shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 2430
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson Rohlin, Mattias
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Dokumentation: en beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet av journalföring: en forskningsöversikt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Harrington, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans inställning till samt kunskap om olika instrument vid bedömning av cancerrelaterad smärta: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Andersson, Sarah
    Sophiahemmet Högskola.
    Riskfaktorer för trycksår vid planerade neurokirurgisk operation som varar längre än fyra timmar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 154.
    Andersson, Sonja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bäärnhielm, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Urologpatienters skattning av information och delaktighet: en enkätstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 155.
    Andersson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.

     

    Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor.

    Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO

     

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse.

    Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

  • 156.
    Andersson, Tina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundbladh, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av vad som är god omvårdnad av personer med demenssjukdom2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 157.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Arveskär, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kunskap om och inställning till sekundär alkoholprevention: en systematisk litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Andersén, Isabelle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tjärnström, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Medicinsk yoga vid stress och utmattningssyndrom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ska kunna tillfredsställa individens specifika omvårdnadsbehov och medicinsk yoga kan hjälpa sjuksköterskor med detta. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av medicinsk yoga som behandling för patienter som drabbats av stress och utmattningssyndrom. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Metoden ansågs lämplig då ämnet berörde olika aspekter av mänsklig erfarenhet. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var instruktörer/terapeuter i medicinsk yoga. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Medicinsk yoga gav patienterna bättre kroppskännedom och kroppsmedvetenhet. Den medförde även att stress lindrades. Dock kunde starka känslor uppträda under ett yogapass, till exempel sorg. Känslorna uppfattades som negativa för stunden, däremot var det positivt för framtiden eftersom en bearbetning skedde. Hur snabbt effekterna uppträdde var individuellt, men regelbundenhet av utövandet var att föredra. Dock måste evidensen öka ännu mer, detta för att medicinsk yoga ska bli mer accepterat inom hälso- och sjukvården. Medicinsk yoga gav patienterna främst positiva effekter men även en del negativa. För att bibehålla effekterna krävs regelbundenhet av utövandet. Den medicinska yogans effekter måste även uppmärksammas mer inom hälso- och sjukvården.

  • 159.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Life Situation, Information Needs, and Information Seeking in Patients with Oesophageal Cancer and their Family Members2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores the experiences of living with oesophageal cancer from the perspective of patients and family members. Also, their needs for information and how they seek information in relation to the illness were investigated. The thesis comprises one qualitative meta-analysis and three empirical studies including data from patients, family members, and health-care professionals.

     

    Paper I was a qualitative meta-analysis the aim of which was to extend knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer and clinically similar cancer forms, mainly head and neck cancer. As a result of the thematic analysis we have shown that both patients and family members 'run into an unpredictable enemy'. Patients had to 'endure a fading body' Running into an unpredictable enemy and enduring a fading body led to -entering social silence' for patients and family members.

    The aim of paper II was to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information in relation to the illness. Data was collected by qualitative interviews with thirteen patients and analysed by qualitative content analysis. The findings describe patients' experiences of receiving the diagnosis, their experiences of vague symptoms, and of existential concerns evoked by the illness. Undergoing investigations and treatment caused extreme tiredness. Patients experienced that the illness intruded upon their daily life. In order to manage the life-threatening illness- they sought information about the illness.

    The aim of paper III was to describe family members' experiences of living with a patient suffering from oesophageal cancer, their information needs and information seeking Data was collected by means of qualitative interviews with nine family members and analysed by qualitative content analysis. The findings describe that family members lacked awareness of the disease. When faced with the diagnosis, shock, stress, and disbelief were evoked . The cancer illness became intrusive into their everyday lives, routines, and life plans. Uncertainty about the course and prognosis of the disease was the main source of distress among them. In order to learn, obtain understanding for the illness, and manage this uncertainty, family members entrusted themselves to the experts and sought information from them.

    Paper IV was a pilot study the aim of which was to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer, their satisfaction with information obtained, and health-care professionals' perceptions concerning patients' and family members' information needs. Data was collected by means of a study-specific questionnaire and analysed with descriptive statistics. The results indicate that patients' and family members need for information following a diagnosis of oesophageal cancer was substantial and had not been adequately met by health-care professionals.

    In conclusion, the receipt of the diagnosis of oesophageal cancer was an abrupt change from feeling healthy with vague symptoms to having a life-threatening illness. The illness disrupts patients' and family members' social world and relationships, and the whole family is affected. For understanding and managing the illness, they sought information from health-care professionals, social networks, and various media

  • 160.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient with oesophageal cancer2005Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 14, nr 5, s. 426-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A qualitative study was conducted with the aim to describe family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient suffering from oesophageal cancer. Data were collected by means of semi-structured interviews with nine family members. A content analysis was used in order to organize data. It was found that family members were not aware of the severe diagnosis and the illness caused intrusions on the family. The time following diagnosis family members' information seeking was low. They used interpersonal as well as mass media sources to obtain knowledge about and handle the uncertainty related to the illness. Some family members did not actively seek information. In conclusion, healthcare professionals are expected to improve quality of cancer care. These improvements are unlikely to occur without an understanding of family members' needs. This study shows that the family members were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. They emphasized the importance of including the children in the care given. Moreover, the whole family was faced with uncertainty, which led to intrusion on everyday life. Therefore, family members used different strategies for managing the uncertainty, whereof one was searching for information. The primary source of information was the physician.

  • 161.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Information needs following a diagnosis of oesophageal cancer; self-perceived information needs of patients and family members compared with the perceptions of healthcare professionals: a pilot study2007Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 16, nr 3, s. 277-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This pilot study was undertaken to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer and healthcare professionals' (HCP) perceptions concerning patients' and family members' information needs. Another aim was to describe patients' and family members' satisfaction with information provided. Data were collected by means of a self-report questionnaire. A total of 15 patients, 16 family members and 34 HCP participated. Patients and family members consider most information to be important. The high rating for information about tests/treatment and self-care means that both patients and family members consider this to be the most important areas of information. Healthcare professionals tend to underestimate both patients' and family members' needs for information. Patients and family members were only partly satisfied with the information received, with patients in general more satisfied with information given compared with family members. Patients' and family members' needs for information following a diagnosis of oesophageal cancer are substantial and have not been adequately met by HCP. A qualitative study might be helpful to complete the description of patients' and family members' needs. If a questionnaire is employed, it ought to be less extensive.

  • 162.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Patients' experiences of living with oesophageal cancer2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 6, s. 685-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study is to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information. BACKGROUND: Oesophageal cancer is a devastating disease with poor prognosis. Nursing care for individuals with oesophageal cancer requires increased knowledge of how they experience illness and how it affects them. METHOD: Data were collected by semi-structured, qualitative interviews with 13 participants. Content analysis was used to analyse data. RESULTS: Four themes were identified: (i) Experiences of becoming a patient diagnosed with oesophageal cancer is distinguished by the participants' experiences of vague symptoms, of receiving the diagnosis and of existential concerns evoked by the illness. (ii) Experiences of undergoing investigations and treatment consist of the participants' experiences of extreme tiredness in relation to investigations and treatment. (iii) Experiences of intrusions in daily life is conceptualized by the participants' experiences of how the illness influenced their daily life. (iv) Managing a life-threatening illness consists of a variety of strategies, which the participants employed to manage their life-threatening illness. CONCLUSIONS: The participants were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. Dysphagia, fatigue and uncertainty influenced the participants' everyday life. To manage the illness one of their strategies was seeking for information. The physicians were considered the main source of information, but family as well as friends with medical knowledge were also acknowledged as valuable sources. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Understanding patients' experiences of living with oesophageal cancer is important to improve nursing care. When caring for these patients, focus ought to be on the whole family. In nursing care, it is important to be aware of the effects of dysphagia and fatigue. Health-care professionals ought to organize meetings with fellow patients and recommend literature and websites that provide patients with high quality information.

  • 163.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Ternulf Nyhlin, Kerstin
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    A meta-analysis of qualitative studies on living with oesophageal and clinically similar forms of cancer, seen from the perspective of patients and family members2007Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, Vol. 2, nr 2, s. 114-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is part of a research programme of which the aim is to generate knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer from their perspective. The aim of the present study was to extend this knowledge by adding other forms of cancer: other upper gastrointestinal cancer, and head and neck cancer. These cancer forms have clinical similarities with oesophageal cancer and the survival rates are similar. This study is a qualitative meta-analysis that examines the results reported in 13 qualitative original research reports, published in peer-reviewed nursing journals between April 1998 and June 2006. We used thematic analysis. Three themes were formulated: “running into an unpredictable enemy”, “enduring a fading body” and “entering social silence”. Patients and family members gave voice to a suffering that involved the whole person. Our findings show that the whole person must be given care, and this care must include the whole family

  • 164.
    Andreasson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sverkersson, Britt-Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Enkla interventioner mot alkoholproblem: en forskningsöversikt2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 165.
    Andréasson Edman, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 166.
    Andréll, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 167.
    Andrén, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Att föda ett dött barn: upplevelser att förmedla till andra2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28.

    Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar.

    Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

  • 168.
    Anehem, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buskas, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans information om självundersökning till bröstcancerpatienter2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 169.
    Anetoft, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Relationen mellan sjuksköterskan och patienten på en hemodialysmottagning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan.

    Resultat

    Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid.

    Slutsats

    På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

  • 170.
    Anjou, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Arvidsson, Emeli
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors perspektiv på att använda symtomskattningsinstrument vid allmän och specialiserad palliativ vård: en intervjustudie med fokusgrupper2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

  • 171.
    Ankar, Theresa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Törner, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Se mig, hör mig, hjälp mig!: patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.

    Syfte

    Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden.

    Slutsats

    Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

  • 172.
    Ankerhag, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rosengren, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av lekens betydelse i omvårdnaden av barn på sjukhus: en kvalitativ studie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Ansved, Julia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lingerhed, Maja
    Sophiahemmet Högskola.
    Ethiopian nurses' work with primary prevention: a minor field study in Addis Ababa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    One central task within nursing is health promotion, which can be done at different levels. Primary prevention aims to promote health and protect against illness by preventing problems before they occur. HIV is still a worldwide issue, yet Ethiopia is one country where efforts at preventing the spread of the virus have had positive results.

    Aim

    This study aimed to describe how nurses in Addis Ababa, Ethiopia, work with primary prevention to minimise the spread of HIV.

    Method

    The study was conducted as a qualitative field study at a hospital in Addis Ababa. Semi-structured interviews were held with seven nurses at four different units. Content analysis was used to analyse the data.

    Result

    The nurses mentioned various efforts of preventing HIV, where the main findings describe the different hands-on methods at their unit as well as the nurses’ frequent work with health education and information. An additional finding outlines the setting in which the nurses carry out their preventive work.

    Conclusion

    In conclusion, the nurses worked in a variety of ways to prevent the spread of the virus to themselves and to their patients. Screening was an important effort to minimise the exposure to other non-infected individuals. Health education and information were quoted by the majority of the nurses, but it was impacted by the awareness that the patients already exhibited. The findings show the multitude of efforts attempted at all units, which highlight the significant presence and value of health promotion within nursing.

  • 174.
    Ansén, Elisabeth
    Sophiahemmet Högskola.
    Predisponerande faktorer för utvecklande av posttraumatiskt stressyndrom efter akut koronart syndrom: litteraturöversikt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

    Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

    För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

    Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

    Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

  • 175.
    Anttila, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Henriksson, Martin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stickrädda: rapporterade upplevelser från hälso- och sjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades.

    Resultat

    Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse.

    Syfte

    Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

  • 176.
    Aravena Lizama, Danixa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av könsstympade kvinnor2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 177.
    Ardegård, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på två medicinska vårdavdelningar: en kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar.

    Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling.

    Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående.

  • 178.
    Ardstål, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ståhle Cyon, Nadja
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtskattning av dementa: metoder som sjuksköterskan kan använda för att upptäcka och analysera smärta hos demenssjuka med nedsatt kognitiv förmåga2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 179.
    Aref, Tatiana
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Warberg, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarenheter av att leva med diabetiska fotsår: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetiska fotsår är sår nedanför malleolen, som beror på störningar i den arteriella cirkulationen i benet eller perifer neuropati och/eller perifer cirkulationsstörning som komplikation vid diabetes mellitus. Mellan 12 och 25 procent av alla personer med diabetes får någon gång i livet diabetiska fotsår. De flesta av dessa sår finns på tårna och cirka hälften på fotsulan. Sjuksköterskans roll är att stötta, vårda, informera och utbilda patienter. Både lidande och sänkt livskvalitet påträffas hos personer med kroniska sjukdomar och svårläkta sår samt diabetiska fotsår.

    Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med diabetes erfar att leva med diabetiska fotsår.

    Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en bedömningsmall.

    Resultat Diabetiska fotsår påverkade livet för de drabbade ur många aspekter. Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var ”Erfarenheter av smärta”, ” Förändringar på livskvalitet och dagligt liv” samt ”Konsekvenser för psykisk hälsa”.

    Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever bland annat smärta, ångest, depression och begränsningar i vardagslivet på grund av fotsåren, vilket leder till försämrad livskvalitet. Genom att sjuksköterskan är medveten om detta kan vårdupplevelsen för personerna med diabetiska fotsår förbättras.

  • 180.
    Arefaine, Sellam
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Backholm, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Tillit i omvårdnadsrelationer: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 181.
    Aregger, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder av patienter med postoperativ smärta: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 182.
    Aregger, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Beröring: dess betydelse och effekter i vården av cancersjuka patienter inom den palliativa vården2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Arell, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Obeid, Marwa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede: en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede.

    Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg.

    Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede

  • 184.
    Arenhammar, Sabina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pauna, Cassandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Livssituationen hos personer med bipolär sjukdom: en litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Arevström, Sergio
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olin, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättpsykiatrisk vård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.

    Metod

    Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.

    Resultat

    Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.

    Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.

    Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård.

    Slutsats

    Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

  • 186.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Melander, Hilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling.

    Syfte

    Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten. 

  • 187.
    Armelin, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Case management för akutmottagningens mångbesökare: att främja deras hälsa genom vårdkoordinering2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 188.
    Arndtzén, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Juneskans, Kevin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patient med stroke på medicinsk vårdavdelning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare. Särskilt uttalad var bristen på logoped, vilket orsakade försenade logopedbedömningar och rädsla för att orsaka aspirationspneumoni. Sjuksköterskorna beskrev att patienter med allvarliga strokesymtom i större utsträckning fick plats på strokeenheten och de med lindriga strokesymtom kunde placeras på annan medicinsk vårdavdelning. I de flesta situationer var sjuksköterskornas kompetens därmed tillräcklig.

    Slutsats: Sjuksköterskorna på de medicinska vårdavdelningarna efterlyser ytterligare kunskap om stroke och ett mer organiserat multidisciplinärt team. Hos patienter med lindriga strokesymtom räcker kunskapen hos en allmänsjuksköterska till, men bristerna blir påtagliga när patienterna har svårare strokesymtom. De medicinska vårdavdelningarna bör därför begränsas till vilken nivå av strokevård de erbjuder.

  • 189.
    Arnekvist, Isac
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Flemming, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsoarbetares prevention av HIV i Gambia2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 190.
    Arnerup, Catrine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens könstillhörighet påverkar valet av vårdform vid ett akut insjuknande2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Arnesen, Rebecca
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma: en intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Omhändertagande av trauma- ett och trauma- två sker där. Resterande sjukhus i länet tar hand om och vårdar trauma- tre patienter. Då patienter vårdas i samband med trauma sker omhändertagandet strukturerat oftast utefter ABCDE konceptet. ABCDE är en del av ATLS som används för att snabbt kunna göra en bedömning och hantering av eventuella skador, ett välstrukturerat arbetssätt som ger snabba och effektiva åtgärder och insatser. Teamet inne på akutrummet vet vilka roller och uppgifter alla har vilket medför en säkerhet i teamarbetet. Sammansättningen av teamet skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Kommunikationen såväl inom teamet som gentemot patienten är viktig. Detta belyses dels av sjuksköterskans kärnkompetenser som består bland annat av personcentrerad omvårdnad och säker vård. Då patienten sätts i centrum i omhändertagandet och att personalen drar nytta av dess kunskap bidrar till säker vård både för patienten och personalen.

    Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma.

    Det är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där semistrukturerade intervjuer utfördes. Totalt utfördes sex intervjuer. Intervjuerna ljudupptogs och transkriberades innan analysen genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Meningsenheter kondenserades, kodades och delades in i subtema, tema och övergripande tema.

    I resultatet framkom ett övergripande tema, två teman med fem subteman. Övergripande tema blev Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Teman var Att vara patient på akutrum och Att vara delaktig och upplevelser av bemötande. Det framkom blandade upplevelser kring kommunikationen och hur information gavs. Som patient uppleva att vara i centrum av omhändertagandet men utan att få ögonkontakt med personalen. Känslor såsom trygghet och oro tillsammans med lugn uppstod. Allvaret i situationen förstärks av att det var ett stort antal personal som var inblandad i omhändertagandet. Olika utrustningar och undersökningar utmärker sig mer än andra, dessa var nackkragen och stockvändning. Patienter upplevde att nackkragen kunde orsakade obehag samt att stockvändningen utfördes på ett rutinmässigt, inövat och säkert sätt.

    Studiens resultat tyder på att bemötande, kommunikation och grad av delaktighet är tre viktiga aspekter gällande patienters upplevelser vid omhändertagande på akutrum i samband med trauma. Dessa tre aspekter formuleras som att patienten upplever sig vara i centrum, får information kring vad som sker och vad som planeras samt att beredas möjlighet att vara delaktig i situationen.

  • 192.
    Aronsdottir, Kolbrun
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björklöf, Ulla
    Sophiahemmet Högskola.
    Förebyggande och lindring av cytostatikainducerat illamående och kräkningar hos patienter med cancer: en forskningsöversikt2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 193.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Meredith, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars behov i samband med omvårdnad av det för tidigt födda barnet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 194.
    Aronsson, Evelina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Den bröstcancerrelaterade mastektomins inverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts.

    Resultat

    En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv.

    Slutsats

    Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.

  • 195.
    Aronsson, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunskap som sjuksköterskan behöver i mötet med barn i samband med en förälders svåra sjukdom och död2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 196.
    Aronsson, Suzy
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gamrell, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvårdens betydels för upplevelse av välbefinnande hos patienter med hemodialys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 197.
    Arrue, Michelle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    God handhygien, en varierande omvårdnadshandling: en litteraturöversikt om hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom slutenvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten.

    SYFTE

    Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård.

    METOD

    En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet.

    RESULTAT

    Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier.

    SLUTSATS

    Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska.

    Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner. 

  • 198.
    Arvidsson, Filippa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordahl, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med den alkoholberoende patienten: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende.

    Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete.

    Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring.

    Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

  • 199.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Östensson, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters uppfattning om sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning: en enkätstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning.

    Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård.

    Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval.

    Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård.

    Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

  • 200.
    Arvidsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans dokumentation av postoperativ smärta: en journalgranskningsstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 151 - 200 av 2430
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf