shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 2130
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bergh, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar smärtan hos barn som genomgår tonsillectomi inom dagkirurgi2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 252.
    Bergius, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bostedt, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Den stora förändringen: hur kvinnors livssituation påverkas av hjärtsvikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

  • 253.
    Bergkrantz, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

  • 254.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - patients' experiences of care and daily life during the early phase2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 255.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Life situation in patients and their family members after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: aspects of health and support in different care settings2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is mainly an intensive treatment option for hematology malignancies. During the past decades, improved care and treatment have been systematically developed. One example is the possibility for patients to choose to be at home rather than in the hospital during the early neutropenic phase after HSCT. Recent studies have shown positive medical advantages with home care. The overall aim of this thesis was to describe patients and family members’ life situation after HSCT, as well their experiences from two different care setting: the patient’s home or the hospital. Data from patient-reported experiences were used in studies I and II and patient reported- outcomes in study III. In study IV data from family members experiences were used. Data from 173 (study I n=41; study II n= 15; study III n= 117) patients and 14 family members (study IV) were included in the thesis.

    In study I patients in both the hospital care group and the home care group expressed high satisfaction with the care and support during the acute post- transplantation phase.

    In study II four categories were identified from the interviews with patients To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain way back to normal.

    In study III, a cross-sectional survey was conducted and the majority of patients in both hospital care (77%) and home care (78%) rated their general health as ‘good’. A median of 14 symptoms were reported by patients in both hospital (0- 36) and home care (1-29). There were no significant differences regarding general health, symptom occurrence or self-efficacy between patients in hospital and those in home care.

    In study IV interviews with family members generated a main category, Being me and being us in an uncertain time was identified and five generic categories To receive the information I need, To meet a caring organization, To be in different care settings, To be a family member, and To have a caring relationship.

    In summary, numerous factors (the care routines, information, the competence and support from the health care team) related to the care were shown to influence the feeling of being safe regardless of care setting. Both patients and family members express the uncertainty associated with the HSCT. Different strategies (to have faith, being positive, hope and live in the present) were used to balancing the uncertainty. The majority of patients in both hospital care and home care rated their general health as ‘good’. A high symptom occurrence was reported in both groups in median five years post HSCT.

  • 256.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Larsen, J
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

  • 257.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    Patients' life situation during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - when care is given in different care settingsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' life situation and experiences of different caring organisations during allogeneic haematopoietic stem cells transplantation:: A qualitative study2018Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 27, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe family members' life situation and experiences of care in two different care settings, the patient's home or in hospital during the acute post-transplantation phase after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Data were collected through semi-structured interviews with 14 family members (seven women and seven men). An inductive qualitative content analysis was used to analyse the data. The majority of the family members' (n = 10) had experiences from home care. The findings show the family members' voice of the uncertainty in different ways, related with the unknown prognosis of the HSCT, presented as Being me being us in an uncertain time. The data are classified into; To meet a caring organisation, To be in different care settings, To be a family member and To have a caring relationship. Positive experiences such as freedom and security from home care were identified. The competence and support from the healthcare professionals was profound. Different strategies such as adjusting, having hope and live in the present used to balance to live in an uncertain time. The healthcare professionals need to identify psychosocial problems, and integrate the psychosocial support for the family to alleviate or decrease anxiety during HSCT, regardless of the care setting.

  • 259.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Being me and being us in an uncertain time: Family members' experiences during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation when care is given in the patient's home or in hospitalManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 260.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation - a qualitative study2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 261.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Svahn, Britt-Marie
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: patients' experiences of care and support2013Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 4, s. 389-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE:

    Treatment at home during the pancytopenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) has been an option for patients at our center since 1998. Earlier studies have shown that home care is safe and has medical advantages. In this study, we present patients' experiences of care and support while being treated in hospital or at home during the acute post-transplantation phase.

    METHOD:

    Patients (n = 41, 22 in hospital care and 19 in home care) answered the SAUC questionnaire at discharge (when home, or from hospital). Both statistical analysis and deductive content analysis were used.

    RESULTS:

    The patients were highly satisfied with the care and support during the acute post-transplantation phase. Patients in home care were found to be more satisfied with care in general than patients in hospital care. The importance of safety, empathy, and encouragement from healthcare staff were expressed regardless of where care was given. Patients also felt that receipt of continuous, updated information during treatment was important and they had a strong belief in HSCT but were uncertain of the future regarding recovery.

    CONCLUSIONS:

    The main findings of this study were that in comparison to hospital care, home care does not appear to have a significant negative effect on patients' experiences of care and support during the acute post-transplantation phase. In addition patients in home care felt safe, seen as a person and encouragement seem to empower the patients at home. Thus, this study may encourage other transplantation centers to provide home care if the patients want it.

  • 262.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Winterling, Jeanette
    Johansson, Eva
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Svahn, Britt-Marie
    Remberger, Mats
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    General health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: a cross-sectional comparison between hospital care and home care2015Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 23, nr 5, s. 1273-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Earlier studies have shown that home care during the neutropenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) is medically safe, with positive outcomes. However, there have been few results on long-term outcomes after home care. The aims of this study were to compare general health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors who received either home care or hospital care during the early neutropenic phase after allo-HSCT and to investigate whether demographic or medical variables were associated with general health or symptom occurrence in this patient population.

    METHODS: In a cross-sectional survey, 117 patients (hospital care: n = 78; home care: n = 39) rated their general health (SF-36), symptom occurrence (SFID-SCT, HADS), and self-efficacy (GSE) at a median of 5 (1-11) years post-HSCT.

    RESULTS: No differences were found regarding general health, symptom occurrence, or self-efficacy between groups. The majority of patients in both hospital care (77 %) and home care (78 %) rated their general health as "good" with a median of 14 (0-36) current symptoms. Symptoms of fatigue and sexual problems were among the most common. Poor general health was associated with acute graft-versus-host disease (GVHD), low self-efficacy, and cord blood stem cells. A high symptom occurrence was associated with female gender, acute GVHD, and low self-efficacy.

    CONCLUSIONS: No long-term differences in general health and symptom occurrence were observed between home care and hospital care. Thus, home care is an alternative treatment method for patients who for various reasons prefer this treatment option. We therefore encourage other centers to offer home care to patients.

  • 263.
    Bergkvist, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Friedvall, Sabina
    Sophiahemmet Högskola.
    Behov av stöd för syskon till patienter med schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Schizofreni anses vara den allvarligaste av psykossjukdomar och leder ofta till livslångt psykiskt lidande. Ca 1300 personer insjuknar i Sverige per år. Sjukdomsförloppet går i skov som kan vara olika långa samt av olika svårighetsgrad och tiden däremellan kan vara helt eller delvis symtomfri. Ett utvecklande av schizofreni tros vara en kombination av genetiska- och biologiska faktorer i kombination med yttre påfrestningar som sociala problem och somatiska sjukdomar. Diagnosen ställs utifrån ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorienterad tankeverksamhet, onormalt rörelsemönster inklusive katatoni, brist på känsloengagemang, apatisk tillbakadragenhet och avtrubbade affekter. Alla dessa symtom kan av omgivningen uppfattas som besvärande beteenden vilket i stor utsträckning påverkar patientens närstående. Vid schizofreni utgör familjen ofta den primära vården vilket gör att deras livskvalitet påverkas betydligt av patientens sjukdom.

    Syfte

    Att beskriva hur syskon till en person med schizofreni upplever sin livssituation.

    Metod

    En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes. 15 vetenskapliga artiklar vilka svarade mot skribenternas syfte angående behov för närstående och syskon till patienter med schizofreni inkluderades.

    Resultat

    Resultatet av artiklarna valdes att presenteras med hjälp av sex huvudrubriker: Syskonrelationer, känslor, copingbeteende, copingstrategier, syskons behov av information och utbildning samt stöd. Syskon till patienter med schizofreni drabbas i olika grad av svårhanterliga känslor som påverkar deras dagliga liv. De uttrycker i majoriteten av studierna en brist på stödjande insatser som anpassats efter deras specifika behov och situation.

    Slutsats

    Vi ser en tydlig brist på specificerat och individanpassat stöd åt syskon till personer med schizofreni. Sjukdomen är ofta är livslång och har stor påverkan på det friska syskonet under större delen av hans/hennes liv. Därmed anser vi att fokus bör läggas på att utforma adekvata stödinsatser för den här närståendegruppen.

  • 264.
    Berglind Garmenfjäll, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa hos äldre personer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där

    korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini

    Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

  • 265.
    Berglund, Birgitta
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jansson, Kerstin
    Sophiahemmet Högskola.
    Nyförlösta mödrars erfarenheter av att få eftervård på den neonatalavdelning där deras sjuka nyfödda barn vårdas: en enkätundersökning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 12 poäng / 18 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet för eftervården är att den nyblivna modern skall få vara tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn och utifrån behov få stöd, råd och omvårdnad av barnmorskan. När det uppstår ett avancerat vårdbehov hos barnet efter förlossningen separeras i dag modern och barnet på de flesta sjukhus i Sverige. Detta ses av många som oundvikligt eftersom mor och barn kräver vård inom olika verksamheter. Det finns dock flera vinster med att inte separera mor och barn efter förlossningen såsom minskad stress hos modern och mindre påverkan på hennes anknytning till barnet efter förlossningen. Förutom olika vårdrutiner som förhindrar separation är den fysiska vårdmiljön avgörande för en tidig känslomässig närhet vilket i sig har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Få studier beskriver mödrars erfarenhet av att få eftervård i samma lokaler, som sitt sjuka nyfödda barn, på en neonatalavdelning.

    Syftet med denna studie var att undersöka mödrars erfarenheter av att ha fått sin eftervård i samma lokaler som sitt sjuka nyfödda barn som vårdas på en neonatalavdelning.

    En deskriptiv tvärsnittsstudie valdes som metod. Data insamlades med hjälp av en enkät med kvantitativ och kvalitativ del. En postenkät skickades ut till 200 mödrar som hade varit inskrivna i samband med att modellen för samvård infördes på det sjukhus där de vårdats efter förlossningen. Resultatet av det insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Kvalitativa data bestod av fritextsvar som kategoriserades och summerades.

    Antalet mödrar som svarade på enkäten var 86 vilket motsvarade en svarsfrekvens på 43 procent. Resultatet visade att 92 procent av dem som svarade på enkäten var nöjda med eftervården. Av mödrarna hade 86 procent fått sitta med sitt barn hud-mot-hud så mycket som de önskat och 79 procent hade fått möjlighet att vara delaktiga i sitt barns omvårdnad i den utsträckning de hade velat när barnet vårdades på IVA-sal. Sjuttionio procent angav att de hade fått tillräcklig uppföljning efter förlossningen och 86 procent hade fått det stöd de ansåg sig behövt för egen del. Att de fått kontakt med barnmorska inom rimlig tid efter förlossningen rapporterade 84 procent och färre än häften (48 %) hade fått möjlighet till en genomgång av sin förlossning med barnmorska. Brist på information avseende tidig bröststimulering rapporterades, 51 procent angav att de hade erhållit tillräckligt med information. Tillräckligt utrymme att samtala kring frågor/tankar om sin eftervård uppgav 53 procent av mödrarna. Tre kategorier framkom i analysen av varför modern inte kunnat vara delaktig i vården av sitt barn inom det första dygnet: Moderns tillstånd; Barnets tillstånd; Annan orsak. Fyrtiofyra informanter lämnade fritextsvar under övriga synpunkter, fyra kategorier framkom: otydlighet och avsaknad av eftervård, information och andra negativa synpunkter samt positiva upplevelser.

    Slutsatsen av föreliggande studie är att mödrarna till största delen hade positiva erfarenheter av att få sin eftervård på en neonatalavdelning tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn. Möjliga utvecklingsområden för att förbättra vården är tydligare informationen om tidig bröststimulering, rutiner för uppföljning av förlossningen, möjlighet att samtala kring sin eftervård och att tydliggöra barnmorskans roll i vården. Ytterligare studier behövs för att ta fram kunskap som kan användas i vården gällande samvårdsmodellen på en neonatalavdelning.

  • 266. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehlers-Danlos syndrom: vad är det?2003Inngår i: Svensk Rehabilitering, ISSN 1403-4468, nr 3, s. 44-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 267. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordström, Gun
    Acceptance of disability and sense of coherence in individuals with Ehlers-Danlos syndrome2003Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 5, s. 770-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ehlers-Danlos syndrome (EDS) is a relatively rare, inherited connective tissue disorder and skin hyperextensibility, joint hypermobility, chronic joint and limb pain, blood vessel and tissue fragility are frequent symptoms. The aims of this study were to describe the degree to which individuals with EDS accept and cope with perceived limitations related to the syndrome, and to determine the relationships between acceptance of disability (AD), sense of coherence (SOC), functional health status and background data. Four questionnaires were mailed: the AD scale Modified (ADM), the SOC Scale, the Sickness Impact Profile (SIP) and a background form. The respondents with EDS were recruited through the EDS National Association in Sweden and the response rate was 74% (69 females and eight males). The Ethical Committee at Huddinge University Hospital (ref. no. 152/95) approved the study. This study has shown that the level of AD and SOC in individuals with EDS is similar to other patient groups, e.g. individuals with ostomy and with diabetes. Further, the SOC was in concordance with that of the general population. Those working full-time accepted their disability to a greater degree than those on sick leave or disability pension. A multiple regression analysis showed that a greater AD was associated with a higher level of SOC and a better functional health status. The SOC and SIP together accounted for 50% of the variance in the ADM. For health promotion in nursing practice it is important to have insight into the problem areas which may influence the overall life situation for an individual with EDS. A key issue for nurses is to identify individuals with low acceptance of their disease and/or low SOC in order to support these persons' adaptation process. Future research on EDS may be directed towards projects focusing on the development and implementation of models to strengthen the level of AD and SOC in this group.

  • 268. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Dignity not fully upheld when seeking health care: experiences expressed by individuals suffering from Ehlers-Danlos syndrome2010Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 1, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim. The principle of human dignity has assumed importance in ethics and constitutional law throughout the 20th century in the Western world. It calls for respect of each individual as unique, and of treating him or her as a subject, never as a mere object. As such, the principle constitutes an ethical cornerstone in health care. Patients suffering from Ehlers-Danlos syndrome (EDS) challenge medical care and knowledge in health-care professionals' as symptoms sometimes are vague. Individuals with this disorder have reported not being respected when seeking health care. Purpose. To describe encounters in health-care situations when individuals suffering from EDS experienced that their dignity was not fully upheld. A further aim was to describe the long-term consequences of these experiences. Method. A study-specific questionnaire was designed, where individuals with EDS described their encounters with health care from a personal perspective. Results. After qualitative content analysis, the following five categories were identified: 'Being ignored and belittled by health-care professionals,' 'Being assigned psychological and/or psychiatric explanations', 'Being treated and considered merely as an object', 'Being trespassed in one's personal sphere' and 'Being suspected of family violence'. Consequences of these encounters were 'Mistrusting the physician' and 'Risking bad health'. Conclusions. The memory of not being respected is substantial for individuals with EDS and can last for years. As a result, lack of trust for the health-care system is created and they may experience difficulties in future encounters with health care. Therefore, health-care professionals should base their actions on norms that protect human dignity and confirm each patient as a unique human being with resources and abilities to master their own life.

  • 269. Berglund, Britta
    et al.
    Nordström, Gun
    Hagberg, Catharina
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Foot pain and disability in individuals with Ehlers-Danlos syndrome (EDS): impact on daily life activities2005Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 27, nr 4, s. 164-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To investigate the amount and severity of podiatric problems in individuals with EDS as well as the consequences on daily life activities, and to compare these results with the results from a comparison group of the general population. METHOD: The Manchester Foot Pain and Disability Schedule (MFPDS) and a demographic and foot-specific form were mailed. RESULTS: One hundred and thirty-six individuals with EDS and 292 from the comparison group responded. The median MFPDS total score in the EDS group was 33 (range 17-49) (mean 32, SD 8) and in the comparison group 17 (range 17-41) (mean 19, SD 4) (P < 0.001). The items most frequently marked with 3 points in the EDS group were: 'I avoid standing for a long time', 'I catch the bus or use the care more often', and 'I get irritable when my feet hurt' (56, 46 and 43%, respectively). When comparing the NRS score (i.e. Numeric Rating Scale) regarding pain intensity between the EDS group (median 5) and the comparison group (median 0), a statistically significant difference was found (P < 0.001). Other foot problems than pain were reported by 73% (n = 100) of the EDS group and by 21% (n = 60) of the comparison group (P < 0.001). The presence of flat feet in the EDS group and the comparison group was reported by 55% (n = 75) and 8% (n = 23) respectively. CONCLUSION: Individuals' with EDS endure difficulties with their mobility due to their foot problems and related disability. It is therefore of utmost importance to find ways to assess the actual foot status for this group and to support the individuals with solutions to their problems with ambulation.

  • 270.
    Berglund, Eric
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cannrox, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas upplevelse av att närvara vid hjärt- och lungräddning: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 271.
    Berglund, Linnea
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Helgesson, Denise
    Sophiahemmet Högskola.
    Spegel, spegel på väggen där: en litteraturbaserad studie om estetisk plastikkirurgis inverkan på det psykosociala välbefinnandet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 272.
    Berglund, Rebecka
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Birkedahl, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

  • 273.
    Bergman, Daniel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklinder, Michele
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarna sjuksköterskors möte med tonåringar som har ett suicidalt beteende2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 274.
    Bergman, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malmstedt, Jonna
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av musikterapi i samband med operativa ingrepp under regional anestesi: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 275.
    Bergman, Frida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Örsell, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Integritet inom demensvården: en intervjustudie med sjuksköterskor2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 276.
    Bergman, Håkan
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i prehospital sjukvårdsledning vid allvarlig händelse: kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 277.
    Bergman, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nyman, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Globalt sett lever cirka två till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Tillståndet utvecklas när celler från endometriet släpper och fäster på annan vävnadsyta utanför livmodern. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om endometrios för att kunna upptäcka symtom och vara lyhörd på tecken som tyder på sjukdomstillståndet.

    Syfte

    Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet.

    Metod

    En litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar som har analyserats, kvalitetsgranskas och redovisas i en matris.

    Resultat

    Två kategorier framkom ur analysen kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvård och påverkan på det dagliga livet. Kvinnorna kände sig exponerade och upplevde en kunskapsbrist om sjukdomstillståndet hos vårdpersonalen. Vidare upplevde kvinnorna att endometrios kontrollerade deras liv med en negativ påverkan på flera avseenden i det dagliga livet.

    Slutsats

    Ur resultatet framkom att det saknas kunskap om endometrios, inte minst hos de drabbade men även hos allmänheten och vårdpersonal. Detta innebar en negativ inverkan på det dagliga livet hos kvinnor med endometrios vilket orsakade ett lidande. Med en ökad kunskap om endometrios skulle kvinnorna kunna få ett bättre bemötande både från allmänheten och vårdpersonal, snabbare diagnoser, kortare vårdtider och ett minskat lidande.  

  • 278.
    Bergman, Jennie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bergschöld, Linnéa
    Sophiahemmet Högskola.
    Men lilla gumman, det är bara mensvärk!: en litteraturstudie om hur hä̈lso- och sjukvårdens bemö̈tande kan minska vå̊rdlidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs.

    Syfte

    Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande.

    Metod

    Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts.

    Resultat

    Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses.

    Slutsats

    För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour

    gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och

    sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till

    vårdtagaren. 

  • 279.
    Bergman, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap om och attityder till infektionssjukdomen hiv/aids och till personer smittade med hiv: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 280.
    Bergman, Johan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sandqvist, Joakim
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser - från utlarmning till ankomst till ett allvarligt skadat eller sjukt barn: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn är inte små vuxna. Omhändertagandet av barn inom sjukvården skiljer sig på många sätt gentemot vården av vuxna. Dels skiljer sig barns anatomi och fysiologi mot vuxna. Dessutom finns det emotionella perspektiv för vårdpersonal, då vårdpersonal ofta blir mer emotionellt berörda av att omhänderta barn. Barnets föräldrar som ofta är stressade och rädda, bör även de få en god och trygg omvårdnad. Många ambulanssjuksköterskor tycker att omhändertagandet av barn är det svåraste i yrket. Både för att barn upplevs som emotionellt påfrestande att omhänderta samt att barn sällan är svårt sjuka eller allvarligt skadade, varför ambulanssjuksköterskan kan uppleva en ovana och osäkerhet. Då ambulanssjuksköterskan får larm påbörjas förberedelsefasen och förberedelsefasen pågår till att ambulansen ankommer till patienten. Författarna finner att ambulanssjuksköterskors upplevelse av att omhänderta barn är någonting väl studerat, dock finner författarna inga studier gällande ambulanssjuksköterskans upplevelser av förberedelsefasen.

    Syftet var attI arbetet valdes en kvalitativ deskriptiv design med

    Ambulanssjuksköterskor omhändertar sällan allvarligt skadade eller svårt sjuka barn. Det gjorde att ambulanssjuksköterskor kände stress, rädsla och i vissa fall skräck då de fick larm som indikerade på ett allvarligt skadat eller svårt sjukt barn. Varför larm om barn upplevdes annorlunda än vuxna var dels för att det framkallade en starkare emotionell respons, men även att barn var mindre i storlek, en ovana bland ambulanssjuksköterskor gällande att omhänderta barn, samt annorlunda läkemedelsdoser gentemot vuxna. Ambulanssjuksköterskorna i studien upplevde att de behövde fler resurser när de omhändertar barn till skillnad mot vuxna. Eftersom föräldrarna behövde stöttning och omvårdnad då deras barn var svårt sjukt eller allvarligt skadat. Att ge föräldrarna tillräcklig uppmärksamhet med en ambulansbesättning upplevdes som mycket svårt, varför fler resurser behövdes. Ambulanssjuksköterskor upplevde överlag att de behövde mer utbildning i omhändertagandet av svårt sjuka eller allvarligt skadade barn.

    I enlighet med ambulanssjuksköterskornas upplevelser, inkluderade studier och litteraturen, behövdes ytterligare utbildning inom specifikt det akuta omhändertagandet av barn. Även fler resurser ansågs nödvändiga vid larm om barn. Detta för tillsammans med ytterligare utbildning och erfarenhet - ge ambulanssjuksköterskan möjligheten att bli tryggare i sina förberedelser samt i sitt omhändertagande av barn och dennes anhöriga.

  • 281.
    Bergman, Mikael
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sahlén, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    ”Better a horrifying end, than horror without end”: litteraturstudie om orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka för att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött.

    Syfte

    Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande.

    Metod

    Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden.

    Resultat

    Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande.

    Slutsats

    Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

  • 282.
    Bergmark Kudan, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Edlund, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelsen av ett mindfulnessprogram och dess inverkan på symtom hos patienter med cancerdiagnos i ett palliativt  skede2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. De fyra ledorden för palliativ vård är helhet, närhet, kunskap och empati. Vanliga förekommande symtom för patienter i palliativ vård är ångest, fatigue, smärta och illamående. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) är ett tio skaligt symtomskattningsinstrument för de mest förekommande symtom för patienter i den palliativa vården. Brytpunkten för symtom som överstiger fyra på ESAS-skalan klassificeras som måttliga/svåra och mindre än fyra som inga/lite. Mindfulness är en uråldrig meditationsmetod som har i flera studier visat på ökad livskvalitet, minskad stress och ångest för patienter med olika cancerdiagnoser. Mindfulness som metod kräver kontinuerlig träning för att bättre kunna möta källor till stress och yttre tryck i livet.

     Syftet med denna studie var att undersöka ett sjudagars mindfulnessprograms inverkan på symtom och upplevelser hos patienter med cancersjukdom i ett palliativt skede.

     Metoden som använts var en fallstudie med fler-falls design för att pröva mindfulnessprogrammet. Efter programmets slut har författarna undersökt fyra informanters upplevelser med intervjuer. För analysen av intervjuernas data valdes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Informanterna (n=6) har även fått skattat sina symtom med hjälp av ESAS före och efter mindfulnessprogrammet.

     

    I resultatet framträdde tre kategorier; Upplevelsen av mindfulnessprogrammet, Lindring av symtombörda och Mindfulness som egenvård. Upplevelsen av att få slappna av och bli lugn var den största effekten utav mindfulnessprogrammet som beskrevs av tre informanter. Samtliga informanter var positiva till fortsatt mindfulnessträning. Samtliga informanter skattade även sina symtom lägre med hjälp av ESAS efter avslutat mindfulnessprogram.

     

    Studien visade att mindfulnessprogrammet hjälpte informanterna att slappna av. Deras upplevelse av besvärande symtom minskade också. Resultatet visade även på god vilja hos informanterna att fortsätta med mindfulnessträning på egen hand. Genom stöd och introduktion kan sjuksköterskan lära patienten att träna mindfulness självständigt genom att uppmuntra till egenvård.

  • 283.
    Bergstedt, Sara
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dahlin, Charlotta
    Bröstcancer och sexualitet: med inriktning på hormonell behandling2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta. Hormonell behandling innefattar i huvudsak Tamoxifen och aromatashämmare. Kvinnor som genomgår en behandling med hormonpreparat kan uppleva typiska biverkningar som liknar de som uppkommer vid menopausen såsom vallningar och svettningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet, fatigue, nedsatt sexuell lust samt dysparenui (smärta vid samlag). Sexualiteten berör våra djupaste känslor och bidrar till njutning och lycka. Det sexuella behovet är individuellt men är en essentiell del i människors hälsa. Vårdpersonal måste ha kunskap om sexualitet för att kunna ge denna patientgrupp råd om hur man kan främja den sexuella hälsan under behandlingsperioden. Livskvalitet är ett individuellt fenomen. Samma sjukdom, symtom och behandling kan därför upplevas olika av olika individer. Livskvalitet beror på många faktorer, varav sexualiteten är en av dem.Syfte Syftet var att undersöka hur kvinnor som får hormonell behandling mot bröstcancer upplevde sin sexualitet.

    Metod: En forskningsöversikt gjordes i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). Totalt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studiens resultat. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara originalartiklar samt granskade enligt Ulrich.

    Resultat: Resultatet visade att den hormonella behandlingen påverkade kvinnans sexualitet. Hormonpreparaten gav biverkningar i form av exempelvis dysparenui, nedsatt sexuell lust samt torra slemhinnor i vagina och detta ledde ofta till att kvinnornas sexuella aktivitet minskade. Sjuksköterskan ansåg att diskussionen om sexualitet var en del av sjuksköterskans profession. Trots detta togs ämnet inte upp i den omfattning det borde vilket delvis kan bero på okunskap och osäkerhet inom området. En försämrad sexuell hälsa bidrog även till en sämre livskvalitet hos patienterna.

    Slutsats: Hormonell behandling för kvinnor med bröstcancer påverkar kvinnans sexualitet i olika grad. Biverkningar av behandlingen kan leda till att kvinnan får en försämrad livskvalitet. Vårdpersonal måste ha kunskap om hur behandling och diagnos kan påverka kvinnans sexulitet.

    Nyckelord: Breast neoplasms, Endocrine Therapy, Sexuality, Nursing, Quality of Life

  • 284.
    Bergsten, Johan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Katarina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancersjukdom i ett palliativt stadium : en kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 285.
    Bergström, Eleonor
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Söderström Högling, Olivia
    Sophiahemmet Högskola.
    Fathers' engagement in childcare to prevent stunted growth in children: a qualitative study at the primary healthcare level in Rwanda.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Rwanda has made great progress since the genocide in 1994, but is still facing the challenge of reducing the high prevalence of stunted children. Childhood stunting is an indicator for multiple pathological disorders and gives an elevated risk of chronic disease in adulthood. Engaging fathers and a shared responsibility between two partners in childcare could improve children’s health and help decrease stunting among children in rural areas of Rwanda.

    Aim

    The aim was to describe at the primary healthcare level in Rwanda, registered nurses' perceptions and experiences of fathers’ engagement in childcare to prevent stunted growth in children.

    Method

    A qualitative field study at three community health centers in Huye district with a semi-structured interview form. A qualitative content analysis was made.

    Findings

    The perception among nurses was that it was important to engage fathers to prevent stunted growth in children. Fathers' low level of knowledge in childcare, and traditional gender roles were acting as the main barriers of fathers' engagement, communication campaigns and community training were presented as opportunities to improve the level of engagement of the fathers.

    Conclusion

    Fathers participate in childcare. Though, the process of changing traditional gender roles is slow. In order to make further progress the nurses has to emphasize communication between spouses and a shared responsibility for the childcare. More attention needs to be paid to sensitization of families as well as healthcare personnel regarding damaging stereotypes in a traditional Rwandan household.

  • 286.
    Bergström, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lohman, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvalitetssäkring av hjärt- och lungräddning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 287.
    Bergström, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ekenberg Wikholm, Erika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans roll, vilka faktorer som påverkar den postoperativa smärtlindringen samt vilka smärtskattningsmetoder som används postoperativt efter höft- och knäledskirurgi2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 288.
    Bergström, Liza
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liljedahl, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med ALS2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.

    Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts. Artiklar eftersöktes idatabaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades20 artiklar efter klassificering och kvalitetsbedömning.

    Resultat: Resultatet visade att personer med ALS upplevde en stor oro över kommandefysiska förluster, men hos de flesta fanns en benägenhet att anpassa sig efter förändringarna.Att förlora förmågan att kommunicera upplevdes frustrerande och var en av de värstaaspekterna på sjukdomen. Rädsla, oro, ångest och depression kunde i varierande grad påverkaden psykiska hälsan. Socialt stöd var av stor betydelse för att orka leva med sjukdomen samten bidragande faktor till lägre förekomst av depression. Personer med en positiv inställningoch som utvecklade strategier för att hantera sjukdomen upplevde ett bättre välmående. Attuppleva kontroll, självbestämmande och en bibehållen identitet gav en ökad känsla av attkunna hantera sjukdomen.

    Slutsats: Individer som anpassade sig till sjukdomen och accepterade den nya situationenuppvisade ett bättre välmående. Trots det progressiva och snabba sjukdomsförloppet var denpsykiska hälsan generellt god. Oro, ångest, rädsla och depression var faktorer som kundeinverka negativt på den psykiska hälsan. Det fanns ett stort informationsbehov bland individermed ALS, och de individer som upplevde att de fick information i önskad mängd hade lättareatt hantera sin sjukdom. Att skapa strategier för att hantera sjukdomen inverkade positivt påpatienternas välmående, varför det kan vara av betydelse för sjuksköterskan att hjälpapatienten att finna strategier. Vårdpersonal kan också bidra med optimism, flexibilitet ochhumor för att underlätta patientens situation. Det var viktigt för personer med ALS att blisedda som enskilda individer oberoende av funktionshinder.

  • 289.
    Bergström, Sara
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tjus, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters behov av prehospital akutsjukvård i storstad och på landsbygd2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 290.
    Bergvall, Jannike
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Palm, Anna Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarenheter och upplevelser av omvårdnadsforskning: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 291.
    Bergvall, Kristina
    Sophiahemmet Högskola.
    Akutsjuksköterskors upplevelse i mötet med anhöriga som befinner sig i kris: i samband med plötsliga och oväntade dödsfall2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 292.
    Berner, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ljung, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Livet som kvinna efter en hysterektomi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 293.
    Bernett, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hedin, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att ge omvårdnad vid abort efter 12:e graviditetsveckan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 294.
    Bernhardsson, Ellinor
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hellström, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Djurens inverkan som personcentrerad omvårdnadsåtgärd på demensboenden: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund  

    I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys. 

    Resultat

    Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.  

    Slutsats

    Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden. 

  • 295.
    Berntsson, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Hantering av subkutana kvarliggande katetrar avseende personer i livets slutskede2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många personer i livets slutskede kan, av olika anledningar, inte längre ta sina symtomlindrande läkemedel peroralt varför annan administrationsväg måste väljas. Studier visar att subkutan administrering många gånger är att föredra vilket kan medföra att det blir många ”stick” per dag vilka kan upplevas plågsamma för patienten. En kvarliggande subkutan kateter i vilken läkemedel kan administreras flera gånger skulle kunna minska antalet ”stick” markant. Vid ett implementeringsförsök av subkutana kvarliggande katetrar till personer i livets slutskede på en internmedicinsk avdelning uppmärksammades att inga nationella riktlinjer fanns att tillgå. Efter kontakt med ett flertal enheter och sökning efter lokala riktlinjer framkom att rutinerna kring hantering av subkutana kvarliggande katetrar skiljer sig markant.   Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor hanterar perifera subkutana kvarliggande katetrar med fokus på personer i livets slutskede.   Studien var deskriptiv med till största delen kvantitativ ansats med en kvalitativ del som redovisas kvantitativt i tabeller och text. Enkäter skickades ut via Svenskt Palliativt Nätverks nyhetsbrev. 119 sjuksköterskor som motsvarade inklusionskriteriet besvarade enkäten.   Resultatet visar att subkutana kvarliggande katetrar appliceras för att minska antalet smärtsamma ”stick” och används både till intermittenta injektioner och kontinuerliga infusioner. Sjuksköterskor beskriver i studien att de är ett bra hjälpmedel i vården av personer i livets slutskede.  De nackdelar som uppmärksammats är komplikationer som hudirritation, svullnad, smärta och att patienten inte erhåller ordinerad dos på grund av läckage. En jämförelse gjordes avseende hur länge subkutana kvarliggande katetrar får sitta och knappt 50 procent uppgav 6-7 dagar och resterande allt från 2-3 dagar till ”så länge det ser fint ut kring nålen”. Det är således stora skillnader avseende hur subkutana kvarliggande katetrar hanteras. Av sjuksköterskorna uppgav 23 procent att de saknade kunskap om hantering av subkutana kvarliggande katetrar vilket tyder på att det finns behov av riktlinjer baserade på vetenskap. Personer i livets slutskede och deras närstående kan lära sig att själva administrera symtomlindrande läkemedel vilket kan hjälpa till att bevara autonomi och minska oro för genombrott av svåra symtom och därmed ge ökad livskvalitet. Subkutana kvarliggande katetrar borde, enligt denna studie, användas mer frekvent och spridas fler vårdenheter.   Slutsatsen är att det finns behov av, en nationell riktlinje baserad på vetenskap avseende hantering av subkutana kvarliggande katetrar. I riktlinjen bör avsnitt om applicering, omläggning, injektionsteknik, inspektion, dokumentation och hur länge katetrarna får sitta ingå. 

    Many patients in the end of life can no longer take their symptomatic drugs, for which reason other routes must be chosen. Studies show that subcutaneous administration is often preferred, which may cause many "stings” per day which may be painful to the patient. A subcutaneous indwelling catheter in which drugs can be administered multiple times could significantly reduce the number of "stings". In an implementation trial at an internal medical department, attention was drawn to the absence of national guidelines. After contacting several units and searching for local guidelines, it was found that the routines of handling subcutaneous indwelling catheters differed markedly.  The aim of the study was to describe how nurses deal with peripheral subcutaneous catheters with focus on people in the final stages of life.  The study was descriptive with a quantitative focus, with a qualitative part that were quantitatively reported. Surveys were sent via the Swedish Palliative Network newsletter. 119 registered nurses who corresponded to the inclusion criteria answered the questionnaire.  The result shows that subcutaneous indwelling catheters are applied to reduce the number of painful "stings" and are used both for intermittent injections and continuous infusions. Registered nurses describe in the study that they are a good aid in the care of patients in the final stages of life. The disadvantages that have been noted are complications such as skin irritation, swelling, pain and that the patient does not receive prescribed dose due to leakage. A comparison was made as to how long subcutaneous catheters may stay in situ and almost 50 percent reported 6-7 days and the remaining anything from 2-3 days to "as long as it looks fine around the needle". There are thus major differences regarding the way in which subcutaneous indwelling catheters are handled. 23 percent of the registered nurses reported that they lacked knowledge about handling the subcutaneous indwelling catheters which indicates that there is a need for science-based guidelines. Patients and relatives can learn to administer symptomatic drugs themselves, which can help maintain autonomy and reduce concern for breakthroughs of severe symptoms and thus give increased quality of life. Subcutaneous indwelling catheters should, according to this study, be used more frequently and spread at more units.  The conclusion is that there is a need for a national guideline based on science regarding subcutaneous indwelling catheters. In the guideline, sections about application, dressing, injection technique, inspection, documentation and how long the catheters may stay in situ should be included.  

  • 296.
    Berseneff, Rana
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Söderlund, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att bestiga ett berg med målet att nå toppen: en litteraturöversikt om mannens upplevelse av infertilitet2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 297.
    Besili, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Undernäring inom äldrevården: förebyggande omvårdnadsåtgärder som har effekt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem bland äldre både internationellt och inom svensk hälso- och sjukvård. Inom den svenska äldrevården används verktyget Mini Nutritional Assessment (MNA), (bilaga 3) för screening av nutritionsstatus. Trots detta är var tredje patient underviktig inom den svenska äldrevården. Undernäring leder till en minskad livskvalitet, ökad risk för infektioner, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Vid ett minskat intag av energi och näringsämnen, som understiger kroppens behov, förbrukar kroppen sina depåer av näringsämnen och muskulaturen bryts ner. Förutsättningen för en god hälsa och sjukdomsläkning är ett gott näringstillstånd. Enligt Virginia Henderson har alla människor vissa gemensamma egenskaper och behov, där omvårdnaden skall planeras utifrån patientens upplevda behov och bristande förmåga att tillfredsställa dessa. Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses [ICN], (2000) ett grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa.

    Syftet var att undersöka effekter av omvårdnadsåtgärder som syftar till att förebygga undernäring hos äldre i äldrevård.

    En forskningsöversikt genomfördes utifrån 14 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.

    Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman, nutrition, kunskap och utbildning samt vikten av delaktighet och engagemang. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att förbättra måltidsmiljön, ge kosttillskott, arbeta utifrån en individanpassad vård där patienten engageras i sin egen näringsvård, var åtgärder som kan förebygga undernäring inom äldrevården. Åtgärderna kan tillämpas inom både äldreboende och sjukhus.

    Slutsatsen var att faktorer som upplevdes betydelsefulla ur patientens perspektiv var att själv få medverka i sin näringsvård. Nutritionsåtgärder som visat sig effektiva för äldre är kosttillskott och en familjelik måltidssituation.

  • 298.
    Besili, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Staaf, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att leva med diagnosen Irritable Bowel Syndrome2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 299.
    Bexelius, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Fredrik
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som förhindrar förskrivning samt faktorer som påverkar utfallet vid fysisk aktivitet på recept, (FaR)2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 300.
    Bexelius, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fernberg, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans arbete vid stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom, en psykos innebär förvrängd verklighetsuppfattning. Diagnosen medför beteendeyttringar som kan leda till stigmatisering från individen själv och omvärlden. Stigmatisering innebär negativa synsätt och uppfattningar av individen och diagnosen samt felaktiga föreställningar. Stigmatisering kan leda till att individens känsla av värdighet minskar. Känsla av värdighet är unikt för varje individ. Individer med diagnosen schizofreni kan ha svårt att bli accepterade i samhället för att de upplevs annorlunda.

    SyfteSyftet var att undersöka och beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder i sitt arbete för att minska stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni.

    MetodLitteraturstudie valdes som metod. Sökningar i databaserna Cinahl och PubMed har genomförts samt sökning i litteratur. Sammanlagt valdes 19 artiklar, därefter sammanställdes materialet i en matris och inkluderades i resultatet.

    ResultatResultatet visade negativa attityder gentemot individer med diagnosen schizofreni samt omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kunde använda för att minska stigmatisering. Omvårdnadsåtgärderna var förändringar i bemötande, ökad kunskap och information om diagnosen till individen, närstående och yrkesprofessioner i kontakt med individen. Resultatet visade den mellanmänskliga relationens betydelse mellan sjuksköterskan och individen samt betydelsen av individens relation till sig själv, för att stärka upplevelsen av livskvalité.

    SlutsatsStigmatisering av individer med diagnosen schizofreni visade sig bero på okunskap. För att en god och säker vård skulle kunna ges var förändringar i bemötandet och ökad kunskap om diagnosen nödvändig att delge individen och omgivningen. Även en god relation var betydelsefull för att hjälpa individen att hantera och minska stigmatiseringen. 

3456789 251 - 300 of 2130
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf