shh.sePublikationer
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1963
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Long-term tracheostomy: how to do it2009Inngår i: Breathe: continuing medical education for respiratory professionals, ISSN 1810-6838, Vol. 5, nr 3, 204-13 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 302.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Long-Term Tracheostomy: Outcome, Cannula care, and Material Wear2007Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Do people with long-term tracheostomy need hospital care? Which cleaning method is most appropriate for decontamination of inner cannulae? Are tracheostomy tubes changed for rational reasons? There is clearly a lack of evidence based research in this field and the clinical guidelines available are often based on local practice. A tracheostomy is a created opening in trachea to facilitate breathing. It is a direct entry to the deeper airways, e.g. for micro-organisms causing a potential risk for lung infections. Indications for long-term tracheostomy can be, e.g. upper airway obstruction, malformations, or chronic hypoventilation, when ventilation via nasal mask is not possible. The research of the present thesis was conducted at the National Respiratory Centre (NRC) at Danderyd Hospital in Stockholm, Sweden. This unit opened in 1982, with the expressed goal of supporting outpatients with long-term tracheostomy. The overall aims of the thesis were to evaluate the outcome of patients with long-term tracheostomy and to conduct evidence based studies concerning their care.

    A comparison was made for the number of days in hospital care during the 2-year periods before and after the tracheostomy was established. The life expectancy of the general population and the observed life span of a cohort of tracheostomized patients from the start of NRC in 1982 were also compared. Interestingly enough, the need for hospital care was unchanged despite of the tracheostomy. The patients’ observed life spans were remarkably high and for many patients not lower than the life expectancy of Swedish people in general.

    To find a practical and safe decontamination method for inner cannulae we compared two different cleaning methods; detergent followed by chlorhexidine-alcohol, or detergent alone. Samples for bacterial culture were taken before and after cleaning and the numbers of bacteria colonies were counted. The effectiveness of both cleaning methods was greater than expected and the results showed a nearly total elimination of organisms. Thus, the methods investigated were equivalent in achieving decontamination.

    The duration of use in our unit for polymeric tracheostomy tubes, i.e. silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU) was determined and compared. We found, that Si tubes were used for longer periods (three months) than tubes made of PU or PVC (both two months).

    Whether or not surface changes could be observed on the tracheostomy tubes after 30 days’, three and six months’ exposure in the trachea were investigated in collaboration with the Royal Institute of Technology and Sophiahemmet University College in Stockholm, Sweden. The analyzing methods were Scanning Electron Microscopy, Attenuated Total Reflectance Fourier Transform Infrared Spectroscopy, and Differential Scanning Calorimetry. All tubes, except one, showed changes in the surface after 30 days’ exposure. The surface changes had progressed significantly after three and six months' exposure, compared to the changes detected after 30 days. The SF-36 questionnaire and a study specific questionnaire were used to describe the patients’ health-related quality of life and experiences of long-term tracheostomy. The results show that all patients were satisfied with their tracheostomy and demonstrated a numerically mean mental health status score above that of the general population.

    In summary, long-term tracheostomy does not increase the need for hospital care nor does it reduce a patient’s life span. Cleaning the tracheostomy inner cannula with detergent and water is sufficient to achieve decontamination. Si tracheostomy tubes are used longer compared to those made of PVC or PU. The polymeric material investigated suffered evident surface changes after 30 days’ use. Clinical use of polymeric tracheostomy tubes beyond three months cannot be recommended, as we found extensive surface changes and degradation of the polymeric chains. All patients were, in general content, with their tracheostomy. The findings from the present thesis contribute to making the care of long-term tracheostomized patients’ evidence based.

  • 303.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Axelsson, Sara
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Lysdahl, Michael
    Markström, Agneta
    Schedin, Ulla
    Aune, Ragnhild E
    Frostell, Claes
    Karlsson, Sigbritt
    Clinical use and material wear of polymeric tracheostomy tubes2007Inngår i: The Laryngoscope, ISSN 0023-852X, E-ISSN 1531-4995, Vol. 117, nr 9, 1552-9 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The objectives were to compare the duration of use of polymeric tracheostomy tubes, i.e., silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU), and to determine whether surface changes in the materials could be observed after 30 days of patient use. METHODS: Data were collected from patient and technical records for all tracheostomized patients attending the National Respiratory Center in Sweden. In the surface study, 19 patients with long-term tracheostomy were included: six with Bivona TTS Si tubes, eight with Shiley PVC tubes, and five with Trachoe Twist PU tubes. All tubes were exposed in the trachea for 30 days before being analyzed by scanning electron microscopy (SEM) and attenuated total reflectance Fourier transform infrared spectroscopy (ATR-FTIR). New tubes and tubes exposed in phosphate-buffered saline were used as reference. RESULTS: Si tubes are used for longer periods of time than those made of PVC (P<.0001) and PU (P=.021). In general, all polymeric tubes were used longer than the recommended 30-day period. Eighteen of the 19 tubes exposed in patients demonstrated, in one or more areas of the tube, evident surface changes. The morphologic changes identified by SEM correlate well with the results obtained by ATR-FTIR. CONCLUSIONS: Si tracheostomy tubes are in general used longer than those made of PVC and PU. Most of the tubes exposed in the trachea for 30 days suffered evident surface changes, with degradation of the polymeric chains as a result.

  • 304.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Belin, Anna-Lisa
    Hellström, Carina
    Schedin, Ulla
    Ransjö, Ulrika
    Alenius, Martin
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Tracheostomy inner cannula care: a randomized crossover study of two decontamination procedures2007Inngår i: American Journal of Infection Control, ISSN 0196-6553, E-ISSN 1527-3296, Vol. 35, nr 9, 600-5 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Today several methods for decontaminating inner cannulae exist. These methods are not based on scientific data, but often on local clinical tradition. This study compares two different decontamination methods. The aim was to find a practical and safe decontamination method. It is a randomized, single-blinded, comparative crossover study. METHODS: Fifty outpatients with long-term tracheostomy with an inner cannula were consecutively included and randomly allocated to begin with one of two different treatment sequences: detergent and chlorhexidine-alcohol (A) or detergent (B). Samples for bacterial culture were taken before and after decontamination, and the number of bacteria colonies was counted. RESULTS: Before decontamination, the inner cannulae grew high numbers of bacteria, which were parts of the normal flora of the upper respiratory tract and did not differ significantly between the two sequences (AB; BA). The primary variable was the culture count value after chlorhexidine-alcohol/detergent (A) and detergent (B). The effects of both methods were larger than expected, and the results showed a nearly total elimination of organisms. The equivalence criterion, ratio of mean colony counts (A/B) >0.8, was met at a significance level of P<0.001. CONCLUSIONS: Cleaning the tracheostomy inner cannula with detergent and water is sufficient to achieve decontamination.

  • 305.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Andersson, G
    Schedin, Ulla
    Markström, A
    Frostell, C
    A retrospective survey of outpatients with long-term tracheostomy2006Inngår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica, ISSN 0001-5172, E-ISSN 1399-6576, Vol. 50, nr 4, 399-406 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Respiratory Unit (RU) at Danderyd University Hospital opened in 1982, with the expressed goal of supporting outpatients with long-term tracheostomy. The primary aim of this retrospective study in tracheostomized patients was to compare the need for hospital care in the 2-year period before and after the tracheostomy. METHODS: Data were collected from patient medical records at the RU, from the National Board of Health and Welfare, Sweden and from the Official Statistics of Sweden. The subjects were RU patients in 1982 (Group 1, n = 27) and in 1997 (Group 2, n = 106) with long-term tracheostomy surviving at least 4 years after the tracheostomy. RESULTS: Both groups had few and unchanged needs for hospital care after tracheostomy. They spent > or = 96% of their time out of hospital. In 1997, (group 2) the number of patients, diagnoses and need for home mechanical ventilation had increased. Life expectancy was assessed for patients in Group 1. Data showed that they lived as long as an age-matched and gender-adjusted control cohort. CONCLUSIONS: Long-term tracheostomy may not increase the need for hospital care and does not reduce life expectancy. These clinical observations were made in a setting where patients had regular access to a dedicated outpatient unit.

  • 306.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Samuelsson, Bodil
    Sophiahemmet Högskola.
    Det goda livet: livskvalitet hos äldre personer med intellektuella funktionshinder2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 307.
    Björncrona, Gunnel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundberg, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som drabbats av pares till följd av stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 308.
    Björndahl, Isabell
    Sophiahemmet Högskola.
    Värdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvårdnad2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.

    Metod

    Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika.

    Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

  • 309.
    Björnesjö Sköld, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Interventioner för att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige är cirka 40 procent av alla kvinnor i fertil ålder överviktiga eller har fetma. Detta medför ökade risker för kvinnan och fostret under graviditet såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi, kejsarsnitt, intrauterin fosterdöd och barn som föds stora för tiden. I Sverige idag finns inga riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång utifrån Body mass index innan graviditet. Att banta under graviditet är inget som rekommenderas, men samtidigt visar studier att en överdriven viktuppgång under graviditet ökar riskerna för viktretention efter graviditeten. Det finns otillräcklig kunskap både hos gravida kvinnor och hos vårdpersonal om vad som är lämplig viktuppgång under graviditet. En kvinna som redan innan graviditet är överviktig eller har fetma utsätter sig själv och sitt ofödda barn för ytterligare risker genom överdriven viktuppgång under graviditet.

    Syftet med detta arbete var att undersöka interventioners effekt på att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor, med övervikt eller fetma, samt om dessa interventioner påverkar kvinnan eller barnet i övrigt under graviditet och förlossning.

    En litteraturöversikt utfördes där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Genom att läsa artiklarna ett flertal gånger och göra understrykningar i texten hittades mönster som svarade på arbetets syfte och frågeställningar. Utifrån detta kategoriserades fakta i artiklarna.

    Resultatet visade att fysisk aktivitet, kostråd och beteendestrategier kan ha effekt på att begränsa viktuppgången hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma. Många av kvinnorna som deltog i studierna förbättrade sina matvanor. I övrigt hade dessa interventioner även till viss del positiv effekt på blodtrycket och förekomsten av graviditetsdiabetes, men resultatet är på många områden inte entydigt. Ingen tydlig effekt på att begränsa födelsevikten kunde påvisas hos barnen, men det fanns en viss begränsning av barn som föddes med en födelsevikt över 4000 gram.

    Livsstilinterventioner kan vara effektiva för att begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med övervikt eller fetma. Vidare forskning behövs för att säkerställa att detta sker på ett säkert sätt utifrån BMI klassificering.

  • 310.
    Björnström, Veronica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Skåner, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Avvikelserapportering ur ett sjuksköterskeperspektiv: hinder och möjligheter2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 311.
    Björsund, Linda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Evers, Ulrica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsåtgärder som påverkar återhämtningen efter hjärtinfarkt ur ett psykosocialt perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 312.
    Blidberg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnström, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på neonatalavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet.

    Slutsats

    Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

  • 313.
    Blomberg, Liselott
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Legerstam, Berit
    Sophiahemmet Högskola.
    Medelålders kvinnors attityd, kunskap och erfarenhet om klimakteriet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 314.
    Blomberg, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schmidt, Lina
    Sophiahemmet Högskola.
    Är nästa patient en man eller kvinna?: transpersoners upplevelse av den svenska hälso- och sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 315.
    Blomfeldt, Anne-Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Arbetsdräktens och omgivande faktorers betydelse för mängden luftburna bakterier på en operationssal: en fråga om patientsäkerhet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 316.
    Blomgren, Caroline
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malm, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrar till barn med cancer: erfarenheter av bemötandet från sjuksköterskan2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 317. Blomgren Mannerheim, Ann
    et al.
    Hellström Muhli, Ulla
    Siouta, Eleni
    Sophiahemmet Högskola.
    Parents' experiences of caring responsibility for their adult child with schizophrenia.2016Inngår i: Schizophrenia Research and Treatment, ISSN 2090-2085, E-ISSN 2090-2093, Vol. 2016Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As a consequence of the latest psychiatry-related reform in Sweden and its implementation, relatives and family members have taken over from the formal healthcare system significant responsibility for the care of persons with a mental disability and illness. The aim of this study was to systematically describe and analyze the experiences of parents' informal care responsibility. The questions were, what are the experiences around parents' informal care activities and responsibilities and how do parents construct and manage their caring responsibility and with what consequences? Semistructured in-depth interviews were conducted (16 hours of recorded material) with eight parents who were all members of the Interest Association for Schizophrenia (Intresseföreningen för Schizofreni (IFS)) in Sweden. A mixed hermeneutic deductive and inductive method was used for the interpretation of the material. The parents endow their informal caring responsibility with meaning of being a good, responsible, and accountable parent with respect to their social context and social relationships as well as with respect to the psychiatric care representatives. In this tense situation, parents compromise between elements of struggle, cooperation, avoidance, and adaption in their interaction with the world outside, meaning the world beyond the care provision for their child, as well as with the world inside themselves.

  • 318.
    Blomkvist, Anna-Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Mousa, Eleksandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Behov av kunskap och undervisning gälande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att ungefär

    200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna. Människor påverkas på olika sätt av hjärtsvikt och därför är det av yttersta vikt att förstå sjukdomen ur ett helhetsperspektiv. Egenvård är en betydelsefull del i behandlingen av hjärtsvikt och kräver ett aktivt deltagande. Informationen och undervisningen ska ges utifrån patientens och anhörigas behov och med hänsyn till den situationen den specifika patienten befinner sig i. Krav ställs därför på sjuksköterskor att ha kunskap om rekommenderade egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, detta för att de ska kunna ge rätt sorts information och undervisning till hjärtsviktspatienterna.

    Syftet med arbetet var att belysa behovet av kunskap och undervisning gällande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus.

    För att besvara syftet i denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes sedan för att besvara syftet.

    Resultatet visade att behovet av egenvårdskunskap är stort hos patienter som vårdas på sjukhus. Det framkommer en förbättrad egenvårdskunskap hos de patienter som fått en välplanerad utskrivning med en snabb uppföljning. Med kontinuerlig undervisning över tid, där flera professioner inom vården samverkade med patienten, ledde till ytterligare positiva resultat vad gäller egenvårdskunskap. Det framkommer även att patienter som erhållit egenvårdsundervisning hade mindre återinläggningar på sjukhus, samt när de blev inlagda var vårtiden kortare. Resultatet påvisar vidare att patienterna upplevde sig ha goda egenvårdskunskaper på sjukhuset, men att det uppstod en känsla av osäkerhet efter att patienterna återvänt hem. Trötthet och en tvekan att ta kontakt med sjukvården vid symtomförsämring var vanliga företeelser bland patientgruppen. För att nå ett gott resultat av patientundervisningen bör sjuksköterskan ha rätt sorts utbildning och kunskap. Genom att identifiera patientens hälsokunskap kan undervisningen riktas utifrån den nivå patienten befinner sig på.

    För att få en god effekt och följsamhet av egenvård bör personcentrad undervisning anpassas utifrån patientens hälsokunskap, utbildningsnivå och individuella förutsättningar. Med en snabb uppföljning och långsiktig planering vid utskrivning ökar patientens förutsättningar för en trygg återgång till hemmet.

  • 319.
    Blomlid, Carina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kajander, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur sjuksköterskan informerar och motiverar överviktiga patienter med diagnosen diabetes typ 2 till livsstilsförändringar2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 320.
    Blomqvist Hassell, Felicia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    HIV prevention for adolescents in South Africa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    It is estimated that 6.1 million people have HIV in South Africa, which makes it the country with the highest number of people living with HIV in the world. Adolescents are a severely affected and exposed group, since they tend to have several risk factors and a risky sexual behaviour. However, sexual education is implemented in school and there are special prevention programmes for adolescents in the country.

    Aim

    The aim of this study was to examine the HIV prevention work for adolescents in South Africa.

    Method

    The study was accomplished with a qualitative method and a semistructured interview design. The respondents were reached through purposive sampling and snowballing. In total six interviews were accomplished with people active within school, healthcare and different organisations.

    Results

    South Africa is a diverse country with many different cultures, beliefs and languages. Due to all the differences in the country, the widespread poverty and the previous political situation the challenges are many when it comes to prevention work. The key findings of the thesis are the importance of education and gender empowerment for adolescents to prevent the further spread.

    Conclusion

    HIV prevention for adolescents is important to reduce the HIV epidemic in South Africa. However, further education and gender empowerment is needed. Stigmatization and poor adherence to ART is also issues that need to be addressed in order to make progress in the prevention work. A mutual goal has appeared in the field of HIV prevention; to have zero new infections.

  • 321.
    Blomqvist, Lina
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad vid diagnos borderline: intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 322.
    Bodell, Jeanette
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wikander, Emma
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av existentiell smärta hos patienter med cancer som befinner sig i livets slutskede2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 323. Bodin, Maja
    et al.
    Käll, Lisa
    Tydén, Tanja
    Stern, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Drevin, Jennifer
    Larsson, Margareta
    Exploring men's pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge: a survey among fathers in Sweden2017Inngår i: Upsala Journal of Medical Sciences, ISSN 0300-9734, E-ISSN 2000-1967, Vol. 122, nr 2, 127-135 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Research about pregnancy-planning behaviour mostly focuses on women, even though pregnancy planning usually also concerns men. The purpose of this study was to investigate how men plan for family, and to measure their fertility knowledge after having become fathers.

    MATERIAL AND METHODS: Data were collected in 2014 as part of a Swedish longitudinal pregnancy-planning study. Men were recruited through their female partner one year after childbirth. Participants were asked to fill out a questionnaire about pregnancy planning, lifestyles, and fertility.

    RESULTS: Of the 796 participants, 646 (81%) stated that the pregnancy had been very or fairly planned, and 17% (n = 128) had made a lifestyle adjustment before pregnancy to improve health and fertility. The most common adjustments were to reduce/quit the consumption of alcohol, cigarettes, or snuff, and to exercise more. First-time fathers and those who had used assisted reproductive technology to become pregnant were more likely to have made an adjustment. Fertility knowledge varied greatly. Men with university education had better fertility knowledge than men without university education.

    CONCLUSION: Our findings indicate that there is variation in how men plan and prepare for pregnancy. Most men did not adjust their lifestyle to improve health and fertility, while some made several changes. Both pregnancy-planning behaviour and fertility knowledge seem to be related to level of education and mode of conception. To gain deeper understanding of behaviour and underlying factors, more research is needed.

  • 324.
    Bodén, Anja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Paula
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet efter kirurgisk behandling av fetma2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 325.
    Bodén, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pettersson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelser av att leva med en person som haft stroke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 326.
    Bodén, Ebba
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Forsström, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Depression hos män - i jämförelse med kvinnor: ett genusperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 327.
    Bohman, Susanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Furå, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötandet av anhöriga efter ett dödsfall: en intervjubaserad undersökning med åtta sjuksköterskor2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 328.
    Boisen, Cecilia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Strindberg, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av dagkirurgisk vård: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider.

    Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande.

    Syfte

    Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård.

    Metod

    Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen.

    Resultat

    Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet.

    Slutsats

    Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

  • 329.
    Bolandpaz, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Carter, Kim
    Sophiahemmet Högskola.
    Livskvalitet hos vuxna med astma2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 330.
    Bolin, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wramsby, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård: en intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

  • 331.
    Bolinder, Louise
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Möller, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsledning2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 332.
    Bom, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Mellberg, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors behov av omvårdnad vid missfall: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Missfall förekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och innebär att denna avbryts ofrivilligt före vecka 22. Orsaken är sällan känd. Ett missfall kan ha olika förlopp och kan kräva medicinsk eller kirurgisk behandling. Missfallet orsakar ofta en traumatisk kris och en sorgeprocess för kvinnan. Swansons omvårdnadsteori kan tillämpas i omvårdnaden av en kvinna som fått missfall.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden vid missfall.

    Metod

    Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO och 19 artiklar inkluderades i resultatet efter ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes i en matris.

    Resultat

    Resultatet presenterades genom teman i ordning utefter hur kvinnan upplevde dessa. De fysiska symtomen kunde leda till rädsla och panik. Ett missfall innebar även en psykisk påfrestning och nästan alla kvinnor genomgick en psykisk kris. Att finna orsaken var viktigt för kvinnorna och associerades med mindre lidande och ångest samt högre grad av psykisk återhämtning. Även stöd från närstående och sjukvårdspersonal var avgörande för hur kvinnan upplevde sitt missfall. Vården upplevdes i stor utsträckning som bristfällig exempelvis genom otillräcklig information samt brist på tid och empati.

    Slutsats

    Ett missfall innebar både psykisk och fysisk påfrestning. Trots att sjukvårdspersonal i vissa fall var medveten om uppgiften att tillgodose kvinnans fysiska och psykiska behov, upplevde kvinnorna en brist i sjukvårdspersonalens handlande. Utbildning inom ämnet samt en större medvetenhet hos sjukvårdspersonal kunde öka chanserna för att ge en god och adekvat vård till kvinnor som upplevt missfall. 

  • 333.
    Boman, My
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dolph, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av isolering vid smittsam sjukdom: en systematisk litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 334.
    Boman, Ulla
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av stödjande omvårdnad under förlossningen: en forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 335. Bondesson, Tina
    et al.
    Petersson, Lena-Marie
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Alexanderson, Kristina
    Kjeldgård, Linnea
    Nilsson, Marie I
    A study to examine the influence of health professionals' advice and support on work capacity and sick leave after breast cancer surgery2016Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 24, nr 10, 4141-4148 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to investigate how women, shortly after breast cancer surgery, experienced encounters with, and information from, healthcare professionals regarding work and sick leave and if these experiences were associated with self-reported work capacity and sick leave.

    METHODS: This is a cross-sectional study based on questionnaire data from 605 women who had had breast cancer surgery, aged 20-63 years. Exclusion criteria were known distant metastases, pre surgical therapy, and/or previous breast cancer. Data on age, type of surgery, global health, and work environment were included as covariates in multivariable logistic regression analysis.

    RESULTS: Five percent of the women had not received any advice concerning work or sick leave. Women reporting receiving useful advice or support related to paid work had lower risk of reporting reduced physical or psychological/social work capacity due to the cancer or treatment (OR 0.46 (95 % CI 0.26-0.81) respective OR 0.45 (95 % CI 0.26-0.77)). There were no associations between having received useful advice or support concerning work and being on sick leave. Women encouraged to take sick leave had an OR of 2.17 (95 % CI 1.39-3.37) of being sickness absent. They also to a higher extent had reduced physical and psychological/social work capacity. Women who reported to have been encouraged to work were sickness absent to a lower extent (OR 0.64; 95 % CI 0.41-0.98) and reported higher physical work capacity.

    CONCLUSIONS: Work and sick leave is being discussed during consultations with women with breast cancer and the advice given seems to be in line with the women's subjective work capacity.

  • 336.
    Bonnevier, Louise
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjökvist, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av kvinnor som utsatts för våldtäkt: riktlinjernas funktion som arbetsredskap för barnmorskan : en intervjustudie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 337.
    Boraghi, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Bättre följsamhet genom patientundervisning hos personer med hjärtsvikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 338.
    Borg, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmstedt, Erica
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar nutritionsstatus hos äldre2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 339.
    Borg, Matilda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Grönblad, Victoria
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med epilepsi2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 340.
    Borg, Åsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hilding, Ida
    Sophiahemmet Högskola.
    Kommunikation med barn på akutmottagning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Inom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad. Detta innebär vid samtal med barn bland annat att språket bör anpassas utifrån barnets ålder och mognadsnivå, både sett till vad som sägs samt hur det sägs. Glädje, humor och lek har lyfts fram som betydelsefulla delar av kommunikation med barn, samt ärlighet. Vidare är det för ett barn inte sällan förknippat med rädsla att besöka sjukhus. Rädsla kan påverka hur villigt barnet är att prata och lyssna, vilket är något som bör beaktas. Om besöket dessutom sker under stressade former, som på en akutmottagning, kan situationen te sig än mer skrämmande. Under ett akut sjukhusbesök är dessutom barnets föräldrar ofta närvarande, vilket ibland kan vara till hjälp i kommunikationen med barnet men i somliga fall även påverka den negativt. Genom att ta hänsyn till nämnda faktorer och att uppmärksamma att kommunikation med barn skiljer sig från att kommunicera med vuxna kan barnets behov tillgodoses på bästa sätt.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med barn på akutmottagning.

     

    Metod

    Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och sju sjuksköterskor på olika barnakutmottagningar i Stockholms län intervjuades. Samtliga sjuksköterskor arbetade under studien på en barnakutmottagning och hade minst två års erfarenhet av barnsjukvård.

     

    Resultat

    Under intervjuerna framkom ett antal yttre faktorer som påverkar kommunikationen med barn, däribland barnets hälsotillstånd, ålder och mognadsnivå, sinnesstämning och mottagningens arbetsbelastning. Då informanterna beskrev hur de kommunicerar med barn framkom bland annat att de anpassar språket, väljer vilka ord de använder, är ärliga, involverar barnet, är medvetna om kroppsspråk och ibland använder hjälpmedel. Föräldrar är nästan alltid med i vårdsituationen vilket upplevdes viktigt att ta hänsyn till. Föräldrarna kan verka både som en resurs och som ett hinder för sjuksköterskan i kommunikationen med barnet.

     

    Slutsats

    Kommunikation i vårdsituationer med barn är grundläggande. I studien framkom vikten av att anpassa språket till barnets mognadsnivå, både med avseende på vad som sägs och hur det sägs. Sådant som kan skrämma barnet bör undvikas. Sjuksköterskan bör i alla lägen vara ärlig i sin kommunikation med barnet. Det visade sig även att barn som är rädda i många fall är mindre kommunikativa. Av denna anledning är det viktigt att uppmärksamma och hantera barns rädsla på akutmottagningen, och där kan föräldrarna vara en resurs.

  • 341.
    Borgenstål, Mikael
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter i studentsal2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Det senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning.

    Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige. Ett meningsfullt urval tillämpades. Datainsamlingen genomfördes via individuella intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor. All insamlad data transkriberades och meningsbärande enheter bröts ut ur texten för att vidare kondenseras, kodas och kategoriseras. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys där fyra kategorier och tio subkategorier formulerades under analysprocessen.

    Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av att handleda på studentsal. De stora vinsterna som de handledande sjuksköterskorna poängterade var att handledningen efter införandet av studentsalar upplevdes mer professionell och att handledningsformen skapade en bättre struktur för både handledare och studenter. De negativa aspekterna som framkom handlade ofta om resursbrister i form av t.ex. bemanning och svårigheter att handleda flera studenter samtidigt. Det fanns en ambivalens hos deltagarna gällande handledningsmodellen som i sin tur inte alltid upplevdes som helt klar och tydlig enligt sjuksköterskorna.

    Handledning i studentsal kan vara en mycket fördelaktig form av handledning förutsatt att alla resurser som krävs för ett lyckat resultat tillhandahålls från verksamheten. Det förefaller vara av stor vikt att behovet av information, tid och resurser tillgodoses redan vid implementering av studentsal som handledningsmodell på en akutvårdsavdelning.

  • 342.
    Borgström, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pettersson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Endometrios är en gynekologisk sjukdom där livmoderslemhinnan även växer utanför livmodern på exempelvis bukhinnan eller äggstockarna. Även livmoderslemhinnan utanför livmodern blöder under menstruation och kan skapa stora smärtproblem. Andra symtom är kroniska smärtor i buken och/eller bäcken samt samlagssmärtor. Att få diagnosen endometrios tar tid och tidigare forskning visar att kvinnor med endometrios bemöts med misstro inom hälso- och sjukvården.

    Syfte Att beskriva hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården.

    Metod Till studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som metod då detta tillvägagångsätt ansågs bäst lämpat för att inringa varje kvinnas egen upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården med hjälp av öppna frågor. I studien deltog sju kvinnor mellan åldrarna 25-50 år och det insamlade materialet analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Det tog i genomsnitt 6,3 år för kvinnorna i vår studie att få diagnosen endometrios från deras första vårdbesök. Kunskapen kring sjukdomen var låg hos hälso- och sjukvårdspersonal och studien visade att ju mer kunskap personalen hade om endometrios desto bättre blev bemötandet. Att bli misstrodd utav hälso- och sjukvårdspersonalen påverkade kvinnorna negativt och minskade deras förtroende till hälso- och sjukvården. Kvinnorna fick kämpa för att få den vård de behövde. Trots bristande kunskap hos hälsooch sjukvårdspersonal ansåg kvinnorna att förståelse för problematiken ändå borde finnas. Att bli lyssnad på och förstådd var något som kvinnorna framhävde som viktigt.

    Slutsats Bemötandet visat från hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av kvinnor diagnostiserade med endometrios som bristfälligt. Otillräcklig kunskap om endometrios och att inte bli trodd som patient inom hälso- och sjukvården ledde till en försenad diagnos med påverkan på kvinnornas hälsa. Efter diagnostiseringen tog inte hälso- och sjukvårdspersonalen diagnosen endometrios på allvar och kvinnorna fick kämpa för att få den vård de var i behov av. Endometriossmärtor normaliseras till vanliga menstruationssmärtor utan sjuklig karaktär och samarbetet mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården upplevdes som bristfälligt. Hälso- och sjukvårdspersonal med bättre kunskap om sjukdomen visade bättre bemötande.

  • 343. Bos, Elisabeth
    et al.
    Craftman, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet till läkemedelsordinationerna2010Inngår i: Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad / [ed] Margareta Grafström & J. Lars G. Nilsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2010, 1, 93-101 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 344.
    Bos, Sara van den
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlberg, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Överrapportering: En litteraturöversikt om informationsöverföring mellan sjuksköterskor2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus.

    Metod:

    Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman.

    Resultat:

    Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan.

    Slutsats:

    Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

  • 345. Boström, Anne-Marie
    et al.
    Lachmann, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Studenttät avdelning: personcentrerat förhållningssätt2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 346.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Efterlängtad bok om transkulturell psykiatri2014Inngår i: Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 60, nr 10, 29-29 s.Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 347.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Positiv posttraumatisk personlighetsutveckling: om Posttraumatic Growth (PTG) och dess kliniska relevans2009Inngår i: Psykisk hälsa, ISSN 0033-3212, Vol. 50, nr 2, 39-43 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 348.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Studenters kognition - "svart på vitt"2013Inngår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 10-11, 26-27 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Botond, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Trauma kan leda till positiv personlighetsutveckling2009Inngår i: Psykologtidningen, ISSN 0280-9702, Vol. 55, nr 7, 15-17 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 350.
    Boudrie, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Norman Viklund, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Tolk i mötet mellan sjuksköterska och patient2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård

    Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer.

    Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

45678910 301 - 350 of 1963
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf