shh.sePublications
Change search
Refine search result
32333435363738 1701 - 1750 of 3052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1701.
    Kapic, Venera
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kågestam, Caroline
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner: en litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background 

    Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines.

    Aim 

    The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections.

    Method

    This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis.

    Results

    The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines.

    Conclusions

    Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

    Download full text (pdf)
    Venera Kapic och Caroline Kågestam
  • 1702.
    Kaplan, Emma
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Simonsson, Katarina
    Sophiahemmet University.
    Betydelsen av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Women's thoughts and emotions regarding pregnancy and childbirth may differ from pure joy to anxiety and fear. For some women, feelings like anxiety or fear can grow very strong and thus develop into a condition called fear of childbirth. This condition can be both primary and secondary. Primary fear of childbirth is often the result of stories from the woman ́s surroundings while secondary fear of childbirth can stem from earlier negative experiences with childbirth. The prevalence of fear of childbirth has been shown to be greater among women during their second pregnancy where 15,2 percent experienced this condition. Among women expecting their first child, the number is somewhat lower at 14,6 percent. A midwife should see the needs of the mother to be, impart a sense of control and create a relationship with the pregnant woman based on trust. The purpose of this literature review has been to illustrate how support from midwives affects pregnant women who suffer from fear of childbirth - both during the pregnancy and actual childbirth. Our chosen method has been a literature review with a qualitative approach. All articles included in the result of this study have been based on interviews with mothers who have first-hand experience of fear of childbirth. Furthermore, these same articles were analyzed with a content analysis using a qualitative approach. Based on this study - we identified three categories with subcategories pertaining to the result. These were: “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth”, ”To satisfy the woman's wishes” and “Correct support decreases the fear of childbirth”. The category “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth” showed that the presence - and accessibility - of the midwife were important factors for many women. These women expressed feelings of security, acknowledgment, and the sense that they were taken care of. In cases where a relationship based on trust and confidence formed between the woman and the midwife - the chances of having a positive experience of childbirth increased. The second category “ To satisfy the woman's wishes” investigates the effects of dealing with fear at an early stage and including the woman in the decision-making process. The last category “Correct support decreases the fear of childbirth” touched on individual, psychological and physical support that has been shown to have a positive impact on the fear of childbirth. This essay concludes that the support that midwives can give is of the utmost importance when dealing with the fear of childbirth. If a midwife is able to give support such as individual counseling - this can then lead to the woman feeling more secure and less prone to asking for a cesarean section without a purely medical reason. This - in turn - can lead to a more positive experience of childbirth. The support of midwives can thus have a significant effect on how women deal with fear of childbirth.

    Download full text (pdf)
    Magisteruppsats
  • 1703.
    Kara Johansson, Hillewi
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Klingblom, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Alternativa behandlingsmetoder för patienter vid postoperativt illamående och kräkning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1704.
    Karefjord, Henrik
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Söderlind, Camilla
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen: en annan typ av akutvård här och nu2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    The frequent flyer in an emergency department is part of a vulnerable group of patients that make up a significant part of the total visits a year to an emergency department. The frequent flyer often presents with a diffuse collection of symptoms that studies have shown tend to be dominated by chronic illness, psychiatric illness, substance abuse and socioeconomic problems. The frequent flyers themselves claim in studies done that they perceive their problems as real threats to life and autonomy. Studies have shown that the pattern of frequent flying is one that can be broken. Very little research was found detailing the experiences of healthcare professionals in caring for this group of patients. The aim of the study was to study the experiences of nurses in meeting frequent flyers in the emergency department. A qualitative interview study was conducted in the emergency departments in three regions, Stockholm, Uppland and Södermanland. Nurses who met the inclusion criteria of the study were included and a total of seven nurses were interviewed for the study. The collected data was transcribed and analyzed using a conventional content analysis. In the result four categories emerged. The frequent flyer which contained nurses perceptions of what a frequent flyer is, the findings were in line with existing research in that it included frequent visits in a short timespan relating to chronic illness, problems related to substance abuse, psychiatric problems and socioeconomic problems. An important find was that there was a demographic difference in what the primary problem the frequent flyer presented between the different emergency departments. The frequent flyer and the organization were a category which detailed how nurses experienced that the organization wasn’t suited to meet the needs of the frequent flyers. The primary identified need was the need for caring, a need that couldn’t be met and wasn’t prioritized in the organization. Nurses experienced that the emergency department wasn’t the correct instance for these patients but a difficulty in guiding the patients to the correct instance was experienced. The relationship nurse and frequent flyer detailed the meeting and how it was experienced by nurses, the positive and negative feelings involved in the meeting were discussed. Trust was a feeling that received its own category and was discussed by all the interviewed nurses. Mostly it detailed a damaged or lost sense of trust. The last category that emerged was the nurse and the nursing care where the role of the nurse and nursing care were discussed. The discussions included being professional, to see the human being behind the patient, to help and the skills of the nurse. The conclusion of the study was that a clearer role for the nurse and nursing care is needed in the emergency department to meet the demands of the frequent flyer. Alternatively, resources need to be invested to be able to guide the frequent flyer to the correct instance to give them the nursing, medical help and socioeconomic support this vulnerable group needs. This needs to be done in line with the core competence for nurses that is person centered care.    

    Download full text (pdf)
    Magisteruppsats Henrik och Camilla
  • 1705.
    Kargina, Elena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Westerlund, Linda
    Sophiahemmet University College.
    Behov av psykologiskt stöd hos kvinnor med bröstcancer som genomgått mastektomi2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1706.
    Karlqvist, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sörhuus, Anja
    Sophiahemmet University.
    Mammans behov av stöd vid vård av prematurt barn på neonatalvårdsavdelningen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Barn födda före graviditetsvecka 37 benämns som prematura och kan komma att behöva vård på en neonatalvårdsavdelning. En mycket förtidig födsel kommer ofta oväntat. Mamman i synnerhet befinner sig i en kaosartad situation då hennes graviditet avslutas i förtid och hon är inte mentalt förberedd på det kommande föräldraskapet. Känslor som oro och chock är vanligt och mamman behöver stöd att hantera den rådande situationen. Sjuksköterskan på neonatalvårdsavdelningen har därför en viktig roll att göra mamman delaktig i barnets omvårdnad och bidra med stöd kring amning och anknytning.

     

    Syfte

    Syftet var att beskriva mammors upplevelse av sjuksköterskans stöd när mamman vårdar sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.

     

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Den första kategorin berör sjuksköterskans kvalifikationer där förhållningssätt gentemot mamman, sjuksköterskans erfarenhet, empati och delaktighet står i relation till hur mamman upplevde stödet. Den andra kategorin berör mammans behov av information, där initial information, kontinuerlig information samt konsekvenser av informationsbrist hade betydelse. Den tredje kategorin beskriver mammans omhändertagande, med fokus på henne som patient och behov av avlastning. Den fjärde kategorin beskriver sjuksköterskans förutsättningar att ge stöd, där personalbrist var en bidragande faktor till bristande stöd.

     

    Slutsats

    Slutsatsen blev att sjuksköterskans erfarenhet och empati, tillgången till information, mammans omhändertagande och sjuksköterskans närvaro alla var centrala faktorer för mammans upplevelse av stöd då hon vårdade sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1707.
    Karls, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nygren, Anneli
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans erfarenheter av hur god omvårdnad med bergenmodellen som stöd kan förebyga hot och våld på en sluten psykiatrisk avdelning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Psykiatrisk slutenvård är ett särskilt utsatt område inom hälso- och sjukvården sett till hot- och våldssituationer. Våld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, däremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utåtagerande och våldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvården är att ge hälsofrämjande omvårdnad utifrån patientens autonomi och välbefinnande. Vården kan se annorlunda ut eftersom självbestämmandet kan tas ifrån patienten och sjuksköterskans omhändertagande blir då allt mer väsentligt.

    Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms läns landsting och är en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och våld i det vardagliga arbetet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvårdnad innebär inom den psykiatriska slutenvården samt hur omvårdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och våld på avdelningen.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt synsätt.

    Resultat

    Sjuksköterskorna beskrev begreppet omvårdnad inom den psykiatriska slutenvården som allt från god kommunikation till att upprätthålla goda relationer mellan patient och sjuksköterska. För att förebygga hot och våld på avdelningen beskrevs att det krävdes patientfokus där autonomi och delaktighet var nyckelorden. Bergenmodellens riktlinjer ansågs användbara vid hantering av våldssituationer snarare än i den dagliga omvårdnaden.

    Slutsats

    God omvårdnad beskrevs som ett subjektivt, brett begrepp som ansågs kunna förebygga många hot och våldssituationer. Bergenmodellens förebyggande riktlinjer behövde utökas och breda begrepp definieras för att personalen ska kunna använda modellen i den dagliga omvårdnaden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1708.
    Karlsson, Alexandra
    Sophiahemmet University College.
    Följsamhet till läkemedelsbehandling hos äldre över 65 år: följsamhet i förhållande till kön, ålder, utbildning, civilstånd samt upplevelse av hälsa2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1709.
    Karlsson, Amanda
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Söderlund, Janina
    Sophiahemmet University.
    Musik som omvårdnadsåtgärd vid demens: hur påverkas personer med beteendemässiga och psykiska symtom?2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background 

    It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes.

    Aim

    The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia.

    Method

    The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories.

    Results

    Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies.

    Conclusions

    The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools. 

    Download full text (pdf)
    Karlsson-Söderlund_slutlig
  • 1710.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindström Bodin, Therese
    Sophiahemmet University.
    Instrument som används vid identifiering av delirium i palliativ vård: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Delirium är ett allvarligt tillstånd som patienter inom palliativ vård kan drabbas av. Det kan ge sig i uttryck på olika sätt, såsom hallucinationer, aggressioner, misstänksamhet och vanföreställningar, men även påverkan på patientens medvetenhet, tänkande, minne och beteende. Delirium kan misstolkas för demens, fatigue eller depression. Fysiska bakomliggande orsaker kan ge upphov till tillståndet vilket kan vara skrämmande för den sjuke, men även för närstående och för vårdpersonal då man inte kan påvisa vad patienten drabbats av. Om delirium och dess bakomliggande orsaker identifieras kan tillståndet behandlas på ett adekvat sätt istället för att riskera bli obehandlat, misstolkat eller i vissa fall felbehandlat. Sjuksköterskor som arbetar nära patienten har en viktig roll genom att observera och identifiera tillståndet men även uppmärksamma riskfaktorer som kan orsaka delirium. Regelmässig screening efter delirium med hjälp av ett validerat bedömningsinstrument är sällan förekommande inom palliativ vård men önskvärt enligt forskning.

    Syftet med studien var att undersöka bedömningsinstrument som används för att identifiera delirium i palliativ vård.

    Metoden som valdes för studien var en vetenskaplig litteraturöversikt där författarna strävar efter att arbeta med systematik. Databaserna CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO, PubMed samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 18 artiklar som styrdes av problemformuleringen och syftet inkluderades i studien. Sammanlagt nämns 11 olika bedömningsinstrument i artiklarna. Övervägande artiklar beskriver instrumenten mer eller mindre i sin metoddel. Sex studier beskriver vårdpersonalens uppfattningar om instrumenten och 13 studier jämför och bedömer instrumentens validitet gentemot ett annat instrument.

    Resultatet visade att det fanns ett flertal instrument som används för att identifiera delirium inom palliativ vård men endast sex av bedömningsinstrumenten var validerade inom detta område. Confusion Assessment Method och the Nursing Delirium Screening Scale var validerade och översatta till svenska, men ej validerade inom palliativ vård i Sverige. Bedside Confusion Scale, Buffalo Delirium Scale, Delirium Observation Screening Scale och Memorial Delirium Assessment Scale var validerade inom palliativ vård men finns dock inte översatta till svenska ännu. Överlag upplevde inte sjuksköterskorna det betungande att screena efter delirium. Medvetenhet om tillståndet skapades när ett bedömningsinstrument användes.

    Slutsatsen visar att bedömningsinstrumenten var utformade på varierande sätt, genom observationer, genom intervjuer, att man testar patienten på olika vis eller att patienten själv skattar sitt tillstånd. Flertalet av instrumenten var utformade för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningen. Vissa instrument ställer diagnos medan andra mäter graden eller intensiteten av delirium. Det krävdes utbildning och träning i användningen av instrumenten för att bedömningen skulle bli så korrekt som möjligt. Vetskap och tillgång till ett enkelt validerat bedömningsinstrument där sjuksköterskan kan identifiera delirium kan gynna både patienter i palliativ vård samt deras närstående.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1711.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Olsson-Ackheim, Pia
    Sophiahemmet University College.
    Crew Resource Management (CRM) inom vården: En forskningsöversikt om teamträning enligt CRM principer och dess effekt på patientsäkerheten2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga. Ett system som förebygger, fångar upp och mildrar effekten av dessa fel är Crew Resource Management (CRM). Säkerhetskonceptet, med ursprung inom flygindustrin, har under de senaste decennierna börjat etablerats inom hälso- och sjukvården som ett led i arbetet för att öka patientsäkerheten. Avsikten med CRM är att skapa en säkerhetskultur inom organisationen där det finns en medvetenhet om att fel inträffar och att träna hälso- och sjukvårdspersonal i att hantera dessa. CRM-träning fokuserar på att skapa förutsättningar för ett säkert teamarbetet där bl.a. kommunikation, ledarskap, situationsmedvetenhet och problemlösning är viktiga komponenter. Denna träning i kombination med säkerhetsverktyg, som t.ex. checklistor och kommunikationsstrukturer, används i vardagen för att förstärka samarbetet och bidra till att förebygga och fånga upp fel innan någon kommer till skada.

    Syftet var att belysa effekten av teamträning i Crew Resource Management.

    Den metod som valdes var forskningsöversikt med avsikt att kartlägga området och att införskaffa kunskap och träning i att på ett strukturerat sätt sammanställa resultaten från publicerade empiriska studier. Forskningsöversikten redovisar forskningsresultat som publicerats mellan åren 2006-2011.

    Författarna till forskningsöversikten fann att CRM-interventioner påverkade patientsäkerhetskulturen i positiv riktning även om signifikanta förbättringar inte alltid kunde påvisas. Även patientsäkerheten ökade då flera studier kunde påvisa ett förbättrat utfall för patienterna både när det gällde behandlingsprogram och resultat men även minskad mortalitet efter infört CRM-program. Teamträningen hade dessutom påvisbar positiv effekt avseende medvetenheten och benägenheten att rapportera fel samt minskade antalet rapporterade händelser som kunde kopplas till teamarbete och kommunikation.

    Teamträning i CRM-principer kan på sikt ha en betydande positiv effekt på patientsäkerheten. Att förändra en säkerhetskultur tar tid och för att uppnå full effekt krävs att upprepad utbildning och teamträning är etablerade delar i CRM-initiativet. Dessutom krävs ett stort engagemang från ledningen där erkännande, stöd och uppmuntran är viktiga komponenter för att uppnå önskad förändring.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1712. Karlsson, Annette
    Signifikanta faktorer för psykosocial hälsa hos föräldrar till barn med downs syndrom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1713.
    Karlsson, Camilla
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wedin, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Patienters erfarenheter av delaktighet på akutmottagning i samband med vård och behandling: en litteraturöversikt2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    At the emergency department several short meetings take place and these are characterized by quick decisions and urgent actions. For the individual patients, however, the moment of waiting and uncertainty can be long. Patient participation is a right for the patient and an obligation for healthcare professionals. Research shows that patient participation has many positive benefits, both for the patient and the health care system. As far as possible, the patients should be involved in their own care. The aim was to describe patients’ experiences of patient participation in connection with care and treatment in the emergency department. The chosen method was a general literature study, where article searches were performed in PubMed, CINAHL, PsycINFO, MedLine and through manual searches. Fifteen empirical original articles were included. These were reviewed and then analyzed through integrated analysis. The result was divided into four categories: possible participation in the care interaction, the environments impact on the meeting, the importance of the state of injury and illness and trust in the healthcare. The patients had both positive and negative experiences of patient participation in connection with care and treatment at the emergency department. Patients experienced that the possibility of participation was promoted by interaction with the health care staff, which was characterized by a good encounter, confirmation and the use of an understandable language, clear information, be addressed as a person and not a medical condition and a trust in emergency medical care. The severity of the injury or the illness could both be an obstacle and an opportunity for participation while the emergency department environment only was considered as an obstacle for participation, according to the patients. The conclusion was that patients in the emergency department got a desire and a need for participation. Patient participation has both individual- and social benefits. More studies are needed to gain better understanding about patients’ experiences in order to develop and improve care.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1714.
    Karlsson, Ebba
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nilsson, Andrea
    Sophiahemmet University.
    Komplementär medicin i omvårdnaden av personer med psykisk ohälsa: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är ett ökande problem. Det orsakar lidande hos den enskilde individen, men också stora samhällskostnader. I Sverige behandlas depression och ångest i huvudsak med antidepressiva läkemedel samt psykoterapi. Antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och orsaka skador på miljön. Efterfrågan på komplementär medicin är stor och sjuksköterskor saknar kunskap om hur det ska tillämpas.

    Syfte

    Syftet var att belysa komplementär medicin som omvårdnadsåtgärder för personer med depression eller ångest. 

    Metod

    Litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar finns med. Litteratursökning gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. En integrerad dataanalys har gjorts.

    Resultat 

    Analysen resulterade i fem kategorier; yoga, örtmedicin, musikterapi, terapihund och trädgårdsterapi. Resultatet gav stöd för att komplementär medicin kan fungera som behandling vid depression och ångest.

    Slutsats

    Analysen resulterade i flera komplementära mediciner som har visat sig minska depression och ångest. Några av de komplementära medicinerna fungerade som ett alternativ till antidepressiva läkemedel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1715.
    Karlsson, Elina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Näslund, Josefine
    Sophiahemmet University.
    Patientens och närståendes upplevelser av egenvård vid diabetes typ 12017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Egenvård är en stor del av behandlingen vid diabetes typ 1 som påverkar patientens och dess närståendes livssituation och hanteringen av egenvården är avgörande för att minska risken för komplikationer. Genom att sjuksköterskan ger individuellt stöd till egenvård förbättras egenvårdshanteringen. För att individanpassa behandlingen samt värna om patientens och dess närståendes hälsa och välbefinnande behöver sjuksköterskan vara medveten om hur egenvården upplevs.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva patientens och närståendes upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Totalt inkluderades 22 artiklar som klassificerades, analyserades och presenteras i en matris.

    Resultat

    Resultatet presenteras i fyra teman: välbefinnande i egenvården, upplevelser av ansvar, upplevelser av kunskap och undervisning samt upplevelser av stöd. Sammantaget visar resultatet att upplevelser av egenvården varierar men beskrivs genomgående som överväldigande och frustrerande eller som en motivation till ett hälsosamt liv. Patienten upplever sig ha ett stort ansvar med ett flertal plikter och skyldigheter mot sig själv, närstående, samhället och hälso-och sjukvården.

    Slutsats

    För att patienten ska ha en god egenvård och uppleva välbefinnande behöver vården individanpassas där hela livssituationen tas hänsyn till. Närstående har en betydande roll i patientens egenvård och därför bör sjuksköterskan ta hänsyn till närståendes upplevelser och relationens påverkan för att främja, bibehålla eller uppnå en god egenvård.

    Download full text (pdf)
    Josefine-Näslund-och-Elina-Karlsson-K47
  • 1716. Karlsson, Emelie
    et al.
    Dahl, Oili
    Rydwik, Elisabeth
    Nygren-Bonnier, Malin
    Bergenmar, Mia
    Sophiahemmet University.
    Older patients' attitudes towards, and perceptions of, preoperative physical activity and exercise prior to colorectal cancer surgery: a gap between awareness and action2020In: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 28, no 8, p. 3945-3953Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Time for preoperative optimisation prior to colorectal cancer surgery is limited and older people tend to decline exercise interventions. This study sought to describe attitudes towards, and perceptions of, preoperative physical activity and exercise in older people prior to colorectal cancer surgery.

    METHODS: This is a qualitative interview study, analysed with inductive content analysis. Seventeen participants scheduled for colorectal surgery were recruited as a purposeful sample from two hospitals in Stockholm, Sweden. Individual semi-structured interviews were conducted, face-to-face (n = 8) or by telephone (n = 9).

    RESULTS: Nine participants were male, median age was 75 years (range 70-91). The theme, 'a gap between awareness and action', was identified based on two main categories: 'Attitudes towards preoperative physical exercise have a multifactorial base' and 'Preoperative physical exercise is possible with a push in the right direction'. The material described a gap between awareness of the benefits of physical activity and reports of performing physical activity. The reasons for the gap between thoughts and action in this respect seem to be multifactorial. Support from others emerged as an important possibility for overcoming the gap.

    CONCLUSIONS: A gap between the patients' awareness and action appeared in our material. Understanding this can guide healthcare professionals (HCPs) as to the support needed preoperatively. Advice on physical exercise before surgery should be specific, and individually tailored support for action should be offered. This support should also consider the individual's current physical activity and preoperative attitude towards physical exercise.

  • 1717.
    Karlsson, Emelie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ståhl, Louise
    Sophiahemmet University.
    Livskvalitet i det dagliga livet efter pacemakerinsättning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Idag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma. Pacemakerns funktion är att känna av hjärtrytmen och skicka elektriska impulser som initierar hjärtslag med syftet att upprätthålla en adekvat slagfrekvens. Det är vid omvårdnaden av personer med pacemaker viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast fokuserar på teknologin eftersom personens emotionella behov då inte möts. Vilket behov av stöd och information som finns hos personer med pacemaker kan belysas genom en ökad kunskap om hur livsstilen och livskvaliteten påverkas efter pacemakerinsättningen.

    Syfte

    Syfet var att beskriva hur personer med pacemaker upplever sin livskvalitet i det dagliga livet samt beskriva vilka livsstilsförändringar som kan uppkomma efter pacemakerinsättning.

    Metod

    En forskningsöversikt har använts för genomförandet av denna studie. Forskning inom området samlades in via databaserna PubMed och Cinahl under Mars 2011. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en integrerad analys.

    Resultat

    Personer genomgick livsstilsförändringar efter pacemakerinsättning på grund av rädsla för att skada eller störa pacemakern. Att ha en pacemaker upplevdes inte som något onormalt av personerna och pacemakern sågs som en förutsättning för att kunna leva ett lika aktivt liv som innan sjukdomen. Förbättringar av energi, vitalitet, symtom, social funktion, fysisk funktionsförmåga, fysisk livskvalitet, mental hälsa och emotionell livskvalitet skedde efter pacemakerinsättningen. Även rollbegränsningar relaterade till fysisk funktionsförmåga och emotionella rollbegränsningar minskade.

    Slutsats

    Livskvaliteten förbättrades signifikant efter pacemakerinsättning. Den största ökningen i livskvalitet skedde mellan den första och tredje månaden efter pacemakerinsättningen. Därefter minskade den fysiska livskvaliteten sakta medans den mentala livskvaliteten fortsatte att förbättras. Personer som fått en pacemaker genomgick både positiva och negativa förändringar av livsstilen på grund av förbättringen av hälsa samt rädslor och osäkerhet kring pacemakern.

    Download full text (pdf)
    K35 Karlsson & Ståhl 2011-09-27
  • 1718.
    Karlsson, Emma
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tyseng, Emma
    Sophiahemmet University.
    På blodigt allvar: en litteraturöversikt om interaktioner mellan vårdpersonal och patienter med blodburen smitta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Blodburen smitta återfinns oftast på vårdavdelningar som sekundärdiagnos hos patienter. Vårdpersonal innehar inte alltid all information om smittan, och kan ibland även ha förutfattade meningar om den. Interaktioner mellan vårdpersonal och patienter är av betydelse för omvårdnadens kvalitet och utformning, men patienter med blodburen smitta blir ofta bemötta med fördomsfulla attityder i form av stigmatisering eller diskriminering.

    Syfte

    Arbetets syfte var att beskriva hur interaktion mellan vårdpersonal och patienter på vårdavdelning påverkas vid kännedom av blodburen smitta som sekundärdiagnos.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris.

    Resultat

    I arbetet identifierades fyra huvudteman; kunskap och utbildning, ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering, som alla var betydande för vårdpersonalens interaktioner med patienter då blodburen smitta återfanns som sekundärdiagnos.

    Slutsats

    Kunskapsbrist leder till ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering. Interaktioner förbättras främst av kunskap och medvetenhet om egna attityder samt kompetens att kunna söka pålitlig information.

    Download full text (pdf)
    Självständigt arebte Emma Karlsson & Emma Tyseng, k47
  • 1719.
    Karlsson, Emma
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Volny, Stephanie
    Sophiahemmet University.
    Främja ungdomars egenvård och självbestämmande vid diabetes mellitus - övergången mellan ungdom och vuxen: en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För ungdomar med diabetes mellitus är det nödvändigt att lära sig att hantera och leva med sin sjukdom på ett framgångsrikt sätt så att de gradvis kan överta ansvaret för sin egenvård. När förflyttningen av ansvaret för sjukdomshanteringen påbörjas kan samarbetssvårigheter och konflikter uppstå mellan ungdomarna och deras föräldrar. Misskötsel och förhöjda blodsockernivåer under längre tidsperioder riskerar att påverka blodkärl och kan leda till komplikationer som kan bli kostsamma för individen, samhället och sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar är att främja egenvård och självbestämmande samt etablera en förtroenderelation mellan patienten och dennes närstående.

    Download full text (pdf)
    c-uppsats Emma Karlsson och Stephanie Volny
  • 1720.
    Karlsson, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Pettersson, Astrid
    Sophiahemmet University.
    Patientens upplevelse av bedsiderapportering: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patienten har både en önskan om och en rättighet enligt lag att vara delaktig i sin vård. Skiftbytesrapportering vid patientens säng, så kallad bedsiderapportering, är en alternativ rapporteringsmetod som kan göra patienten delaktig i sina hälso- och vårdprocesser.

    Syfte

    Att belysa patientens upplevelse av bedsiderapportering.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH termer, CINAHL-headings och fritext. Sammanlagt inkluderades 13 artiklar i resultatet som redovisas i en matris. Samtliga artiklar har genomgått kvalitetsgranskning och analyserats utifrån Fribergs (2012) analysmodell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i fyra teman: Känslan av att vara delaktig, En förbättrad vårdrelation, Att känna sig trygg, Att informationsutbytet kan höras av andra. Patienter har generellt positiva upplevelser av bedsiderapportering i form av ökad delaktighet, samhörighet och trygghet. Utmärkande fördelar är patientens samspel med vårdpersonalen, tillgången till information, mer kunskap om sin hälsa och kontroll över sin vårdsituation.

    Slutsats

    Patienter upplever deltagandet vid bedsiderapportering positivt när genomförandet präglas av ett personcentrerat förhållningssätt. Den stora behållningen med bedsiderapportering är informationsutbytet mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare har rapporteringsmetoden potential att öka patientsäkerheten och stärka partnerskapet med vårdpersonalen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1721.
    Karlsson, Hilda
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sochalska Soucek, Julia
    Sophiahemmet University.
    Erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård: en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING 

    Bakgrund

    Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd. 

    Syfte

    Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård. 

    Metod

    Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.  

    Resultat

    Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.  

    Slutsats

    Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.  

    Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

    Download full text (pdf)
    K38 Karlsson ,Sochalska Soucek.pdf
  • 1722.
    Karlsson, Isabell
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Åkesson, Torun
    Sophiahemmet University.
    Hur sjuksköterskans journalföring påverkar patientsäkerheten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens sjukvård hanterar en omfattande mängd patienter och kravet på adekvat patientsäkerhet är stort. Sjuksköterskan innehar en viktig roll i att försäkra att vården är säker. Dokumentationsprocessen har genomgått en förändring i och med teknologiska framsteg och idag finns ett behov av att kunna utvärdera sjuksköterskans journalföring för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. Kritiken mot sjuksköterskans journalföring har påtalats från både sjuksköterskor och läkare och har ofta handlat om att det tar för lång tid att utföra dokumentationen och att textmassan är för omfattande. Felaktig information och dålig överskådlighet har påtalats som aspekter som kan påverka patientsäkerheten.

    Download full text (pdf)
    Karlsson Åkesson.pdf
  • 1723.
    Karlsson, Isabelle
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Trollsås, Ella
    Sophiahemmet University.
    Abortsökandes upplevelser av att möta hälso- och sjukvården vid en inducerad abort: en litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Abortion is one of the most common medical procedures within healthcare and is of utter importance for an impacted person's health and life. Barriers that lead to an increased count of unsafe abortions are economic status, geographical location, as well as disrespectful and discriminatory abortion care. An induced abortion is not an easy process and brings up many different emotions and most people need some type of nursing care throughout the process of an induced abortion. Nurses are crucial to this process and must support the person seeking an abortion and aid in handling their situation.

    Aim

    The purpose of this literature review was to illuminate the experiences of meeting health care workers among persons who have undergone an induced abortion.

    Method

    This study is a non-systematic literature review that included 15 scientific articles. With the use of keywords, we searched for articles in CINAHL and PubMed. All articles underwent a quality review with the guidance of Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to analyze and summarize the results.

    Results

    People’s experiences of meeting healthcare workers throughout an induced abortion varied from care that was better than expected to much worse, for example, experiences of sexual harassment. Good information, good support, and patient participation among abortion seekers were important for the experience of meeting the healthcare system, especially where hinders and challenges in care were identified.

    Conclusions

    The central aspects that impacted the varied experience of abortion healthcare were information, support, patient participation as well as hinders and challenges to healthcare. Stigma, criminalization of abortion, and waiting times were seen as the two biggest barriers that impacted the experience of going through an abortion. Joyce Travelbee’s nursing care theory was applied in the study.

    Download full text (pdf)
    Självständigt arbete Ella Trollsås Isabelle Karlsson
  • 1724.
    Karlsson, Lina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sorset, Peter
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnadsbehov vid multipel skleros2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1725.
    Karlsson, Lizette
    Sophiahemmet University.
    Att genomgå hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskinen: kognitiva effekter2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    To enable open heart surgery, a heart-lung machine is used which carry blood in a path outside the body coupled to the body circulation. Complications after surgery with support of the heart-lung machine may be derived from the central nervous system and can cause cognitive symptoms, these complications have increased since the 70's. Cognitive impairments can affect both patient quality of life and healthcare economics. Risks of surgery with the support of the heart-lung machine are emboli, hypoperfusion, anesthesia and inflammation. Detailed information for patients about to undergo cardiac surgery makes them more prepared for possible complications. For the nursing staff to respond and inform these patients requires knowledge of cognitive impairment postoperatively.

    The aim was to illuminate the cognitive changes in patients after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine.

    Literature review was conducted where all types of heart surgery performed with the support of the heart-lung machine was chosen to be included. Original articles in Swedish and English whereabouts with access via the "full text", no restriction in years of publication was made. Keywords used was "Cardiopulmonary Bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations," "patient," "post-operative" and "experience". Databases used were Cinahl, PsycINFO and PubMed. The end result was 15 quantitative articles which underwent examination according to templates from Sophiahemmet University. No article was excluded due to low quality, seven were considered to have medium quality and eight were judged to be of high quality. Articles results were analyzed by the study's aim as a starting point and then summarized and compiled into headlines. Ethical consideration has been made in all included articles.

    The results showed that cognitive impairments were common. Cognitive impairments described were the impact on memory, concentration and visuoconstruction. Depressive condition was described and even a link to impaired memory was described. It was more common to develop cognitive impairments after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine than to undergo surgery without its support. Cognitive impairment was described up to five years after surgery. It was also described cognitive decline that worsened after one year to three years after surgery. Heart-lung machine was found to contribute to the development of cognitive impairments, which also revealed that aortic cross-clamp duration was associated with cognitive impairment. Risks of developing cognitive impairment were advanced age. Cognitive impairments did not constitute an obstacle for work or everyday activities.

    Cognitive impairments are common in both the short and long term after undergoing cardiac surgery with the support of the heart-lung machine. That the symptoms are not always obvious, except when testing requires that health professionals provides the information required before surgery to prepare the patient. Cognitive impairments may have a later debut which can be interpreted as the aging process, and the etiology is not assured. In order to assure the quality of care of these patients, health professionals should be alert to the cognitive symptoms postoperatively.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1726.
    Karlsson, Louice
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors stöd till närstående vid smärtlindring i hemmet i specialiserad palliativ vård: en kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1727.
    Karlsson, Maria
    Sophiahemmet University.
    Betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor inom akutsjukvård: en litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Specialistutbildningen inom akutsjukvård grundades i ett led för att möta det ökande behovet av vidareutbildade sjuksköterskor som finns inom akutsjukvården idag. Den omvårdnad som bedrivs inom akutsjukvård är uppbyggd på att sjuksköterskan ska bedriva vård självständigt i den utsträckning att det krävs en specialistutbildning. Samtidigt ökar vårdtiden och med det omvårdnaden på landets akutmottagningar, likväl måste vården fortsätta ske personcentrerat och patientsäkert. Det finns studier som påvisar en okunskap hos vårdpersonal om varför vidareutbildning inom omvårdnad behövs. Det finns därför ett behov av att synliggöra betydelsen som specialistsjuksköterskan har för akutsjukvården.

    Syftet med studien var att beskriva betydelsen av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård.

    Studien genomfördes som en litteraturstudie med inslag av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Materialet samlades in via databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av headings, MeSH-termer och fritext-sökord. Efter granskning baseras resultatet på 20 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Analysen av artikelmaterialet utfördes systematiskt och utrönte i fyra olika teman med flertalet subteman.

    Resultatet delas in i fyra teman: effektiv vård, ökad kompetens på arbetsplatsen, nöjda patienter och ökad patientsäkerhet. Under effektiv vård belyses hur specialistsjuksköterskan kan vara lika effektiv, och i vissa sammanhang effektivare än den sedvanliga vården. Den belyser också hur de innehar en diagnostisk säkerhet och att vårdtider/väntetider påverkas med deras kompetens på arbetsplatsen. Ökad kompetens på arbetsplatsen ger en bild av hur specialistsjuksköterskan påverkar annan vårdpersonal inom teamen framförallt inom kommunikation och kompetenshöjande effekt bland kollegor. Även patienten påverkas av specialistsjuksköterskan genom ökad patienttillfredsställelse. Detta påvisas genom att flertalet studier ger en övervägande positiv bild av hur patienten upplever sitt besök hos specialistsjuksköterskan. Slutligen ger resultatet en bild av ökad patientsäkerhet genom specialistsjuksköterskans närvaro och kompetens. Detta belyses genom att de finns på plats och ser patienterna och uppfattar försämring tidigare, men också genom att i flera fall reducera komplikationer inom trauma- och hjärtsjukvård.

    Slutsatsen var att flertalet positiva betydelser av specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård påvisats. Studien påvisar inte enbart att specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård kan vara lika effektiv som sedvanlig vård, men i vissa fall även bättre. Resultatet belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor arbete.

    Download full text (pdf)
    MariaKarlsson
  • 1728.
    Karlsson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Westlund, Michael
    Sophiahemmet University.
    Administrering av tranexamsyra vid trauma i ambulanssjukvården: en litteraturöversikt om hur patienters hälsa påverkas2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att bli utsatt för trauma kan medföra hot för liv och hälsa. Dödsfall vid trauma kan varaorsakat av flertalet skador som exempelvis skalltrauma men de flesta dödsorsakernauppkommer till följd av massiv blödning. Ambulanssjukvården är en viktig del av vården föralla traumapatienter. Tidig prioritering, ingripande och transport kan vara den enda chansenför patienten att överleva. En patient som blivit utsatt för ett trauma har ett stort behov avomvårdnad och att omgående få optimala medicinska åtgärder. Tranexamsyra ären antihemorragisk substans för behandling vid massiv blödning och är relativt nyinsatt i demedicinska behandlingsriktlinjerna för ambulanssjukvården i Sverige. Däremot finns detregionala skillnader i hur och när det ska ges. När riktlinjerna skiljer sig åt är det svårt att vetavad som är bästa för patienten och vad som gynnar patientens omvårdnad och hälsa.

    Syftet med studien var att belysa hur patientens hälsa påverkas genom att på skadeplatsadministrera tranexamsyra vid trauma.

    Som metod har litteraturöversikt genomförts med 15 studier publicerade mellan åren 2012–2020.

    I resultatet framkom fem kategorier: Tranexamsyras effekt på mortalitet, risken förbiverkningar för patienten vid administrering av tranexamsyra, påverkan på patientenskoagulation och behandling vid administrering av tranexamsyra, påverkan på patientenberoende på tid till behandling med tranexamsyra och administrering av tranexamsyra irelation till vårdtid och funktionalitet.

    Slutsats var att tranexamsyra kan minska mortaliteten hos patienter som drabbats avtrauma om det ges i tidigt skede. Minskad blödning och mortalitet sågs även för patienter medtraumatisk hjärnskada. Behandling med tranexamsyra vid trauma minskade behandling medblodprodukter och sågs minska blödning för patienter. Generellt visade flera studier attbiverkningarna var få för tranexamsyra och övergripande slutsats är att tranexamsyra gynnarpatientens hälsa och omvårdnad om det ges prehospitalt av ambulanssjuksköterskan. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1729.
    Karlsson, Marita
    Sophiahemmet University College.
    Miktionsproblem vid multipel skleros: sjuksköterskans undervisning och information till kvinnliga patienter2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1730.
    Karlsson, Moa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Pierre, Jessica
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans psykiska reaktioner och behov efter traumatiska händelser i arbete på akutmottagning: med inriktning på avlastande samtal, psykologisk debriefing och hinder för genomförande2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In the work at an emergency department, nurses are regularly exposed to traumatic events. This can adversely affect both mental and physical health and affect the quality of care. Psychosocial work environment loads occur to a large extent, and nurses in emergency health care are highly represented in the sick leave statistics in Sweden. Working close to severely ill patients who undergo severe psychological trauma can adversely affect the nurse and an acute secondary stress can occur. Secondary traumatic stress (STS) and post-traumatic stress disorder (PTSD) are two forms of anxiety disorder that can occur after individuals experience, participate or witness an emotional traumatic event. Research is shown on the presence of both STS and PTSD symptoms in nurses working at emergency clinics which could be related to the prevalence of traumatic events. Defusing and psychological debriefing are examples of two forms of structured conversation that’s been proved effective as support for traumatic events for nurses.

    The aim of the study was to investigate the emergency department nurses' psychological reactions and needs after a traumatic event. This with a focus on defusing and psychological debriefing and what barriers that may exist for implementation in the working environment.

    The method used was of qualitative design. The data was collected through physical, semi-structured interviews with nine nurses who were working at two emergency departments in central Sweden. The data was analyzed by latent content analysis.

    The result was presented in three themes with eight sub-themes. The emerged themes were: The Individual, Needs and Organization. The personal and professional experience felt to be of importance for how nurses react to and handle traumatic events. This affected the perceived need for support. Also, social support such as colleagues and friends were components that influenced the experienced need. Most of the nurses experienced a need for structured conversations such as defusing after a traumatic event, mainly focusing on facts and confirmation of the event. Organizational barriers obstructed the possibility of defusing and psychological debriefing.

    The conclusion was that the need for support such as defusing and psychological debriefing after traumatic event in work at emergency department was an individual experience impacted by numerous various factors. The nurse as individual has various needs of support conversations after a traumatic event based on earlier private and professional experiences. Facts and confirmations about the event appeared to be important in order to be able to handle and process traumatic events more easily. Most of the nurses experienced that the general need for conversations after a traumatic event was substantial. The structure of defusing was more appealing to the informants compared to the structure of psychological debriefing, as it was regarded as too complex. The study illustrates a need of the nurses that the organization fail to meet. Deficiencies in time, resources, leadership and routines emerge.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1731. Karlsson Rosenblad, Andreas
    et al.
    Westman, Bodil
    Sophiahemmet University.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet University.
    Segersvärd, Ralf
    Roos, Nathalie
    Bergenmar, Mia
    Sophiahemmet University.
    Sharp, Lena
    Differences in health-related quality of life between native and foreign-born gynaecological cancer patients in Sweden: A five-year cross-sectional study2023In: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To examine differences in health-related quality of life (HRQoL) between native and foreign-born gynaecological cancer patients in Sweden, taking into account clinical, demographic, and socioeconomic factors.

    METHODS: The 30-item European Organisation for Research and Treatment of Cancer quality of life questionnaire (QLQ-C30) and a study-specific questionnaire covering demographic and socioeconomic factors were answered by 684 women aged ≥ 18 years old, diagnosed in 2014, 2016, or 2018 with gynaecological cancer in the Stockholm-Gotland health care region, Sweden. Clinical data were obtained from the Swedish Cancer Register. Data were analysed using the Kruskal-Wallis test and linear regression.

    RESULTS: The women had a mean age of 65.4 years, with 555 (81.1%) born in Sweden, 54 (7.9%) in other Nordic countries (ONC), 43 (6.3%) in other European countries (OEC), and 32 (4.7%) in non-European countries (NEC). HRQoL differed significantly between the four groups for 14 of the 15 QLQ-C30 scales/items. On average, Swedish-born women scored 2.0, 15.2, and 16.7 points higher for QoL/functioning scales/items and 2.2, 14.1, and 18.7 points lower for symptom scales/items, compared with ONC-, OEC-, and NEC-born women, respectively. In adjusted analyses, none of the differences between Swedish-born and ONC-born women were significant, while for OEC- and NEC-born women the differences were significant for most QLQ-C30 scales/items.

    CONCLUSION: HRQoL differs between native and foreign-born gynaecological cancer patients in Sweden, with lower HRQoL the further from Sweden the women are born. A more individualised cancer care, with tailored support to optimize HRQoL is needed for this vulnerable group of patients.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1732.
    Karlsson, Sara
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lövholm, Ida
    Sophiahemmet University.
    Att vara ungdom och ha diabetes typ 1: en utmaning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1733.
    Karlsson, Sofi
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sandquist, Erica
    Sophiahemmet University.
    Patientens upplevelse av att använda telemonitorering som en del av egenvården vid hjärtsvikt: en litteraturöversikt2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Heart failure is a clinical syndrome that often has a major impact on daily life with reduced quality of life and frequent hospitalizations. The incidence of heart failure is increasing in the world and hospital care is expected to increase in the next few years. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. A well-informed and motivated patient contributes to optimal self-care. Telemonitoring is increasingly used to enable patients to monitor their symptoms and vital parameters at home.

    The aim was to investigate patient's experience of using telemonitoring as a part of self-carein heart failure.

    Method was a literature review with a systematic approach. Database searches were performed in PubMed and Cinahl where 16 articles were included. The articles were published between 2011–2021. The articles were quality reviewed with a modified assessment tool by Caldwell et al. (2011). The analysis was done with integrated analysis.

    The results showed that telemonitoring contributed to the patients experiencing increased security, accessibility and participation. The patients stated that their self-confidence increased when it came to taking care of their heart failure. Responsibility and motivation for self-care increased among the patients and they gained an increased insight into how self-care was linked to different symptoms. Through telemonitoring, patients gained a new routine in their self-care and the technology was a support for them in their self-care and health. Telemonitoring also contributed to some patients feeling that the responsibility for self-care was not theirs but that it was up to the care staff. Some patients experienced that the technology was complicated and difficult to manage, which created poorer compliance and increased anxiety in the patients.

    The conclusion is that telemonitoring was perceived as a self-care support in patients with heart failure. Through this support factors such as self-care maintenance, symptom perception and self-care management may be possible which are the basis of good self-care in heart failure. 

    Download full text (pdf)
    Sofi Karlsson o Erica Sandquist
  • 1734.
    Karlsson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av postoperativ smärta: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är ett subjektivt fenomen som påverkas av olika faktorer. Den postoperativa smärtan uppstår efter ett kirurgiskt ingrepp. Obehandlad smärta kan medföra både psykologiska och fysiologiska besvär för patienterna med ökat vårdlidande och förlängd vårdtid som resultat. Sjuksköterskan har en central roll i patientens bedömning och behandling av den postoperativa smärtan. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av den postoperativa smärtan hos vuxna över 18 år.

    Artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och Cinahl, där nitton artiklar sedan inkluderades i studien. Artiklarna granskades och analyserades utifrån litteraturöversiktens syfte, där sju kategorier framkom: information, kommunikation, hur sjuksköterskan eftersträvar en effektiv smärtbehandling, sjuksköterskans förförståelse och fördomar, erfarenhet/kompetens, utbildning, sjuksköterskans arbetsmiljö.

    Resultatet visade brister på adekvat smärtbehandling av postoperativ smärta, där riktlinjer och rutiner inte efterföljs samt där samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor utgör ett hinder för en effektivare smärtbehandling. Resultatet visade även att samarbetet mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor kan utgöra ett hinder. Ytterligare en svårighet för sjuksköterskan är att inte färgas av sin förförståelse. Oerfarna sjuksköterskor sam avsaknad av postoperativ smärta i sjuksköterskeutbildningen utgör ett hinder för effektiv smärtbehandling.

    Som slutsats har sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen en viktig funktion. För en så optimal och effektiv smärtbehandling som möjligt är det viktigt med en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Att lindra patienternas lidande kan vara en komplex uppgift för sjuksköterskorna, sjuksköterskorna upplever ofta bristande kunskap kring den postoperativa smärtan och det är önskvärt med regelbundna utbildningar. Vid personcentrerad vård främjas utvecklingen  från att vara sjukdomsorienterad till att istället vara individorienterad. Individens behov sätts i centrum och patientens egen syn på vad som är livskvalite och god hälsa ställs i fokus. Vidare forskning verkar vara nödvändig då resultatet visar att patienter lider i onödan, trots att det finns rutiner och riktlinjer

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1735.
    Karlsén, Emma
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dimic, Mladenka
    Sophiahemmet University.
    Effekten av tidig hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus: en litteraturöversikt2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Cardiac arrest usually occurs outside hospitals, far from advanced healthcare. For every minute that goes without treatment, the chance of survival decreases significantly. seven out of 10 people who suffer from cardiac arrest receive cardiopulmonary resuscitation before an ambulance is on site. Due to the fact that more interventions from bystanders take place before the ambulance is in place, the time from cardiac arrest to start of cardiopulmonary resuscitation has been reduced from 11 minutes to one minute.

    The aim of the study is to shed light on how different factors affect the survival of people with cardiac arrest in prehospital cardiopulmonary resuscitation.

    A literature review was chosen as the method. The searches were performed in the Cinahl and PubMed databases and resulted in 14 articles. Another four articles were included manually. The quality of the articles were reviewed and classified according to Sophiahemmet University's assessment for quality. The data analysis was performed with an integrated analysis.

    The results showed that survival after cardiac arrest is strongly dependent on time. The time from collapse to the beginning of cardiopulmonary resuscitation and the time from collapse to defibrillation are crucial for the chance of survival. The chain that saves lives (the survivalchain) represents different steps that must be followed in a cardiac arrest in order to maximizethe chance of optimal treatment strategy in the event of a cardiac arrest.

    The conclusion is that new treatment strategies are needed to reach out and treat people faster. AED enables laymen to deliver life-saving shocks within minutes. Furthermore, the development of mobile phone technology makes it possible to identify and recruit lay peopleto nearby cardiac arrests for life-saving measures.

    Download full text (pdf)
    EffektenavtidighjaCC88rt-lungraCC88ddningvidhjaCC88rtstopputanfoCC88rsjukhus-MladenkaDimicochEmmaKarlsC3A9n
  • 1736.
    Karngård, Daina
    Sophiahemmet University.
    Living with anxiety and uncertainty due to unpredictable tachyarrhythmias2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Approximately 1-2 percent of the world population lives with various heart rhythm disorders of supraventricular nature. These arrhythmias can alter the patient's lifestyle and negatively affect the balance between the demands of daily life and functional abilities. To diagnose paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT) can be difficult due to spontaneity of the episodes and the transience nature of the symptoms. Finding the right treatment can also pose a challenge because some of the medicines used are associated with increased toxic risks and requires close monitoring of the patient through regular blood tests. Some patients experience recurrence of symptoms despite optimal treatment measures and adherence to treatment and self-care recommendations. 

    Studies have shown that patients’ prior knowledge regarding these diagnoses is low. The nurse has a crucial role of informing and making sure that patients receive education in among other things self-care as well as information regarding disease and drugs related complications etc. There is a mutual interaction between daily life and functional health status where daily life makes demands on functional abilities at the same time as these affect how an individual lives their daily lives. In order to experience quality of life and health, the balance between these two must be maintained. The nurse has a pivot role in assisting the patient maintain the balance. 

    The study’s aim was to highlight the effects of living with supraventricular tachycardia (SVT) on the patient's daily life. The method chosen was literature review. Original articles were obtained from established databases such as PubMed and CINAHL, and the results from 17 articles were analyzed using content analysis. This means that the text was read several times in order to familiarize with the content. Different units were identified and the categories as well as sub-categories were coded. These formed the basis of the headings and subheading used to present the results. Four categories and ten sub-categories were identified from the studies. 

    Studies show that SVT has negative effects on the patients’ daily life. Symptoms cause anxieties and uncertainties that lead to mental and emotional stress. Some patients withdraw from participating in the social activities for fear of provoking the attacks whereas others are forced to give up participation due to among other things fatigue that results from symptoms attacks. Family life is sometimes disrupted since the symptoms can lead to fatigue that negatively affects family life in that patients do not have the energy to participate in activities in their home or to live up to other requirements of their daily lives. 

    The diagnosis can even affect economy since patients are forced to cut down on working hours or go into early retirement. Other patients lost their employment due to frequent hos-pital visits or inability to fulfill their duties. Physical activities as well as well-being are negatively affected too in that some patients show signs of impaired physical activities. Patients use different coping strategies such as planning their daily lives around the symp-tomatic periods. In conclusion it is suffice to state that SVT has negative effects on the patients’ daily life. The Patients would benefit from a well-structured and person centered patient education. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1737.
    Karpegård, Ellinor
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Svalstedt, Jennifer
    Sophiahemmet University.
    Registered nurses’ experiences of preventing pressure ulcers at a person receiving care at a hospital in Peru: a qualitative study2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer.

    Aim

    The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru.

    Method

    A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis.

    Findings

    The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care.

    Conclusion

    Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1738.
    Karth, Disa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Vallhov, Annika
    Sophiahemmet University College.
    Det dagliga livet med stomi: En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelse efter en stomioperation2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1739.
    Kask, Arwen
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lublin, Nike
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av beröring inom hälso- och sjukvården: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity.

    Aim

    The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch.

    Method

    A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis.

    Results

    The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how.

    Conclusions

    The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.

    Download full text (pdf)
    Slutlig C-uppsats Kask & Lublin.pdf
  • 1740.
    Kastrup, Lovisa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sulayman, Ronja
    Sophiahemmet University.
    Närståendes upplevelser av omvårdnad vid livets slutskede2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Palliativ vård, vård i livets slutskede, skiljer sig från annan vård då syftet med palliativ vård inte är att bota utan lindra lidande och främja välbefinnande den sista tiden i livet. För de närstående är detta en tung tid vilket gör att de är i stort behov av stöd. En av de fyra hörnstenarna inom den palliativa vården är stöd till närstående vilket är en viktig del av   sjuksköterskans arbete och innebär att inge känsla av tillit till den närstående så att en relation kan skapas för att ge det stöd som behövs. 

    Syfte

    Syftet var att belysa närståendes upplevelser av omvårdnad vid livets slutskede.

    Metod

    För att sammanfatta tidigare forskning i ämnesvalet har litteraturöversikt använts som metod. Sökning har skett i databaserna Pubmed och CINAHL vilket gav 15 vetenskapliga artiklar som besvarat syftet i arbetet. Integrerad analysmetod har använts som metod för att få en övergripande bild av resultatet. 

    Resultat

    Ur denna litteraturöversikt har fem kategorier framtagits som utgjort grunden till resultatet. Resultatet visade bland annat att närstående upplevde bristande information, att de önskade bättre symtomlindring för den sjuke så som bättre smärtlindring, lugnande och ångestdämpande behandling framför allt i det terminala skedet och att livsuppehållande behandlingar pågick för länge vilket gav patienten onödigt lidande. Som närstående att få en vårdarroll upplevdes det för många vara svårt och det fanns en oro att vårda sin kära med vetskapen om att bortgången inom snar framtid skulle inträffa. Närståendes behov av emotionellt stöd både under sjukdomsförloppet men också efter dödsfallet, visade sig vara stor då de ofta kände sig ensamma i sin sorg.

    Slutsats

    Närstående är en grupp som ofta står i skuggan av patienten i den palliativa vården. Det är inte ovanligt att närståendes behov bortprioriteras på grund av tidsbrist. Den palliativa vården är en vårdform många kommer att komma i kontakt med, vilket gör att detta arbete är av betydelse.

    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 1741.
    Kauppinen, Renate
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lundqvist, Louise
    Sophiahemmet University.
    Att leva med trycksår2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad som orsakas av tryck eller tryck i kombination av skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på dess omfattning. Trycksår klassificeras som en vårdskada vilken kan leda till ett lidande för personen med trycksår. Förebyggandet av en vårdskada ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syfte

    Syftet med studien är att beskriva personers upplevelser av att leva med trycksår.

    Metod

    Denna litteraturöversikt utgörs av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som använts är PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag.

    Resultat

    Upplevelserna av trycksårets existens kan variera och ha påverkan på personens liv. Fyra huvudkategorier framkom för att beskriva upplevelserna. Upplevelsen av smärta, upplevelsen av relationer och bemötande i vården, upplevelsen av vardagsliv, och upplevelsen psykisk påverkan.

    Slutsats

    Smärtan från trycksåret visade sig vara en dominant fysisk faktor som hade inverkan på personer med trycksårs levnadsvanor, och där personernas liv även påverkades för att främja trycksårets behandling. Denna påverkan resulterade i uppoffringar i vardagen, såsom sociala interaktioner och reducerad alldaglig livsföring. Trycksårets existens hade även negativ påverkan på personernas självbild, vilket visade sig genom psykosociala påföljder.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1742.
    Kavak, Berivan
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sjövik, Felicia
    Sophiahemmet University.
    HBTQI-patienters upplevelse av mötet med vården: en litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård.

    Syfte

    Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård.

    Metod

    Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat.

    Resulta

    tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes.

    Slutsats

    Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1743.
    Kavak, Perihan
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nyman, Jennie
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans erfarenheter av etiska dilemman vid palliativ omvårdnad: en intervjustudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Palliativ vård ges till patienter med obotlig sjukdom och utgår från fyra hörnstenar symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Syftet med denna vård är att främja livskvalitet och lindra lidande, vilket i dag är möjligt tack vare den medicinska kunskapsutvecklingen. Att vårda palliativa patienter är en utmaning sjuksköterskan kan ställas inför och innefattar etiska överväganden samt kunskap om etiska principer. Trots att sjuksköterskans handlingar styrs av lagar, förordningar, riktlinjer och etiska koder utmanas det ständigt av etiska dilemman som kräver etiskt beslutsfattande.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av etiska dilemman i mötet med patienter och närstående samt hur sjuksköterskan hanterar de etiska dilemman som uppkommer.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Åtta legitimerade sjuksköterskor från samma arbetsplats intervjuades. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades av författarna genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet visade att etiska dilemman är något sjuksköterskan utmanades av inom den palliativa vården. Det framkom att autonomi i omvårdnaden, patientens närstående, kommunikation och relationen kunde vara anledningar till att etiska dilemman uppkom. Resultatet visade också att sjuksköterskan hade stöd av teamet när ett etiskt dilemma uppstod och att det hanterades genom diskussion och reflektion.

    Slutsats

    Föreliggande studie belyste att etiska dilemman är återkommande inom den palliativa vården och att sjuksköterskan hamnar i situationer där de inte vet vad som är rätt beslut. De beskrev utifrån sin erfarenhet vilka etiska dilemman som uppkommer och hur de hanteras. Patientens autonomi är i centrum och skall respekteras vilket skapar etiska dilemman mellan sjuksköterskan och patient när sjuksköterskans behov att göra gott inte kan uppfyllas. Det är av stor vikt att skapa en god relation till patienten, det förebygger uppkomsten av etiska dilemman och främjar en god personcentrerad omvårdnad. I relationen finns kommunikation då sjuksköterskan är skyldig hålla patienten informerad, det etiska i detta är hur ärlig sjuksköterskan skall vara. Trots en etisk medvetenhet så finns det brister i kunskap om de etiska principerna, vilket är viktigt att lyfta fram. Etiska dilemman hanterades i teamet genom diskussion och reflektion och sjuksköterskan kände en trygghet i det stöd som fanns när ett etiskt dilemma uppstod.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1744.
    Kavyn, Lesya
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Berichvili, Inga
    Sophiahemmet University.
    Betydelsfulla faktorer vid bemötandet av patienter med långvarig smärta: litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Långvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta. Det förekommer ofta att personalen fokuserar på den fysiska komponenten av smärta och glömmer de emotionella, sociala och andliga faktorer som påverkar patientens smärtupplevelse. För att skapa den trygga relationen och hjälpa patienten i smärthanteringen samt öka förståelsen för dennes lidande är det viktigt för vårdgivaren att vidareutveckla sin kunskap och praxis.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som ur vårdgivar- eller patientperspektiv är betydelsefulla vid bemötandet av patienter med långvarig smärta.

    Metod

    En systematisk litteraturstudie var den metod som valdes för föreliggande studie. Insamling av data utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt under period 02.05 – 02.13 år 2011. Totalt bearbetades och analyserades 17 vetenskapliga originalartiklar. De klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris och inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att vårdgivarens upplevelser och erfarenheter vid möte med patienter med långvarig smärta handlade om kommunikation, tro och förståelse för patientens lidande, smärtanalys, patient – vårdgivarens relation, kunskap samt teamarbete runt patienten. Det fanns ett stort behov av en effektiv kommunikation mellan patienten och vårdgivaren. En vanligt förekommande reaktion på individens långvariga smärtbesvär var vårdgivarens misstro. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt av en rad faktorer vilket ledde till att vården av patienter med långvarigt smärttillstånd uppfattades som frustrerande. Sjuksköterskans rätt till förskrivning av smärtstillande medicin, väl genomtänkt planering och utförande av sociala samt fysiska aktiviteter var metoder som kunde reducera individens smärta. Vid bemötande av individen saknade ett välfungerande samspel mellan inblandade yrkeskategorier. Kunskap om långvarigt smärttillstånd, specialistutbildning i medicinsktekniska färdigheter för smärtlindring och utbildning i kommunikation ansågs vara en förutsättning för ett bra bemötande av individer med långvarig smärta.

    Slutsats

    Vårdpersonalens förmåga att lyssna, samtala och tro på patienten leder till en bättre bemötande och resulterar i ett effektivt val av smärtbehandlingen. Vidare forskning inom området behövs.

    Download full text (pdf)
    K35 Berichvili & Kavyn 2011-09-28.pdf
  • 1745.
    Kazemi, Kathy
    Sophiahemmet University College.
    Allmän rådgivning och systematisk uppföljning hos kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes: en forskningsöversikt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1746.
    Keder, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lingegård, Agnes
    Sophiahemmet University.
    Musik som symtomlindrande omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdomar är progressiva sjukdomar som inte går att bota. Det är vanligt förekommande att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsmål inom demensvården är att lindra symtom, öka välbefinnande och livskvalitet samt stärka hälsa utifrån ett holistiskt synsätt. Musiken har tidigare visat positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande inom hälso- och sjukvård. Vid demenssjukdom kan symtom av sjukdomen vara ett hinder för livskvalitet och välbefinnande.

    Download full text (pdf)
    Litteraturöverikt Agnes Lingegård och Marie Keder (1)
  • 1747.
    Keen, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Skantz, Minna
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av besök på akutmottagning: en litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    The primary designated responsibility for emergency departments (ED) is to receive and stabilize patients who are in need of immediate medical care. The expectation of the patient is a fast process with short throughput times and they place ever higher demands on healthcare and that it should be available when the need for care arises. The typical challenges that exist in ED, such as waiting times, lack of resources and continuity, often result in the expectation of the patient not being in line with the prevailing reality in an ED. In order for the care staff to be able to treat patients in the best possible way, it is therefore important to describe the factors that affect the experience of patient visits to the ED.

    Aim

    The purpose was to investigate the experience of patient visits to the emergency department.

    Method

    To answer the purpose, a non-systematic literature review based on 19 scientific articles published in 2012-2022 was used. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases, and manual searches were performed. The articles were quality reviewed and the content was analyzed and compiled into four main categories: experience of care needs, being a patient, meeting with care staff and experience of waiting and prioritization systems.

    Results

    Based on the main categories, sex subcategories were created, in which the patient experiences of visits to the emergency department are described. The patient's reason for seeking emergency care, the patient's experience of receiving attention and being respected, the patient's trust in the care staff, lack of communication and information, the patient's experience of participation, long waiting times and the feeling of being forgotten.

    Conclusions

    The results showed both positive and negative experiences, but the majority were negative. From a patient perspective, the results showed that communication and information are important parameters. By informing the patient during the triage and preparing for the waiting time, it contributes to the patient experience of the overall treatment and also contributes to increased satisfaction. The results also showed that the patient experience improved when the care staff listened actively, made the patient involved in the care and showed respect for patient integrity. The experience can thus be improved by the care staff using relatively simple measures to increase patient satisfaction with visits to the emergency department.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1748.
    Kelfve, Gabrielle
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans arbete för en god egenvård hos vuxna patienter med astma: en kvalitativ intervjuundersökning2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1749.
    Kelly, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Machmudova, Diana
    Sophiahemmet University.
    Mäns erfarenheter av depression och mötet med vården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Depression är ett folkhälsoproblem som ökar globalt och i Sverige. Sjukdomen uppfattas enligt genusmedicinska forskare som en kvinnlig sjukdom och diagnostiseras utifrån patientens känslomässiga symtom. Det har dock visat sig att symtomen för depression kan skilja sig åt mellan könen. Det innebär att depression hos män kan missas av patienten själv och av vårdpersonal samt leda till att män inte får rätt behandling.

    Syftet var att beskriva vilka faktorer män med depression upplever som betydelsefulla i samband med vårdmötet.

    Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra blandad kvalitativ och kvantitativ och en kvantitativ. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed.

    I resultatet identifierades ett antal huvudfynd. Män uttryckte behov av vårdpersonal för att förstå sin depression samt behov av en genuin relation i vårdmötet. De upplevde att de inte kände igen sig i diagnoskriterier för depression samt påverkade maskulina normer deras hjälpsökande. Männen uttryckte behov av delaktighet samt betydelsen av att få professionell hjälp i tid.

    Symtom på depression hos män kan förbises av vårdpersonal på grund av att mäns symtominte alltid passar in i vanliga diagnoskriterier. Män känner heller inte alltid igen sinasymtom på depression. Detta kan leda till att män sällan söker vård för depression, någotsom även visat sig har samband med maskulina normer. Av betydelse är att vårdpersonalhar kunskap om symtom för depression, att de förklarar sjukdomen depression för ökad förståelse och acceptans samt därigenom motverkar stigma.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 1750.
    Kelly-Pettersson, Paula
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sjöö, Helene
    Sophiahemmet University College.
    Delegering: en studie om sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter kring delegering av läkemedelshantering inom särskilt äldreboende i den kommunala omsorgen2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
32333435363738 1701 - 1750 of 3052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf