shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2428
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Anderbro, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Behavior change intervention and fear of hypoglycemia in type 1 diabetes2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Individuals with type 1 diabetes require lifelong insulin supply as well as behavioral adjustments for good treatment result. Only a minority reach the goal for glycemic control set in order to reduce the risk of severe long-term complications. Interventions based on cognitive behavior therapy (CBT) have been proposed to improve diabetes-management, but evidence for its efficacy in adults with poorly controlled type 1 diabetes is sparse. One common barrier to optimal diabetes-management is fear of hypoglycemia (FOH), especially in those who have experienced severe hypoglycemic episodes. Thus there is a need for a valid and reliable instrument to assess individuals who are affected by FOH. It is also vital to identify factors associated with FOH in order to find targets for interventions to reduce fear.Aim: The overall aims of this thesis were to evaluate a CBT intervention for poorly controlled individuals with type 1 diabetes and to explore fear of hypoglycemia in an effort to gain deeper knowledge of possible targets for interventions to reduce FOH.Methods: All four studies applied quantitative designs. Study I was a randomized controlled trial in which a cognitive behavioral intervention was evaluated on poorly controlled adult persons with type 1 diabetes. Study II was a psychometric evaluation of a Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) in a survey study in adult persons with type 1 diabetes. Studies III and IV were cross-sectional survey studies employed on adults with type 1 diabetes exploring disease-specific, demographic, (studies III and IV) emotional and psychosocial factors (study IV) related to FOH.Results and conclusions: Study I: The intervention group receiving CBT showed significant improvements in HbA1c, diabetes related distress, well-being, FOH, perceived stress, anxiety and depression as well as frequency in self monitoring of blood glucose. Study II: A three- factor solution was found for the Swedish version of the HFS with the dimensions Worry, Behavior and Aloneness. Cronbach’s alpha for the total scale was 0.85 and varied between 0.63 – 0.89 in the subscales. Convergent validity was also supported with moderate correlation between Swe-HFS and Swe-PAID-20. The Swe-HFS seems to be a reliable and valid instrument to measure FOH in adults with type 1 diabetes. Study III: Seven hundred and sixty- four persons (55%) responded to the questionnaire. The HFS-Worry subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycemia, number of symptoms during mild hypoglycemia, gender, hypoglycemic symptoms during hyperglycemia and hypoglycemic unawareness. The HFS-Aloneness subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycemia, number of symptoms during mild hypoglycemia, gender, frequency of mild hypoglycemia, HbA1c, hypoglycaemic unawareness and visits to the emergency room because of severe hypoglycemia. FOH proved to be more prevalent in females. Frequency of severe hypoglycemia was identified as the most important factor associated with FOH. Study IV: A total of 469 (61%) persons responded to the questionnaire. The HFS was significantly associated with The Anxiety Sensitivity Index, the Anxiety subscale of Hospital Anxiety and Depression Scale and Social Phobia Scale. Together with the disease-specific factors the regression model explained 39% of the variance. Support for a positive association between FOH and anxiety was present and previously identified gender differences were confirmed. Differences between the subgroups on factors associated with FOH were found that may have implications in developing interventions

  • 102.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Adamson, U
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2010Ingår i: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 27, nr 10, s. 1151-8Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims  The aim of this study was to examine the fear of hypoglycaemia and its association with demographic and disease-specific variables in a large and unselective population of adult patients with Type 1 diabetes. Methods  Questionnaires were sent by post to all patients with Type 1 diabetes who were identified in the local diabetes registries of two hospitals in Stockholm, Sweden (n = 1387). Fear of hypoglycaemia was measured using the Swedish Hypoglycaemia Fear Survey, the Worry subscale and the Aloneness subscale. Demographic variables and disease-specific factors were collected from patients' self reports and medical records. Univariate analysis and multiple stepwise linear regression analysis were used in the statistical analyses of the data. Results  Seven hundred and sixty-four (55%) patients participated in the study (mean age 43.3 years and mean HbA(1c) 7.0%, normal < 5.0%). The Hypoglycaemia Fear Survey - Worry subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, hypoglycaemic symptoms during hyperglycaemia and hypoglycaemic unawareness. The Hypoglycaemia Fear Survey - Aloneness subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, frequency of mild hypoglycaemia, HbA(1c) , hypoglycaemic unawareness and visits to the emergency room because of severe hypoglycaemia. Fear of hypoglycaemia proved to be more prevalent in females and indicated a different pattern between genders in relation to factors associated with fear of hypoglycaemia. Conclusions  This study identifies the frequency of severe hypoglycaemia as the most important factor associated with fear of hypoglycaemia. Moreover, for the first time, we document gender differences in fear of hypoglycaemia, suggesting that females are more affected by fear of hypoglycaemia than men.

  • 103. Anderbro, Therese
    et al.
    Amsberg, Susanne
    Moberg, Erik
    Gonder-Frederick, Linda
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    A longitudinal study of fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2018Ingår i: Endocrinology, Diabetes & Metabolism, ISSN 2057-3316, Vol. 1, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To  investigate  fear  of  hypoglycaemia  (FoH)  longitudinally  in  a  cross-  sectional  study  of  adult  patients  with  type  1  diabetes.  Specifically,  we  investigated  two  sub-groups of patients who over 4 years either showed a substantial increase or decrease in level of FoH to identify factors associated with changes in FoH.

    Methods: The Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (HFS) along with a questionnaire  to  assess  hypoglycaemia  history  was  sent  by  mail  to  764  patients  in  2010. The responders in 2010 (n =   469) received another set of the same two ques-tionnaires in 2014. HbA1c, insulin regimen, weight and creatinine from 2010 and 2014 were obtained from medical records. Those with an absolute difference in HFS scores ≥  75th percentile were included in   the    subgroup analyses. Statistical analyses included one- sample t tests, chi- square and McNemar’s test.

    Results: The absolute difference in the HFS total score (n =   347) between 2010 and 2014 was m =   ±7.6, SD ±   6. In the increased FoH group, more patients reported a high level of moderate hypoglycaemic episodes as well as impaired awareness of hypogly-caemia in 2014 compared with the decreased FoH group. There were more subjects in the  increased  FoH  group  with  insulin  pumps  in  2014  and  in  2010.  In  the  decreased  FoH group, more patients had a high frequency of daily self- monitoring of blood glu-cose (SMBG) in 2010 and in 2014.

    Conclusions: Fear of hypoglycaemia is stable across time for most patients. Changes in fear level are associated with changes in hypoglycaemia frequency. Thus, asking pa-tients about changes in hypoglycaemia experiences is of great importance.

  • 104.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet Högskola.
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey2008Ingår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 73, nr 1, s. 127-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective of this study was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (Swe-HFS) for use among Swedish-speaking patients with type 1 diabetes. METHODS: The HFS was translated using the forward-backward translation method and was thereafter answered by 325 type 1 patients. The psychometric properties were investigated using exploratory factor analysis, Cronbach's alpha, content and convergent validity. RESULTS: The factor analysis showed that a three-factor solution was reasonable with the subscales Behaviour/Avoidance (10 items), Worry (6 items) and Aloneness (4 items). Cronbach's alpha coefficient for the total score was 0.85. The result also supports the instrument's content validity and convergent validity. CONCLUSION: The Swedish version of the HFS appears to be a reliable and valid instrument for measuring fear of hypoglycaemia (FoH) in type 1 patients. PRACTICE IMPLICATIONS: The results from this study suggest that the Swe-HFS, an instrument that is brief and easy to administer, may be valuable in clinically assessing FoH among patients with type 1 diabetes.

  • 105.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    The role of emotional and psychosocial factors in relation to fear of hypoglycemia in adults with type 1 diabetesArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 106.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bolinder, J.
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, E.
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Pscyhosocial aspects of fear of hypoglycemia2012Ingår i: FEND 17th Annual Conference, 2012, s. 18-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 107. Anderbro, Therese
    et al.
    Gonder-Frederick, Linda
    Bolinder, Jan
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, Erik
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Fear of hypoglycemia: relationship to hypoglycemic risk and psychological factors2014Ingår i: Acta Diabetologica, ISSN 0940-5429, E-ISSN 1432-5233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The major aims of this study were to examine (1) the association between fear of hypoglycemia (FOH) in adults with type 1 diabetes with demographic, psychological (anxiety and depression), and disease-specific clinical factors (hypoglycemia history and unawareness, A1c), including severe hypoglycemia (SH), and (2) differences in patient subgroups categorized by level of FOH and risk of SH.

    RESEARCH DESIGN AND METHODS: Questionnaires were mailed to 764 patients with type 1 diabetes including the Swedish translation of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) and other psychological measures including the Perceived Stress Scale, Hospital Anxiety and Depression Scale, Anxiety Sensitivity Index, Social Phobia Scale, and Fear of Complications Scale. A questionnaire to assess hypoglycemia history was also included and A1c measures were obtained from medical records. Statistical analyses included univariate approaches, multiple stepwise linear regressions, Chi-square t tests, and ANOVAs.

    RESULTS: Regressions showed that several clinical factors (SH history, frequency of nocturnal hypoglycemia, self-monitoring) were significantly associated with FOH but R (2) increased from 16.25 to 39.2 % when anxiety measures were added to the model. When patients were categorized by level of FOH (low, high) and SH risk (low, high), subgroups showed significant differences in non-diabetes-related anxiety, hypoglycemia history, self-monitoring, and glycemic control.

    CONCLUSION: There is a strong link between FOH and non-diabetes-related anxiety, as well as hypoglycemia history. Comparison of patient subgroups categorized according to level of FOH and SH risk demonstrated the complexity of FOH and identified important differences in psychological and clinical variables, which have implications for clinical interventions.

  • 108. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, E
    Gonder-Frederick, L
    Lins, P E
    Adamson, U
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    A longitudinal study of fear of hypoglycemia in type 1 diabetes2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 109. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, Erik
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Beliefs and experiences of fear of hypoglycemiaand use of uncooked cornstarch before bedtime in persons with type 1-diabetes2018Ingår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 8, s. 795-810Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Among persons living with type 1-diabetes hypoglycemia and fear of hypoglycemia remain limiting barriers for achieving optimal glucose control and a good quality of life. Fear of hypoglycemia has been found stable over time if not treated. Uncooked cornstarch has been found to reduce the risk of hypoglycemia but has not been studied in relation to fear of hypogly-cemia. The aims of this study were to through clinical data, self-reported measures and clinical interviews explore subjects’ experience of using un-cooked cornstarch before bedtime and their beliefs and experiences of fear of hypoglycemia.

    Methods: Mixed methods with both quantitative and qualita-tive data were used. Self-reported measures of hypoglycemia and fear of hy-poglycemia were compared to subjects’ responses during a clinical interview. The interviews were analyzed with a functional behavior analytical approach.

    Results: A total of five subjects took part in the study. One subject perceived the uncooked cornstarch helpful in reducing hypoglycemia. Several subjects could recall frightening hypoglycemic episodes triggering their fear. Three out of the five subjects reported avoidance behaviors such as excessive self-monitoring of blood glucose or overeating related to fear of hypoglyce-mia. Conclusions: The uncooked cornstarch was found appetizing but was not perceived as having an effect on BG or hypoglycemia frequency. The clinical interviews confirmed previous research regarding experience of hy-poglycemia and fear of hypoglycemia.

  • 110.
    Anderfjärd, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grimelius, Rebecka
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalité hos personer med claudicatio intermittens: en litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk.

    Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt.

    Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens.

    Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

  • 111.
    Anderholm Latvala, Frida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nikitina, Elena
    Sophiahemmet Högskola.
    Demenssjukdom och smärta, ett dubbelt lidande: en litteraturstudie om identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Populationen blir allt äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom. Risken att drabbas av olika smärttillstånd ökar också med stigande ålder. Den kognitiva nedsättning som efterföljer demenssjukdom leder till kommunikationshinder mellan de som drabbas av sjukdomen och deras omgivning. Detta leder till att smärta kan missbedöms och därmed felbehandlas hos personer med demenssjukdom vilket kan bidra till ett ökat lidande

    Syfte

    Syftet var att belysa hur smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt med sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Specifika sökord genererade i 17 vetenskapliga artiklar från flertalet olika länder vilka klassificerades enligt Sophiahemmets matris, granskades för kvalitet samt avslutningsvis analyserades i en integrerad analys

    Resultat

    Resultatet visade att smärta hos personer med demenssjukdom kan identifieras med hjälp av flera icke verbala tecken. Beteendeförändringar, icke verbala ljud, samt förändringar i kroppsspråk och ansiktsuttryck ansågs att vara mest förekommande tecken på smärta hos denna patientgrupp. Det finns även flera smärtskattningsverktyg, special utvecklat för personer med demenssjukdom, som ger möjlighet att tillämpa ett komplex tillvägagångssätt vid smärtidentifiering.

    Slutsats

    De metoder som används för identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom kan inte ge ett hundraprocentigt tillförlitligt resultat eftersom tecken på smärta kan lätt förväxlas med uttryck av själva demenssjukdomen. Dessa tecken kan vara även delar av patientens vanliga beteende och det krävs ofta en väletablerad relation mellan patient och vårdpersonal för att kunna tolka dessa tecken korrekt. Således bör mångfacetterad kunskap om individen, demenssjukdomen och smärtan eftersträvas för att kunna identifiera smärta.

  • 112.
    Andersson, Alexander
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ceder, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 22013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna. Grunden i behandlingen av typ 2-diabetes utgörs av egenvård samt livsstilsförändringar i form av kostanpassning, ökad fysisk aktivitet, viktreduktion och rökstopp. Farmakologisk behandling inleds då livsstilsförändringar inte är genomförbara eller ger en önskad effekt. Patientutbildning i syfte att stärka individens egenvårdsförmåga utgör en grundsten inom diabetesvården. Då sjukdomen kan inverka på välbefinnandet är målet med egenvård att upprätthålla eller förbättra individens livskvalitet.

     

    Syfte

    Att belysa och beskriva hur patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet påverkar HbA1c-värde samt livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2.

     

    Metod

    För att skapa en översikt och beskriva det aktuella kunskapsläget utifrån syfte och frågeställningar valdes en litteraturstudie som metod. Artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, utifrån valda ämnesord och urvalskriterier. Utvalda artiklar granskades enskilt av författarna för sedan diskutera och sammanställa dess innehåll. Samtliga 16 inkluderade originalartiklar var peer reviewed samt kvalitetsbedömdes enligt ett modifierat bedömningsunderlag.

     

    Resultat

    Två huvudkategorier av utbildningsformer; individuell och gruppbaserad patientutbildning identifierades. I en majoritet av utbildningarna ingick råd och information om kost, fysisk aktivitet, blodglukosmätning och sjukdomskunskap. Något specifikt samband mellan utbildningsform och livskvalitet påvisades inte. Dock hade de patientutbildningar som kombinerade rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet en gynnsam effekt för individens livskvalitet. Stegräknare och kostregistrering beskrevs vara två hjälpmedel som förbättrade HbA1c-värdet genom främjad fysisk aktivitet och ökad medvetenhet om kostintag. De individuella utbildningarna visade i större utsträckning en förbättrad effekt på HbA1c-värdet, jämfört med de gruppbaserade utbildningarna.

     

    Slutsats

    Patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet är central för att stärka egenvårdsförmågan samt förbättra den metabola kontrollen hos individer med typ 2-diabetes. I föreliggande studie har ett samband mellan sänkt HbA1c-värde och förbättrad livskvalitet, till följd av ökad kunskap inom kost och fysisk aktivitet konstaterats.

  • 113.
    Andersson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom – förutsättningar och kunskapsbehov: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige insjuknar det uppemot 25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdom är en av vår tids snabbast växande folksjukdomar relaterat till att befolkningen blir allt äldre. Demenssjukdom är en komplex sjukdom med såväl fysiska som psykiska symtom och det kräver att sjuksköterskor har kunskap inom flertalet olika områden för att kunna ge god omvårdnad. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av förutsättningar och kunskapsbehov vid omvårdnad av personer med demenssjukdom. Hur är sjuksköterskor inom demensvård rustade för att möta detta växande omvårdnadsbehov för personer med demenssjukdom?

    Metodvalet var litteraturöversikt. Med mål att skapa en översikt gällande aktuell forskning inom det valda ämnesområdet. Vid bearbetning av materialet valdes en integrerad analys, för att skapa en ny helhet av de inkluderade artiklarna. Artiklarna till litteraturöversiktens resultat söktes via databaser. Resultatet påvisar att det finns ett behov av ökade kunskaper hos sjuksköterskor oavsett verksamhet som möter personer med demenssjukdom men även behov av organisatorisk utveckling. Under arbetets gång utkristalliserades fokusområden där mer kunskaper krävs. Områdena var brist på organisatoriskt stöd, bristande kunskap - om demenssjukdom samt att omvårdnaden ska vara och bygga på evidens, tydliga riktlinjer, multiprofessionella team och tidsbrist. Slutsats är att den personcentrerade vården bör stå i centrum vid vård av personer med demenssjukdom. För att kunna tillgodose detta behövs fördjupade kunskaper inom demensvård. Det framkom att det finns ett kunskapsbehov i den kliniska verksamheten där sjuksköterskor möter personer med demenssjukdom.

  • 114.
    Andersson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Brandrup-Wognsen, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors behov av psykosocialt stöd efter bröstcancerkirurgi2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 115.
    Andersson, Annika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Strömberg, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvård: sjuksköterskans ansvarsområde2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 116.
    Andersson, Birgitta
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes erfarenheter och åsikter av bemötande på en intensivvårdsavdelning: en intervjustudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 117.
    Andersson, Camilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala kring existentiella frågor med patienter med svår hjärtsvikt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Andersson, Cornelia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liberg, Stephanie
    Sophiahemmet Högskola.
    Vad påverkar kvinnlig könsstympning?: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet.

    Syfte

    Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning.

    Metod

    Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning.

    Resultat

    Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja.

    Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.

  • 119.
    Andersson, Denise
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ljungros, My
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård: en intervjustudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär vård av en patient som förväntas dö till följd av sin sjukdom, det vill säga en döende patient. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienterna vid livshotande sjukdom genom att lindra symtom. Specialiserad palliativ vård utförs på särskilda verksamheter med kunskap och kompetens inom området. Att som sjuksköterska arbeta inom palliativ vård kan innebära psykisk belastning men samtidigt ses sjuksköterskor som arbetar med döende patienter ha ett mera avslappnat förhållningssätt till döden och döendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod Metoden har en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes via fysiska, enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetade inom specialiserad palliativ vård. Den insamlade data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder i mötet med döende patienter, där ibland kommunikationsutmaningar och psykisk påfrestning. Mötet med döende patienter i arbetet har även till viss del påverkat sjuksköterskornas förhållningssätt till döden. I resultatet framkom det också att mötet med döende patienter i arbetet har givit en inverkan i samtliga av sjuksköterskornas liv inom olika områden. Slutsats: Slutsatsen är att hinder fanns i mötet med döende patienter, sjuksköterskornas förhållningssätt till döden har påverkats av mötet och mötet har givit en inverkan i sjuksköterskornas liv.

  • 120.
    Andersson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjögren, Katarina
    Sophiahemmet Högskola.
    Vad är svårt att tala om?: sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Andersson, Helene
    Sophiahemmet Högskola.
    MRSA and other resistant bacteria: prevalence, patient and staff experiences, wounds and infection control2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Antibiotic resistance has become a major and serious global problem in healthcare. Limited treatment options for infections caused by these organisms can lead to increased morbidity and mortality. Sweden has a low prevalence of antibiotic resistance compared to most other countries but this presents an increasing problem for society and healthcare even in Sweden. The overall aim of this thesis was to illuminate potential problems related to antibiotic resistance from different perspectives: assessing the prevalence of resistant bacteria methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and vancomycin-resistant enterococci (VRE) or other resistant bacteria, and associated wound types, patient and health staff experiences when confronted with resistant bacteria infection, and the occurrence of such infections in the nursing home environment. In the first study a total of 2172 patients admitted to hospital or as out-patient visit at a University hospital during one day were examined with the purpose to identify all wounds, wound types and wound characteristics, and to identify bacteria in all wounds, particularly MRSA, VRE and multi-resistant Gramnegative rods. Four hundred and eight (19%) patients had a total of 668 wounds. Of these, 248 wounds, from 216 patients were cultured. Two unknown MRSA-patients were identified. No patient with VRE was found and there was a low prevalence of other multi-resistant bacteria. In the second study fifteen patients with MRSA infected wounds were interviewed. The aim was to ascertain and describe patients’ knowledge, perceptions and experiences of being MRSA-positive. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. From the analysis three categories and one overall theme were identified. Results showed that information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. The patients’ perception of being MRSA-positive was that it was stigmatizing like the plague or leprosy; they felt dirty and a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. Knowledge and empathy from staff involved in their care was crucial to optimise patients’ experiences. Staff’s needs of education to meet patients’ demands for information, and to prevent spread of antibiotic contamination was essential. In the third study eight nurses and seven assistant nurses from different hospital wards and nursing homes were interviewed regarding their experiences of caring for MRSA-positive patients. Qualitative content analysis was carried out when analysing the data and three themes were identified during the process. Stress and too high workload were factors which were described to cause concerns in the caring situation. A major concern was that nurses felt at risk of becoming infected themselves and then transmitting the infection to other patients and to family members. Knowledge and ignorance about MRSA affected the nurses’ caring; ignorance made them afraid and insecure while knowledge and understanding shaped confidence in their role as caregivers. In the fourth study 560 residents in a total of 67 wards, in nine nursing homes were investigated for prevalence of MRSA, VRE and extended-spectrum β-lactamase (ESBL) - producing Enterobacteriaceae and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors and/or staff´s adherence to guidelines for infection control. In all 296 staff members were interviewed and observed. No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen residents were found to be ESBL-positive. Usage of antibiotics was higher in wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication that there was transmission of ESBL between residents. Staff´s adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings but no significant difference regarding adherence to the guidelines could be found. In conclusion: Prevalence of MRSA appears low in both hospitalized patients, out-patients and nursing home residents. Adherence to infection control guidelines among healthcare staff, however, needs further improvement. MRSA colonized patients experienced psychological pressure and stigmatization. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimise patients’ experiences. Staff education to meet patients' demands for information and the prevention of contamination is essential

  • 122.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.2016Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 63, nr 2, s. 233-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus is a resistant variant of S. aureus and can cause pneumonia, septicaemia and, in some cases, death. Caring for patients with antibiotic resistant bacteria is a challenge for healthcare personnel. There is a risk of spreading the bacteria among patients and of healthcare personnel being infected themselves.

    AIM: To describe nursing staffs' experiences of caring for patients with methicillin-resistant S. aureus in Sweden.

    METHOD: A descriptive qualitative approach was used and 15 nurses from different hospitals and care units, including emergency and geriatric wards and nursing homes in Stockholm, were interviewed. All nurses had been involved in the care of patients with methicillin-resistant S. aureus, but not on a regular basis. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Three themes emerged from the data: feeling ignorant, afraid and insecure, feeling competent and secure and feeling stressed and overworked. The more knowledge the nurses acquired about methicillin-resistant S. aureus, the more positive was their attitude to caring for these patients.

    DISCUSSION AND CONCLUSION: Caring for patients with methicillin-resistant S. aureus without adequate knowledge of how to protect oneself and other patients against transmission may provoke anxiety among personnel. Guidelines, memos and adequate information at the right time are of central importance. Healthcare personnel must feel safe in their role as caregivers. All patients have the right to have the same quality of care regardless of the diagnosis and a lack of knowledge influences the level of care given.

    IMPLICATIONS FOR NURSING AND HEALTH POLICY: This study demonstrates the importance of education when caring for patients with infectious diseases. Hopefully, knowledge gained from our study can provide guidance for future health care when new diseases and infections occur.

  • 123.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Emotional reactions when caring for MRSA-positive patients: ignorance and fear versus knowledge and securityArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 124.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Ortqvist, Ake
    Är MRSA-patienter olika smittsamma i olika län?2009Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 106, nr 7, s. 412-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, nr 1, s. 47-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ANDERSSON H., LINDHOLM C. & FOSSUM B. (2011) MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. International Nursing Review58, 47-53 Aim:  To ascertain and describe the patients' knowledge, perceptions and experiences of being methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) positive. Background:  Antibiotic resistant bacteria are a serious global threat. MRSA can cause wound infection, pneumonia, septicaemia and mortality. This qualitative study has focused on patients' experiences of living with MRSA. Methods:  Fifteen patients with MRSA-infected wounds were interviewed. All data were transcribed verbatim and analysed according to content analysis. Findings:  Information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. Patients' perception of being MRSA positive was stigmatizing as plague or leprosy; they felt dirty and felt that they were a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. The key findings emerged as a theme: Being exposed to others' shortcomings and being a threat to others' health. Three categories were identified: understanding and emotional reactions, treatment by the healthcare professionals and consequences and expectations. Gaps in both patient and staff knowledge of MRSA led to unnecessary misunderstandings, causing fear, social isolation and suffering. Conclusions:  Living with MRSA can be extremely stressful for the patients. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimize patients' experiences. Staff education to meet patients' demand for information and prevent contamination is essential.

  • 126.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Iversen, Aina
    Giske, Christian G
    Örtqvist, Åke
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevalence of antibiotic-resistant bacteria in residents of nursing homes in a Swedish municipality: healthcare staff knowledge of and adherence to principles of basic infection prevention2012Ingår i: Scandinavian journal of infectious diseases, ISSN 1651-1980, Vol. 44, nr 9, s. 641-649Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract Background: The aims of this study were to investigate the prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), vancomycin-resistant enterococci (VRE) and extended-spectrum β-lactamase (ESBL)-producing Enterobacteriaceae in residents living in Swedish nursing homes, and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors, and/or staff's adherence to guidelines for infection control. Methods: Five hundred and sixty residents from 9 nursing homes on a total of 67 wards participated in the study and had microbiological cultures taken. Faecal samples were obtained from 495 residents (88.3%). ESBL-positive residents were followed for 2 y with repeated sampling. Two hundred and ninety-six staff members were interviewed and observed regarding familiarity with and adherence to infection control guidelines. Results: No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen of the residents were found to be ESBL-positive. Residents living on wards where ESBL-positive residents were identified had been treated more frequently with antibiotics (42%), compared to those on wards where no residents with ESBL were found (28%; p = 0.02). ESBL-positive Escherichia coli isolates from residents living in adjacent rooms were found to be closely genetically related when analysed by pulsed-field gel electrophoresis, indicating transmission between residents. Staff adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings, but no significant differences regarding compliance to the guidelines could be found. Conclusion: Carriage of resistant bacteria was uncommon and only ESBL-producing Enterobacteriaceae were identified in Swedish nursing homes. Usage of antibiotics was higher on wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication of transmission of ESBL between residents.

  • 127.
    Andersson, Henrietta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kalmkvist, Lina
    Sophiahemmet Högskola.
    Undervisningens betydelse för att leva med sjukdomen HIV2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

     

    I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar.

    Syfte

     

    Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv.

    Metod

     

    En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes.

    Resultat

     

    Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser.

    Slutsats

     

    Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.

     

    Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

  • 128.
    Andersson, Janni
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    McGuinness, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att förhindra smittspridning av resistenta bakterier2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 129.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hed, Michelle
    Sophiahemmet Högskola.
    Att begränsa spridning av infektioner orsakade av MRSA: en studie ur ett omvårdnads- och vårdpedagogiskt perspektiv2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 130.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hemberg, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Livsstilsförändringar hos patienter med angina pectoris efter sekundärpreventivt behandlingsprogram: en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kranskärlssjukdom anses vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världens höginkomstländer och kan idag även benämnas som en folksjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Sjukdomen är komplex och delas oftast in i stabil angina pectoris och akut koronart syndrom [AKS]. Riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och rökning ökar risken avsevärt för att drabbas av kranskärlssjukdom eller att återinsjukna. Fokus på att reducera dessa riskfaktorer kan förbättra överlevnad, minskar risken för nya kardiovaskulära händelser samt kan förbättra livskvalitén. Det grundar sig bl.a. i sjukvårdens sekundärpreventiva arbete där information och kunskap om riskfaktorer kan leda till livsstilsförändringar. Hjärtrehabiliteringssjuksköterskans roll innebär bl.a. att utbilda och vägleda patienten till livsstilsförändringar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ett individuellt stöd som kan generera hälsofrämjande fördelar.

    Syftet var att undersöka om patienter med angina pectoris genomfört livsstilsförändringar efter att ha medverkat i ett sekundärpreventivt behandlingsprogram samt beskriva deras upplevelse av den givna informationen.

    En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats användes, där intervjuer av sju informanter utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Alla informanter hade nydiagnostiserats med angina pectoris, deltagit i hjärtskola och haft uppföljningssamtal hos hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå.

    I resultatet framträdde fyra kategorier; beteendeförändring, önskan om personcentrerad vård, kunskap om att tillämpa egenvård och livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet. Första kategorin ”Beteendeförändring” beskrev önskan om förändringar, dels av redan invanda vanor men även skapandet av nya hälsosamma vanor. Det framkom en ökad medvetenhet kring hälsofrämjande vanor men de upplevdes vara svåra att bibehålla och därför fanns en önskan om mer uppföljning från hjärtrehabiliteringspersonal. Nästa kategori var ”Önskan om personcentrerad vård”. Det var önskvärt att den information och utbildning som tillämpades skulle vara personcentrerad och individanpassad då förutsättningarna och behoven hos informanterna var olika. Det kunde då ge trygghet och möjlighet att hantera sin sjukdom men det grundade sig i att det skedde återkoppling från bl.a. hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Nästa kategori, ”Kunskap att tillämpa egenvård” beskrev vikten av information. En välinformerad patient med sjukdomsinsikt gjorde mer livsstilsförändringar och bibehöll dom. Det gav även en motivation till delaktighet i sin egenvård men där kunskap saknades eller informationen inte nått fram gav det motsatt resultat. Den sista kategorin som framträdde var ”Livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet” där betydande faktorer var ett ökat välmående till följd av god psykosocial hälsa. Att stärka känslan av god livskvalitet genom ett helhetsperspektiv.

    Denna studie visar på att sekundärprevention kräver en personcentrerad vård som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Det grundar sig i en individuell behandlingsplan med en anpassad information som skapar förutsättningar för delaktighet och kunskap och som sin tur kan leda till livsstilsförändringar. Men det kräver även kvalitetsutveckling med tydligare riktlinjer och rutiner kring uppföljning och återkoppling.

  • 131.
    Andersson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vara närstående till äldre personer vid livets slutskede: en litteraturöversikt om hur närstående upplever situationen med ändrade relationer och behov av stöd2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 132.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklund, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Interners upplevelser av akutsjukvårdens bemötande: sett ur före detta interners ögon2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.

    Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.

    Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp.

    Syfte

    Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus

    Metod

    Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades.

    Resultat

    De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten.

    Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten.

    Slutsats

    Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

  • 133.
    Andersson, Leeni
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ingevald, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Motionens betydelse och en beskrivning av sjuksköterskans undervisande roll vid motion hos typ 2 diabetiker2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 134.
    Andersson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson Forsberg, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Avledningsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn: en forskningsöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 135.
    Andersson, Linda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bängs, Annica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av patienter med nydebuterad schizofreni: med inriktning mot psykos som ett tidigt tillstånd2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 136.
    Andersson, Linn
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wester, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarktpatienters reaktioner under den akuta fasen av kris samt sjuksköterskans bemötande av dessa: en litteraturbaserad studie utifrån Johan Cullbergs kristeori2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 137.
    Andersson, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Matero, Saara
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser av långvarig smärta hos personer med endometrios2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios. 

    Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt. 

    Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer. 

    Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

  • 138.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av kunskap hos patienter med hjärtsvikt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 139.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fredling, Josefine
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser av sin sexualitet under klimakteriet: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet.

    Metod

    En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna.

    Resultat

    Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner.

    Slutsats

    Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

  • 140.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmstrand, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientdelaktighet på en akutmottagning.: ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv.

    Metod

    För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades.

    Resultat

    Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar.

    Slutsats

    För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

  • 141.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kollin, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av patienters delaktighet i palliativ vård: en intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING  

    Bakgrund: Palliativ vård definieras som en aktiv helhetsvård av patienten och dennes familj och är aktuell när förväntningarna med vården inte längre är att bota. Palliativ vård erhålls genom teamarbete. Brytpunkter och brytpunktssamtal finns som en naturlig del i palliativ vård när vården och dess mål ändrar inriktning och är ett tillfälle för patient samt närstående att vara delaktiga i vårdens beslut. Enligt svensk lag ska patienten vara delaktig i sin vård. Sjuksköterskans roll är att vara lyhörd för patientens önskemål och behov i omvårdnaden. Delaktighet beskrivs som ett sammanfattande begrepp vilket innebär att den enskilde ska ha inflytande över sin vård och omsorg. Studier visar på brister i patientdelaktighet i Sverige i jämförelse med andra länder. En viktig del i stödet och vården i livets slutskede är att patienten är välinformerad om sin situation vilket inte enbart har ett värde i sig utan också ger patienten möjlighet att fatta beslut om hur han eller hon vill ha det den sista tiden. Ett samband mellan delaktighet och en god död har påvisats. Hälso- och sjukvårdspersonal kan skapa förutsättningar för en god död genom att lyssna till och agera utefter patientens önskningar och behov.  

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patienters delaktighet i palliativ vård.  

    Metod: Data samlades in under åtta intervjuer av sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård i Jönköpings kommun. En intervjuguide med semistrukturerade frågor tillämpades vid insamlandet av data. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat: I resultatet presenteras sex kategorier; sjuksköterskans förhållningssätt, patientens förmåga och förutsättningar, närståendes medverkan, palliativt synsätt som verktyg, etiska dilemman och organisationens betydelse. Sjuksköterskans förmåga att anpassa sig till omgivningen samt förmågan att föra patientens talan skapade förutsättningar för patienters delaktighet i palliativ vård. I palliativt synsätt upplevdes patientdelaktighet självklart och prioriterat. Etiska dilemman upplevdes aktuella i många olika situationer i vilka patientens delaktighet skulle tillgodoses. I mål för hälso- och sjukvården i Jönköpings kommun uppmärksammas delaktighet för patienter i palliativ vård vilket upplevdes positivt av sjuksköterskorna i studien. Stödet från organisationen ansågs dock bristfälligt då handledning och fortbildning i patientdelaktighet efterfrågades av deltagarna   

    Slutsats: Det palliativa synsättet bidrar till goda förutsättningar för patientdelaktighet. Sjuksköterskans mål i palliativ vård är att skapa livskvalitet och välbefinnande för patienten vilket kräver dennes delaktighet. Höga krav ställs på sjuksköterskan för att tillgodose patientens delaktighet. Utifrån sjuksköterskans förmåga att anpassa sig kan etiskt problematiska situationer i samband med patientdelaktighet hanteras. För sjuksköterskor i palliativ vård kommer patientdelaktighet även i framtiden att innebära utmaningar. Ett sätt för sjuksköterskan att bemöta dessa utmaningar är att acceptera etiskt problematiska situationer så som de är, att alltid ha patientens intresse i fokus, att alltid göra sitt yttersta för att främja patientens delaktighet samt att använda dokumentationen som ett hjälpmedel.

  • 142.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ylimäli, Lea
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande och kommunikation med människor med annan etnisk bakgrund utifrån Dreyfusmodellen2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 143.
    Andersson, Marianne
    Sophiahemmet Högskola.
    Värdig vård i livets slutskede: intervjuer med sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 144.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, André
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med triage i relation till personcentrerad vård på akutmottagning: en intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag söker sig ett stort antal människor till akutmottagningar runt om i Sverige. Alla som uppsöker akutmottagning har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att bli bedömda av en sjuksköterska och denna bedömning ska ske i samråd med patienten för att denne ska känna sig sedd och bekräftad. Denna bedömning sker i ett så kallat triage där huvuduppgiften är att se till att den sjukaste patienten får vård först. Att bemöta en patient i triaget ska ske med lyhördhet för patientens symtom och patienten ska i lugn och ro få berätta om sina problem för att på så sätt kunna skapa ett förtroende hos patienten. Med en ökad tillströmning av patienter som kommer till akutmottagning ökar också stressen och tidspressen på sjuksköterskan som arbetar med triage och triagering.

     

    Syfte med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med triage i relation till personcentrerad vård på akutmottagning.

     

    Metod och design var kvalitativa intervjuer. Tio sjuksköterskor på olika akutmottagningar i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en latent innehållsanalys med en induktiv ansats.

     

    Resultatet i studien utmynnade i två kategorier. Den första var patientrelation och förtroende för vården med sina underkategorier anpassa sig och möta patienten och dess behov av trygghet och bekräftelse, samråd med patienten, när patienten eller beslutsunderlaget säger emot samt att avvika från rutinerna för patientens skull. Den andra kategorin var förväntningar i triaget med underkategorierna förväntan att ingen ska ta skada eller dö, förväntan att patienten blir nöjd, förväntan på verksamheten och kollegorna samt förväntan om att kunna ge personcentrerad vård.

     

    Slutsatsen av studien är att sjuksköterskorna som intervjuats beskriver en bild av personcentrerad vård i samband med triage vilken i stort stämmer överens med hur det beskrivs i aktuell litteratur. Verksamhetens begränsningar och rädslan att undertriagera var båda faktorer som orsakade stress. Mot sjuksköterskans egen vilja får den personcentrerade vården komma i andra hand samband med stress orsakat av resursbrist vid triagering. Olikt tidigare forskning upplevde sjuksköterskan att personcentrerad vård var eftersträvansvärt och viktigt i triaget, ibland så viktigt att man gick ifrån beslutsunderlag då det ansågs motverka att patientens behov och förutsättninga satts i centrum.

  • 145.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunze, Carola
    Sophiahemmet Högskola.
    Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 146. Andersson Marsh, Marianne
    Humor i omvårdnaden av ortopedpatienter2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 147.
    Andersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Palmkvist, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av överrapporteringar vid skiftbyten för en säker hjärtsjukvård: en intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation.

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering?

    Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten.

    Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

     

  • 148.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet Högskola.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller.

    Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp.

    Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier.

    De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation.

    Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen.

  • 149.
    Andersson, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gustafsson, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens beskrivningar av vårdrelationen till patienter med afasi: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. En tredjedel av dessa får språkdefekten afasi som följd, varav 60 procent återhämtar sig ofullständigt. Afasin skapar stora psykosociala konsekvenser för patienten. Vårdpersonal behöver därför ett brett tillvägagångssätt för att kommunicera med patienten, visa respekt, omtanke samt lyssna för att kunna främja hälsa och lindra lidande.

    Huvudfynd som framkom var att den icke-verbala kommunikationen skapade grunden för en god vårdrelation, även vårdpersonalens engagemang och attityd. Anhöriga ansågs av vårdpersonalen både kunna ha en stödjande och hindrande inverkan på vårdrelationen. Det krävs en medvetenhet om hur vårdpersonal i sitt arbete både kan stärka och stjälpa vårdrelationen. Detta resultat kan underlätta vårdrelationen med en patient med afasi, både för sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

  • 150.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

1234567 101 - 150 av 2428
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf