shh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 2418
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Adamson, U
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet University.
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2010In: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 27, no 10, p. 1151-8Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims  The aim of this study was to examine the fear of hypoglycaemia and its association with demographic and disease-specific variables in a large and unselective population of adult patients with Type 1 diabetes. Methods  Questionnaires were sent by post to all patients with Type 1 diabetes who were identified in the local diabetes registries of two hospitals in Stockholm, Sweden (n = 1387). Fear of hypoglycaemia was measured using the Swedish Hypoglycaemia Fear Survey, the Worry subscale and the Aloneness subscale. Demographic variables and disease-specific factors were collected from patients' self reports and medical records. Univariate analysis and multiple stepwise linear regression analysis were used in the statistical analyses of the data. Results  Seven hundred and sixty-four (55%) patients participated in the study (mean age 43.3 years and mean HbA(1c) 7.0%, normal < 5.0%). The Hypoglycaemia Fear Survey - Worry subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, hypoglycaemic symptoms during hyperglycaemia and hypoglycaemic unawareness. The Hypoglycaemia Fear Survey - Aloneness subscale was significantly associated with frequency of severe hypoglycaemia, number of symptoms during mild hypoglycaemia, gender, frequency of mild hypoglycaemia, HbA(1c) , hypoglycaemic unawareness and visits to the emergency room because of severe hypoglycaemia. Fear of hypoglycaemia proved to be more prevalent in females and indicated a different pattern between genders in relation to factors associated with fear of hypoglycaemia. Conclusions  This study identifies the frequency of severe hypoglycaemia as the most important factor associated with fear of hypoglycaemia. Moreover, for the first time, we document gender differences in fear of hypoglycaemia, suggesting that females are more affected by fear of hypoglycaemia than men.

  • 102. Anderbro, Therese
    et al.
    Amsberg, Susanne
    Moberg, Erik
    Gonder-Frederick, Linda
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    A longitudinal study of fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes2018In: Endocrinology, Diabetes & Metabolism, ISSN 2057-3316, Vol. 1, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: To  investigate  fear  of  hypoglycaemia  (FoH)  longitudinally  in  a  cross-  sectional  study  of  adult  patients  with  type  1  diabetes.  Specifically,  we  investigated  two  sub-groups of patients who over 4 years either showed a substantial increase or decrease in level of FoH to identify factors associated with changes in FoH.

    Methods: The Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (HFS) along with a questionnaire  to  assess  hypoglycaemia  history  was  sent  by  mail  to  764  patients  in  2010. The responders in 2010 (n =   469) received another set of the same two ques-tionnaires in 2014. HbA1c, insulin regimen, weight and creatinine from 2010 and 2014 were obtained from medical records. Those with an absolute difference in HFS scores ≥  75th percentile were included in   the    subgroup analyses. Statistical analyses included one- sample t tests, chi- square and McNemar’s test.

    Results: The absolute difference in the HFS total score (n =   347) between 2010 and 2014 was m =   ±7.6, SD ±   6. In the increased FoH group, more patients reported a high level of moderate hypoglycaemic episodes as well as impaired awareness of hypogly-caemia in 2014 compared with the decreased FoH group. There were more subjects in the  increased  FoH  group  with  insulin  pumps  in  2014  and  in  2010.  In  the  decreased  FoH group, more patients had a high frequency of daily self- monitoring of blood glu-cose (SMBG) in 2010 and in 2014.

    Conclusions: Fear of hypoglycaemia is stable across time for most patients. Changes in fear level are associated with changes in hypoglycaemia frequency. Thus, asking pa-tients about changes in hypoglycaemia experiences is of great importance.

  • 103.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Amsberg, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Wredling, Regina
    Sophiahemmet University.
    Lins, Per-Eric
    Adamson, Ulf
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey2008In: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 73, no 1, p. 127-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective of this study was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (Swe-HFS) for use among Swedish-speaking patients with type 1 diabetes. METHODS: The HFS was translated using the forward-backward translation method and was thereafter answered by 325 type 1 patients. The psychometric properties were investigated using exploratory factor analysis, Cronbach's alpha, content and convergent validity. RESULTS: The factor analysis showed that a three-factor solution was reasonable with the subscales Behaviour/Avoidance (10 items), Worry (6 items) and Aloneness (4 items). Cronbach's alpha coefficient for the total score was 0.85. The result also supports the instrument's content validity and convergent validity. CONCLUSION: The Swedish version of the HFS appears to be a reliable and valid instrument for measuring fear of hypoglycaemia (FoH) in type 1 patients. PRACTICE IMPLICATIONS: The results from this study suggest that the Swe-HFS, an instrument that is brief and easy to administer, may be valuable in clinically assessing FoH among patients with type 1 diabetes.

  • 104.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bolinder, J
    Lins, P-E
    Wredling, Regina
    Moberg, E
    Lisspers, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    The role of emotional and psychosocial factors in relation to fear of hypoglycemia in adults with type 1 diabetesArticle in journal (Refereed)
  • 105.
    Anderbro, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bolinder, J.
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, E.
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Pscyhosocial aspects of fear of hypoglycemia2012In: FEND 17th Annual Conference, 2012, p. 18-Conference paper (Other academic)
  • 106. Anderbro, Therese
    et al.
    Gonder-Frederick, Linda
    Bolinder, Jan
    Lins, Per-Eric
    Wredling, Regina
    Moberg, Erik
    Lisspers, Jan
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Fear of hypoglycemia: relationship to hypoglycemic risk and psychological factors2014In: Acta Diabetologica, ISSN 0940-5429, E-ISSN 1432-5233Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The major aims of this study were to examine (1) the association between fear of hypoglycemia (FOH) in adults with type 1 diabetes with demographic, psychological (anxiety and depression), and disease-specific clinical factors (hypoglycemia history and unawareness, A1c), including severe hypoglycemia (SH), and (2) differences in patient subgroups categorized by level of FOH and risk of SH.

    RESEARCH DESIGN AND METHODS: Questionnaires were mailed to 764 patients with type 1 diabetes including the Swedish translation of the Hypoglycemia Fear Survey (HFS) and other psychological measures including the Perceived Stress Scale, Hospital Anxiety and Depression Scale, Anxiety Sensitivity Index, Social Phobia Scale, and Fear of Complications Scale. A questionnaire to assess hypoglycemia history was also included and A1c measures were obtained from medical records. Statistical analyses included univariate approaches, multiple stepwise linear regressions, Chi-square t tests, and ANOVAs.

    RESULTS: Regressions showed that several clinical factors (SH history, frequency of nocturnal hypoglycemia, self-monitoring) were significantly associated with FOH but R (2) increased from 16.25 to 39.2 % when anxiety measures were added to the model. When patients were categorized by level of FOH (low, high) and SH risk (low, high), subgroups showed significant differences in non-diabetes-related anxiety, hypoglycemia history, self-monitoring, and glycemic control.

    CONCLUSION: There is a strong link between FOH and non-diabetes-related anxiety, as well as hypoglycemia history. Comparison of patient subgroups categorized according to level of FOH and SH risk demonstrated the complexity of FOH and identified important differences in psychological and clinical variables, which have implications for clinical interventions.

  • 107. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, E
    Gonder-Frederick, L
    Lins, P E
    Adamson, U
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    A longitudinal study of fear of hypoglycemia in type 1 diabetes2015Conference paper (Other academic)
  • 108. Anderbro, Therese
    et al.
    Moberg, Erik
    Adamson, Ulf
    Lins, Per-Eric
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet University.
    Beliefs and experiences of fear of hypoglycemiaand use of uncooked cornstarch before bedtime in persons with type 1-diabetes2018In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 8, p. 795-810Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Among persons living with type 1-diabetes hypoglycemia and fear of hypoglycemia remain limiting barriers for achieving optimal glucose control and a good quality of life. Fear of hypoglycemia has been found stable over time if not treated. Uncooked cornstarch has been found to reduce the risk of hypoglycemia but has not been studied in relation to fear of hypogly-cemia. The aims of this study were to through clinical data, self-reported measures and clinical interviews explore subjects’ experience of using un-cooked cornstarch before bedtime and their beliefs and experiences of fear of hypoglycemia.

    Methods: Mixed methods with both quantitative and qualita-tive data were used. Self-reported measures of hypoglycemia and fear of hy-poglycemia were compared to subjects’ responses during a clinical interview. The interviews were analyzed with a functional behavior analytical approach.

    Results: A total of five subjects took part in the study. One subject perceived the uncooked cornstarch helpful in reducing hypoglycemia. Several subjects could recall frightening hypoglycemic episodes triggering their fear. Three out of the five subjects reported avoidance behaviors such as excessive self-monitoring of blood glucose or overeating related to fear of hypoglyce-mia. Conclusions: The uncooked cornstarch was found appetizing but was not perceived as having an effect on BG or hypoglycemia frequency. The clinical interviews confirmed previous research regarding experience of hy-poglycemia and fear of hypoglycemia.

  • 109.
    Anderfjärd, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Grimelius, Rebecka
    Sophiahemmet University.
    Livskvalité hos personer med claudicatio intermittens: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk.

    Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt.

    Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens.

    Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

  • 110.
    Anderholm Latvala, Frida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nikitina, Elena
    Sophiahemmet University.
    Demenssjukdom och smärta, ett dubbelt lidande: en litteraturstudie om identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Populationen blir allt äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom. Risken att drabbas av olika smärttillstånd ökar också med stigande ålder. Den kognitiva nedsättning som efterföljer demenssjukdom leder till kommunikationshinder mellan de som drabbas av sjukdomen och deras omgivning. Detta leder till att smärta kan missbedöms och därmed felbehandlas hos personer med demenssjukdom vilket kan bidra till ett ökat lidande

    Syfte

    Syftet var att belysa hur smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt med sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Specifika sökord genererade i 17 vetenskapliga artiklar från flertalet olika länder vilka klassificerades enligt Sophiahemmets matris, granskades för kvalitet samt avslutningsvis analyserades i en integrerad analys

    Resultat

    Resultatet visade att smärta hos personer med demenssjukdom kan identifieras med hjälp av flera icke verbala tecken. Beteendeförändringar, icke verbala ljud, samt förändringar i kroppsspråk och ansiktsuttryck ansågs att vara mest förekommande tecken på smärta hos denna patientgrupp. Det finns även flera smärtskattningsverktyg, special utvecklat för personer med demenssjukdom, som ger möjlighet att tillämpa ett komplex tillvägagångssätt vid smärtidentifiering.

    Slutsats

    De metoder som används för identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom kan inte ge ett hundraprocentigt tillförlitligt resultat eftersom tecken på smärta kan lätt förväxlas med uttryck av själva demenssjukdomen. Dessa tecken kan vara även delar av patientens vanliga beteende och det krävs ofta en väletablerad relation mellan patient och vårdpersonal för att kunna tolka dessa tecken korrekt. Således bör mångfacetterad kunskap om individen, demenssjukdomen och smärtan eftersträvas för att kunna identifiera smärta.

  • 111.
    Andersson, Alexander
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ceder, Malin
    Sophiahemmet University College.
    Effekter av patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet för individer med diabetes mellitus typ 22013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna. Grunden i behandlingen av typ 2-diabetes utgörs av egenvård samt livsstilsförändringar i form av kostanpassning, ökad fysisk aktivitet, viktreduktion och rökstopp. Farmakologisk behandling inleds då livsstilsförändringar inte är genomförbara eller ger en önskad effekt. Patientutbildning i syfte att stärka individens egenvårdsförmåga utgör en grundsten inom diabetesvården. Då sjukdomen kan inverka på välbefinnandet är målet med egenvård att upprätthålla eller förbättra individens livskvalitet.

     

    Syfte

    Att belysa och beskriva hur patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet påverkar HbA1c-värde samt livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2.

     

    Metod

    För att skapa en översikt och beskriva det aktuella kunskapsläget utifrån syfte och frågeställningar valdes en litteraturstudie som metod. Artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, utifrån valda ämnesord och urvalskriterier. Utvalda artiklar granskades enskilt av författarna för sedan diskutera och sammanställa dess innehåll. Samtliga 16 inkluderade originalartiklar var peer reviewed samt kvalitetsbedömdes enligt ett modifierat bedömningsunderlag.

     

    Resultat

    Två huvudkategorier av utbildningsformer; individuell och gruppbaserad patientutbildning identifierades. I en majoritet av utbildningarna ingick råd och information om kost, fysisk aktivitet, blodglukosmätning och sjukdomskunskap. Något specifikt samband mellan utbildningsform och livskvalitet påvisades inte. Dock hade de patientutbildningar som kombinerade rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet en gynnsam effekt för individens livskvalitet. Stegräknare och kostregistrering beskrevs vara två hjälpmedel som förbättrade HbA1c-värdet genom främjad fysisk aktivitet och ökad medvetenhet om kostintag. De individuella utbildningarna visade i större utsträckning en förbättrad effekt på HbA1c-värdet, jämfört med de gruppbaserade utbildningarna.

     

    Slutsats

    Patientutbildning inom kost och fysisk aktivitet är central för att stärka egenvårdsförmågan samt förbättra den metabola kontrollen hos individer med typ 2-diabetes. I föreliggande studie har ett samband mellan sänkt HbA1c-värde och förbättrad livskvalitet, till följd av ökad kunskap inom kost och fysisk aktivitet konstaterats.

  • 112.
    Andersson, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom – förutsättningar och kunskapsbehov: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Each year in Sweden is up to 25 000 people are affected by dementia. Dementia disease is one of the fastest growing population diseases of today, related to the aging of the population. Dementia disease is a complex disease with both physical and mental symptoms and it requires that nurses have knowledge in several different areas to provide good care. The aim was to illuminate the nurse's experience of the conditions and knowledge needs in nursing people with dementia. How are nurses in dementia prepared to meet this growing nursing need of people with dementia?

    The methodology was a literature review. With the aim of creating an overview of current research within the chosen subject area. When processing the material, an integrated analysis was chosen to create a new whole of the included articles. The articles of the literature review were searched through databases. The results show that there is a need for increased knowledge of nurses regardless of occupation that meet people with dementia but also the need for organizational development. During work, focus areas were crystallized where more knowledge is required. The areas lacked organizational support, lack of knowledge - about dementia, and that nursing should be based on evidence, distinct guidelines, multiprofessional teams and lack of time. The conclusion is that the person-centered care should be in focus of the care of people with dementia. To be able to see this, you need in-depth knowledge of dementia. It emerged that there is a need for knowledge in the clinical occupation where nurses meet people with dementia.

  • 113.
    Andersson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Brandrup-Wognsen, Malin
    Sophiahemmet University College.
    Kvinnors behov av psykosocialt stöd efter bröstcancerkirurgi2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 114.
    Andersson, Annika
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Strömberg, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Munvård: sjuksköterskans ansvarsområde2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 115.
    Andersson, Birgitta
    Sophiahemmet University College.
    Närståendes erfarenheter och åsikter av bemötande på en intensivvårdsavdelning: en intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 116.
    Andersson, Camilla
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala kring existentiella frågor med patienter med svår hjärtsvikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 117.
    Andersson, Cornelia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Liberg, Stephanie
    Sophiahemmet University.
    Vad påverkar kvinnlig könsstympning?: en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet.

    Syfte

    Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning.

    Metod

    Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning.

    Resultat

    Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja.

    Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.

  • 118.
    Andersson, Denise
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ljungros, My
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård: en intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär vård av en patient som förväntas dö till följd av sin sjukdom, det vill säga en döende patient. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienterna vid livshotande sjukdom genom att lindra symtom. Specialiserad palliativ vård utförs på särskilda verksamheter med kunskap och kompetens inom området. Att som sjuksköterska arbeta inom palliativ vård kan innebära psykisk belastning men samtidigt ses sjuksköterskor som arbetar med döende patienter ha ett mera avslappnat förhållningssätt till döden och döendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod Metoden har en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes via fysiska, enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetade inom specialiserad palliativ vård. Den insamlade data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder i mötet med döende patienter, där ibland kommunikationsutmaningar och psykisk påfrestning. Mötet med döende patienter i arbetet har även till viss del påverkat sjuksköterskornas förhållningssätt till döden. I resultatet framkom det också att mötet med döende patienter i arbetet har givit en inverkan i samtliga av sjuksköterskornas liv inom olika områden. Slutsats: Slutsatsen är att hinder fanns i mötet med döende patienter, sjuksköterskornas förhållningssätt till döden har påverkats av mötet och mötet har givit en inverkan i sjuksköterskornas liv.

  • 119.
    Andersson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sjögren, Katarina
    Sophiahemmet University College.
    Vad är svårt att tala om?: sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 120.
    Andersson, Helene
    Sophiahemmet University.
    MRSA and other resistant bacteria: prevalence, patient and staff experiences, wounds and infection control2012Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Antibiotic resistance has become a major and serious global problem in healthcare. Limited treatment options for infections caused by these organisms can lead to increased morbidity and mortality. Sweden has a low prevalence of antibiotic resistance compared to most other countries but this presents an increasing problem for society and healthcare even in Sweden. The overall aim of this thesis was to illuminate potential problems related to antibiotic resistance from different perspectives: assessing the prevalence of resistant bacteria methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and vancomycin-resistant enterococci (VRE) or other resistant bacteria, and associated wound types, patient and health staff experiences when confronted with resistant bacteria infection, and the occurrence of such infections in the nursing home environment. In the first study a total of 2172 patients admitted to hospital or as out-patient visit at a University hospital during one day were examined with the purpose to identify all wounds, wound types and wound characteristics, and to identify bacteria in all wounds, particularly MRSA, VRE and multi-resistant Gramnegative rods. Four hundred and eight (19%) patients had a total of 668 wounds. Of these, 248 wounds, from 216 patients were cultured. Two unknown MRSA-patients were identified. No patient with VRE was found and there was a low prevalence of other multi-resistant bacteria. In the second study fifteen patients with MRSA infected wounds were interviewed. The aim was to ascertain and describe patients’ knowledge, perceptions and experiences of being MRSA-positive. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. From the analysis three categories and one overall theme were identified. Results showed that information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. The patients’ perception of being MRSA-positive was that it was stigmatizing like the plague or leprosy; they felt dirty and a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. Knowledge and empathy from staff involved in their care was crucial to optimise patients’ experiences. Staff’s needs of education to meet patients’ demands for information, and to prevent spread of antibiotic contamination was essential. In the third study eight nurses and seven assistant nurses from different hospital wards and nursing homes were interviewed regarding their experiences of caring for MRSA-positive patients. Qualitative content analysis was carried out when analysing the data and three themes were identified during the process. Stress and too high workload were factors which were described to cause concerns in the caring situation. A major concern was that nurses felt at risk of becoming infected themselves and then transmitting the infection to other patients and to family members. Knowledge and ignorance about MRSA affected the nurses’ caring; ignorance made them afraid and insecure while knowledge and understanding shaped confidence in their role as caregivers. In the fourth study 560 residents in a total of 67 wards, in nine nursing homes were investigated for prevalence of MRSA, VRE and extended-spectrum β-lactamase (ESBL) - producing Enterobacteriaceae and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors and/or staff´s adherence to guidelines for infection control. In all 296 staff members were interviewed and observed. No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen residents were found to be ESBL-positive. Usage of antibiotics was higher in wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication that there was transmission of ESBL between residents. Staff´s adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings but no significant difference regarding adherence to the guidelines could be found. In conclusion: Prevalence of MRSA appears low in both hospitalized patients, out-patients and nursing home residents. Adherence to infection control guidelines among healthcare staff, however, needs further improvement. MRSA colonized patients experienced psychological pressure and stigmatization. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimise patients’ experiences. Staff education to meet patients' demands for information and the prevention of contamination is essential

  • 121.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.2016In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 63, no 2, p. 233-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus is a resistant variant of S. aureus and can cause pneumonia, septicaemia and, in some cases, death. Caring for patients with antibiotic resistant bacteria is a challenge for healthcare personnel. There is a risk of spreading the bacteria among patients and of healthcare personnel being infected themselves.

    AIM: To describe nursing staffs' experiences of caring for patients with methicillin-resistant S. aureus in Sweden.

    METHOD: A descriptive qualitative approach was used and 15 nurses from different hospitals and care units, including emergency and geriatric wards and nursing homes in Stockholm, were interviewed. All nurses had been involved in the care of patients with methicillin-resistant S. aureus, but not on a regular basis. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Three themes emerged from the data: feeling ignorant, afraid and insecure, feeling competent and secure and feeling stressed and overworked. The more knowledge the nurses acquired about methicillin-resistant S. aureus, the more positive was their attitude to caring for these patients.

    DISCUSSION AND CONCLUSION: Caring for patients with methicillin-resistant S. aureus without adequate knowledge of how to protect oneself and other patients against transmission may provoke anxiety among personnel. Guidelines, memos and adequate information at the right time are of central importance. Healthcare personnel must feel safe in their role as caregivers. All patients have the right to have the same quality of care regardless of the diagnosis and a lack of knowledge influences the level of care given.

    IMPLICATIONS FOR NURSING AND HEALTH POLICY: This study demonstrates the importance of education when caring for patients with infectious diseases. Hopefully, knowledge gained from our study can provide guidance for future health care when new diseases and infections occur.

  • 122.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Emotional reactions when caring for MRSA-positive patients: ignorance and fear versus knowledge and securityArticle in journal (Refereed)
  • 123.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Ortqvist, Ake
    Är MRSA-patienter olika smittsamma i olika län?2009In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 106, no 7, p. 412-3Article in journal (Other academic)
  • 124.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, no 1, p. 47-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ANDERSSON H., LINDHOLM C. & FOSSUM B. (2011) MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. International Nursing Review58, 47-53 Aim:  To ascertain and describe the patients' knowledge, perceptions and experiences of being methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) positive. Background:  Antibiotic resistant bacteria are a serious global threat. MRSA can cause wound infection, pneumonia, septicaemia and mortality. This qualitative study has focused on patients' experiences of living with MRSA. Methods:  Fifteen patients with MRSA-infected wounds were interviewed. All data were transcribed verbatim and analysed according to content analysis. Findings:  Information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. Patients' perception of being MRSA positive was stigmatizing as plague or leprosy; they felt dirty and felt that they were a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. The key findings emerged as a theme: Being exposed to others' shortcomings and being a threat to others' health. Three categories were identified: understanding and emotional reactions, treatment by the healthcare professionals and consequences and expectations. Gaps in both patient and staff knowledge of MRSA led to unnecessary misunderstandings, causing fear, social isolation and suffering. Conclusions:  Living with MRSA can be extremely stressful for the patients. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimize patients' experiences. Staff education to meet patients' demand for information and prevent contamination is essential.

  • 125.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Iversen, Aina
    Giske, Christian G
    Örtqvist, Åke
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Prevalence of antibiotic-resistant bacteria in residents of nursing homes in a Swedish municipality: healthcare staff knowledge of and adherence to principles of basic infection prevention2012In: Scandinavian journal of infectious diseases, ISSN 1651-1980, Vol. 44, no 9, p. 641-649Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract Background: The aims of this study were to investigate the prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), vancomycin-resistant enterococci (VRE) and extended-spectrum β-lactamase (ESBL)-producing Enterobacteriaceae in residents living in Swedish nursing homes, and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors, and/or staff's adherence to guidelines for infection control. Methods: Five hundred and sixty residents from 9 nursing homes on a total of 67 wards participated in the study and had microbiological cultures taken. Faecal samples were obtained from 495 residents (88.3%). ESBL-positive residents were followed for 2 y with repeated sampling. Two hundred and ninety-six staff members were interviewed and observed regarding familiarity with and adherence to infection control guidelines. Results: No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen of the residents were found to be ESBL-positive. Residents living on wards where ESBL-positive residents were identified had been treated more frequently with antibiotics (42%), compared to those on wards where no residents with ESBL were found (28%; p = 0.02). ESBL-positive Escherichia coli isolates from residents living in adjacent rooms were found to be closely genetically related when analysed by pulsed-field gel electrophoresis, indicating transmission between residents. Staff adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings, but no significant differences regarding compliance to the guidelines could be found. Conclusion: Carriage of resistant bacteria was uncommon and only ESBL-producing Enterobacteriaceae were identified in Swedish nursing homes. Usage of antibiotics was higher on wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication of transmission of ESBL between residents.

  • 126.
    Andersson, Henrietta
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kalmkvist, Lina
    Sophiahemmet University.
    Undervisningens betydelse för att leva med sjukdomen HIV2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

     

    I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar.

    Syfte

     

    Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv.

    Metod

     

    En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes.

    Resultat

     

    Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser.

    Slutsats

     

    Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.

     

    Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

  • 127.
    Andersson, Janni
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    McGuinness, Sofia
    Sophiahemmet University College.
    Att förhindra smittspridning av resistenta bakterier2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 128.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hed, Michelle
    Sophiahemmet University College.
    Att begränsa spridning av infektioner orsakade av MRSA: en studie ur ett omvårdnads- och vårdpedagogiskt perspektiv2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 129.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Hemberg, Caroline
    Sophiahemmet University.
    Livsstilsförändringar hos patienter med angina pectoris efter sekundärpreventivt behandlingsprogram: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kranskärlssjukdom anses vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världens höginkomstländer och kan idag även benämnas som en folksjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Sjukdomen är komplex och delas oftast in i stabil angina pectoris och akut koronart syndrom [AKS]. Riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och rökning ökar risken avsevärt för att drabbas av kranskärlssjukdom eller att återinsjukna. Fokus på att reducera dessa riskfaktorer kan förbättra överlevnad, minskar risken för nya kardiovaskulära händelser samt kan förbättra livskvalitén. Det grundar sig bl.a. i sjukvårdens sekundärpreventiva arbete där information och kunskap om riskfaktorer kan leda till livsstilsförändringar. Hjärtrehabiliteringssjuksköterskans roll innebär bl.a. att utbilda och vägleda patienten till livsstilsförändringar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ett individuellt stöd som kan generera hälsofrämjande fördelar.

    Syftet var att undersöka om patienter med angina pectoris genomfört livsstilsförändringar efter att ha medverkat i ett sekundärpreventivt behandlingsprogram samt beskriva deras upplevelse av den givna informationen.

    En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats användes, där intervjuer av sju informanter utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Alla informanter hade nydiagnostiserats med angina pectoris, deltagit i hjärtskola och haft uppföljningssamtal hos hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå.

    I resultatet framträdde fyra kategorier; beteendeförändring, önskan om personcentrerad vård, kunskap om att tillämpa egenvård och livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet. Första kategorin ”Beteendeförändring” beskrev önskan om förändringar, dels av redan invanda vanor men även skapandet av nya hälsosamma vanor. Det framkom en ökad medvetenhet kring hälsofrämjande vanor men de upplevdes vara svåra att bibehålla och därför fanns en önskan om mer uppföljning från hjärtrehabiliteringspersonal. Nästa kategori var ”Önskan om personcentrerad vård”. Det var önskvärt att den information och utbildning som tillämpades skulle vara personcentrerad och individanpassad då förutsättningarna och behoven hos informanterna var olika. Det kunde då ge trygghet och möjlighet att hantera sin sjukdom men det grundade sig i att det skedde återkoppling från bl.a. hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Nästa kategori, ”Kunskap att tillämpa egenvård” beskrev vikten av information. En välinformerad patient med sjukdomsinsikt gjorde mer livsstilsförändringar och bibehöll dom. Det gav även en motivation till delaktighet i sin egenvård men där kunskap saknades eller informationen inte nått fram gav det motsatt resultat. Den sista kategorin som framträdde var ”Livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet” där betydande faktorer var ett ökat välmående till följd av god psykosocial hälsa. Att stärka känslan av god livskvalitet genom ett helhetsperspektiv.

    Denna studie visar på att sekundärprevention kräver en personcentrerad vård som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Det grundar sig i en individuell behandlingsplan med en anpassad information som skapar förutsättningar för delaktighet och kunskap och som sin tur kan leda till livsstilsförändringar. Men det kräver även kvalitetsutveckling med tydligare riktlinjer och rutiner kring uppföljning och återkoppling.

  • 130.
    Andersson, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Att vara närstående till äldre personer vid livets slutskede: en litteraturöversikt om hur närstående upplever situationen med ändrade relationer och behov av stöd2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 131.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eklund, Anne
    Sophiahemmet University College.
    Interners upplevelser av akutsjukvårdens bemötande: sett ur före detta interners ögon2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.

    Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.

    Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp.

    Syfte

    Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus

    Metod

    Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades.

    Resultat

    De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten.

    Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten.

    Slutsats

    Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

  • 132.
    Andersson, Leeni
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ingevald, Monica
    Sophiahemmet University College.
    Motionens betydelse och en beskrivning av sjuksköterskans undervisande roll vid motion hos typ 2 diabetiker2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 133.
    Andersson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Karlsson Forsberg, Nina
    Sophiahemmet University College.
    Avledningsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn: en forskningsöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 134.
    Andersson, Linda
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bängs, Annica
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad av patienter med nydebuterad schizofreni: med inriktning mot psykos som ett tidigt tillstånd2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 135.
    Andersson, Linn
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Wester, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Hjärtinfarktpatienters reaktioner under den akuta fasen av kris samt sjuksköterskans bemötande av dessa: en litteraturbaserad studie utifrån Johan Cullbergs kristeori2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 136.
    Andersson, Maja
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Matero, Saara
    Sophiahemmet University.
    Upplevelser av långvarig smärta hos personer med endometrios2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios. 

    Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt. 

    Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer. 

    Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

  • 137.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Sofie
    Sophiahemmet University College.
    Betydelsen av kunskap hos patienter med hjärtsvikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 138.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fredling, Josefine
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelser av sin sexualitet under klimakteriet: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet.

    Metod

    En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna.

    Resultat

    Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner.

    Slutsats

    Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

  • 139.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmstrand, Sofia
    Sophiahemmet University.
    Patientdelaktighet på en akutmottagning.: ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv.

    Metod

    För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades.

    Resultat

    Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar.

    Slutsats

    För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

  • 140.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kollin, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av patienters delaktighet i palliativ vård: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT  

    Background: Palliative care is defined as an active total care of the patient and his family when an expectation no longer is to cure. Palliative care is delivered by teamwork. Breakpoints and breakpoint conversations are considered to be a natural part of palliative care when care and its goals change direction and is an opportunity for the patient and family to be involved in decisions related to care. According to Swedish law, the patient should be involved in his care. The nurse’s role in nursing care is to be responsive to the patient’s wishes and needs. Participation is described as a summary term, which means that the individual should have influence over his or hers care. Studies show weaknesses in patient participation in Sweden in comparison with other countries. An important part of the support and care at the end of life is that the patient is well-informed about his situation, which not only has a value in itself but also allows the patient to make decisions at the end of life. A connection between participation and a good death has been demonstrated. Healthcare professionals can create conditions for a good death by listening to and act according to the patient’s wishes and needs.  

    Purpose: To describe registered nurses’ experiences of patients’ participation in palliative care.  

    Method: Data was collected during eight interviews with registered nurses with experiences of palliative care in the community of Jönköping. An interview guide with semistructured questions was applied when collecting data. The material was analyzed by qualitative content analysis.  

    Results: The result presents six categories; the nurse’s approach, the patient’s ability and conditions, the involvement of the family, palliative approach as a tool, ethical dilemmas and the importance of the organization. Nurse’s ability to adapt to the environment and the ability to speak up for the patient created conditions for patient participation. In palliative approach, patient participation was seen as natural and was priority. Ethical dilemmas were experienced in many different situations in which patients’ involvement should be met. In health care goals in the community of Jönköping, attention was paid to participation for patients in palliative care, which was perceived positively by the nurses in the study. However, support from the organization was considered insufficient when guidance and training in patient participation were requested by the participants.  

    Conclusion: The palliative approach contributes to good conditions for patient participation. The nurse’s goal in palliative care is to achieve quality of life and well-being of the patient, which requires his or hers participation. High demands are made on the nurse to accommodate the patient’s participation. Based on the nurse’s ability to adapt, ethically problematic situations associated with patient involvement can be handled. For nurses in palliative care, patient involvement will also present challenges in the future. A way for the nurse to deal with these challenges is to accept ethical problematic situations as they are, to always have the patient´s interest in focus, always do the utmost to promote the patient’s participation and to use documentation as a tool.

  • 141.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ylimäli, Lea
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande och kommunikation med människor med annan etnisk bakgrund utifrån Dreyfusmodellen2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 142.
    Andersson, Marianne
    Sophiahemmet University College.
    Värdig vård i livets slutskede: intervjuer med sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 143.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Johansson, André
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med triage i relation till personcentrerad vård på akutmottagning: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Every day a large amount of people seek care at emergency rooms in Sweden. Everyone who seeks care at the emergency room has, according to hälso- and sjukvårdslagen the right to be assessed by a nurse and this assessment should be done in joint consultation with the patient with the aim that the patient feels seen and validated. This assessment occurs in something called triage where the key task is to make sure that the patient who is the most ill receives care first. The treatment of the patient in the triage should come about with attentiveness regarding the patients’ symptoms and the patient should be let to recount his or her symptoms in peace as to create a trust with the patient. With an increase of inflow of patients to the emergency room the stress and time pressure for the nurse in the triage increases.

     

    The aim of this study was to examine nurses’ experience of working with triage in relation with patient centred care in the emergency department.

     

    Method and design used was qualitative interviews. Ten nurses on different emergency departments in southern Sweden were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with latent content analysis with an inductive approach.

     

    The findings resulted in two categories. The first one was patient relations and trust in health care system with its sub categories adapt and meet the patient and its needs for safety and validation, joint consultation with the patient, when the patient or the decision support objects and to deviate from routines for the patient’s sake. The other category was expectations in the triage with its sub categories expectations that no one is harmed or dies, expectations that the patient is satisfied, expectations on organisation and colleagues and expectations on the ability to give patient centred care.

     

    The conclusion of the study is that nurses view patient centred care in a similar way as current literature on the subject. Organisational limitations and the fear of undertriage where both factors that caused stress. Against the will of the nurse the patient centred care comes second-hand during stress caused by lack of resources during triage. Unlike previous studies the nurse perceived patient centeredness as pursuable and important in the triage, sometimes important enough to deviate from the decision support as it was perceived to counteract that patients’ needs and preconditions where put first.

  • 144.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kunze, Carola
    Sophiahemmet University.
    Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 145. Andersson Marsh, Marianne
    Humor i omvårdnaden av ortopedpatienter2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 146.
    Andersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Palmkvist, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av överrapporteringar vid skiftbyten för en säker hjärtsjukvård: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation.

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering?

    Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten.

    Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

     

  • 147.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet University.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation.

    The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation.

    A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication.

    The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication.

    Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

  • 148.
    Andersson, Petra
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gustafsson, Andrea
    Sophiahemmet University.
    Vårdpersonalens beskrivningar av vårdrelationen till patienter med afasi: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. En tredjedel av dessa får språkdefekten afasi som följd, varav 60 procent återhämtar sig ofullständigt. Afasin skapar stora psykosociala konsekvenser för patienten. Vårdpersonal behöver därför ett brett tillvägagångssätt för att kommunicera med patienten, visa respekt, omtanke samt lyssna för att kunna främja hälsa och lindra lidande.

    Huvudfynd som framkom var att den icke-verbala kommunikationen skapade grunden för en god vårdrelation, även vårdpersonalens engagemang och attityd. Anhöriga ansågs av vårdpersonalen både kunna ha en stödjande och hindrande inverkan på vårdrelationen. Det krävs en medvetenhet om hur vårdpersonal i sitt arbete både kan stärka och stjälpa vårdrelationen. Detta resultat kan underlätta vårdrelationen med en patient med afasi, både för sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

  • 149.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

  • 150.
    Andersson Rohlin, Mattias
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Johansson, Susanna
    Sophiahemmet University College.
    Dokumentation: en beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet av journalföring: en forskningsöversikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
1234567 101 - 150 of 2418
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|