shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 2158
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Berseneff, Rana
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Söderlund, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att bestiga ett berg med målet att nå toppen: en litteraturöversikt om mannens upplevelse av infertilitet2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 302.
    Besili, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Undernäring inom äldrevården: förebyggande omvårdnadsåtgärder som har effekt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem bland äldre både internationellt och inom svensk hälso- och sjukvård. Inom den svenska äldrevården används verktyget Mini Nutritional Assessment (MNA), (bilaga 3) för screening av nutritionsstatus. Trots detta är var tredje patient underviktig inom den svenska äldrevården. Undernäring leder till en minskad livskvalitet, ökad risk för infektioner, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Vid ett minskat intag av energi och näringsämnen, som understiger kroppens behov, förbrukar kroppen sina depåer av näringsämnen och muskulaturen bryts ner. Förutsättningen för en god hälsa och sjukdomsläkning är ett gott näringstillstånd. Enligt Virginia Henderson har alla människor vissa gemensamma egenskaper och behov, där omvårdnaden skall planeras utifrån patientens upplevda behov och bristande förmåga att tillfredsställa dessa. Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses [ICN], (2000) ett grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa.

    Syftet var att undersöka effekter av omvårdnadsåtgärder som syftar till att förebygga undernäring hos äldre i äldrevård.

    En forskningsöversikt genomfördes utifrån 14 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.

    Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman, nutrition, kunskap och utbildning samt vikten av delaktighet och engagemang. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att förbättra måltidsmiljön, ge kosttillskott, arbeta utifrån en individanpassad vård där patienten engageras i sin egen näringsvård, var åtgärder som kan förebygga undernäring inom äldrevården. Åtgärderna kan tillämpas inom både äldreboende och sjukhus.

    Slutsatsen var att faktorer som upplevdes betydelsefulla ur patientens perspektiv var att själv få medverka i sin näringsvård. Nutritionsåtgärder som visat sig effektiva för äldre är kosttillskott och en familjelik måltidssituation.

  • 303.
    Besili, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Staaf, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med diagnosen Irritable Bowel Syndrome2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 304.
    Bexelius, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Fredrik
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som förhindrar förskrivning samt faktorer som påverkar utfallet vid fysisk aktivitet på recept, (FaR)2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 305.
    Bexelius, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fernberg, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans arbete vid stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom, en psykos innebär förvrängd verklighetsuppfattning. Diagnosen medför beteendeyttringar som kan leda till stigmatisering från individen själv och omvärlden. Stigmatisering innebär negativa synsätt och uppfattningar av individen och diagnosen samt felaktiga föreställningar. Stigmatisering kan leda till att individens känsla av värdighet minskar. Känsla av värdighet är unikt för varje individ. Individer med diagnosen schizofreni kan ha svårt att bli accepterade i samhället för att de upplevs annorlunda.

    SyfteSyftet var att undersöka och beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder i sitt arbete för att minska stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni.

    MetodLitteraturstudie valdes som metod. Sökningar i databaserna Cinahl och PubMed har genomförts samt sökning i litteratur. Sammanlagt valdes 19 artiklar, därefter sammanställdes materialet i en matris och inkluderades i resultatet.

    ResultatResultatet visade negativa attityder gentemot individer med diagnosen schizofreni samt omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kunde använda för att minska stigmatisering. Omvårdnadsåtgärderna var förändringar i bemötande, ökad kunskap och information om diagnosen till individen, närstående och yrkesprofessioner i kontakt med individen. Resultatet visade den mellanmänskliga relationens betydelse mellan sjuksköterskan och individen samt betydelsen av individens relation till sig själv, för att stärka upplevelsen av livskvalité.

    SlutsatsStigmatisering av individer med diagnosen schizofreni visade sig bero på okunskap. För att en god och säker vård skulle kunna ges var förändringar i bemötandet och ökad kunskap om diagnosen nödvändig att delge individen och omgivningen. Även en god relation var betydelsefull för att hjälpa individen att hantera och minska stigmatiseringen. 

  • 306.
    Bezjak, Peter
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gisslén Bezjak, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av säkerheten i ambulansens vårdutrymme under färd2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 307.
    Bibi, Nabila
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rahimian, Neda
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper om kvinnlig könssympning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern. Kvinnlig könsstympning innebär många hälsorisker och komplikationer för flickan och kvinnan.Orsaken till kvinnlig könsstympning indelas i fem grupper: Estetiska och hygieniska skäl,sociologiska skäl, psykologisk skäl, myter och falska tron och religiösa skäl.

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet och kunskap om kvinnlig könsstympning.

    Metod

    Metoden som valdes var kvalitativ intervjustudie. Intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom Stockholms län genomfördes för att få en djupare förståelse i området som skulle studeras. Elva intervjuer genomfördes och analyserades genom innehållsanalys.

    Resultat

    Sex av sjuksköterskorna kom i kontakt med de könsstympade kvinnorna och flickorna på olika sätt. Kvinnorna hade sökt vård på grund av komplikationer relaterade till könsstympningen och vaginala plastikoperationer. Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper angående kvinnligkönsstympning. Den främsta kunskapskällan sjuksköterskorna nämnde var massmedia.

    Slutsats

    Sjuksköterskor kommer i kontakt med könsstympade kvinnor och flickor genom den ökade invandringen från afrikanska länder. Det framkom att svårigheter i omvårdnaden uppstår då det kan ske en kulturkrock. Det finns bristande kunskap om ämnet bland sjuksköterskor i Sverige.Sjuksköterskorna hade fördomar och negativa attityder mot somaliska kvinnor.

  • 308.
    Billie Larsson, Terése
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Svensson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Vad påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning i att inte transportera patienten till akutmottagningen?: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har framkomit i forskningen att det i västvärlden är ett problem med att allmänheten söker akutmottagningen via ambulanssjukvården när de istället kunde söka sig till annan vårdnivå. När behovet av ambulanstransport uppstår så kan den kontakten innebära istället för en vidare transport, en avancerad vård på plats av en patient. Personal som arbetar inom ambulanssjukvård är oftast specialistutbildade inom prehospital akutsjukvård och har stor erfarenhet av denna typ av vård. Det har dock visat sig i tidigare forskning att i en tredjedel av ambulansuppdragen finns det inget behov av ambulanstransport. Det är därför av stor vikt att studera vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning av patient och hur bedömningen påverkar beslut som att vårda patient på plats istället för en vidare transport till sjukhus.

    Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning i att inte transportera patienten till akutmottagning.

    Studien var en litteraturöversikt med metoden integrativ review, denna metod tillåter att både kvalitativa och kvantitativa artiklar används. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar genomfördes. 15 artiklar ingår i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalys genomfördes i enlighet med integrativ review.

    I resultatet framkom det två kategorier samt sju underkategorier. Den första kategorin var prehospitala vårdteamet med fem underkategorier, utbildning och erfarenhet, samarbete med andra professioner, beslutsstöd, patientinformation och upplevelse av rädsla och frustration. Den andra kategorin var patienten men två underkategorier, patientens autonomi samt tillstånd och orsaker till icke transport.

    Litteraturstudiens resultat tyder på att viktiga faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning är baserat på erfarenhet och utbildning, samarbete med andra professioner och patientens autonomi. Antal uppdrag där patienten inte är i behov av ambulans ökar, vilket kan leda till att det prehospitala vårdteamet är i behov av mer utbildning i att göra dessa bedömningar och samarbetet med andra professioner. Ökningen av dessa uppdrag leder även till känsla av frustration hos det prehospitala vårdteamet och att patientens autonomi inte alltid kan tillgodoses. Resultatet tyder på att utbildning är önskarvärt i att bedöma dessa patienter som inte är i behov av ambulanstransport till akutmottagning, utan istället kan hänvisas till annan vårdnivå.

    Nyckelord: prehospitalt vårdteam, icke transport, bedömning, annan vårdnivå, patientens autonomi

  • 309.
    Binback, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    "Välkänd patient" - mångbesökares upplevelse av bemötande inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

  • 310.
    Birgersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmström, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt-lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus.

    Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer.

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus.

    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen.

    Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård. 

  • 311.
    Birksten, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att använda aktuell kunskap i preventivt arbete: en intervjustudie med fyra sjuksköterskor på tre osteoporosmottagningar2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 312.
    Bisgaard-Liljeborg, Ann
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Boqvist, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelse av smärta och bemötande på en ortopedisk vårdavdelning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 313.
    Bitar, Peter
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Engqvist, Peter
    Sophiahemmet Högskola.
    Från Mellanöstern till Sverige: arabisktalande kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

  • 314.
    Bive, Rolf
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Enbom, Bo
    Sophiahemmet Högskola.
    Patient Safety Improvement with Crew Resource Management: transformation from a blame culture to a learning culture2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Being able to learn from mistakes is a vital aspect of nurse’s professionalism and increasing patient safety. With Crew Resource Management methodologies, aviation and other High Risk Organisations have succeeded in enabling learning cultures that should be applicable also to healthcare.

    Purpose

    The purpose was to describe how Crew Resource Management and the inherent learning culture could improve nurse’s professionalism and patient safety within the healthcare system. 

    Method

    A literature overview based on database searches in CINAHL, PubMed and a manual search, resulting in 25 scientific articles analysed using an integrated analysis method and quality review. 

    Results

    Crew Resource Management implementations have a positive effect on the nurse’s professional role and patient safety but have still not reached the full potential. Incident reporting is a key factor in providing feedback but still encounters barriers as a basis for pre-emptive learning. Identified barriers are not using Crew Resource Management components as a whole, a lack of feedback and an insufficient learning culture. Feedback is connected to nurse’s perception and situational awareness strengthening morale and professionalism.

    Conclusion

    Nurses professionalism and patient safety is dependent on being able to learn from mistakes which is a key aspect of Crew Resource Management. Learning is enabled by the reporting of mistakes in incident reporting systems without the fear of being punished. Improvements to both systems and the reporting culture are seen as needed, as-well as changes to the education system promoting reporting as part of an overall safety and learning culture.

  • 315.
    Bjelkenstrand, Ann-Catrin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bäck, Mona
    Sophiahemmet Högskola.
    Verbal kommunikation i vården av äldre med demenssjukdom: ur allmänsjuksköterskans perspektiv2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 316.
    Bjelkenstrand, Ann-Catrin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Guen
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonals uppfattning om palliativ vård i livets slutskede på äldreboende2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 317.
    Bjerkeland, Andreas
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gustafsson, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Mötet med missbrukare: sjuksköterskors upplevelser och tankar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 318.
    Bjernudd, Cathérine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Månsson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten.

    Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård.

    För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. 

    Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning.

    Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

  • 319.
    Bjerén, Rasmus
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Ambulanssjukvården har på några decennier gått från att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhällsinstanser som arbetar med skydd och säkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna räddas samtidigt som samhällsekonomin skulle komma att gynnas, och idag används Rakel av ambulanssjukvården i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan är Rakel ett centralt system, då denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvårdsinsatser. Ambulanssjuksköterskan är samtidigt ansvarig för den vård som ges samt för upprätthållandet av patientsäkerheten, vilket gör det intressant att veta hur ambulanssjuksköterskorna upplever att Rakel påverkar patientsäkerheten. Kunskaperna på området tycks idag vara begränsade.

    Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio ambulanssjuksköterskor berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte i semistrukturerade intervjuer. Den data som samlades in bearbetades med manifest innehållsanalys.

    I resultatet beskrev ambulanssjuksköterskorna hur de använde Rakel för kommunikation med larmcentralen, annan ambulanspersonal och samverkan med andra instanser. Upplevelsen var att brister fanns i kompetensen kring Rakel, vilket fick till följd att systemets fulla potential ej utnyttjades. Den utbildning och övning inom Rakel som ambulanssjuksköterskorna erhållit upplevdes som otillfredsställande och samövning med räddningstjänst, polis och akutmottagning efterfrågades. Samtliga ambulanssjuksköterskor beskrev Rakel som i grunden positivt för patientsäkerheten, där snabb och effektiv kommunikation i det vardagliga arbetet möjliggjordes. Täckningen och möjligheten att föra krypterade samtal med bevarande av sekretessen upplevdes som positivt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde dock att patientsäkerheten kunde hotas, då utrustningen var förlegad och trasig, kompetensen var bristfällig och sekretessen hotades av att privat avsedda samtal hördes på publika talgrupper. Det framkom att ambulanssjuksköterskorna upplevde en attityd där Rakel betraktades som mindre viktigt än annan utrustning, med följd att brister i såväl kompetens som utrustning accepterades i högre utsträckning.

    Slutsatsen blev att ambulanssjuksköterskorna upplevde att Rakel påverkar patientsäkerheten positivt. Systemet möjliggjorde effektiv kommunikation med bibehållen sekretess mellan enheter inom ambulanssjukvården, larmcentral och samverkande instanser. Ett behov fanns dock av utbildning, övning och översyn av Rakel-utrustningen, då ambulanssjuksköterskorna ansåg att brister förelåg på dessa områden. Dessa brister upplevdes kunna hota patientsäkerheten då kommunikationen hindrades eller nådde andra mottagare än den som kommunikationen var avsedd för. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det fanns en utbredd attityd att Rakel inte var lika viktigt som annan utrustning, med följd att brister tolererades i högre utsträckning.

  • 320.
    Bjurberg, Hilda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ekengren, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av patientkontrollerad epiduralanalgesi (pcea) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer: en kvalitetsuppföljning genom patientintervjuer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA).

    Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer.

    Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande.

    Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

  • 321.
    Bjurlemark, Camilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Palm, Therese
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtlindring med opioider: sjuksköterskans attityder och dess betydelse för omvårdnad2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 322.
    Bjurman, Carola
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Söderberg, Yvonne
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur sjuksköterskans bemötande påverkar anhörigas upplevelse av vården given till personer med demenssjukdom: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 323.
    Bjursell, Linnea
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Paulsen, Louise
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn i cancer. Orsaken till att barn insjuknar i cancer är fortfarande okända. Diagnosen påverkar föräldrar och känslor av ilska och förtvivlan är vanligt förekommande känslor. Sjuksköterskans roll på en onkologisk pediatrisk avdelning är att ta hand om barnet såväl som föräldrarna och andra närstående.

    Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin.

    Metod: Detta arbete är en allmän litteraturöversikt. För att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin har sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite utförts, vilket resulterade i 15 artiklar som utgör resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys.

    Resultat: Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt beskriver hur föräldrars upplevelser av omvårdnad kan variera. Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att få adekvat information, att vara i en vårdande miljö samt föräldrars behov av skyddande faktorer.

    Slutsats: Föräldrar reagerar på olika sätt när deras barn insjuknar i cancer. Bland annat kan känslor av ilska och förtvivlan förekomma. Föräldrarna upplevde att vårdpersonal kunde underlätta deras upplevelse genom att ta hänsyn till och sträva efter att främja goda upplevelser av omvårdnaden. En tydlig och rak kommunikation ökade känslan av trygghet hos föräldrarna och vid professionell och personlig utformad vård upplevdes barnets sjukdom lättare att hantera. Vårdpersonal kunde hjälpa både det sjuka barnet och föräldrarna att skapa eller upprätthålla känslan av hopp vilket ansågs som en viktig del för tillfrisknandet.

  • 324.
    Bjurén, Isabell
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olofsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av stöd i samband med missfall: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av.

    Syfte

    Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat

    Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare.

    Slutsats

    Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet 

  • 325.
    Bjällstrand, Josefine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjöberg, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattningsarbete och kännedom om centrala riktlinjer för smärtskattning.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av flertalet faktorer och bör snarare ses ur

    detta perspektiv än vilken typ av vävnadsskada den kan härledas till. Smärta skall angripas

    i ett helhetsperspektiv vilket tar hänsyn till hela patientens upplevelse och lidande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattning,

    smärtskattningsverktyg och kännedomen om centralt uppsatta riktlinjer för smärtskattning.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod, vilken beskrev sjuksköterskornas

    levda erfarenheter. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I studien

    intervjuades sju legitimerade sjuksköterskor utvalda med hjälp av urvalskriterier uppsatta

    för att kunna besvara studiens syfte. Materialet analyserades med en induktiv kvalitativ

    analysmetod och bearbetades med en manifest metod.

    Resultat

    Resultatet visade på tillgångar och begränsningar i sjuksköterskans smärtskattningsarbete.

    Tillgångarna återfanns i sjuksköterskans praktiska arbete och i de strukturer

    sjuksköterskorna ansåg behjälpliga i arbetet med smärtskattning. Begränsningarna avsåg de

    områden sjuksköterskorna uppfattade hindra ett effektivt smärtskattningsarbete. Vidare

    framkom att sjuksköterskorna hade begränsad kännedom om att centrala riktlinjer för

    smärtskattning fanns upprättade på sjukhuset och deras innehåll. Flertalet förslag på

    förbättringsarbeten framkom.

    Slutsats

    Resultatet visade att sjuksköterskorna strävade efter ett aktivt smärtskattningsarbete för att

    lindra lidande och ge patienterna möjlighet till optimal smärtbehandling. Dock beskrevs

    flertalet strukturella och kunskapsmässiga begränsningar vilka försvårade omvårdnaden

    vid smärta. Detta kunde leda till att patienterna inte fick en optimal smärtbehandling, vilket

    kunde gett ett ökat lidande och en försämrad återhämtning efter sjukdom eller operativa

    ingrepp.

  • 326.
    Bjällstål, Anders
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanspersonalens upplevelser av prehospital omvårdnad av patienter med misstänkt psykos: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 327.
    Björk, Carina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wiman, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Humor vid vård av barn: en kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 328.
    Björk, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jonsson, Angelica
    Sophiahemmet Högskola.
    Att påverka och att påverkas: en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter på beroendemottagningar2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 329.
    Björkebäck, Martin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lokrantz, Emilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvård vid diabetes hos personer med minnesproblematik: en enkätstudie bland sjuksköterskor i primärvård2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 330.
    Björkenstam, Tomas
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans omhändertagande av barn ur ett patientsäkerhetsperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården ska ta hand om människor i nöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Av alla uppdrag ambulanser skickas på, brukar pediatriska patienter ses som de svåraste. Barn skiljer sig på flera sätt från vuxna, och ambulansens utrustning passar inte alltid på dem. Att arbeta under sådana omständigheter ökar riskerna för vårdskador. Alla patienter har rätt till en säker vård, och arbetet med att minska risker och skador inom vården kallas patientsäkerhet. I Sverige kräver Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdspersonal tillgodoser patienters säkerhet, och prehospitalt är det ambulanssjuksköterskan som skall upprätthålla denna säkerhet. Forskningen inom prehospital patientsäkerhet är sparsam, och den forskning som sker inom området inriktar sig framförallt på lättillgängliga ämnen som trafikolyckor, medicineringsfel och avvikelserapportering.

    Syftet med studien var att belysa patientsäkerheten under ambulanssjuksköterskans omhändertagande av pediatriska patienter.

    Metoden för studien var litteraturöversikt, 15 artiklar publicerade mellan 2006 och 2016 inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna har kvalitetsvärderats, och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkade patientsäkerheten. Dessa var kunskap, läkemedelshantering och trafiksäkerhet. Underkategorier till kunskap som identifierades var utbildning, erfarenhet, bedömning, färdigheter, kommunikation, utrustning och kultur. Underkategorier till läkemedelshantering var läkemedelsberäkning, läkemedelsadministrering och viktbedömning, och underkategorier till trafiksäkerhet var kunskap och attityder och beteende.

    Brister hos ambulanssjuksköterskan och den prehospitala organisationen medför risker för patientsäkerheten för barn som vårdas prehospitalt. Det krävs insatser både på individ- och systemnivå för att komma tillrätta med dessa brister. Samtidigt gör avsaknaden av publicerade studier inom prehospital patientsäkerhet att generaliserbarheten av dessa fynd är låg.

  • 331.
    Björklund, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Falkman, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av kvinnor som genomgår medicinsk abort2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 332. Björklund, Ulla
    et al.
    Marsk, Anna
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Does an information film about prenatal testing in early pregnancy affect women's anxiety and worries?2013Inngår i: Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology, ISSN 0167-482X, E-ISSN 1743-8942, Vol. 34, nr 1, s. 9-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract Objective: To explore if an information film about prenatal examinations affects pregnant women's worry and anxiety. Methods: Randomized controlled study. The intervention was an information film about prenatal examinations. Data was collected in gestational week 26 by a questionnaire including the STAI (State-Trait Anxiety Inventory) instrument and further questions about worry. A total of 184 women in the intervention group and 206 in the control group filled in the questionnaire. Results: There were no statistically significant differences between the groups neither in state nor trait anxiety. Regarding worry about the possibility of something being wrong with the baby and worry about giving birth, there were no statistically significant differences between the groups. The women stated that to see the film increased their worry rather than decreased it. Conclusion: An informational film as additional information to complement written and verbal information about prenatal testing does not appear to increase women's anxiety and worries. However, the informational film may cause worry at the time of viewing which should be taken into consideration.

  • 333. Björklund, Ulla
    et al.
    Marsk, Anna
    Levin, Charlotta
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Audiovisual information affects informed choice and experience of information in antenatal Down syndrome screening: a randomized controlled trial2012Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 86, nr 3, s. 390-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the effects of an information film on making an informed choice regarding Down syndrome screening, and women's knowledge and experiences of information. METHODS: Randomized controlled trial including 184 women in the intervention group and 206 controls recruited from maternity units in Stockholm, Sweden. The intervention was an information film presented as a complement to written and verbal information. Data were collected via a questionnaire in gestational week 27. Three different measures were combined to measure informed choice: attitudes towards Down syndrome screening, knowledge about Down syndrome and Down syndrome screening, and uptake of CUB (combined ultrasound and biochemical screening). RESULTS: In the intervention group 71.5% made an informed choice versus 62.4% in the control group. Women in the intervention group had significantly increased knowledge, and to a greater extent than the control group, experienced the information as being sufficient, comprehensible, and correct. CONCLUSIONS: An information film tended to increase the number of women who made an informed choice about Down syndrome screening. Participants were more satisfied with the information received. PRACTICE IMPLICATIONS: Access to correct, nondirective, and sufficient information is essential when making a choice about prenatal diagnostics. It is essential with equivalent information to all women.

  • 334.
    Björkman, Eva-Stina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Skillner Cosic, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Alternativ till antestesi/sedering för barn med cancerdiagnos som ska genomgå radioterapi: litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 335.
    Björkman, Jenifer
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående: en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Barn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet. Detta kan yttra sig i kliniska symtom som blåmärken, brännskador, bitmärken och frakturer. Hälso- och sjukvårdspersonal har en lagstadgad skyldighet att anmäla fall där barn misstänks fara illa till socialtjänsten. Det finns dock svårigheter i att identifiera barnmisshandel och hantera den känslomässiga upplevelse som det ger upphov till.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående, eller där det funnits misstanke om det.

    Metod

    Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var mellan 33 och 58 år gamla och hade olika stor erfarenhet av att möta barn som misstänkts blivit utsatta för fysisk misshandel. De arbetade på en barnakutmottagning, barnavårdscentral eller i ett specialiserat barnskyddsteam. Samtliga intervjuer spelades in för att kunna transkriberas och analyseras med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Sjuksköterskorna beskrev att möten med barn som blivit utsatta för fysisk misshandel upplevs som en känslomässig svårighet. Det kunde ge upphov till en känsla av utsatthet, ilska mot den misstänkte förövaren och att inte kunna räcka till för barnet. Resurser i mötena var emotionellt stöd och handledning samt stöd från socialtjänsten.

    Slutsats

    Det är känslomässigt svårt för sjuksköterskor att möta barn som misstänks ha blivit utsatta för fysisk misshandel samt den misstänkta förövaren. Erfarenhet och kunskap om fysisk misshandel samt handledning och emotionellt stöd är av betydelse för att kunna hantera dessa möten. Kliniska riktlinjer för bemötande saknas och sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta den misstänkte förövaren och inte själva barnet.

  • 336.
    Björkström, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thor, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av patienter med ätsvårigheter till följd av stroke2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 337.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Long-term tracheostomy: how to do it2009Inngår i: Breathe: continuing medical education for respiratory professionals, ISSN 1810-6838, Vol. 5, nr 3, s. 204-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 338.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Long-Term Tracheostomy: Outcome, Cannula care, and Material Wear2007Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Do people with long-term tracheostomy need hospital care? Which cleaning method is most appropriate for decontamination of inner cannulae? Are tracheostomy tubes changed for rational reasons? There is clearly a lack of evidence based research in this field and the clinical guidelines available are often based on local practice. A tracheostomy is a created opening in trachea to facilitate breathing. It is a direct entry to the deeper airways, e.g. for micro-organisms causing a potential risk for lung infections. Indications for long-term tracheostomy can be, e.g. upper airway obstruction, malformations, or chronic hypoventilation, when ventilation via nasal mask is not possible. The research of the present thesis was conducted at the National Respiratory Centre (NRC) at Danderyd Hospital in Stockholm, Sweden. This unit opened in 1982, with the expressed goal of supporting outpatients with long-term tracheostomy. The overall aims of the thesis were to evaluate the outcome of patients with long-term tracheostomy and to conduct evidence based studies concerning their care.

    A comparison was made for the number of days in hospital care during the 2-year periods before and after the tracheostomy was established. The life expectancy of the general population and the observed life span of a cohort of tracheostomized patients from the start of NRC in 1982 were also compared. Interestingly enough, the need for hospital care was unchanged despite of the tracheostomy. The patients’ observed life spans were remarkably high and for many patients not lower than the life expectancy of Swedish people in general.

    To find a practical and safe decontamination method for inner cannulae we compared two different cleaning methods; detergent followed by chlorhexidine-alcohol, or detergent alone. Samples for bacterial culture were taken before and after cleaning and the numbers of bacteria colonies were counted. The effectiveness of both cleaning methods was greater than expected and the results showed a nearly total elimination of organisms. Thus, the methods investigated were equivalent in achieving decontamination.

    The duration of use in our unit for polymeric tracheostomy tubes, i.e. silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU) was determined and compared. We found, that Si tubes were used for longer periods (three months) than tubes made of PU or PVC (both two months).

    Whether or not surface changes could be observed on the tracheostomy tubes after 30 days’, three and six months’ exposure in the trachea were investigated in collaboration with the Royal Institute of Technology and Sophiahemmet University College in Stockholm, Sweden. The analyzing methods were Scanning Electron Microscopy, Attenuated Total Reflectance Fourier Transform Infrared Spectroscopy, and Differential Scanning Calorimetry. All tubes, except one, showed changes in the surface after 30 days’ exposure. The surface changes had progressed significantly after three and six months' exposure, compared to the changes detected after 30 days. The SF-36 questionnaire and a study specific questionnaire were used to describe the patients’ health-related quality of life and experiences of long-term tracheostomy. The results show that all patients were satisfied with their tracheostomy and demonstrated a numerically mean mental health status score above that of the general population.

    In summary, long-term tracheostomy does not increase the need for hospital care nor does it reduce a patient’s life span. Cleaning the tracheostomy inner cannula with detergent and water is sufficient to achieve decontamination. Si tracheostomy tubes are used longer compared to those made of PVC or PU. The polymeric material investigated suffered evident surface changes after 30 days’ use. Clinical use of polymeric tracheostomy tubes beyond three months cannot be recommended, as we found extensive surface changes and degradation of the polymeric chains. All patients were, in general content, with their tracheostomy. The findings from the present thesis contribute to making the care of long-term tracheostomized patients’ evidence based.

  • 339.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Axelsson, Sara
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Lysdahl, Michael
    Markström, Agneta
    Schedin, Ulla
    Aune, Ragnhild E
    Frostell, Claes
    Karlsson, Sigbritt
    Clinical use and material wear of polymeric tracheostomy tubes2007Inngår i: The Laryngoscope, ISSN 0023-852X, E-ISSN 1531-4995, Vol. 117, nr 9, s. 1552-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The objectives were to compare the duration of use of polymeric tracheostomy tubes, i.e., silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU), and to determine whether surface changes in the materials could be observed after 30 days of patient use. METHODS: Data were collected from patient and technical records for all tracheostomized patients attending the National Respiratory Center in Sweden. In the surface study, 19 patients with long-term tracheostomy were included: six with Bivona TTS Si tubes, eight with Shiley PVC tubes, and five with Trachoe Twist PU tubes. All tubes were exposed in the trachea for 30 days before being analyzed by scanning electron microscopy (SEM) and attenuated total reflectance Fourier transform infrared spectroscopy (ATR-FTIR). New tubes and tubes exposed in phosphate-buffered saline were used as reference. RESULTS: Si tubes are used for longer periods of time than those made of PVC (P<.0001) and PU (P=.021). In general, all polymeric tubes were used longer than the recommended 30-day period. Eighteen of the 19 tubes exposed in patients demonstrated, in one or more areas of the tube, evident surface changes. The morphologic changes identified by SEM correlate well with the results obtained by ATR-FTIR. CONCLUSIONS: Si tracheostomy tubes are in general used longer than those made of PVC and PU. Most of the tubes exposed in the trachea for 30 days suffered evident surface changes, with degradation of the polymeric chains as a result.

  • 340.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Belin, Anna-Lisa
    Hellström, Carina
    Schedin, Ulla
    Ransjö, Ulrika
    Alenius, Martin
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Tracheostomy inner cannula care: a randomized crossover study of two decontamination procedures2007Inngår i: American Journal of Infection Control, ISSN 0196-6553, E-ISSN 1527-3296, Vol. 35, nr 9, s. 600-5Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Today several methods for decontaminating inner cannulae exist. These methods are not based on scientific data, but often on local clinical tradition. This study compares two different decontamination methods. The aim was to find a practical and safe decontamination method. It is a randomized, single-blinded, comparative crossover study. METHODS: Fifty outpatients with long-term tracheostomy with an inner cannula were consecutively included and randomly allocated to begin with one of two different treatment sequences: detergent and chlorhexidine-alcohol (A) or detergent (B). Samples for bacterial culture were taken before and after decontamination, and the number of bacteria colonies was counted. RESULTS: Before decontamination, the inner cannulae grew high numbers of bacteria, which were parts of the normal flora of the upper respiratory tract and did not differ significantly between the two sequences (AB; BA). The primary variable was the culture count value after chlorhexidine-alcohol/detergent (A) and detergent (B). The effects of both methods were larger than expected, and the results showed a nearly total elimination of organisms. The equivalence criterion, ratio of mean colony counts (A/B) >0.8, was met at a significance level of P<0.001. CONCLUSIONS: Cleaning the tracheostomy inner cannula with detergent and water is sufficient to achieve decontamination.

  • 341.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Andersson, G
    Schedin, Ulla
    Markström, A
    Frostell, C
    A retrospective survey of outpatients with long-term tracheostomy2006Inngår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica, ISSN 0001-5172, E-ISSN 1399-6576, Vol. 50, nr 4, s. 399-406Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Respiratory Unit (RU) at Danderyd University Hospital opened in 1982, with the expressed goal of supporting outpatients with long-term tracheostomy. The primary aim of this retrospective study in tracheostomized patients was to compare the need for hospital care in the 2-year period before and after the tracheostomy. METHODS: Data were collected from patient medical records at the RU, from the National Board of Health and Welfare, Sweden and from the Official Statistics of Sweden. The subjects were RU patients in 1982 (Group 1, n = 27) and in 1997 (Group 2, n = 106) with long-term tracheostomy surviving at least 4 years after the tracheostomy. RESULTS: Both groups had few and unchanged needs for hospital care after tracheostomy. They spent > or = 96% of their time out of hospital. In 1997, (group 2) the number of patients, diagnoses and need for home mechanical ventilation had increased. Life expectancy was assessed for patients in Group 1. Data showed that they lived as long as an age-matched and gender-adjusted control cohort. CONCLUSIONS: Long-term tracheostomy may not increase the need for hospital care and does not reduce life expectancy. These clinical observations were made in a setting where patients had regular access to a dedicated outpatient unit.

  • 342.
    Björling, Gunilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Samuelsson, Bodil
    Sophiahemmet Högskola.
    Det goda livet: livskvalitet hos äldre personer med intellektuella funktionshinder2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 343.
    Björncrona, Gunnel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundberg, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som drabbats av pares till följd av stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 344.
    Björndahl, Isabell
    Sophiahemmet Högskola.
    Värdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvårdnad2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.

    Metod

    Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika.

    Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion.

    Slutsats

    Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

  • 345.
    Björnesjö Sköld, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Interventioner för att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige är cirka 40 procent av alla kvinnor i fertil ålder överviktiga eller har fetma. Detta medför ökade risker för kvinnan och fostret under graviditet såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi, kejsarsnitt, intrauterin fosterdöd och barn som föds stora för tiden. I Sverige idag finns inga riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång utifrån Body mass index innan graviditet. Att banta under graviditet är inget som rekommenderas, men samtidigt visar studier att en överdriven viktuppgång under graviditet ökar riskerna för viktretention efter graviditeten. Det finns otillräcklig kunskap både hos gravida kvinnor och hos vårdpersonal om vad som är lämplig viktuppgång under graviditet. En kvinna som redan innan graviditet är överviktig eller har fetma utsätter sig själv och sitt ofödda barn för ytterligare risker genom överdriven viktuppgång under graviditet.

    Syftet med detta arbete var att undersöka interventioners effekt på att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor, med övervikt eller fetma, samt om dessa interventioner påverkar kvinnan eller barnet i övrigt under graviditet och förlossning.

    En litteraturöversikt utfördes där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Genom att läsa artiklarna ett flertal gånger och göra understrykningar i texten hittades mönster som svarade på arbetets syfte och frågeställningar. Utifrån detta kategoriserades fakta i artiklarna.

    Resultatet visade att fysisk aktivitet, kostråd och beteendestrategier kan ha effekt på att begränsa viktuppgången hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma. Många av kvinnorna som deltog i studierna förbättrade sina matvanor. I övrigt hade dessa interventioner även till viss del positiv effekt på blodtrycket och förekomsten av graviditetsdiabetes, men resultatet är på många områden inte entydigt. Ingen tydlig effekt på att begränsa födelsevikten kunde påvisas hos barnen, men det fanns en viss begränsning av barn som föddes med en födelsevikt över 4000 gram.

    Livsstilinterventioner kan vara effektiva för att begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med övervikt eller fetma. Vidare forskning behövs för att säkerställa att detta sker på ett säkert sätt utifrån BMI klassificering.

  • 346.
    Björnevret, Maxine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sunnanhed, Madeleine
    Sophiahemmet Högskola.
    Personer med diagnosen fibromyalgis möte med vårdpersonal inom hälso- och sjukvården2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter.

    Slutsats

    Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

  • 347.
    Björnström, Veronica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Skåner, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Avvikelserapportering ur ett sjuksköterskeperspektiv: hinder och möjligheter2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 348.
    Björsund, Linda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Evers, Ulrica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsåtgärder som påverkar återhämtningen efter hjärtinfarkt ur ett psykosocialt perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 349.
    Blidberg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnström, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på neonatalavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet.

    Slutsats

    Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

  • 350.
    Blom, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Bodil
    Sophiahemmet Högskola.
    Att se det som inte syns- akutpersonalens erfarenhet av misstänkt barnmisshandel: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barnmisshandel är ett världsomfattande problem i dagens samhällen och mörkertalet är stort eftersom alla fall inte anmäls. I flera länder råder anmälningsplikt vid misstanke att barn utsätts för misshandel och akutpersonal har en viktig roll i skyddandet av utsatta barn. Akutpersonal möter ofta barnen i hemmiljön och är därför den första instansen som kommer i kontakt med det utsatta barnet. Detta ställer höga krav på akutpersonalen, att de kan göra adekvata bedömningar och dokumentera sina misstankar eftersom deras bedömning kan komma att ligga till grund för en anmälan.

     

    Syftet var att belysa akutpersonalens erfarenhet av situationer där barn misstänkts utsatta för barnmisshandel.

     

    Metoden var en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes fram genom databasen PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och 15 stycken valdes ut för analys och samtliga av dessa låg till grund för resultatet, som redovisas i kategorier samt subkategorier.

     

    Litteraturöversiktens resultat delades in i två kategorier, som består av tre respektive två subkategorier. Den första kategorin var akutpersonalens bristande kunskap avseende barnmisshandel. Subkategorierna som här framkom var identifiering av tecken som kan tyda på barnmisshandel, dokumentation och anmälan samt utbildning inom ämnet. Akutpersonal upplevde att det var svårt att identifiera tecknen, som kunde härledas till misshandel och det kunde bero på en osäkerhet kring vad som var naturliga skador eller vilka skador som åsamkats av annan person. Likaså upplevdes svårigheter kring vad som ska dokumenteras och hur en anmälan ska göras. Utebliven anmälning kunde också bero på osäkerheten i tillvägagångssätt. Akutpersonal önskade mer utbildning i ämnet och om hur barnmisshandel ska upptäckas och anmälas. Den andra kategorin som framkom var akutpersonalens emotionella upplevelser av barnmisshandel, under vilken subkategorierna rädslor och stress identifierades. Akutpersonal upplevde rädsla för att anmäla och det kunde härledas till deras rädsla att göra fel, för rättsliga påföljder eller rädsla för anhörigas reaktioner. Slutligen upplevde akutpersonalen stress i olika varianter relaterade till fall där barnmisshandel förekommit. Själva mötet med utsatta barn skapade stress men även att göra en anmälan kunde verka stressande.

     

    Slutsatsen var att barnmisshandel är ett svårt ämne, som behöver lyftas fram och uppmärksammas. Akutpersonal upplever otillräckliga kunskaper kring barnmisshandel och att situationer, där misstankar fanns att barn utsattes för misshandel, kunde skapa stress och rädslor. Med en klar bild hur akutpersonalen ska upptäcka tecken, vilka frågor och undersökningar som ska ställas/ bli gjorda och var anmälan ska göras, finns möjligheterna för att akutpersonal ska upptäcka och våga anmäla mer än de gör.

45678910 301 - 350 of 2158
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf