shh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 3052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aas, Lars
    Sophiahemmet University College.
    Dokumentation av sjuksköterskor hos patienter som försämras innan hjärtstopp på ett stort svenskt universitets sjukhus2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Aasa, Mari
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Larsson, Marie
    Sophiahemmet University College.
    Upplevelse av rapportering i samband med patientöverföring på en akutklinik2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abate, Dawit
    Sophiahemmet University College.
    Stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsrelation2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Abdelnur, Sofia
    Sophiahemmet University College.
    Omhändertagande av patienter med panikångest: en forskningsöversikt2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 5.
    Abdoshi, Faeza
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans kunskaper och attityder i mötet med patienter med alkoholmissbruk: Forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Abdullahi-Moalim, Fauzia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Granström, Frida
    Sophiahemmet University.
    Kommunikation om prognos och sjukdomsförlopp vid hjärtsvikt: en litteraturöversikt2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Heart failure is a chronic condition that often leads to a high burden of symptoms and impaired quality of life. Despite treatment, heart failure still has a high mortality rate. The pattern of the disease is individual with gradual deterioration and the transition to the palliative phase can be difficult to identify. Communication on prognosis and disease progression should be made at an early stage to facilitate the patient's ability to manage the entire disease pattern.

    The aim was to explore communication about prognosis and progress of disease between the patient with heart failure and the healthcare professionals.

    To answer the purpose, a literature review were conducted by using the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO and 15 articles were included, published between 2007–2019. The quality of the articles where surveyed with the Sophiahemmet university’s assessment and the articles were analyzed using integrated analysis.

    The result shows that communication of prognosis, disease progression and end-of-life care occurs to a low extent and opportunities for communication are often missed by the healthcare professionals. In addition, there are several factors that detain communication including the difficulty in predicting prognosis, a common view of when the right time is for communication and the patient’s lack of knowledge of heart failure. The patients want the communication at the end of life to be characterized by positivity and they want to know the truth even though it could create fear. Communication about prognosis also needs to be balanced by hope.

    The conclusion is that patients with heart failure have different preferences for communication and the patient’s knowledge about heart failure is provided for communication about prognosis and disease progression. The care should be designed in person-centered way to create the opportunity for the patient to become involved in their care.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abdulwahab, Iman
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Safa, Said
    Sophiahemmet University.
    Unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes typ-1: en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background 

    The transition from juvenile to adult with its plethora of new experiences is often seen as a challenge by many. Receiving the life-long diabetes mellitus type 1 during this transitional phase, fundamentally changes an individual ́s everyday life and requires the individual to adapt to a new reality of self-care. A great deal of responsibility follows along being diagnosed with type 1 diabetes which means that guidance and support is in the nurses hands. The nurse's role in aiding the patient in their disease management is significant, hence the nurses need to have an understanding of how the disease is experienced in order to provide good guidance in the new lifestyle. 

    Aim 

    The aim of this study was to describe young adults' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus. 

    Method 

    A non-systematic literature review was conducted. Fifteen qualitative research articles were included. With the help of various search combinations from the databases PubMed and CHINAL, the articles were retrieved and quality reviewed based on Sophiahemmet Högskolas/University ́s assessment tools for classification and quality review. Thereafter an integrated data analysis was performed of the selected result articles and the data was sorted into main categories and subcategories. 

    Results 

    Three main categories and nine subcategories were identified. The main categories were: Emotional experiences of young adults with diabetes, Challenges in self-care of diabetes and Support for self-care in diabetes. 

    Conclusions 

    Common challenges that the young adults encountered in their everyday lives were shown in the results. These experienced challenges could be avoided if the surrounding people got the right knowledge about the disease and a continued support of the young adults with their self-management. With the support from healthcare providers, family and friends, the individual's ability to manage their own care will be strengthened. 

    Download full text (pdf)
    Abdulwahab & Said Examensarbete.pdf
  • 8.
    Abefelt, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Brandt, Sara
    Sophiahemmet University.
    Patientens upplevelse efter obesitasoperation: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Obesity is public health issue worldwide. Obesity is defined as an excessive accumulation of fat that poses a risk to health. Previously, obesity was seen as a problem only in high-income countries, but this has changed and is now increasing in low- and middle-income countries, especially in the cities. Obesity is measured by the Body Mass Index (BMI). BMI is calculated by a formula where the body weight is in kilograms and divided by the length in meters squared (kg / m2). The definition of overweight is a BMI of 25 up to 30. A BMI of 30 or higher is the definition of obesity (WHO, 2020). If a person, despite attempts to change their lifestyle and has, or risks having health problems due to their weight, obesity surgery may be an option. 

    Aim

    The purpose was to describe the patients experience after bariatric surgery.

    Method

    The design of the study was a literature review that includes scientific articles. These have been produced through database search and manual search. The search was limited to PubMed and CINAHL. Data collection and review are applied with a critical approach.The result is based on 15 articles published between the years 2010 - 2020, which were quality reviewed and analyzed with Sophiahemmet University's assessment data.

    Results

    The results showed that weight loss, consequences and the need for long-term follow-upwere frequently recurring factors in the articles. These factors are the basis for the result. Experience of weight loss, experience of consequences and follow-up and aftercare are the main findings that are presented to answer the purpose. This result has been compiled from 15 scientific articles. 

    Conclusions

    For patients with severe obesity, bariatric surgery is a way to lose weight along with dietand lifestyle changes. In most cases, this leads to improved physical health. Long-term follow-ups and to develop the patient's expectations of physical and mental results postoperatively is inquired for. Group discussions have proven to be good for discussion and also support. However, these do not replace the need for long-term support and continuity from healthcare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Abel, Anna-Maria
    et al.
    Sophiahemmet University. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vestling, Fanny
    Sophiahemmet University. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede: en integrerad litteraturstudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades.

    Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften.

    Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede
  • 10.
    Abera, Queen
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ismail Taleb, Zahra
    Sophiahemmet University.
    Mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår: en litteraturöversikt2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Globally every year 15 million infants are born prematurely before gestational week 37 + 0. Infants born between gestational week 34 + 0 to 36 + 6 are referred to as late preterm infants. Late preterm infants can be assessed both as low care- requiring or high care-requiring. They may require neonatal care or care in a maternity unit. Mothers are not always prepared to care for their infant due to early interruption in mother´s transition process from pregnancy to motherhood. Breastfeeding has many benefits for both the breastfeeding mother and the infant. The breastfeeding process may differ when breastfeeding late preterm infants compared to full-term infants. 

    This study aims to describe mothers' experience of breastfeeding late preterm infants during the infants first year of live. 

    The method applied was non-systematic literature review was. The databases PubMed and Cinahl generated 14 articles. A manual literature search was conducted, which generated one more article. A total of 15 scientific articles of quantitative, qualitative approach and mixed method were included. Using a quality assessment templet of the articles and an intergrade analysis, the quality and results of the articles have been analyzed.

    The result presents three main categories and eight subcategories. The results of this study showed that mothers of late preterm infants experienced a desire and longing to breastfeed their infants because the mothers were aware of the importance of breast milk for their late preterm infant for the infants’ development. Breastfeeding was considered as an emotional period which was experienced as joyful, gave harmony and a feeling of relaxation but also feelings of stress, exhaustion and anxiety was experienced mainly due to the challenges that emerged during breastfeeding the late preterm infant. Physical challenges for both the infant and the breastfeeding mother were recurring. The need for support, education and encouragement from relatives and healthcare staff was significant for the mothers and the outcome of breastfeeding.  

    The conclusion of this study showed that mothers of late preterm infants experienced breastfeeding as challenging but significant. Strong emotions were recurring during breastfeeding. Mothers’ attachment to their infants were strengthened through breastfeeding. The need for support and education during the breastfeeding period was identified to facilitate breastfeeding challenges and promote continued breastfeeding. It is essential for healthcare professionals, as midwives, to have an understanding of breastfeeding experience of mother of late preterm in order to offer adequate care and support.

    Download full text (pdf)
    Mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår docx(1).docx (1).pdf
  • 11.
    Abrahamsson, Emy-Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Cederlöf, Lina
    Sophiahemmet University College.
    Bipolär sjukdom: närståendes upplevelse och behov av stöd2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 12.
    Abrahamsson, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hovi, Annastiina
    Sophiahemmet University College.
    Hjälp till självhjälp: en kvalitativ intervjustudie om patientens egenvård och motivation ur diabetessjuksköterskeperspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Abrahamsson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bergström, Carina
    Sophiahemmet University.
    Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" Vårdprogrammets spridning, användbarhet samt plan för implementering: en enkätundersökning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser.

    Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process.

    Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser.

    I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.

    Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.

    Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.

    I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal.

    Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

    Download full text (pdf)
    OM_HT10_Marie Abrahamsson&Carina Bergström_120514
  • 14.
    Acevedo Vargas, José-Miguel
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Drakenhed, Helena
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad och hantering av centrala venösa accesser2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Adams, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Eriksson, Jennifer
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background 

    Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.

     

    Aim

    The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.

     

    Method

    A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.

     

    Results 

    The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.  

    Conclusions

    According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

    Download full text (pdf)
    C-uppsats-Jennifer-Eriksson-och-Johanna-Adams
  • 16.
    Adell, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Avendano, Fanny
    Sophiahemmet University College.
    Handhavande av perifer venkateter hos patienter på ett sjukhus i Tanzania2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika.

    Syfte

    Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania.

    Metod

    Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania.

    Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer.

    Resultat

    Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK.

    Slutsats

    Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Adestam, Linda
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos: en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt.

    Syfte

    Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.

    Metod

    Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos..

    Resultat

    Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering.

    Slutsats

    Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Adler Franzén, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsson, Lovisa
    Sophiahemmet University.
    Prevention of malnutrition among older persons with dementia: an interview study of Cape Town Care Home Nurses’ preventative work2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Malnutrition among older persons with dementia is a common issue due to the consequences of the diagnosis, such as physical hindrances or forgetting to eat. Preventative work, against malnutrition for example, is part of the work responsibility of a registered nurse (Swedish Society of Nursing (SSN, 2011).

     Aim

    The aim was to describe how Cape Town Care home nurses work to identify and prevent malnutrition in older persons with dementia.

    Method

    A qualitative method was used with semi structured-interviews conducted with six nurses working at six different care homes in the Cape Town Area. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews.

     

    Result

    It was found that nurses work differently in their preventative work, depending on the policies of the care home. Some uses assessments for identifying malnutrition while others rely on their capacity of observation. There were no standardized aids used overall on the care homes to ensure quality of the work.

     

    Conclusion

    It is important to look beyond the diagnosis of dementia in order to work according to a person-centered perspective with the residents wishes and autonomy in focus. To identify risks of malnutrition; identification is key in the preventative work. The nurses used their skills and experience, rather than standardized assessment aids, to observe changes in the residents’ behavior and outlook.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Adler, Marina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Puumala, Catherine
    Sophiahemmet University College.
    Föräldrars uppfattning om vilken information som är betydelsefull vid det första besöket på en neonatalenhet inför en prematur förlossning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Adlitzer, Helena
    Sophiahemmet University.
    Att leva med implanterbar insulinpump vid typ 1-diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Adolfsson, Emelie
    Sophiahemmet University.
    Patientupplevelser av att leva med pacemaker: en litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The Swedish statistics show that approximately 7,000 pacemaker surgeries take place yearly in Sweden. It is important, as a nurse, to provide counseling and education to the patient and relatives before the implantation, upon discharge and during the follow-ups. To conduct person-centred care and achieve in-depth knowledge of the care of patients with a pacemaker, an expanded understanding of the patient's experience and quality of life is required.

    Aim: The aim was to describe patients' experience of living with a pacemaker, and their healthrelated quality of life.

    Method: A non-systematic literature review was done, with searches in PubMed and in CINAHL. The searches led to 12 original scientific articles, of which 11 articles had a quantitative method and one article had a qualitative approach. The articles underwent a quality-review through Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, and then an integrated data-analysis of the articles was made.

    Results: The integrated data analysis resulted in two main categories: Experiences of living with a pacemaker and Quality of life with a pacemaker. Patients could feel a concern about how well the pacemaker would work and it appeared that it varied how much informed patients were. The health-related quality of life improved for most people one year after pacemaker implantation. The results also showed that factors affecting the quality of life included gender, age, level of information and whether they went for follow-up.

    Conclusions: This study showed that patients can have different experiences after a pacemaker implantation, both positive and negative. In addition, it emerged that patients may feel that they and their relatives need more information about the pacemaker. With increased knowledge about the patients' experience and with improved and increased patient- and family-education, anxiety could be reduced, and the patients' quality of life and experience could be improved.

    Download full text (pdf)
    Emelie Adolfsson, självständigt arbete
  • 22.
    Afshar, Parvaneh
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Björkert, Pernilla
    Sophiahemmet University.
    Nutrition och fallrisk hos äldre personer: en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift.

    Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse.

    Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av insamlade data visade fyra teman:

    - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden

    - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning,

    - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk

    - Rutiner.

    Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken.

    Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp.

    Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Aftonfalk, Anders
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Norberg, Jennifer
    Sophiahemmet University College.
    Bemötande av närstående vid plötslig, oväntad död2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 24.
    Ageborg, Lina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Moberg Larsson, Frida
    Sophiahemmet University.
    Tarmstomi och påverkan på sexualitet: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård.

    Syfte

    Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi.

    Metod

    Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning.

    Resultat

    Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv.

    Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ager, Emily
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sevelin, Lisa
    Sophiahemmet University.
    Handhygien inom akutsjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området.

    Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård.

    Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård.

    Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

    Download full text (pdf)
    K39 Ager Sevelin
  • 26.
    Agnblad, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Karin
    Sophiahemmet University College.
    Postoperativ omvårdnad av patienter som upplevt awareness under generell anestesi2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 27.
    Agnig, Zozan
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Rostami, Parastoo
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelse av den postoperativa perioden: en icke-systematisk litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background 

    The postoperative period, following a surgical operation, is crucial for a patient's wellbeing. It influences their satisfaction, recovery, and adherence to medical advice. Healthcare providers must comprehend and meet the patient's needs and expectations. Pain, nausea, fear, communication with healthcare personnel, and support from family and friends are pivotal factors for a positive recovery.

    Aim 

    The purpose was to illustrate patients´ experiences of the postoperative period both during and after the hospitalization.

    Method 

    This literature review was implemented by a non-systematic method and includes 15 original scientific articles that used qualitative research methods. These articles were identified by searches the PubMed and CINAHL databases. Quality reviews of the articles were done according to the criteria established by Sophiahemmet University. The results from the articles underwent one analysis and were put together using an integrated data analysed method that was later presented in a report.

    Results 

    In the results, three categories were identified: patients' expectations during the recovery period, their personal responsibility in the recovery process, and the impact of the environment on the patient's experience. Patients had high expectations of receiving clear information regarding their recovery and felt they could influence it by adhering to medical advice. Support from healthcare professionals and loved ones played a pivotal role in maintaining their motivation. The significance of the environment was evident, with a supportive environment promoting well-being, while a stressful environment complicated the recovery process.

    Conclusions

    The patient experience highlights that effective communication, patient engagement, and a supportive care environment are critical factors in improving the post-operative experience. By identifying and managing these aspects, healthcare providers can increase the level of patient satisfaction, improve recovery, and offer more personalized care during the postoperative period.

  • 28.
    Agrell, Petra
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Henriksson Olofsson, Ida
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av att göra en orosanmälan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trots att personal inom hälso-och sjukvård enligt lag är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa görs relativt få anmälningar inom vuxenpsykiatrin. Essensen inom den psykiatriska vården är vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient där kommunikation och patientens delaktighet är av stor betydelse. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att upprätta och behålla en god vårdrelation med sin patient samtidigt som barnperspektivet måste beaktas och skyldigheten att utföra en anmälan vid oro ska följas.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor,inom vuxenpsykiatrisk öppenvård, erfar och upplever att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Metod

    En kvalitativ studie där åtta sjuksköterskor verksamma på psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Stockholms län intervjuades för att besvara studiens syfte. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet presenteras utifrån kategorierna faktorer som påverkar orosanmälan och omvårdnadsperspektivet vid orosanmälan. Sjuksköterskorna i vår studie beskriver att en orosanmälan som leder till stöd för familjen hjälper patienten att fokusera på sin egen behandling. Barnperspektivet måste alltid vara i fokus samtidigt som sjuksköterskan ska sträva efter att med hjälp av kommunikation, tillit och patientens delaktighet behålla och stärka vårdrelationen. Tidigare erfarenhet och stöd från kollegor i teamet skapar trygghet i sjuksköterskans utförande av orosanmälan.

    Slutsats

    Resultatet i vår studie tyder på att en orosanmälan i de allra flesta fall bidragit till något positivt i den fortsatta vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Genom kommunikation och patientens delaktighet kan sjuksköterskan inom den vuxenpsykiatriska öppenvården bidra till att en orosanmälan inte bara leder till att utsatta barn får stöd och skydd, utan också att patienten kan fokusera på sin egen behandling och att den essentiella vårdrelationen bevaras.

    Download full text (pdf)
    Petra Agrell & Ida Olofsson, självständigt arbete K49.pdf
  • 29.
    Ahlberg, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hokkanen, Minna
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter som drabbats stroke2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Ahlberg, Mira
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dahlin, Carolin
    Sophiahemmet University.
    Att leva med HIV som kronisk sjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa.

    Metod

    Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades.

    Resultat

    I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra.

    Slutsats

    Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

    Download full text (pdf)
    K39 Ahlberg Dahlin
  • 31.
    Ahlberg, Susann
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Peterberg, Charlotte
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande av barn som har en svårt sjuk förälder2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Ahlbom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Öberg, Helena
    Sophiahemmet University.
    Vattenförlossningens för- och nackdelar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 33.
    Ahlenius, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Jacobsson, Michaela
    Sophiahemmet University.
    Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod.

    Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget.

    Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla.

    Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

    Download full text (pdf)
    K41 Ahlenius Jacobsson
  • 34.
    Ahlgren, Claudine
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Duse, Jenny
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans professionella ansvar avseende rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt efter stroke: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys.

    Resultat

    Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp.

    Slutsats

    Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Ahlgren, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Prevalensen och lidandet av ätstörningar hos sexuella-och könsminoriteter: en icke-systematisk litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Feeding and eating disorders affect about nine percent of the human population. They are defined as serious and compulsory behaviours with potentially life-threatening consequences. Sexual and gender minorities are vulnerable and marginalised groups who are at risk of suffering psychological illnesses. Their experiences as marginalised groups of society affect their interaction with the healthcare system. 

    Aim

    To describe the prevalence and suffering of feeding and eating disorders amongst sexual and gender minorities.

    Method

    The study is a non-systematic literature review. Three separate databases along with manual search were used to find the 17 primary articles included in the study. All articles have been reviewed as per Sophiahemmet University’s assessment instruments. Thereafter, the source material was examined, and an integrated analysis was used to analyse the synthesised results. 

    Results

    Sexual and gender minorities exhibited a high risk for suffering feeding and eating disorders than cisgendered heterosexual individuals. Completely homosexual participants were more likely to have an official feeding and eating disorder diagnosis whilst bisexual participants reported high scores on feeding and eating disorder questionnaires. Feeding and eating disorders and disturbed eating behaviours were frequent amongst gender minorities with the motivation of accentuating or repressing sex characteristics. Participants reported further suffering due to lack of knowledge or care amongst healthcare providers. 

    Conclusions

    There is a need for an empathic attitude and education in understanding the minority perspective to reduce the suffering amongst sexual and gender minorities suffering feeding and eating disorders. Minority stress needs to be taken into consideration when dealing with minorities as they are at high risk of physical and mental illnesses. The results illustrated various differences between the subgroups which highlighted the importance of viewing the individual holistically. By working to understand the minority perspective, healthcare providers can contribute to global goals as well as alleviate suffering for the individual. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ahlgren, Louise
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tihinen, Sara
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten: en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten.

    Metod

    Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys.

    Resultat

    I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador.

    Slutsats

    Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet. 

    Download full text (pdf)
    Ahlgren&Tihinen
  • 37.
    Ahlin, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Vestlund, Amanda
    Sophiahemmet University College.
    Upplevelser efter ileostomianläggning vid en inflammatorisk tarmsjukdom2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 38.
    Ahlskog, Helena
    Sophiahemmet University College.
    Brister i bemötandet inom äldrevården i förhållande till sjuksköterskans omvårdnadsansvar2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Ahlsröd, Richard
    Sophiahemmet University.
    Lustgasläckage på operationssal, tandvårdssal och förlossningssal: arbetsmiljöaspekter för sjukvårdspersonal2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 40.
    Ahlström, Mandy
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fajutrao Valles, Carmelle
    Sophiahemmet University.
    Hand hygiene compliance among nursing staff in a Philippine private hospital2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Healthcare-associated infections constitute a threat to patient safety and an economic burden on health systems worldwide. The most effective way to prevent healthcare-associated infections is through proper hand hygiene practice, but studies show that compliance is low. In 2009, the World Health Organization released hand hygiene guidelines and tools to address the issue. 

    Aim

    The aim of the study was to measure the compliance to the WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care among nursing staff in a private hospital in the Philippines using the evaluation framework of the World Health Organization.

    Method

    The method used to assess compliance was structured direct observations using the World Health Organization’s observation form. Data was collected in 15 days, during full shifts, and analyzed quantitatively based on overall compliance, according to indication, ward, week day/weekend and shift.

    Results

    A total of 1920 opportunities were recorded, of which 336 were hand rub performances, 168 hand wash and 1416 missed opportunities, giving an overall compliance of 26.25 percent. The ward with the highest compliance rate was the Neonatal Intensive Care Unit (45.40 percent) and the lowest was Nursing Station 1 (22.26 percent).

    Conclusion

    The overall compliance rate of 26.25 percent is lower compared to most published studies and healthcare workers were more compliant to indications that protect themselves than to indications that protect patients. The results can be useful in improving quality of care and patient safety.

    Download full text (pdf)
    K41-Ahlstrom-FajutraoValles
  • 41.
    Ahlén Bergman, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lignercrona, Josefin
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Today, close to 90 percent of women survive 10 years after a breast diagnosis. Women who suffer from breast cancer are negatively affected both mentally and socially by the physical changes in connection with breast cancer. Studies have shown that women avoid discussing their sexual health and want healthcare professionals to address the topic. The fact that sexuality and sexual health are a taboo subject and are considered a private matter means that problems that could have been prevented remain unresolved as a result of poor communication.

    Aim

    The purpose was to shed light on women's experiences of sexual health during breast cancer.

    Method

    A non-systematic literature review was performed using the method for an integrated data analysis. The results were based on 15 original scientific articles produced through database searches in PubMed and CINAHL.

    Results

    Many women experience sexual dysfunction in connection with breast cancer. The sexual problems the women have reported on have included reduced vaginal lubrication, pain in connection with intercourse and penetration, and reduced sexual desire and arousal. For many women, the physical changes associated with breast cancer treatment contributed to a negative impact on their body image, identity, and self-esteem.

    Conclusions

    A large proportion of women with breast cancer experience that their sexual health deteriorates.It has emerged that some women have found it easier to cope with the physical changesassociated with treatment for breast cancer by developing special coping strategies. Previousstudies have shown that healthcare professionals do not address patients' sexual health due tolack of knowledge in the subject. Because healthcare professionals avoid promoting women'ssexual health in connection with breast cancer, it causes unnecessary suffering for the patient.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Ahlén, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gyberg, Ebba
    Sophiahemmet University.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige insjuknar ungefär 800 barn per år i typ 1 diabetes, vilket innebär drygt 40 barn per 100 000 invånare. Målet med behandlingen för typ 1 diabetes är att uppnå ett normalt blodglukosvärde och minska risken för senare komplikationer. För detta krävs flera injektioner av insulin dagligen, resten av livet. Som sjuksköterska möter man familjer med barn som är diagnostiserade med typ 1 diabetes i olika vårdsammanhang. Det är viktigt att ha förståelse för familjens situation och vilken påfrestning det kan innebära för föräldrarna att ständigt behöva ha kontroll över barnets blodglukosnivå. Tidigare studier har visat att det är vanligt med utbrändhet hos föräldrar med barn med typ 1 diabetes.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes.

    Metod

    Den metod som valdes var litteraturöversikt och databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades för resultatet.

    Resultat

    Resultatet i studien bestod av fyra kategorier med 11 underrubriker. Kategorierna var Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet, Emotionella aspekter, Coping och Hälso- och sjukvården. Resultatet visade en påverkan på föräldrarnas liv inom alla fyrakategorierna.

    Slutsats

    Slutsatsen av litteraturöversikten blev att föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever påtaglig och mätbar påverkan på livet i form av bland annat oro, ångest och försämrad livskvalitet. Denna påverkan pekar på att det finns behov av förbättring i hur föräldrars situation hanteras med ett ökat inslag av familjefokuserad vård i konsultationer hos hälso-och sjukvården.

    Download full text (pdf)
    C-uppsats Ebba Gyberg & Cecilia Ahlén
  • 43.
    Ahmadi, Afsane
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Saleh, Maryam
    Sophiahemmet University.
    Patientens utmaningar och livskvalitet efter stomioperation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background

    Today, there are around 43,000 people in Sweden living with an ostomy and since 2006 the number of patients has been increased in all over the country. Changing the patient's life situation and their experience of the new everyday life after the ostomy operation affects the individual's quality of life. The nurse's role in meetings with this group of patients is to alleviate their suffering and promote their quality of life. Patients' changed well-being and quality of life after the ostomy operation lies demand on the nurse's capacity to promote quality of life.

    Aim

    The purpose was to describe challenges, quality of life in patients after ostomy surgery and the need for support from the nurse.

    Method

    This literature review is based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative studies. The database search was carried out in the databases PubMed and CINAHL. The included articles were peer-reviewed according to Sophiahemmet's assessment table and analyzed with support from Integrated analysis.

    Results

    The study identified three categories that were considered important to describe the patient's challenges, the quality of life of patients after ostomy surgery and the need for nurse support.

    Conclusions

    In summary, the results show that patients who have an ostomy experience negatively to a greater extent that have a lower impact on their quality of life. Nurse support through counseling, ostomy education and self-care can reduce problems and complications in everyday life that have a better impact on quality of life.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Ahmadi Tabatabaee, Parisa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tesfamikael, Winta
    Sophiahemmet University.
    Motiverande samtal relaterat till kardiovaskulära sjukdomar - ur ett patientperspektiv: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund 

    Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor.

    Syfte

    Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck.

    Slutsats

    Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ahmed, Alya
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Brostedt, Johan
    Sophiahemmet University.
    Vårdpersonalens roll i kommunikation och omvårdnad av patienter med afasi orsakas av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad.

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke.

    Metod

    För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna.

    Resultat

    Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk.

    Slutsats

    Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Ahmedi Wahid, Sadaf
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Aziz Salar, Gasha
    Sophiahemmet University.
    Vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos äldre personer med demens: inom särskilt boende2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Smärta hos äldre personer är utmanande att upptäcka särskilt när det gäller personer med demens. Deras smärta är ofta underbehandlad. Kommunikationssvårigheter hos personer med demens är den främsta orsaken till felbedömning av smärtan. Demenssjukdomen orsakar nedsatt kognitiva förmågan som i sin tur påverkar själv rapporteringen av smärtan som personer med demens upplever. Inom särskilt boende har sjuksköterskan en annan roll och detta leder till att sjuksköterskan inte kan delta aktivt i smärtbedömning av personer med demens som i sin tur orsakar onödigt lidande. Sjuksköterskor delegerar vissa arbetsuppgifter till vårdpersonal. Därför utgår sjuksköterskor utifrån vårdpersonalens rapportering av smärta hos personer med demens

    Syfte

    Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att identifiera smärta hos personer med demens på särskilt boende.

    Metod

    Kvalitativ design är vald som metod för denna studie och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio undersköterskor intervjuades enskilt inom tre olika särskilda boenden. Analys av data gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultaten visar att vårdpersonalens anser att smärtskattning av personer med demens är viktigt och ett sätt att kunna lindra lidande hos dessa personer. Vårdpersonal upplever svårigheter att upptäcka smärta hos personer med demens på grund av deras kognitivt nedsatta förmågor. Det visade sig att det saknas smärtskattnings rutiner på särskilda boende och det saknas även kunskap om smärtskattningsinstrument hos vårdpersonal

    Slutsats

    Resultat i denna studie visar att vårdpersonal har begränsat med kunskap om validerad smärtskattning. Det visar sig även att delegeringen av smärtskattning är bristfällig för att samtliga vårdpersonal inte hade fått tillräckligt med information av ansvariga sjuksköterskan på de särskilda boenden där deltagarna arbetade. Vårdpersonal i studien önskade att få utbildning om smärtskattningsinstrument. Kunskap om validerad smärtskattning kan hjälpa vårdpersonal att upptäcka smärta hos personer med demens samt att följa upp behandlingens effekt. Detta i sin tur kan leda till minskat lidande hos personer med demens som lider av smärta. 

    Download full text (pdf)
    K50 Sadaf och Gasha
  • 47.
    Ahnsberg, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lizén, Carolina
    Sophiahemmet University.
    Skolsjuksköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition.

    Syfte

    Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi.

    Metod

    En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data.

    Resultat

    Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar.

    Slutsats

    Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Ahola, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindqvist, Emma
    Sophiahemmet University.
    Närståendes upplevelse av hjärtstopp: en litteraturöversikt2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In Sweden, approximately 9000 people suffer cardiac arrest each year where cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started. The probability of surviving a cardiac arrest increase if someone else is present during the event and begins CPR. Being close to someone who suffers a cardiac arrest has a big impact on life and acute serious illness can mean a crisis for the individual. Nursing staff has an important role when it comes to supporting relatives who are in crisis. 

    The aim was to illustrate the experiences after cardiac arrest in an adult relative. 

    The method was a literature review with systematic search. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. A total of 15 articles were included, of which 12 were qualitative, one quantitative and two of mixed qualitative and quantitative method. All articles were reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with an integrated analysis. 

    The results of the literature review are presented in four main categories: “experience of the acute event”, “experience of the critical time in hospital”, “experience of returning back to normal” and “need for support from healthcare professionals”. The results show that being close to someone who has suffered a cardiac arrest generates a range of different emotions, both when the cardiac arrest occurs and afterwards. The relatives experienced a need for information and communication from healthcare professionals and it was a challenge to return to everyday life. 

    The conclusion is being a relative to someone who suffers a cardiac arrest is a traumatic experience. Relatives have a need to feel included and seen by the healthcare professionals during all parts of the care process. After discharge, relatives experience a lack of support from care. 

    Download full text (pdf)
    JohannaAholaEmmaLindqvist 19 april godkänd slutversion.pdf
  • 49.
    Alanen, Therese
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Axelsson, Johanna
    Sophiahemmet University College.
    Beröring i vården av äldre: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 50. Al-Ani, Amer N
    et al.
    Samuelsson, Bodil
    Sophiahemmet University.
    Tidermark, Jan
    Norling, Asa
    Ekström, Wilhelmina
    Cederholm, Tommy
    Hedström, Margareta
    Early operation on patients with a hip fracture improved the ability to return to independent living: a prospective study of 850 patients2008In: The Journal of Bone and Joint Surgery. American volume, ISSN 1535-1386, Vol. 90, no 7, p. 1436-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The outcome for many patients with a hip fracture remains poor. The aim of the present study was to investigate whether the timing of surgery in such patients could influence the short-term clinical outcome. METHODS: We included 850 consecutive patients with a hip fracture who were admitted to the hospital during one year in a prospective study. Three cutoff limits for a comparison of early and late operation were defined. The outcome (the ability to return to independent living, risk for the development of pressure ulcers, length of the hospital stay, and mortality rate) for patients who had an operation within twenty-four, thirty-six, and forty-eight hours was compared with the outcome for those who had an operation at a later time. RESULTS: Patients who had the operation more than thirty-six and forty-eight hours after admission were less likely to return to independent living within four months (odds ratio, 0.44 and 0.33, respectively), whereas there was no significant difference with use of the twenty-four-hour cutoff limit. The incidence of pressure ulcers in the groups that had the operation later was increased at all three cutoff limits (a delay of more than twenty-four hours, more than thirty-six hours, and more than forty-eight hours) (odds ratio, 2.19, 3.42, and 4.34, respectively). The length of hospitalization was also increased in the groups that had the later operation (median, fourteen compared with eighteen days, fifteen compared with nineteen days, and fifteen compared with twenty-one days, respectively) (p < 0.001 for all comparisons). The importance of surgical timing remained significant after adjusting for several possible confounders (p < 0.05). CONCLUSIONS: Early compared with late operative treatment of patients with a hip fracture is associated with an improved ability to return to independent living, a reduced risk for the development of pressure ulcers, and a shortened hospital stay.

1234567 1 - 50 of 3052
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf