shh.sePublikationer
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1960
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 251.
    Bergman, Frida
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Örsell, Susanna
    Sophiahemmet University College.
    Integritet inom demensvården: en intervjustudie med sjuksköterskor2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 252.
    Bergman, Håkan
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i prehospital sjukvårdsledning vid allvarlig händelse: kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 253.
    Bergman, Jennie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Bergschöld, Linnéa
    Sophiahemmet University.
    Men lilla gumman, det är bara mensvärk!: en litteraturstudie om hur hä̈lso- och sjukvårdens bemö̈tande kan minska vå̊rdlidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs.

    Syfte

    Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande.

    Metod

    Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts.

    Resultat

    Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses.

    Slutsats

    För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour

    gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och

    sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till

    vårdtagaren. 

  • 254.
    Bergman, Jessica
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap om och attityder till infektionssjukdomen hiv/aids och till personer smittade med hiv: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 255.
    Bergman, Mikael
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sahlén, Hanna
    Sophiahemmet University.
    ”Better a horrifying end, than horror without end”: litteraturstudie om orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka för att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött.

    Syfte

    Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande.

    Metod

    Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden.

    Resultat

    Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande.

    Slutsats

    Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

  • 256.
    Bergmark Kudan, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Edlund, Petra
    Sophiahemmet University.
    Upplevelsen av ett mindfulnessprogram och dess inverkan på symtom hos patienter med cancerdiagnos i ett palliativt  skede2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Palliative care prevents and relieves suffering through early detection, assessment and treatment of pain and other physical, psychosocial and spiritual problems. The four guiding principles of palliative care is holistic, closeness, empathy and knowledge. Frequently occurring symptoms for patients in palliative care are anxiety, fatigue, pain and nausea. Edmont Symtom Assesment Scale (ESAS) is a ten-scale symptom assessment tools for the most common symptoms for patients in palliative care. The breaking point for symptoms exceeding four on ESAS is classified as moderate/severe and four or under is classifies as little. Mindfulness is an ancient meditation practice that has in several studies been revealed an increased quality of life, reduced stress and anxiety for patients with different cancer diagnoses. Mindfulness sa a metod requires continuous training to better meet the sources of stress and external pressures of life.

     The aim of this study was to examine a seven days mindfulness programs effect on symptoms and experiences in patients with cancer in palliative care.

     The method that the authors have used were a case study with several falls design to test the mindfulnessprogram. After the end of the program, the authors analysed four informants experience with interviews. For the analysis of interview data was used a qualitative content analysis with inductive approach. Informants (n=6) also estimated their symptoms using ESAS before and after the mindfulnessprogram.

     The result appeared into three categories; The experience of the mindfulnessprogram, Relief of symptoms and Mindfulness as self-care. The study revealed that several of infomants that the experience of getting to relax and become calm was the biggest effect of the mindfulnesprogram. Most informants were positive of continuing mindfulness training. All informants estimated their symptoms lower using ESAS after completed the mindfulnessprogram.

     The result of the study showed that the mindfulnessprogram helped the infomants to relax. The program also decreased the experience of troublesome symtoms. Through support and introduction nurses can teach the patient to practice mindfulness on their own through self care.  

  • 257.
    Bergstedt, Sara
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dahlin, Charlotta
    Bröstcancer och sexualitet: med inriktning på hormonell behandling2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta. Hormonell behandling innefattar i huvudsak Tamoxifen och aromatashämmare. Kvinnor som genomgår en behandling med hormonpreparat kan uppleva typiska biverkningar som liknar de som uppkommer vid menopausen såsom vallningar och svettningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet, fatigue, nedsatt sexuell lust samt dysparenui (smärta vid samlag). Sexualiteten berör våra djupaste känslor och bidrar till njutning och lycka. Det sexuella behovet är individuellt men är en essentiell del i människors hälsa. Vårdpersonal måste ha kunskap om sexualitet för att kunna ge denna patientgrupp råd om hur man kan främja den sexuella hälsan under behandlingsperioden. Livskvalitet är ett individuellt fenomen. Samma sjukdom, symtom och behandling kan därför upplevas olika av olika individer. Livskvalitet beror på många faktorer, varav sexualiteten är en av dem.Syfte Syftet var att undersöka hur kvinnor som får hormonell behandling mot bröstcancer upplevde sin sexualitet.

    Metod: En forskningsöversikt gjordes i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). Totalt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studiens resultat. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara originalartiklar samt granskade enligt Ulrich.

    Resultat: Resultatet visade att den hormonella behandlingen påverkade kvinnans sexualitet. Hormonpreparaten gav biverkningar i form av exempelvis dysparenui, nedsatt sexuell lust samt torra slemhinnor i vagina och detta ledde ofta till att kvinnornas sexuella aktivitet minskade. Sjuksköterskan ansåg att diskussionen om sexualitet var en del av sjuksköterskans profession. Trots detta togs ämnet inte upp i den omfattning det borde vilket delvis kan bero på okunskap och osäkerhet inom området. En försämrad sexuell hälsa bidrog även till en sämre livskvalitet hos patienterna.

    Slutsats: Hormonell behandling för kvinnor med bröstcancer påverkar kvinnans sexualitet i olika grad. Biverkningar av behandlingen kan leda till att kvinnan får en försämrad livskvalitet. Vårdpersonal måste ha kunskap om hur behandling och diagnos kan påverka kvinnans sexulitet.

    Nyckelord: Breast neoplasms, Endocrine Therapy, Sexuality, Nursing, Quality of Life

  • 258.
    Bergsten, Johan
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Nilsson, Katarina
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancersjukdom i ett palliativt stadium : en kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 259.
    Bergström, Eleonor
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Söderström Högling, Olivia
    Sophiahemmet University.
    Fathers' engagement in childcare to prevent stunted growth in children: a qualitative study at the primary healthcare level in Rwanda.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Rwanda has made great progress since the genocide in 1994, but is still facing the challenge of reducing the high prevalence of stunted children. Childhood stunting is an indicator for multiple pathological disorders and gives an elevated risk of chronic disease in adulthood. Engaging fathers and a shared responsibility between two partners in childcare could improve children’s health and help decrease stunting among children in rural areas of Rwanda.

    Aim

    The aim was to describe at the primary healthcare level in Rwanda, registered nurses' perceptions and experiences of fathers’ engagement in childcare to prevent stunted growth in children.

    Method

    A qualitative field study at three community health centers in Huye district with a semi-structured interview form. A qualitative content analysis was made.

    Findings

    The perception among nurses was that it was important to engage fathers to prevent stunted growth in children. Fathers' low level of knowledge in childcare, and traditional gender roles were acting as the main barriers of fathers' engagement, communication campaigns and community training were presented as opportunities to improve the level of engagement of the fathers.

    Conclusion

    Fathers participate in childcare. Though, the process of changing traditional gender roles is slow. In order to make further progress the nurses has to emphasize communication between spouses and a shared responsibility for the childcare. More attention needs to be paid to sensitization of families as well as healthcare personnel regarding damaging stereotypes in a traditional Rwandan household.

  • 260.
    Bergström, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Lohman, Jenny
    Sophiahemmet University College.
    Kvalitetssäkring av hjärt- och lungräddning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 261.
    Bergström, Karin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ekenberg Wikholm, Erika
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans roll, vilka faktorer som påverkar den postoperativa smärtlindringen samt vilka smärtskattningsmetoder som används postoperativt efter höft- och knäledskirurgi2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 262.
    Bergström, Liza
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Liljedahl, Elin
    Sophiahemmet University College.
    Att leva med ALS2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.

    Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts. Artiklar eftersöktes idatabaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades20 artiklar efter klassificering och kvalitetsbedömning.

    Resultat: Resultatet visade att personer med ALS upplevde en stor oro över kommandefysiska förluster, men hos de flesta fanns en benägenhet att anpassa sig efter förändringarna.Att förlora förmågan att kommunicera upplevdes frustrerande och var en av de värstaaspekterna på sjukdomen. Rädsla, oro, ångest och depression kunde i varierande grad påverkaden psykiska hälsan. Socialt stöd var av stor betydelse för att orka leva med sjukdomen samten bidragande faktor till lägre förekomst av depression. Personer med en positiv inställningoch som utvecklade strategier för att hantera sjukdomen upplevde ett bättre välmående. Attuppleva kontroll, självbestämmande och en bibehållen identitet gav en ökad känsla av attkunna hantera sjukdomen.

    Slutsats: Individer som anpassade sig till sjukdomen och accepterade den nya situationenuppvisade ett bättre välmående. Trots det progressiva och snabba sjukdomsförloppet var denpsykiska hälsan generellt god. Oro, ångest, rädsla och depression var faktorer som kundeinverka negativt på den psykiska hälsan. Det fanns ett stort informationsbehov bland individermed ALS, och de individer som upplevde att de fick information i önskad mängd hade lättareatt hantera sin sjukdom. Att skapa strategier för att hantera sjukdomen inverkade positivt påpatienternas välmående, varför det kan vara av betydelse för sjuksköterskan att hjälpapatienten att finna strategier. Vårdpersonal kan också bidra med optimism, flexibilitet ochhumor för att underlätta patientens situation. Det var viktigt för personer med ALS att blisedda som enskilda individer oberoende av funktionshinder.

  • 263.
    Bergström, Sara
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Tjus, Anna
    Sophiahemmet University College.
    Patienters behov av prehospital akutsjukvård i storstad och på landsbygd2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 264.
    Bergvall, Jannike
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Palm, Anna Lena
    Sophiahemmet University College.
    Erfarenheter och upplevelser av omvårdnadsforskning: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 265.
    Bergvall, Kristina
    Sophiahemmet University College.
    Akutsjuksköterskors upplevelse i mötet med anhöriga som befinner sig i kris: i samband med plötsliga och oväntade dödsfall2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 266.
    Berner, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ljung, Sophia
    Sophiahemmet University College.
    Livet som kvinna efter en hysterektomi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 267.
    Bernett, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hedin, Eva
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att ge omvårdnad vid abort efter 12:e graviditetsveckan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 268.
    Besili, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Undernäring inom äldrevården: förebyggande omvårdnadsåtgärder som har effekt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undernäring är ett stort problem bland äldre både internationellt och inom svensk hälso- och sjukvård. Inom den svenska äldrevården används verktyget Mini Nutritional Assessment (MNA), (bilaga 3) för screening av nutritionsstatus. Trots detta är var tredje patient underviktig inom den svenska äldrevården. Undernäring leder till en minskad livskvalitet, ökad risk för infektioner, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Vid ett minskat intag av energi och näringsämnen, som understiger kroppens behov, förbrukar kroppen sina depåer av näringsämnen och muskulaturen bryts ner. Förutsättningen för en god hälsa och sjukdomsläkning är ett gott näringstillstånd. Enligt Virginia Henderson har alla människor vissa gemensamma egenskaper och behov, där omvårdnaden skall planeras utifrån patientens upplevda behov och bristande förmåga att tillfredsställa dessa. Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses [ICN], (2000) ett grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt återställa hälsa.

    Syftet var att undersöka effekter av omvårdnadsåtgärder som syftar till att förebygga undernäring hos äldre i äldrevård.

    En forskningsöversikt genomfördes utifrån 14 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.

    Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman, nutrition, kunskap och utbildning samt vikten av delaktighet och engagemang. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att förbättra måltidsmiljön, ge kosttillskott, arbeta utifrån en individanpassad vård där patienten engageras i sin egen näringsvård, var åtgärder som kan förebygga undernäring inom äldrevården. Åtgärderna kan tillämpas inom både äldreboende och sjukhus.

    Slutsatsen var att faktorer som upplevdes betydelsefulla ur patientens perspektiv var att själv få medverka i sin näringsvård. Nutritionsåtgärder som visat sig effektiva för äldre är kosttillskott och en familjelik måltidssituation.

  • 269.
    Besili, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Staaf, Sofia
    Sophiahemmet University College.
    Att leva med diagnosen Irritable Bowel Syndrome2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 270.
    Bexelius, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Fredrik
    Sophiahemmet University College.
    Faktorer som förhindrar förskrivning samt faktorer som påverkar utfallet vid fysisk aktivitet på recept, (FaR)2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 271.
    Bexelius, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Fernberg, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans arbete vid stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom, en psykos innebär förvrängd verklighetsuppfattning. Diagnosen medför beteendeyttringar som kan leda till stigmatisering från individen själv och omvärlden. Stigmatisering innebär negativa synsätt och uppfattningar av individen och diagnosen samt felaktiga föreställningar. Stigmatisering kan leda till att individens känsla av värdighet minskar. Känsla av värdighet är unikt för varje individ. Individer med diagnosen schizofreni kan ha svårt att bli accepterade i samhället för att de upplevs annorlunda.

    SyfteSyftet var att undersöka och beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder i sitt arbete för att minska stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni.

    MetodLitteraturstudie valdes som metod. Sökningar i databaserna Cinahl och PubMed har genomförts samt sökning i litteratur. Sammanlagt valdes 19 artiklar, därefter sammanställdes materialet i en matris och inkluderades i resultatet.

    ResultatResultatet visade negativa attityder gentemot individer med diagnosen schizofreni samt omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kunde använda för att minska stigmatisering. Omvårdnadsåtgärderna var förändringar i bemötande, ökad kunskap och information om diagnosen till individen, närstående och yrkesprofessioner i kontakt med individen. Resultatet visade den mellanmänskliga relationens betydelse mellan sjuksköterskan och individen samt betydelsen av individens relation till sig själv, för att stärka upplevelsen av livskvalité.

    SlutsatsStigmatisering av individer med diagnosen schizofreni visade sig bero på okunskap. För att en god och säker vård skulle kunna ges var förändringar i bemötandet och ökad kunskap om diagnosen nödvändig att delge individen och omgivningen. Även en god relation var betydelsefull för att hjälpa individen att hantera och minska stigmatiseringen. 

  • 272.
    Bezjak, Peter
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gisslén Bezjak, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av säkerheten i ambulansens vårdutrymme under färd2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 273.
    Bibi, Nabila
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Rahimian, Neda
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper om kvinnlig könssympning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern. Kvinnlig könsstympning innebär många hälsorisker och komplikationer för flickan och kvinnan.Orsaken till kvinnlig könsstympning indelas i fem grupper: Estetiska och hygieniska skäl,sociologiska skäl, psykologisk skäl, myter och falska tron och religiösa skäl.

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet och kunskap om kvinnlig könsstympning.

    Metod

    Metoden som valdes var kvalitativ intervjustudie. Intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom Stockholms län genomfördes för att få en djupare förståelse i området som skulle studeras. Elva intervjuer genomfördes och analyserades genom innehållsanalys.

    Resultat

    Sex av sjuksköterskorna kom i kontakt med de könsstympade kvinnorna och flickorna på olika sätt. Kvinnorna hade sökt vård på grund av komplikationer relaterade till könsstympningen och vaginala plastikoperationer. Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper angående kvinnligkönsstympning. Den främsta kunskapskällan sjuksköterskorna nämnde var massmedia.

    Slutsats

    Sjuksköterskor kommer i kontakt med könsstympade kvinnor och flickor genom den ökade invandringen från afrikanska länder. Det framkom att svårigheter i omvårdnaden uppstår då det kan ske en kulturkrock. Det finns bristande kunskap om ämnet bland sjuksköterskor i Sverige.Sjuksköterskorna hade fördomar och negativa attityder mot somaliska kvinnor.

  • 274.
    Binback, Jenny
    Sophiahemmet University.
    "Välkänd patient" - mångbesökares upplevelse av bemötande inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

  • 275.
    Birgersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmström, Sofie
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt-lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus.

    Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer.

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus.

    Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen.

    Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård. 

  • 276.
    Birksten, Cecilia
    Sophiahemmet University College.
    Att använda aktuell kunskap i preventivt arbete: en intervjustudie med fyra sjuksköterskor på tre osteoporosmottagningar2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 277.
    Bisgaard-Liljeborg, Ann
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Boqvist, Sophia
    Sophiahemmet University College.
    Patienters upplevelse av smärta och bemötande på en ortopedisk vårdavdelning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 278.
    Bitar, Peter
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Engqvist, Peter
    Sophiahemmet University.
    Från Mellanöstern till Sverige: arabisktalande kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

  • 279.
    Bive, Rolf
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Enbom, Bo
    Sophiahemmet University.
    Patient Safety Improvement with Crew Resource Management: transformation from a blame culture to a learning culture2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    Being able to learn from mistakes is a vital aspect of nurse’s professionalism and increasing patient safety. With Crew Resource Management methodologies, aviation and other High Risk Organisations have succeeded in enabling learning cultures that should be applicable also to healthcare.

    Purpose

    The purpose was to describe how Crew Resource Management and the inherent learning culture could improve nurse’s professionalism and patient safety within the healthcare system. 

    Method

    A literature overview based on database searches in CINAHL, PubMed and a manual search, resulting in 25 scientific articles analysed using an integrated analysis method and quality review. 

    Results

    Crew Resource Management implementations have a positive effect on the nurse’s professional role and patient safety but have still not reached the full potential. Incident reporting is a key factor in providing feedback but still encounters barriers as a basis for pre-emptive learning. Identified barriers are not using Crew Resource Management components as a whole, a lack of feedback and an insufficient learning culture. Feedback is connected to nurse’s perception and situational awareness strengthening morale and professionalism.

    Conclusion

    Nurses professionalism and patient safety is dependent on being able to learn from mistakes which is a key aspect of Crew Resource Management. Learning is enabled by the reporting of mistakes in incident reporting systems without the fear of being punished. Improvements to both systems and the reporting culture are seen as needed, as-well as changes to the education system promoting reporting as part of an overall safety and learning culture.

  • 280.
    Bjelkenstrand, Ann-Catrin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bäck, Mona
    Sophiahemmet University College.
    Verbal kommunikation i vården av äldre med demenssjukdom: ur allmänsjuksköterskans perspektiv2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 281.
    Bjelkenstrand, Ann-Catrin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Larsson, Guen
    Sophiahemmet University College.
    Vårdpersonals uppfattning om palliativ vård i livets slutskede på äldreboende2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 282.
    Bjerkeland, Andreas
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Gustafsson, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Mötet med missbrukare: sjuksköterskors upplevelser och tankar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 283.
    Bjernudd, Cathérine
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Månsson, Anna
    Sophiahemmet University.
    Rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten.

    Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård.

    För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. 

    Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning.

    Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

  • 284.
    Bjerén, Rasmus
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Ambulanssjukvården har på några decennier gått från att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhällsinstanser som arbetar med skydd och säkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna räddas samtidigt som samhällsekonomin skulle komma att gynnas, och idag används Rakel av ambulanssjukvården i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan är Rakel ett centralt system, då denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvårdsinsatser. Ambulanssjuksköterskan är samtidigt ansvarig för den vård som ges samt för upprätthållandet av patientsäkerheten, vilket gör det intressant att veta hur ambulanssjuksköterskorna upplever att Rakel påverkar patientsäkerheten. Kunskaperna på området tycks idag vara begränsade.

    Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio ambulanssjuksköterskor berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte i semistrukturerade intervjuer. Den data som samlades in bearbetades med manifest innehållsanalys.

    I resultatet beskrev ambulanssjuksköterskorna hur de använde Rakel för kommunikation med larmcentralen, annan ambulanspersonal och samverkan med andra instanser. Upplevelsen var att brister fanns i kompetensen kring Rakel, vilket fick till följd att systemets fulla potential ej utnyttjades. Den utbildning och övning inom Rakel som ambulanssjuksköterskorna erhållit upplevdes som otillfredsställande och samövning med räddningstjänst, polis och akutmottagning efterfrågades. Samtliga ambulanssjuksköterskor beskrev Rakel som i grunden positivt för patientsäkerheten, där snabb och effektiv kommunikation i det vardagliga arbetet möjliggjordes. Täckningen och möjligheten att föra krypterade samtal med bevarande av sekretessen upplevdes som positivt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde dock att patientsäkerheten kunde hotas, då utrustningen var förlegad och trasig, kompetensen var bristfällig och sekretessen hotades av att privat avsedda samtal hördes på publika talgrupper. Det framkom att ambulanssjuksköterskorna upplevde en attityd där Rakel betraktades som mindre viktigt än annan utrustning, med följd att brister i såväl kompetens som utrustning accepterades i högre utsträckning.

    Slutsatsen blev att ambulanssjuksköterskorna upplevde att Rakel påverkar patientsäkerheten positivt. Systemet möjliggjorde effektiv kommunikation med bibehållen sekretess mellan enheter inom ambulanssjukvården, larmcentral och samverkande instanser. Ett behov fanns dock av utbildning, övning och översyn av Rakel-utrustningen, då ambulanssjuksköterskorna ansåg att brister förelåg på dessa områden. Dessa brister upplevdes kunna hota patientsäkerheten då kommunikationen hindrades eller nådde andra mottagare än den som kommunikationen var avsedd för. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det fanns en utbredd attityd att Rakel inte var lika viktigt som annan utrustning, med följd att brister tolererades i högre utsträckning.

  • 285.
    Bjurberg, Hilda
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Ekengren, Linda
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelser av patientkontrollerad epiduralanalgesi (pcea) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer: en kvalitetsuppföljning genom patientintervjuer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA).

    Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer.

    Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande.

    Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

  • 286.
    Bjurlemark, Camilla
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Palm, Therese
    Sophiahemmet University College.
    Smärtlindring med opioider: sjuksköterskans attityder och dess betydelse för omvårdnad2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 287.
    Bjurman, Carola
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Söderberg, Yvonne
    Sophiahemmet University College.
    Hur sjuksköterskans bemötande påverkar anhörigas upplevelse av vården given till personer med demenssjukdom: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 288.
    Bjurén, Isabell
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Olofsson, Frida
    Sophiahemmet University.
    Kvinnors upplevelse av stöd i samband med missfall: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av.

    Syfte

    Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys.

    Resultat

    Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare.

    Slutsats

    Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet 

  • 289.
    Bjällstrand, Josefine
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sjöberg, Maria
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattningsarbete och kännedom om centrala riktlinjer för smärtskattning.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av flertalet faktorer och bör snarare ses ur

    detta perspektiv än vilken typ av vävnadsskada den kan härledas till. Smärta skall angripas

    i ett helhetsperspektiv vilket tar hänsyn till hela patientens upplevelse och lidande.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av smärtskattning,

    smärtskattningsverktyg och kännedomen om centralt uppsatta riktlinjer för smärtskattning.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod, vilken beskrev sjuksköterskornas

    levda erfarenheter. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I studien

    intervjuades sju legitimerade sjuksköterskor utvalda med hjälp av urvalskriterier uppsatta

    för att kunna besvara studiens syfte. Materialet analyserades med en induktiv kvalitativ

    analysmetod och bearbetades med en manifest metod.

    Resultat

    Resultatet visade på tillgångar och begränsningar i sjuksköterskans smärtskattningsarbete.

    Tillgångarna återfanns i sjuksköterskans praktiska arbete och i de strukturer

    sjuksköterskorna ansåg behjälpliga i arbetet med smärtskattning. Begränsningarna avsåg de

    områden sjuksköterskorna uppfattade hindra ett effektivt smärtskattningsarbete. Vidare

    framkom att sjuksköterskorna hade begränsad kännedom om att centrala riktlinjer för

    smärtskattning fanns upprättade på sjukhuset och deras innehåll. Flertalet förslag på

    förbättringsarbeten framkom.

    Slutsats

    Resultatet visade att sjuksköterskorna strävade efter ett aktivt smärtskattningsarbete för att

    lindra lidande och ge patienterna möjlighet till optimal smärtbehandling. Dock beskrevs

    flertalet strukturella och kunskapsmässiga begränsningar vilka försvårade omvårdnaden

    vid smärta. Detta kunde leda till att patienterna inte fick en optimal smärtbehandling, vilket

    kunde gett ett ökat lidande och en försämrad återhämtning efter sjukdom eller operativa

    ingrepp.

  • 290.
    Bjällstål, Anders
    Sophiahemmet University.
    Ambulanspersonalens upplevelser av prehospital omvårdnad av patienter med misstänkt psykos: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 291.
    Björk, Carina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Wiman, Annika
    Sophiahemmet University College.
    Humor vid vård av barn: en kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 292.
    Björk, Ida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Jonsson, Angelica
    Sophiahemmet University.
    Att påverka och att påverkas: en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter på beroendemottagningar2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 293.
    Björkebäck, Martin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Lokrantz, Emilia
    Sophiahemmet University College.
    Egenvård vid diabetes hos personer med minnesproblematik: en enkätstudie bland sjuksköterskor i primärvård2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 294.
    Björkenstam, Tomas
    Sophiahemmet University.
    Ambulanssjuksköterskans omhändertagande av barn ur ett patientsäkerhetsperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården ska ta hand om människor i nöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Av alla uppdrag ambulanser skickas på, brukar pediatriska patienter ses som de svåraste. Barn skiljer sig på flera sätt från vuxna, och ambulansens utrustning passar inte alltid på dem. Att arbeta under sådana omständigheter ökar riskerna för vårdskador. Alla patienter har rätt till en säker vård, och arbetet med att minska risker och skador inom vården kallas patientsäkerhet. I Sverige kräver Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdspersonal tillgodoser patienters säkerhet, och prehospitalt är det ambulanssjuksköterskan som skall upprätthålla denna säkerhet. Forskningen inom prehospital patientsäkerhet är sparsam, och den forskning som sker inom området inriktar sig framförallt på lättillgängliga ämnen som trafikolyckor, medicineringsfel och avvikelserapportering.

    Syftet med studien var att belysa patientsäkerheten under ambulanssjuksköterskans omhändertagande av pediatriska patienter.

    Metoden för studien var litteraturöversikt, 15 artiklar publicerade mellan 2006 och 2016 inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna har kvalitetsvärderats, och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkade patientsäkerheten. Dessa var kunskap, läkemedelshantering och trafiksäkerhet. Underkategorier till kunskap som identifierades var utbildning, erfarenhet, bedömning, färdigheter, kommunikation, utrustning och kultur. Underkategorier till läkemedelshantering var läkemedelsberäkning, läkemedelsadministrering och viktbedömning, och underkategorier till trafiksäkerhet var kunskap och attityder och beteende.

    Brister hos ambulanssjuksköterskan och den prehospitala organisationen medför risker för patientsäkerheten för barn som vårdas prehospitalt. Det krävs insatser både på individ- och systemnivå för att komma tillrätta med dessa brister. Samtidigt gör avsaknaden av publicerade studier inom prehospital patientsäkerhet att generaliserbarheten av dessa fynd är låg.

  • 295.
    Björklund, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Falkman, Sofie
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad av kvinnor som genomgår medicinsk abort2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 296. Björklund, Ulla
    et al.
    Marsk, Anna
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Does an information film about prenatal testing in early pregnancy affect women's anxiety and worries?2013In: Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology, ISSN 0167-482X, E-ISSN 1743-8942, Vol. 34, no 1, 9-14 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract Objective: To explore if an information film about prenatal examinations affects pregnant women's worry and anxiety. Methods: Randomized controlled study. The intervention was an information film about prenatal examinations. Data was collected in gestational week 26 by a questionnaire including the STAI (State-Trait Anxiety Inventory) instrument and further questions about worry. A total of 184 women in the intervention group and 206 in the control group filled in the questionnaire. Results: There were no statistically significant differences between the groups neither in state nor trait anxiety. Regarding worry about the possibility of something being wrong with the baby and worry about giving birth, there were no statistically significant differences between the groups. The women stated that to see the film increased their worry rather than decreased it. Conclusion: An informational film as additional information to complement written and verbal information about prenatal testing does not appear to increase women's anxiety and worries. However, the informational film may cause worry at the time of viewing which should be taken into consideration.

  • 297. Björklund, Ulla
    et al.
    Marsk, Anna
    Levin, Charlotta
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Audiovisual information affects informed choice and experience of information in antenatal Down syndrome screening: a randomized controlled trial2012In: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 86, no 3, 390-395 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the effects of an information film on making an informed choice regarding Down syndrome screening, and women's knowledge and experiences of information. METHODS: Randomized controlled trial including 184 women in the intervention group and 206 controls recruited from maternity units in Stockholm, Sweden. The intervention was an information film presented as a complement to written and verbal information. Data were collected via a questionnaire in gestational week 27. Three different measures were combined to measure informed choice: attitudes towards Down syndrome screening, knowledge about Down syndrome and Down syndrome screening, and uptake of CUB (combined ultrasound and biochemical screening). RESULTS: In the intervention group 71.5% made an informed choice versus 62.4% in the control group. Women in the intervention group had significantly increased knowledge, and to a greater extent than the control group, experienced the information as being sufficient, comprehensible, and correct. CONCLUSIONS: An information film tended to increase the number of women who made an informed choice about Down syndrome screening. Participants were more satisfied with the information received. PRACTICE IMPLICATIONS: Access to correct, nondirective, and sufficient information is essential when making a choice about prenatal diagnostics. It is essential with equivalent information to all women.

  • 298.
    Björkman, Eva-Stina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Skillner Cosic, Karin
    Sophiahemmet University.
    Alternativ till antestesi/sedering för barn med cancerdiagnos som ska genomgå radioterapi: litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 299.
    Björkman, Jenifer
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående: en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Barn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet. Detta kan yttra sig i kliniska symtom som blåmärken, brännskador, bitmärken och frakturer. Hälso- och sjukvårdspersonal har en lagstadgad skyldighet att anmäla fall där barn misstänks fara illa till socialtjänsten. Det finns dock svårigheter i att identifiera barnmisshandel och hantera den känslomässiga upplevelse som det ger upphov till.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen närstående, eller där det funnits misstanke om det.

    Metod

    Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var mellan 33 och 58 år gamla och hade olika stor erfarenhet av att möta barn som misstänkts blivit utsatta för fysisk misshandel. De arbetade på en barnakutmottagning, barnavårdscentral eller i ett specialiserat barnskyddsteam. Samtliga intervjuer spelades in för att kunna transkriberas och analyseras med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Sjuksköterskorna beskrev att möten med barn som blivit utsatta för fysisk misshandel upplevs som en känslomässig svårighet. Det kunde ge upphov till en känsla av utsatthet, ilska mot den misstänkte förövaren och att inte kunna räcka till för barnet. Resurser i mötena var emotionellt stöd och handledning samt stöd från socialtjänsten.

    Slutsats

    Det är känslomässigt svårt för sjuksköterskor att möta barn som misstänks ha blivit utsatta för fysisk misshandel samt den misstänkta förövaren. Erfarenhet och kunskap om fysisk misshandel samt handledning och emotionellt stöd är av betydelse för att kunna hantera dessa möten. Kliniska riktlinjer för bemötande saknas och sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta den misstänkte förövaren och inte själva barnet.

  • 300.
    Björkström, Malin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Thor, Carina
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad av patienter med ätsvårigheter till följd av stroke2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
3456789 251 - 300 of 1960
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf