shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
36373839 1901 - 1946 of 1946
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1901.
    Whitaker, Anna-Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Amning efter bröstoperation: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: De flesta kvinnor ser amning som det naturligaste sättet att ge ett nyfött barn näringsrik föda. Kvinnor får information via mödravården och sjukvården att bröstmjölken innehåller den näring som ett nyfött barn behöver. Dessutom skyddar den mot några av de vanligaste barnsjukdomarna. Alla kvinnor i dagens samhälle kan inte amma. Vissa kan inte amma på grund av fysiska orsaker. Det finns också kvinnor som har genomgått bröstoperationer. I dag opererar allt fler kvinnor sina bröst av olika anledningar, exempelvis på grund av missnöje med utseendet eller ryggproblematik. Antalet operationer har ökat markant och majoriteten av kvinnorna som genomgår en bröstoperation är i reproduktiv ålder. En del kvinnor erhåller inte adekvat information angående komplikationer som kan bli bestående. Kvinnor överväger inte eventuella bieffekter som bröstkirurgi kan ha gällande deras framtida förmåga att amma. Det är viktigt för barnmorskan att så tidigt som möjligt främja amning. För att stödet från barnmorskan ska bli optimalt behövs god kunskap och en positiv attityd till amning.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva vilka effekter bröstoperationer kan ha på amning och att belysa hur stöd och information kan påverka amningen efter bröstoperation.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där 23 vetenskapliga artiklar inkluderades.

    Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2014 söktes. Även manuella sökningar förekom. Artiklar både med kvalitativ och med kvantitativ ansats inkluderades i översikten. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar. Alla artiklar hade granskats av etisk kommitté.

    Resultat: Operationerna som genomförs idag med uppdaterad teknik ska inte påverka amningsförmågan om operationen utförs på rätt sätt. I studien framkom att kvinnor har olika erfarenheter av bröstoperationer. Vissa kvinnor kunde amma exklusivt, det vill säga gav sitt barn endast bröstmjölk, under en längre tid medan andra inte hade tillräckligt med mjölkmängd för att under en längre tid amma sitt barn. Det framkom också att vissa mammor inte lyckades komma igång med amningen och avstod därmed. Stödet som ges är betydande. Något som genomsyrar litteraturöversikten är den bristande informationen, det vill säga kvinnorna som opererar sig får inte adekvat information angående möjligheten att kunna amma eller eventuellt inte.

    Slutsats: Resultatet visade att bröstoperationer och den teknik som användes kan påverka hur vida kvinnan kan amma eller inte. Dock är inte operationen den enda avgörande faktorn för en lyckad amning. Studien som utfördes påvisade att stödet och uppmuntran som gavs till mamman hade en avgörande roll. Stödet och uppmuntran som mamman fick i samband med förlossningen och vid eventuella svårigheter var avgörande för hennes beslut om att amma eller inte.

  • 1902.
    Widén, Marielle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ängeby, Jennie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att ställa frågan: om att identifiera sexuella övergrepp hos patienten - en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mörkertalet av sexuella övergrepp är avsevärt. Kvinnor känner skuld, rädsla, skam och tvivlar på vård och rättssystem vid sådana händelser. Vården känner okunskap och rädsla inför att beröra ämnet. Då ämnet är tabubelagt kommer eventuella offer inte upp till ytan i tid för att få rätt vård och ohälsa ökar i samhället. Det ligger i sjuksköterskans professionella ansvar att i möte med patienten kunna identifiera sexuella övergrepp och att vara förberedd på hur avslöjanden hanteras.

    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera sexuella övergrepp i mötet med kvinnor inom hälso- och sjukvård.

    Metod: Metoden som valdes i föreliggande arbete var en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt manuellt. Totalt 16 artiklar inkluderades och sammanställdes.

    Resultat: Sjuksköterskan ser vikten av att prata om sexuella övergrepp men hinder och attityder gör att ämnet undviks. Kvinnor ställer sig generellt positiva till frågor om sexualitet och sexuella övergrepp men få tar själva initiativ till att berätta. Kunskap och erfarenhet är bärande faktorer för att stärka självförtroendet och ge verktyg till sjuksköterskan i frågan om att screena patienten via direkt fråga eller enkät, samt att kunna hänvisa till rätt vårdinstans.

    Slutsats: Med mer utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskor kan chansen öka att identifiera offer av sexuella övergrepp. Samtal om sexualitet med patienter bör vara lika naturligt som samtal om nutrition. För att den drabbade ska öppna upp sig kan vården välkomna samtal om sexualitet och sexuella övergrepp, vilket innebär att ställa frågan och uppmärksamma problemet.

  • 1903.
    Wiener, Charlotte
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fogelström, Towe
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans attityder i mötet med patienter med övervikt och fetma: en intervjustudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1904.
    Wiese, Dörte
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet: en allmän litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patientens rätt till delaktighet har ytterligare förstärkts i Sverige genom lagstiftning sedan 2014. Processen att stärka patientens roll och delaktighet i sin vård inom vården har påbörjats och nya arbetsmodeller befinner sig under utveckling och implementering.

     

    Syftet med detta examensarbete har varit att beskriva patientens erfarenheter av att vara delaktig i sin vård i hemmet.

     

    För att besvara syftet och beskriva kunskapsläget valdes en deskriptiv design i form av en allmän litteraturöversikt utifrån 15 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats.

     

    Resultatet visar att patienters erfarenheter av delaktighet är komplexa. Patienter strävar efter att blir behandlade med respekt för sin individualitet och att vara en partner i vårdrelationen för att kunna vara delaktiga. Utöver det visar resultatet av detta examensarbete att patienter har en insikt i sitt eget ansvar och en stark vilja till delaktighet men att förmågan varierar och delaktigheten beror även på organisation av vården, som patienter själv har svårt att påverka.

     

    Resultatet visade att patientens erfarenheter av sin delaktighet i sin vård i hemmet är mångfaldiga och komplexa, men är beroende av organisatoriska faktorer som tillgänglighet och kontinuitet av vården. Dessa faktorer ligger utanför patientens möjligheter att påverka dem. Tolkningen av resultatet kunde visa att patientens delaktighet ägde rum endast i den utsträckning som vården och vårdpersonalen gav möjlighet och förutsättningar till.

     

    Slutsatsen blev att det ger stöd till antagandet att medvetenheten och kunskapen hos vårdpersonalen skulle behöva ökas.

     

    Resultatet återspeglar tyvärr inte om patienter varit tillfreds med den delaktighet som de kunde uppnå, så ytterligare forskning av både kvalitativ och kvantitativ ansats kan vara av värde för att driva utvecklingen inom vården till en förbättrad patientdelaktighet.

     

    Dessutom kan det finnas olika uppfattningar hos båda parter i vårdrelationen om förutsättningar för delaktighet. Vidare forskning om förståelsen av patientens förväntningar, samt eventuella missuppfattningar på vårdpersonalens sida kan vara av intresse för att utveckla fungerande strategier och arbetsmodeller för att i framtiden ytterligare kunna främja patientens delaktighet i sin vård.

  • 1905.
    Wigandt, Susanne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wahlberg, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar patienters val att dialysera i hemmiljö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1906.
    Wigren, Marika
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser och stress i samband med barnlöshet vid primär infertilitet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1907.
    Wijk, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Uppföljning av graviditetsdiabetes i primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1908.
    Wikman, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kommunikation: en patientsäkerhetsfråga2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1909.
    Wikström, Joseph
    Sophiahemmet Högskola.
    Att möta uttryck för sexualitet/sexuell lust hos personer med demenssjukdom inom vård och omsorg för äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1910.
    Wilkmar, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av ambulanstransport med äldre patienter från särskilda boenden: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1911. Williams, Brett
    et al.
    Lynch, Marty
    Olaussen, Alex
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kalén, Susanne
    Ponzer, Sari
    Translation and psychometric evaluation of the Swedish version of the Interdisciplinary Education Perception Scale2018Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 32, nr 1, s. 63-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Interprofessional education (IPE) is widely accepted worldwide, as a key part of training for health professionals and critical to an effective, patient-centred healthcare system. Several tools have been developed to evaluate IPE programmes and interventions globally. Many of the widely-used tools have been successfully adapted to suit specific cohorts and different languages; the Interdisciplinary Education Perception Scale (IEPS), however, has not yet been translated and validated for use in Sweden. The aim of this study was to translate the IEPS into Swedish and validate the psychometric properties of this new version. The 12-item IEPS underwent translation into Swedish and back-translation into English by suitable independent translators to ensure items retained their meaning. The new Swedish version was completed by 164 medical and nursing, occupational therapy and physiotherapy students on clinical placements in Stockholm. Principal Axis Factoring (PAF) and Oblique Oblimin Rotation confirmed a three-factor structure, that explained 77.4% of variance. The new 10-item Swedish version IEPS displayed good internal consistency with an overall Cronbach's alpha of a = .88 and subscale values of .89, .88 and .66. The exclusion of two-items limits the transferability of this scale; however, the factor makeup was very similar to the original 12-item English version. It is suspected that minor differences were due to unavoidable deviations in meaning following translation (i.e. certain English words have no equivalent in Swedish). Nevertheless, the results imply that the Swedish version of the IEPS is a valid and reliable tool for assessing students' perceptions and attitudes towards IPE within the Swedish health education system.

  • 1912.
    Windahl, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grape, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans förberedelser av barn och dess föräldrar inför ett operativt ingrepp2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1913. Winge, Charlotte
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Shultz, Inkeri
    After axillary surgery for breast cancer: is it safe to take blood samples or give intravenous infusions?2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 9-10, s. 1270-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer.

    BACKGROUND: After axillary lymph node clearance in patients with breast cancer, some women experience lymphoedema and recurrent infections. To reduce the risk of these postoperative complications, most women are advised to not have intravenous infusions in, or blood samples taken from, the arm in the operated side. Very little published data are available regarding the incidence of lymphoedema after intravenous procedures under clean conditions in the hospital setting. This study set out to investigate the occurrence of complications after a needle puncture or intravenous injection in the ipsilateral arm of women who have undergone axillary lymph node clearance for breast cancer is therefore important.

    DESIGN: Descriptive.

    METHODS: Self-reported questionnaire.

    RESULTS: Most of the reported complications were minor, including itching, bruises and vomiting at the time of the intravenous procedure. The most serious complication was infection in one patient needing antibiotic treatment and subsequent arm swelling.

    CONCLUSIONS: This study indicates that if a blood sample is taken or intravenous injection is given according to the current Swedish guidelines for health care professionals, there should be a very low risk of complications.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: If intravenous procedures are performed without any disadvantage in the arm of the operated side in women who have undergone axillary surgery, the clinical problem of finding a proper vein and the psychological concern of the women can be reduced.

  • 1914.
    Wirström, Terese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet hos personer med Parkinsons sjukdom: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1915.
    Woxén, Veronica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans följsamhet till hygienriktlinjer i omvårdnaden av sjukhusvårdade patienter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1916.
    Wrangskog Meriläinen, Linnea
    Sophiahemmet Högskola.
    Kroppsuppfattning hos kvinnor med Anorexia nervosa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund

    Anorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla. Personen kan ha ögonblick med en realistisk kroppsuppfattning men den störda kroppsuppfattningen tar ofta över. Störd kroppsuppfattning förekommer även bland andra psykiatriska sjukdomar såsom dysmorfofobi.

    Syfte

    Att beskriva komplexiteten kring kroppsuppfattning vid Anorexia nervosa

    Metod

    En forskningsöversikt valdes som metod. Forskningsöversikten innefattade 17 vetenskapliga artiklar som granskades och sammanställdes. Artiklar togs fram genom sökningar i PubMed och PsycINFO samt manuella sökningar.

    Resultat

    Kroppsuppfattningen kunde vara störd taktilt, visuellt, subjektivt och objektivt. Kvinnor med AN överskattade sin kroppsstorlek, var missnöjda med sin kropp och önskade att de kunde vara smalare. Vissa kvinnor kunde erkänna sin undervikt medan andra förnekade undervikten. Kroppsuppfattningen varierade och en förändring kunde utlösas av exempelvis känslomässiga händelser. Cirka 39 procent av personerna med AN diagnostiserades även med dysmorfofobi, dessa personer visade sig ha en mer störd kroppsuppfattning. Kvinnor med AN-R hade en sämre insikt i kroppsuppfattningen och visade fler tecken på vanföreställningar. Det fanns ett signifikant samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning. Sexuella och fysiska övergrepp var överrepresenterat hos kvinnor med AN. De som blivit utsatta för fysiska övergrepp hade i större utsträckning störd kroppsuppfattning.

    Slutsats

    Resultatet av studien visade att kvinnor med AN överskattar sin kroppsstorlek, är missnöjda med sin kropp och önskar de kunde vara smalare. Kroppsuppfattningen kan variera under dagen och en förändring kan utlösas av måltider och känslomässiga händelser. En betydande del av kvinnor med AN uppfyller även de diagnostiska kriterierna för dysmorfofobi, vilket tyder på en samsjuklighet men är även en risk för eventuell feldiagnostisering. Det finns ett signifikant samband mellan kroppsuppfattning hos mödrar, deras döttrar och familjesituationen. Vidare forskning kan ha en klinisk betydelse för sjuksköterskans roll kring förebyggande arbete, upptäckt, stöd och behandling

     

  • 1917.
    Wreder, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att bedöma medicinska tillstånd hos patienter i prehospital ambulanssjukvård: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1918.
    Wretman, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtlindring på akutmottagningen: sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och  smärtlindrande åtgärder.

    Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa  patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.

  • 1919.
    Wängberg, Margaretha
    Sophiahemmet Högskola.
    Perifer trombolysbehandling på vårdavdelning ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1920.
    Zackrisson, Christer
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans uppfattningar gällande omhändertagande och bedömning av det akuta sjukvårdsbehovet hos vårdsökande2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1921.
    Zander, Ann-Katri
    Sophiahemmet Högskola.
    Att identifiera och tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov på en akutmottagning2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre generationen i Sveriges befolkning ökar vilket kan förväntas avspeglas genom tillströmningen av äldre personer som söker vård på akutmottagningar. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar besitter kunskap om äldre och åldrandet för att kunna tillämpa ett akut omhändertagande men också att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer. Akutmottagningars arbets- och vårdmiljö innebär en hög arbetsbelastning och begränsad tid att identifiera och tillgodose enskilda individers omvårdnadsbehov.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omhändertagande samt att identifiera omvårdnadsbehov av äldre individer på en akutmottagning.I metoden har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuteknik använts. Intervjuer med åtta stycken sjuksköterskor som arbetar på två olika akutmottagningar i södra Sverige. Samtliga intervjuer har spelats in. Intervjuerna transkriberades och analyserades efter Graneheim och Lundmans innehållsanalys.I resultatet har tre kategorier bildats: Omvårdnad på en akutmottagning, Brister i att tillgodose omvårdnad och Tillgångar av utbildning och resurs på en akutmottagning. Sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning arbetade ständigt efter klockan. De präglades av ett snabbt och proffesionellt omhändertagande av äldre individer. Sjuksköterskor på en akutmottagning identifierade två olika former av omvårdnad hos äldre individer; Specifik omvårdnad som var styrd efter PM och allmän omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med allt pga högt patientflöde samt svårigheter till att identifiera omvårdnadsbehov pga den äldres komplexa sjukdomsbild.Studiens slutsats är att individer som inkommer i ett kritiskt tillstånd får ett bättre omhändertagande och sjuksköterskor anser det enklare att indentifiera och tillgodose omvårdnad än hos individer som inte är akut sjuka. De framkom i resultatet att sjuksköterskor brister i sitt förförande att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer vid ett högt patientflöde på en akutmottagning.Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, omvårdnad, äldre.

  • 1922.
    Zetterström, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Vips-modellen: en möjlighet inom prehospital vård2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1923. Ziegert, Kristina
    et al.
    Ahlner Elmqvist, Marianne
    Larsson, Maria
    Lilja Andersson, Petra
    How the final Swedish clinical exam prepares the nursing students for their future challenges-qualitative analysis2014Inngår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 5, nr 21, s. 1887-1894Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The national clinical final examination (NCFE) plays an important role in order to measure the level of knowledge and performance of nursing students. Our findings indicate that the design of the NCFE is beneficial for the students’ clinical reasoning and problem solution in the caring situation. The aim of this study was to investigate the experiences of the NCFE from lecturers who corrected the written part examination. A further aim was to study the lectures and the RN during observation in the bedside part of the examination. The NCFE is divided into two parts: a theoretical (written) part and a practical (bedside) part. In nursing education it is essential to assess nursing competencies for the future professional role such as the assessment of clinical competence that has become central to evaluate what outcomes are assessed. In addition, it provides a valuable approach to measure the level of knowledge and performance of nursing students. Future development of the NCFE is necessary regarding the degree to which the examination meets learning objectives and educational results.

  • 1924. Zubair, Muhammad
    et al.
    Nybom, Hilde
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandner, Johanna M
    Rumpunen, Kimmo
    Promotion of wound healing by Plantago major L. leaf extracts: Ex-vivo experiments confirm experiences from traditional medicine2016Inngår i: Natural Product Research, ISSN 1478-6419, E-ISSN 1478-6427, Vol. 30, nr 5, s. 622-624Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The wound-healing properties of Plantago major L. (plantain) were evaluated using an ex-vivo porcine wound-healing model. Ethanol- and water-based extracts were prepared from greenhouse-grown and freeze-dried leaves of P. major. Both types of extracts stimulated wound healing in porcine skin, but the ethanol-based extracts had a somewhat stronger effect. A concentration of 1.0 mg/mL (on dry weight basis) produced the best results for both types of extracts.

  • 1925. Zupanc, Sabina
    Lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och barnmorskans stödjande åtgärder: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mödra- och förlossningsvården i Sverige har riktlinjer för hur vården skall bedrivas för att kunna ge god vård inom reproduktiv och sexuell hälsa. De mänskliga rättigheterna betonar alla människors lika värde oavsett sexuell läggning. Trots det kan lesbiska föräldrar uppleva det som utmanande att finna vårdgivare som inte arbetar på ett heteronormativt sätt. Syftet med detta arbete var att belysa lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och föräldraskap samt barnmorskans stödjande åtgärder för dessa mammor i föräldraskapet. En litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2015 söktes. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Resultatet beskriver lesbiska föräldrars vårdupplevelser. Föräldrarna hade erfarenhet av att känna sig exkluderade, men även positiva vårdupplevelser beskrevs, som att känna sig välkomnad. Flertalet medmammor beskrev upplevelsen av föräldrarollen som "en kamp att definiera sin roll". Genom att inkludera medmammor i övergången till moderskapet kunde vårdpersonal erbjuda ett bättre stöd i föräldrarollen. Barnmorskan kunde genom att bekräfta familjekonstellationen, stötta kvinnorna i föräldraskapet. Slutsatsen av detta arbete visar att lesbiska föräldrar riskerar negativt bemötande i mötet med vården i samband med barnafödande och föräldraskap. Utmaningarna lesbiska föräldrar upplever handlar om att "vara på nåder" hos vårdpersonal, att behöva förklara sig och att känna sårbarhet i patientrollen. På grund av heteronormativ vård och homofobi beskriver lesbiska föräldrar avvisande och exkludering i samspelet med vårdgivaren. Lesbiska föräldrar beskriver också att de möts av välkomnande och inkludering, framförallt inom förlossningsvården. Studiens resultat påvisade att bra stöd och personcentrerad vård kan ha en avgörande roll för att stärka föräldraskapet.

  • 1926.
    Åberg, Christèl
    Sophiahemmet Högskola.
    "Aldrig nånsin kan jag vara färdig": en kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Demenssjukdomar går inte att bota, och leder successivt till funktionsnedsättningar som påverkar den sjuke och dess närstående under många år. För att må bra behöver vi människor känna oss hemma i vår kropp, tillsammans med andra människor och i tillvaron som vi befinner oss i. Avsaknad av eller påverkan på dessa känslor i form av exempelvis sjukdom kan leda till ett lidande. För en person med långt framskriden demenssjukdom kan detta lidande beskrivas som ”att inte känna sig hemma” då demenssjukdomen gör att personen tappar känslan för sig själv både i jaget och i samvaron med andra. Att ge tröst blir kärnan i omvårdnaden av en person med långt framskriden demenssjukdom.

    Syftet var att belysa tröst i mötet med personer med demenssjukdom utifrån legitimerad personals perspektiv. 

    Denna kvalitativa studie bygger på sex intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, där data analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Enligt informanterna är tröst när jag som medmänniska genom att bekräfta, närvara eller genom olika metoder tillgodoser de behov som den som är ledsen eller lider har, så att denne upplever lindring eller ett minskat lidande, en slags harmoni och acceptans, även om situationen är svår och obegriplig. Informanterna beskrev att de i mötet med personen med demenssjukdom befann sig som i ett gränsland mellan motpolerna lidande och tröst, och att situationen utvecklades utefter de förutsättningar, den inställning, den kunskap och de metoder som användes.  Det som tydligast framkom vid intervjuerna var hur viktigt det var att personalen i mötet med personer med demenssjukdom i första hand hade mod och vilja att se behoven som fanns, men sedan också utrymmet att finnas till, närvara i både kropp och tanke, så att man genom anpassning kunde styra och hantera situationen så att lidandet minskade. För att lyckas var det också en förutsättning att personalen hade insikt om att behov av tröst var kontinuerligt för den demenssjuke och därmed måste återupprepas, ibland flera gånger om dagen.

     

    Studien påvisar faktorer som har betydelse för om en tröstsituation uppstår eller inte. Inställningen till begreppet tröst särskiljer sig från person till person vilket till viss del kan kopplas till tidigare erfarenheter både på det personliga planet men också i den yrkesmässiga rollen. Att minska lidande anses vara en självklarhet både som medmänniska och som professionell, men att ge tröst för att minska lidande visade sig inte vara lika självklart för alla. Samtidigt beskriver litteraturen att de två begreppen är sammanflätande vilket visar på det komplexa i begreppet tröst. Då det finns en tendens att ge tröst på samma sätt som man själv vill bli tröstad på är det viktigt att skapa en medvetenhet om detta för personal, då man i mötet med personer med demenssjukdom skall arbeta personcentrerat, alltså möta den demenssjuke på ett för denne individuellt anpassat sätt. BPSD-registret kan då vara ett stöd för personal att identifiera synliga och osynliga behov vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever en bättre livskvalitet, värdighet och också blir tröstad.

  • 1927.
    Åberg, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet till livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes: en litteraturöversikt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken

    beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den

    vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en

    global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning

    av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den

    fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett

    stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga

    komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är

    viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som

    påverkar följsamheten till livsstilsförändringar.

    Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos

    personer med typ 2-diabetes

    En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i

    databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och

    livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner

    och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till

    livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var

    en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade

    följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer

    som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar.

    Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig

    kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta

    genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på

    så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

  • 1928.
    Åhs, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öijvall, Erika
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärta hos personer med demenssjukdom: smärtindikatorer och smärtskattningsinstrument2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1929.
    Åkerholm, Marcus
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans dokumentation och behandling med spinal immobilisering prehospitalt: En retrospektiv studie i Uppsala län2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1930.
    Åkerlund, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans arbete i frontlinjen: - och hur detta arbete dokumenteras i akutjournalen på akutmottagning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1931.
    Åkerman, Madeleine
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vårda personer med demenssjukdom i sluten hälso- och sjukvård: en litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors upplevelse2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt. 

     

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård

     

    Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.

     

    Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.

     

    Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

  • 1932.
    Åkerström, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Att få vara tillsammans: effekten av samvård på pappors emotionella välbefinnande, en randomiserad kontrollerad studie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1933. Årestedt, Kristofer
    et al.
    Alvariza, Anette
    Boman, Kurt
    Öhlén, Joakim
    Goliath, Ida
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fürst, Carl Johan
    Brännström, Margareta
    Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure: A National Register Study2018Inngår i: Journal of Palliative Medicine, ISSN 1096-6218, E-ISSN 1557-7740, Vol. 21, nr 3, s. 361-367Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed.

    OBJECTIVE: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals.

    DESIGN: This is a national register study.

    SETTING/SUBJECTS: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death.

    MEASUREMENTS: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies.

    RESULTS: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory.

    CONCLUSION: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life.

  • 1934.
    Åslev, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet före och efter laparoskopisk tarmresektion vid koloncancer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1935.
    Åslund, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Larynxmasken som hjälpmedel för ambulanssjuksköterskan vid omvårdnaden av patienten med luftvägs- och andningsproblematik: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1936.
    Öberg, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson-Roxfur, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Musikens betydelse i omvårdnaden av personer med demenshandikapp2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1937.
    Öhlen, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård: hur förbereder en kurs inom palliativ vård sjuksköterskestudenter, en kvalitativ deskriptiv studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård. För att höja studenternas upplevelse av palliativ vård är det viktigt att få dela med sig av sina känslor, tankar och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård, samt hur en kurs inom ämnet palliativ vård förbereder sjuksköterskestudenten inför sin första verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus samt sin kommande roll som sjuksköterska. Metod: Data har samlats in genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in under december 2014 på ett universitet i Sverige via en fokusgruppsdiskussion samt genom valda delar ur sjuksköterskestudenters reflektionsuppgifter. Deskriptiv studiedesign har använts. Den insamlade data analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Den egna erfarenheten, både personlig och yrkesförvärvad, påverkar sjuksköterskestudentens förväntningar på palliativ vård och det ansågs viktigt att samla erfarenhet av palliativ vård. Studenterna förväntade sig ny kunskap inom palliativ vård dock förväntade de sig inte att bli så berörda som de blev. Känslor och tankar väcktes under kursen och rörde sig från sorg och förtvivlan till glädje och kärlek. Förberedande inför döden beskrevs där döden är något fint där oro och ängslan inte finns. Sjuksköterskan måste kunna kommunicera, detta ansågs som grunden i vården, balans mellan medmänsklighet och professionalitet ansågs viktigt. Sjuksköterskan som arbetar med palliativ vård får inte vara rädd för döden utan att döden ska ses som en normal process där livet bejakas. Alla har samma rätt till god palliativ vård oavsett diagnos eller kultur. En kurs i palliativ vård förbereder studenten inför kommande VFU och den kommande rollen som sjuksköterska och anses som en viktig del i utbildningen. Kursen i palliativ vård fångade intresse för ämnet samt befäste ett redan befintligt intresse. Olika utbildningsformer bör blandas, det viktigaste ansåg studenterna vara tid för reflektion samt att få dela erfarenheter. Studenterna reflekterade över den egna döden samt också anhörigas eventuella död, detta ansågs som viktigt och en del i processen och mognaden. Slutsatser: Sjuksköterskestudenterna som deltog i föreliggande studie beskriver att palliativ vård är ett viktigt och intressant ämne där helhet och trygghet är centralt, där livet bejakas och döden ses som en normal process. Att studenterna får möjlighet till reflektion över känslor och ges möjlighet att reflektera över den egna eller anhörigas eventuella död framträder starkt i resultatet. Studenterna beskriver vikten av varierande utbildningsformer, reflektion och delad erfarenhet är de viktigaste i utbildningen. Förväntningarna på palliativ vård handlar om nyfikenhet på mötet med den döende patienten och dennes anhöriga.

  • 1938. Öhlén, Joakim
    et al.
    Reimer-Kirkham, Sheryl
    Astle, Barbara
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lee, Joyce
    Eriksson, Marjukka
    Sawatzky, Richard
    Person-centred care dialectics-Inquired in the context of palliative care2017Inngår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 18, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although a widely used concept in health care, person-centred care remains somewhat ambiguous. In the field of palliative care, person-centred care is considered a historically distinct ideal and yet there continues to be a dearth of conceptual clarity. Person-centred care is also challenged by the pull of standardization that characterizes much of health service delivery. The conceptual ambiguity becomes especially problematic in contemporary pluralistic societies, particularly in the light of continued inequities in healthcare access and disparities in health outcomes. Our aim was to explicate premises and underlying assumptions regarding person-centred care in the context of palliative care with an attempt to bridge the apparently competing agendas of individualization versus standardization, and individuals versus populations. By positioning person-centredness in relation to the hermeneutics of the self according to Paul Ricœur, dialectics between individualization and standardization, and between individuals and populations were constructed. The competing agendas were related in a dialectic manner in the way that population health is of importance for the individual, and standardization is of importance for the population. The analysis suggests that person-centred care is an ethical stance, which gives prominence to both suffering and capability of the individual as a person. The dialectic analysis points towards the importance of extending person-centred care to encompass population and societal perspectives and thereby avoiding a problematic tendency of affiliating person-centred care with exclusively individualistic perspectives. Considerations for person-centred palliative care on micro-, meso- and macrolevels conclude the paper.

  • 1939.
    Östergren, Alice
    Sophiahemmet Högskola.
    Sex- och samliv för personer med multipel skleros: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att ges möjligheter att bejaka sin sexualitet är en mänsklig rättighet som kan komma att äventyras vid sjukdom. Multipel skleros är en kronisk och degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar kroppens normala funktioner. Många personer med multipel skleros lider av sexuell dysfunktion, fatigue, känselrubbningar och ångest. Sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt ska utgå ifrån hela människan och dennes livsvärld.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som påverkar sex- och samlivet för personer med multipel skleros.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i PubMed, CinAHL och PsychINFO. Resultatet baserades på 16 inkluderade artiklar. Dessa artiklar bearbetades, kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Dataanalys omfattade granskning, sammanställning av artiklarnas resultat, identifiering av essens och en jämförande analys som resulterade i beskrivande kategorier.

    Resultat

    Flera faktorer påverkade sex- och samlivet för personer med multipel skleros. Resultatet presenteras i fem kategorier: "en förändrad kropp" , "att inte uppleva lust", "en förändrad självbild", "sjukvårdens bristande engagemang" och "anhörigas stöd".

    Slutsats

    Sex- och samlivet för personer med multipel skleros påverkades negativt av deras förändrade kropp, självbild och upplevelse av lust. Sjukvården tenderade att ignorera området vilket också var en faktor som påverkade tillvaron. Personernas närmast anhöriga hade möjligheter att främja sex- och samlivet genom en god kommunikation och stöd. Belysta faktorer ger en bredare förståelse för patientgruppen och deras tillvaro. Denna förståelse förväntas utveckla sjuksköterskans möjligheter att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden för dessa personer.

  • 1940. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Klang, Birgitta
    Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics2012Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 68, nr 4, s. 767-782Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    efraimsson e.ö., fossum b., ehrenberg a., larsson k. & klang b. (2011) Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing. ABSTRACT: Aim.  This paper is a report of a study to describe to what extent Registered Nurses, with a few days of education in motivational interviewing based communication, used motivational interviewing in smoking cessation communication at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics in primary health care. Background.  For smokers with chronic obstructive pulmonary disease the most crucial and evidence-based intervention is smoking cessation. Motivational interviewing is often used in healthcare to support patients to quit smoking. Method.  The study included two videotaped consultations, the first and third of three at the clinic, with each of 13 smokers. Data were collected from March 2006 to April 2007. The nurses' smoking cessation communication was analysed using the Motivational Interviewing Treatment Integrity scale. To get an impression of the consultation, five parameters were judged on a five-point Likert-scale, with five indicating best adherence to Motivational Interviewing. Results.  Evocation', 'collaboration', 'autonomy-support' and 'empathy' averaged between 1·31 and 2·23 whereas 'direction' scored five in all consultations. Of communication behaviours, giving information was the most frequently used, followed by 'closed questions', 'motivational interviewing non-adherent' and 'simple reflections'. 'Motivational interviewing adherent', 'open questions' and 'complex reflections' occurred rarely. There were no important individual or group-level differences in any of the ratings between the first and the third consultations. Conclusion.  In smoking cessation communication the nurses did not employ behaviours that are important in motivational interviewing.

  • 1941. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Olai, Lena
    Nurses' and patients' communication in smoking cessation at nurse-led COPD clinics in primary health care2015Inngår i: European Clinical Respiratory Journal, ISSN 2001-8525 (Electronic), Vol. 2, s. 27915-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Smokers with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have high nicotine dependence making it difficult to quit smoking. Motivational interviewing (MI) is a method that is used in stimulating motivation and behavioral changes.

    Objective: To describe smoking cessation communication between patients and registered nurses trained in MI in COPD nurse-led clinics in Swedish primary health care.

    Methods: A prospective observational study with structured quantitative content analyses of the communication between six nurses with basic education in MI and 13 patients in non-smoking consultations.

    Results: Only to a small extent did nurses’ evoke patients’ reasons for change, stimulate collaboration, and support patients’ autonomy. Nurses provided information, asked closed questions, and made simple reflections. Patients’ communication was mainly neutral and focusing on reasons for and against smoking. It was uncommon for patients to be committed and take steps toward smoking cessation.

    Conclusion: The nurses did not adhere to the principles of MI in smoking cessation, and the patients focused to a limited extent on how to quit smoking.

    Practice implications: To make patients more active, the nurses need more education and continuous training in motivational communication.

  • 1942. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Larsson, Kjell
    Ehrenberg, Anna
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Communication and self-management education at nurse-led COPD clinics in primary health care2009Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 77, nr 2, s. 209-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to explore the structure, content in communication and self-management education in patients' first consultations at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease (COPD) clinics in primary healthcare. METHOD: Thirty consultations performed by seven registered nurses were videotaped; structure and content in the consultation was analyzed using Pendleton's Consultation Map. Nurses' self-management education was assessed from the content of the conversation: whether important and relevant information and self-management education was given, and how investigations were performed. RESULTS: Each consultation lasted for a mean time of 37.53 min. Communication about reasons for consultations concerned mainly medical and physical problems and to a certain extent patients' perceptions. Teaching about self-management and smoking cessation was of an informative nature. Two consultations ended with shared understanding, and none of the patients received an individual treatment-plan. CONCLUSION: Nurses rarely planned the consultations on an individual basis and rarely used motivational dialogue in self-management education and in smoking cessation. PRACTICE IMPLICATIONS: The findings could be used to help nurses to reflect on how to improve the structure of the visit, self-management education, smoking cessation and patient communication.

  • 1943.
    Östlinder, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka personer i hemmet2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1944.
    Östlund, Caritha
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsplanering av muslimsk patient utifrån VIPS dokumentationsmodell2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1945.
    Östlund, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av delaktighet i vården: en intervjustudie på en akutvårdsavdelning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt.

    Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning.

    Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården.

    Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

  • 1946.
    Överby, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundin, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Allmänsjuksköterskans undervisning vid osteoporos: en jämförelse av tre modeller utifrån patient empowerment2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
36373839 1901 - 1946 of 1946
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf