Fastbom, Johan
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    A population-based study on well-being in the very old: the role of cardiovascular diseases and drugs2005Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 40, nr 3, s. 287-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Cardiovascular diseases constitute the most common health problems in very old people. Consequently, cardiovascular drugs are the medicines that are most frequently used by elderly subjects. Although many studies have examined the physiological effect and adverse reactions of these drugs, knowledge on their effect on emotional well-being is missing. The present study aims to examine the association between cardiovascular diseases and their medical treatment on the emotional well-being of very old people. We investigated a representative group of elderly subjects gathered from a population-based study (n=235). Participants were 84 years or older and cognitively intact (mini-mental state examination (MMSE) > or =24 points). Well-being was assessed with the positive and negative affect schedule (PANAS), measuring different mood categories. Cardiovascular diseases were diagnosed following the International Classification of Diseases. In this population the prevalence of cardiovascular diseases was high (62%). Multivariate regression analysis showed that while being affected by a cardiovascular disease did not affect the emotional well-being of the subjects (PANAS-PA, p=0.171; PANAS-NA, p=0.209), the use of some cardiovascular drugs showed an association. Cardiac glycosides (p=0.006) and nitrates (p=0.008) were associated with increased negative feelings. Due to high prevalence of cardiovascular diseases and use of cardiovascular medicines, this finding has relevance on the quality of life of elderly people. However, due to the nature of this study we cannot assess cause-effect relationship of this positive association. Therefore, the present findings suggest that there is a need for clinical studies in this increasing and limited studied age group.

  • 1920.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Blomberg, Tobias
    Renström, Evelina
    Saffo, Nina
    Schmidt, Lina
    Jansson, Britten
    Aanesen, Arthur
    Transgender people in Swedish healthcare: The experience of being met with ignorance2017Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1921.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fahlström, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Fastbom, Johan
    Agüero-Torres, Hedda
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    How do older people experience their management of medicines?2008Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 5A, s. 106-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to describe how older people living at home in Stockholm, Sweden, experienced the management of their own medication regimen from their own perspective. BACKGROUND: Very old people tend to use more medicines, and without proper medication, many of them would not function well and would not be able to remain in their own homes. METHODS: This qualitative study involved audiotaped interviews with 25 very old persons. Inclusion criteria: aged >or=85 years, mini-mental state examination >or=24, living at home, taking medicines regularly. Data collected May-June 2005, analysed using content analysis. DESIGN: Descriptive study. RESULTS: Findings revealed that most participants managed their medicines by themselves and were very content with this. Older people who received some help with their medicines were also very pleased with that help. The most important components for older people were to have good cognitive ability, to be independent and to get support with their medicines from a close person as a back up. CONCLUSION: Our results indicate that most of the participants were very pleased with their medicine management, either on their own or they were able to get some help. There was, however, a need for assistance in delivering the medicines to their homes. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Understanding how older people experience their management of medicines and to reveal the components which may affect them in this situation is important to improve nursing care. To observe the life of an older person as a whole is important in nursing care, so that the person's behaviour can be understood, as how older people manage to handle their medicines may have an impact on their autonomy and on health-care resource use.

  • 1922.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Fastbom, Johan
    Agüero-Torres, Hedda
    Factors influencing the handling of medicines among very old people living at home in an urban area2006Inngår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 18, nr 6, s. 497-502Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS: Elderly people in Sweden live longer in their own homes, some of them with good health, and others with chronic conditions that require medical treatment. Thus, the aim of this study was to investigate factors influencing elderly people's handling of their medicines. METHODS: Cross-sectional population-based study. Participants were 333, aged 84+ years, living in their own homes. Information on regular drug use was obtained from interviews. Descriptive statistics were used to describe the population, and logistic regression models were used to investigate the factors associated with receiving help in handling medicines. The Mini-Mental State Examination (MMSE) measured cognitive status, and the basic Activities of Daily Living (ADL) assessed functional status. RESULTS: Most participants were women living alone. 88% of this population took medicines on a regular basis and 23% of them received help with medicine handling. Using logistic regression models controlling for sociodemographic variables, cognitive and functional status, female (OR=2.8, 95% CI=1.2-6.5) was the only variable associated with regular use of medicines. Older age and functional disability in ADL increased the risk of receiving help with medicines, while higher cognitive status decreased the odds of receiving help. The only factor related to receiving help from a family member was living alone (OR=0.05; 95% CI=0.01-0.40). CONCLUSIONS: This study indicates that cognitive and functional problems require increased help with handling medicines. These results stress the need for ongoing vigilance of, and support for, people with this high-risk profile.

  • 1923.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Fastbom, Johan
    Agüero-Torres, Hedda
    Pain reporting by very old Swedish community dwellers: the role of cognition and function2008Inngår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 20, nr 1, s. 40-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS: Pain is a common and unpleasant problem among elderly people and affects the possibility for them to remain living in their own homes. The aims of this study were therefore to report the prevalence of pain reporting and pain treatment, and their association with functional and cognitive status in a very old population. METHODS: Cross-sectional population-based study. Participants were 333, aged 84 years or older, living at home alone or with someone in Kungsholmen, in central Stockholm, Sweden. Information on pain was obtained from interviews. The Mini- Mental State Examination (MMSE) measured cognitive status and the index of basic Activities of Daily Living (ADL) functional status. Descriptive statistics were used to describe the population and logistic regression models to investigate factors associated with pain reporting and pain treatment. RESULTS: The prevalence of pain was 46%, and the prevalence of pain treatment 71%. Results from logistic regression analysis including all variables in the model showed that pain reporting was not associated with age, gender or living conditions. However, pain reporting was correlated with cognitive and functional status. There was no association between pain treatment and age, gender, living conditions, cognitive or functional status. CONCLUSIONS: Pain is common among the oldest old. Our results indicate that cognitive and functional status affect pain reporting. Poor cognitive status was associated with less pain reporting, whereas poor functional status was associated with more pain reporting.

  • 1924.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kneck, Åsa
    Hovland, Olav Johannes
    Elrond, Malene
    Pedersen, Ingrid
    Lejonqvist, Gun-Britt
    Dulavik, Johild
    Ecklon, Tove
    Nilsson, Inga-Lill
    Sigurdardottir, Árún K
    Taking part in Nordic collaboration; nursing students' experiences and perceptions from a learning perspective: A qualitative study2015Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 35, nr 5, s. 712-717Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nordic networking of different kinds has a long tradition aiming to increase collaboration and understanding between citizens in different countries. Cultural competence in relation to health care and nursing is important for clinical nurses and is a central issue in nurse education.

    OBJECTIVE: To gain an understanding of what nurse students experienced and learned during an intensive course in diabetes together with students and nurse educators from Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the Faroe Islands.

    METHODS: In 2012, an intensive course within the Nordic network, Nordkvist, was conducted in Faroe Islands with the theme "Nursing - to live a good life with diabetes". To answer the objective of the study, 26 students conducted written reflections based on two questions. The data was analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Through meetings with nurse students and educators from the Nordic countries the intensive course strengthened the students' identification with the nursing profession. The students gained new perspectives on diabetes, such as how complex it can be to live with a chronic illness. Because of the difficulties in understanding one another and because of different mother tongues, the students gained a better understanding of patients' vulnerability in relation to hospital jargon and how it felt to be in an unfamiliar place.

    CONCLUSIONS: The intensive course increased the students' personal and professional growth, cross-cultural competence, and their identification with nursing. Students' understanding of health care in the Nordic countries improved as similarities and differences were recognized.

  • 1925.
    Westerfjärd, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvård hos äldre personer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Antalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet. Studien syftade till att beskriva hur sjuksköterskor uppmuntrade till egenvården för äldre personer. Data inhämtades från strukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterades fem kategorier och åtta subkategorier som framkom i analysen av intervjuerna. Dessa presenterades enligt följande: klinisk blick, sjuksköterskornas inhämtning av information, hinder för god egenvård, tidsbrist, metoder som ökar individens strategier för god egenvård, organisatoriska ramar, övertro på sig själv och sin förmåga, för liten tro på sig själv och sin förmåga, att möta patientens hinder, integritet, autonomi, förändring i egenvårdsförmåga, teamet som hjälpmedel och resurs. I resultatet framkom det att vård och omvårdnad bör ses som ett komplement till egenvården. Sjuksköterskan har en stor uppgift att observera och undersöka patientens förmåga. Det framkom även att målen behövde vara gemensamma för patient, sjuksköterska, det geriatriska teamet samt verksamheten.

    Sjukvården behöver anpassa arbetssätt och verksamhetsmål så att de gynnar patientens egenvård. Sjuksköterskorna behöver se betydelsen av individens motivation och förmågor samt använda det geriatriska teamet och de gemensamma målen som resurs.

  • 1926.
    Westin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att bedriva en säker vård har vårdpersonal skyldighet att arbeta enligt evidensbaserade metoder och systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete. För att uppnå detta införs arbetsmodeller som resulterar i förändringsarbeten. Lean är en sådan modell som går ut på att eliminera slöseri genom kontinuerligt förbättringsarbete. Personalen som arbetar närmast patienterna är de som ska identifiera problem och komma med förbättringsförslag. Akutsjukvården idag är hårt belastad med höga patientflöden och bristen på sjuksköterskor medför att tiden blir en bidragande faktor till att inte kunna ge högkvalitativ vård. Studier visar att sjuksköterskor i högre grad frågar en kollega än att själva läsa vetenskapliga tidskrifter.

     

    Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete på en kirurgisk och en medicinsk akutvårdsavdelning.

     

    Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Enkäten bestod av 26 påståenden som respondenterna skulle ta ställning till och en öppen fråga. Av totalt 90 enkäter som delades ut besvarades 42 stycken.

     

    Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete bidrog till ökad patientsäkerhet, en bättre arbetssituation, att det ansågs vara en del av det dagliga arbetet och att det påverkade verksamheten på ett positivt sätt. Resultatet visade även att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete tog tid från patienterna.

     

    Slutsatsen blev att förbättringsarbete var något sjuksköterskorna ansåg vara viktigt för patientsäkerheten och arbetssituationen men att vissa delar inom förbättringsarbetet behövdes ses över såsom tidsaspekten samt att olika moment inom förbättringsarbetet behövde tydliggöras.

  • 1927.
    Westlund, Suzie
    Sophiahemmet Högskola.
    Mindfulness i Palliativ vård: en explorativ studie om oro hos närstående.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Närmare var femte person av den vuxna befolkningen vårdar eller stödjer en svårt sjuk person i hemmet. Närstående är många gånger en förutsättning för att vården av patienten i hemmet skall kunna bedrivas. Situationen är unik och komplex då närstående har en stödjande roll för den sjuke men samtidigt själva är i behov av stöd. Oro och ångest är uttalat hos närstående som vårdar sin nära i livets sista tid och att ge omfattande omsorg kan ge negativa konsekvenser på hälsa och livskvalitet. Mindfulness, medveten närvaro, är en metod som är starkt relaterad till ökat välbefinnande och upplevd hälsa. Den kan fungera som en buffert mot negativ stress och har setts som ett lovande stöd även för informella vårdare.

    Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av mindfulness och om mindfulness kan vara en hjälp mot oro hos närstående till patienter vårdade i specialiserad palliativ hemsjukvård.

    Metoden hade en explorativ induktiv ansats med både en kvalitativ och en kvantitativ design. Informanterna var sex närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ vård. Instrument som användes var GAD-7 för att skatta generaliserad ångest före och efter interventionen, en kortare internetbaserad mindfulnessövning från Vårdguiden 1177 samt en semistrukturerad intervjudel som utfördes efter att övningen praktiserats under fjorton dagar. Materialet bearbetades genom systematisk textkondensering och beskrivande statistik.

    Resultatet visade att alla informanter upplevde oro i någon form, både före och efter interventionen. Graden av oro hade dock minskat. Enligt Wilcoxons rangsumme-test är det 72 procents sannolikhet att mindfulness minskar oro. Mindfulnessövningen upplevdes lugnande, lätt att praktisera och beskrevs påverka både kropp och själ. Den gav möjlighet till reflektion över närståendes egen person, relation och situation. Övningen kändes viktig och gav möjlighet till egen tid. Att slippa oron, om så bara för en stund, upplevdes värdefullt. Alla informanter ansåg att metoden kunde tillämpas i den palliativa vården.

    Slutsatsen är att metoden kan vara en kompletterande åtgärd mot oro att erbjuda närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden upplevdes lätt att praktisera, ha god effekt mot oro även efter en kort tids praktiserande och kunde utföras utan att närstående lämnade hemmet, vilket närstående ansåg svårt. Metoden skulle vara kostnadseffektiv och lätt att implementera i den palliativa verksamheten. En större studie krävs dock för att kunna beräkna den statistiska signifikansen samt för att bekräfta trovärdigheten av resultatet.

  • 1928.
    Westman, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande vid smärtgenombrott: patientupplevelser på hematologisk vårdavdelning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1929.
    Westman, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av att leva med barn som har typ 1-diabetes: En forskningsöversikt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1930.
    Whitaker, Anna-Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Amning efter bröstoperation: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: De flesta kvinnor ser amning som det naturligaste sättet att ge ett nyfött barn näringsrik föda. Kvinnor får information via mödravården och sjukvården att bröstmjölken innehåller den näring som ett nyfött barn behöver. Dessutom skyddar den mot några av de vanligaste barnsjukdomarna. Alla kvinnor i dagens samhälle kan inte amma. Vissa kan inte amma på grund av fysiska orsaker. Det finns också kvinnor som har genomgått bröstoperationer. I dag opererar allt fler kvinnor sina bröst av olika anledningar, exempelvis på grund av missnöje med utseendet eller ryggproblematik. Antalet operationer har ökat markant och majoriteten av kvinnorna som genomgår en bröstoperation är i reproduktiv ålder. En del kvinnor erhåller inte adekvat information angående komplikationer som kan bli bestående. Kvinnor överväger inte eventuella bieffekter som bröstkirurgi kan ha gällande deras framtida förmåga att amma. Det är viktigt för barnmorskan att så tidigt som möjligt främja amning. För att stödet från barnmorskan ska bli optimalt behövs god kunskap och en positiv attityd till amning.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva vilka effekter bröstoperationer kan ha på amning och att belysa hur stöd och information kan påverka amningen efter bröstoperation.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där 23 vetenskapliga artiklar inkluderades.

    Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2014 söktes. Även manuella sökningar förekom. Artiklar både med kvalitativ och med kvantitativ ansats inkluderades i översikten. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar. Alla artiklar hade granskats av etisk kommitté.

    Resultat: Operationerna som genomförs idag med uppdaterad teknik ska inte påverka amningsförmågan om operationen utförs på rätt sätt. I studien framkom att kvinnor har olika erfarenheter av bröstoperationer. Vissa kvinnor kunde amma exklusivt, det vill säga gav sitt barn endast bröstmjölk, under en längre tid medan andra inte hade tillräckligt med mjölkmängd för att under en längre tid amma sitt barn. Det framkom också att vissa mammor inte lyckades komma igång med amningen och avstod därmed. Stödet som ges är betydande. Något som genomsyrar litteraturöversikten är den bristande informationen, det vill säga kvinnorna som opererar sig får inte adekvat information angående möjligheten att kunna amma eller eventuellt inte.

    Slutsats: Resultatet visade att bröstoperationer och den teknik som användes kan påverka hur vida kvinnan kan amma eller inte. Dock är inte operationen den enda avgörande faktorn för en lyckad amning. Studien som utfördes påvisade att stödet och uppmuntran som gavs till mamman hade en avgörande roll. Stödet och uppmuntran som mamman fick i samband med förlossningen och vid eventuella svårigheter var avgörande för hennes beslut om att amma eller inte.

  • 1931.
    Widén, Marielle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ängeby, Jennie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att ställa frågan: om att identifiera sexuella övergrepp hos patienten - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mörkertalet av sexuella övergrepp är avsevärt. Kvinnor känner skuld, rädsla, skam och tvivlar på vård och rättssystem vid sådana händelser. Vården känner okunskap och rädsla inför att beröra ämnet. Då ämnet är tabubelagt kommer eventuella offer inte upp till ytan i tid för att få rätt vård och ohälsa ökar i samhället. Det ligger i sjuksköterskans professionella ansvar att i möte med patienten kunna identifiera sexuella övergrepp och att vara förberedd på hur avslöjanden hanteras.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera sexuella övergrepp i mötet med kvinnor inom hälso- och sjukvård.

    Metod: Metoden som valdes i föreliggande arbete var en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt manuellt. Totalt 16 artiklar inkluderades och sammanställdes.

    Resultat: Sjuksköterskan ser vikten av att prata om sexuella övergrepp men hinder och attityder gör att ämnet undviks. Kvinnor ställer sig generellt positiva till frågor om sexualitet och sexuella övergrepp men få tar själva initiativ till att berätta. Kunskap och erfarenhet är bärande faktorer för att stärka självförtroendet och ge verktyg till sjuksköterskan i frågan om att screena patienten via direkt fråga eller enkät, samt att kunna hänvisa till rätt vårdinstans.

    Slutsats: Med mer utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskor kan chansen öka att identifiera offer av sexuella övergrepp. Samtal om sexualitet med patienter bör vara lika naturligt som samtal om nutrition. För att den drabbade ska öppna upp sig kan vården välkomna samtal om sexualitet och sexuella övergrepp, vilket innebär att ställa frågan och uppmärksamma problemet.

  • 1932.
    Wiener, Charlotte
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fogelström, Towe
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans attityder i mötet med patienter med övervikt och fetma: en intervjustudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1933.
    Wiese, Dörte
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet: en allmän litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patientens rätt till delaktighet har ytterligare förstärkts i Sverige genom lagstiftning sedan 2014. Processen att stärka patientens roll och delaktighet i sin vård inom vården har påbörjats och nya arbetsmodeller befinner sig under utveckling och implementering.

     

    Syftet med detta examensarbete har varit att beskriva patientens erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet.

     

    För att besvara syftet och beskriva kunskapsläget valdes en deskriptiv design i form av en allmän litteraturöversikt utifrån 15 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats.

     

    Resultatet visar att patienters erfarenheter av delaktighet är komplexa. Patienter strävar efter att blir behandlade med respekt för sin individualitet och att vara en partner i vårdrelationen för att kunna vara delaktiga. Utöver det visar resultatet av detta examensarbete att patienter har en insikt i sitt eget ansvar och en stark vilja till delaktighet men att förmågan varierar och delaktigheten beror även på organisation av vården, som patienter själv har svårt att påverka.

     

    Resultatet visade att patientens erfarenheter av sin delaktighet i sin vård i hemmet är mångfaldiga och komplexa, men är beroende av organisatoriska faktorer som tillgänglighet och kontinuitet av vården. Dessa faktorer ligger utanför patientens möjligheter att påverka dem. Tolkningen av resultatet kunde visa att patientens delaktighet ägde rum endast i den utsträckning som vården och vårdpersonalen gav möjlighet och förutsättningar till.

     

    Slutsatsen blev att det ger stöd till antagandet att medvetenheten och kunskapen hos vårdpersonalen skulle behöva ökas.

     

    Resultatet återspeglar tyvärr inte om patienter varit tillfreds med den delaktighet som de kunde uppnå, så ytterligare forskning av både kvalitativ och kvantitativ ansats kan vara av värde för att driva utvecklingen inom vården till en förbättrad patientdelaktighet.

     

    Dessutom kan det finnas olika uppfattningar hos båda parter i vårdrelationen om förutsättningar för delaktighet. Vidare forskning om förståelsen av patientens förväntningar, samt eventuella missuppfattningar på vårdpersonalens sida kan vara av intresse för att utveckla fungerande strategier och arbetsmodeller för att i framtiden ytterligare kunna främja patientens delaktighet i sin vård.

  • 1934.
    Wigandt, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wahlberg, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar patienters val att dialysera i hemmiljö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1935.
    Wigren, Marika
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser och stress i samband med barnlöshet vid primär infertilitet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1936.
    Wijk, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Uppföljning av graviditetsdiabetes i primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1937.
    Wikman, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kommunikation: en patientsäkerhetsfråga2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1938.
    Wikström, Joseph
    Sophiahemmet Högskola.
    Att möta uttryck för sexualitet/sexuell lust hos personer med demenssjukdom inom vård och omsorg för äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1939.
    Wilkmar, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av ambulanstransport med äldre patienter från särskilda boenden: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1940. Williams, Brett
    et al.
    Lynch, Marty
    Olaussen, Alex
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kalén, Susanne
    Ponzer, Sari
    Translation and psychometric evaluation of the Swedish version of the Interdisciplinary Education Perception Scale2018Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 32, nr 1, s. 63-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interprofessional education (IPE) is widely accepted worldwide, as a key part of training for health professionals and critical to an effective, patient-centred healthcare system. Several tools have been developed to evaluate IPE programmes and interventions globally. Many of the widely-used tools have been successfully adapted to suit specific cohorts and different languages; the Interdisciplinary Education Perception Scale (IEPS), however, has not yet been translated and validated for use in Sweden. The aim of this study was to translate the IEPS into Swedish and validate the psychometric properties of this new version. The 12-item IEPS underwent translation into Swedish and back-translation into English by suitable independent translators to ensure items retained their meaning. The new Swedish version was completed by 164 medical and nursing, occupational therapy and physiotherapy students on clinical placements in Stockholm. Principal Axis Factoring (PAF) and Oblique Oblimin Rotation confirmed a three-factor structure, that explained 77.4% of variance. The new 10-item Swedish version IEPS displayed good internal consistency with an overall Cronbach's alpha of a = .88 and subscale values of .89, .88 and .66. The exclusion of two-items limits the transferability of this scale; however, the factor makeup was very similar to the original 12-item English version. It is suspected that minor differences were due to unavoidable deviations in meaning following translation (i.e. certain English words have no equivalent in Swedish). Nevertheless, the results imply that the Swedish version of the IEPS is a valid and reliable tool for assessing students' perceptions and attitudes towards IPE within the Swedish health education system.

  • 1941.
    Windahl, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grape, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans förberedelser av barn och dess föräldrar inför ett operativt ingrepp2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1942. Winge, Charlotte
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Shultz, Inkeri
    After axillary surgery for breast cancer: is it safe to take blood samples or give intravenous infusions?2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 9-10, s. 1270-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer.

    BACKGROUND: After axillary lymph node clearance in patients with breast cancer, some women experience lymphoedema and recurrent infections. To reduce the risk of these postoperative complications, most women are advised to not have intravenous infusions in, or blood samples taken from, the arm in the operated side. Very little published data are available regarding the incidence of lymphoedema after intravenous procedures under clean conditions in the hospital setting. This study set out to investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer is therefore important.

    DESIGN: Descriptive.

    METHODS: Self-reported questionnaire.

    RESULTS: Most of the reported complications were minor, including itching, bruises and vomiting at the time of the intravenous procedure. The most serious complication was infection in one patient needing antibiotic treatment and subsequent arm swelling.

    CONCLUSIONS: This study indicates that if a blood sample is taken or intravenous injection is given according to the current Swedish guidelines for health care professionals, there should be a very low risk of complications.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: If intravenous procedures are performed without any disadvantage in the arm of the operated side in women who have undergone axillary surgery, the clinical problem of finding a proper vein and the psychological concern of the women can be reduced.

  • 1943.
    Wirström, Terese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet hos personer med Parkinsons sjukdom: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1944.
    Woxén, Veronica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans följsamhet till hygienriktlinjer i omvårdnaden av sjukhusvårdade patienter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1945.
    Wrangskog Meriläinen, Linnea
    Sophiahemmet Högskola.
    Kroppsuppfattning hos kvinnor med Anorexia nervosa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund

    Anorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla. Personen kan ha ögonblick med en realistisk kroppsuppfattning men den störda kroppsuppfattningen tar ofta över. Störd kroppsuppfattning förekommer även bland andra psykiatriska sjukdomar såsom dysmorfofobi.

    Syfte

    Att beskriva komplexiteten kring kroppsuppfattning vid Anorexia nervosa

    Metod

    En forskningsöversikt valdes som metod. Forskningsöversikten innefattade 17 vetenskapliga artiklar som granskades och sammanställdes. Artiklar togs fram genom sökningar i PubMed och PsycINFO samt manuella sökningar.

    Resultat

    Kroppsuppfattningen kunde vara störd taktilt, visuellt, subjektivt och objektivt. Kvinnor med AN överskattade sin kroppsstorlek, var missnöjda med sin kropp och önskade att de kunde vara smalare. Vissa kvinnor kunde erkänna sin undervikt medan andra förnekade undervikten. Kroppsuppfattningen varierade och en förändring kunde utlösas av exempelvis känslomässiga händelser. Cirka 39 procent av personerna med AN diagnostiserades även med dysmorfofobi, dessa personer visade sig ha en mer störd kroppsuppfattning. Kvinnor med AN-R hade en sämre insikt i kroppsuppfattningen och visade fler tecken på vanföreställningar. Det fanns ett signifikant samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning. Sexuella och fysiska övergrepp var överrepresenterat hos kvinnor med AN. De som blivit utsatta för fysiska övergrepp hade i större utsträckning störd kroppsuppfattning.

    Slutsats

    Resultatet av studien visade att kvinnor med AN överskattar sin kroppsstorlek, är missnöjda med sin kropp och önskar de kunde vara smalare. Kroppsuppfattningen kan variera under dagen och en förändring kan utlösas av måltider och känslomässiga händelser. En betydande del av kvinnor med AN uppfyller även de diagnostiska kriterierna för dysmorfofobi, vilket tyder på en samsjuklighet men är även en risk för eventuell feldiagnostisering. Det finns ett signifikant samband mellan kroppsuppfattning hos mödrar, deras döttrar och familjesituationen. Vidare forskning kan ha en klinisk betydelse för sjuksköterskans roll kring förebyggande arbete, upptäckt, stöd och behandling

     

  • 1946.
    Wreder, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att bedöma medicinska tillstånd hos patienter i prehospital ambulanssjukvård: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1947.
    Wretman, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtlindring på akutmottagningen: sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och  smärtlindrande åtgärder.

    Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa  patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.

  • 1948.
    Wängberg, Margaretha
    Sophiahemmet Högskola.
    Perifer trombolysbehandling på vårdavdelning ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1949.
    Zackrisson, Christer
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans uppfattningar gällande omhändertagande och bedömning av det akuta sjukvårdsbehovet hos vårdsökande2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1950.
    Zander, Ann-Katri
    Sophiahemmet Högskola.
    Att identifiera och tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov på en akutmottagning2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre generationen i Sveriges befolkning ökar vilket kan förväntas avspeglas genom tillströmningen av äldre personer som söker vård på akutmottagningar. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar besitter kunskap om äldre och åldrandet för att kunna tillämpa ett akut omhändertagande men också att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer. Akutmottagningars arbets- och vårdmiljö innebär en hög arbetsbelastning och begränsad tid att identifiera och tillgodose enskilda individers omvårdnadsbehov.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omhändertagande samt att identifiera omvårdnadsbehov av äldre individer på en akutmottagning.I metoden har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuteknik använts. Intervjuer med åtta stycken sjuksköterskor som arbetar på två olika akutmottagningar i södra Sverige. Samtliga intervjuer har spelats in. Intervjuerna transkriberades och analyserades efter Graneheim och Lundmans innehållsanalys.I resultatet har tre kategorier bildats: Omvårdnad på en akutmottagning, Brister i att tillgodose omvårdnad och Tillgångar av utbildning och resurs på en akutmottagning. Sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning arbetade ständigt efter klockan. De präglades av ett snabbt och proffesionellt omhändertagande av äldre individer. Sjuksköterskor på en akutmottagning identifierade två olika former av omvårdnad hos äldre individer; Specifik omvårdnad som var styrd efter PM och allmän omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med allt pga högt patientflöde samt svårigheter till att identifiera omvårdnadsbehov pga den äldres komplexa sjukdomsbild.Studiens slutsats är att individer som inkommer i ett kritiskt tillstånd får ett bättre omhändertagande och sjuksköterskor anser det enklare att indentifiera och tillgodose omvårdnad än hos individer som inte är akut sjuka. De framkom i resultatet att sjuksköterskor brister i sitt förförande att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer vid ett högt patientflöde på en akutmottagning.Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, omvårdnad, äldre.

3637383940 1901 - 1950 of 1975
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf