shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 2158
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Axelsson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cimarosa Holmström, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors perspektiv på mötet med närstående vid trauma på akutmottagningen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trauma uppstår genom yttre faktorer eller händelser som påverkar kroppen fysiskt eller psykiskt. Traumasituationer sker plötsligt, oväntat och kan leda till stress och oro. Under traumaomhändertagandet är närstående ofta närvarande och utgör en del av patientens vård. Vid dessa händelser kan närstående vara chockade och i behov av omhändertagande och stöttning. Vårdpersonalens primära ansvar är omhändertagandet av patienten vilket medför att närstående riskerar bli lidande på grund av avsaknad av stöd. Vidare beskrivs att vårdpersonalens förhållningssätt och inställning till närstående spelar en viktig roll i hur mötet upplevs.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv avseende faktorer som påverkade mötet med närstående till patienter som vårdats för trauma på en akutmottagning.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes där sju sjuksköterskor verksamma på fem olika akutmottagningar inom Stockholms län intervjuades. Insamlad data analyserades genom en innehållsanalys.

    Resultat

    Två teman och sju subteman framkom ur analysen. Det första temat beskriver förutsättningar i mötet där bland annat informationsöverföringen och teamarbetet belyses som viktigt och det andra temat beskriver faktorer som kan utgöra hinder i mötet med närstående i traumasituationen, exempelvis bemanningsfrågor och utbildning.

    Slutsats

    Ett utarbetat arbetssätt för hur närstående skall omhändertas och mötas på akutmottagningen, tillgång till vårdpersonal avsatt för ändamålet, tydlig kommunikation och informationshantering samt relevant utbildning för vårdpersonalen ansågs vara viktiga faktorer för att mötet med närstående skulle optimeras på akutmottagningarna. 

  • 202.
    Axelsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Living with haemodialysis close to death - patients' and close relatives' experiences2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to generate  understanding and knowledge a bout the experiences of  patients living with haemodialysis, and their close relati ves, near the end of life. In studies I and II we  conducted a series of 31 qualitative interviews over a period of 12 months with 8 severely ill patients  (aged 66–87) treated with haemodialysis. For study I the text of the interviews was analysed using  phenomenological hermeneutics to describe and to el ucidate the meanings of being severely ill living  with haemodialysis when nearing end of life. For study II the text was analysed using qualitative content  analysis to describe inner thoughts and feelings  relating to death and dying of these patients. For studies III and IV, we conducted 14 retrospective qualitative interviews with close relatives of  deceased patients treated with haemodialysis about th eir experiences during end of the patient’s life.  For paper III the interview text was analysed usi ng phenomenological hermeneu tics to describe and  elucidate the meanings of being a close relative at the  end of life of a severely ill family member treated  with maintenance haemodialysis. For paper IV the text was analysed using qualitative content analysis to  describe end of life for the patients from the perspective of their close relatives. The findings of study I suggest that being severely i ll and living with haemodialysis near the end of life  means living with suffering from a deteriorating body, a high symptom burden, and dependence on  advanced medical technology, simultaneously with r econciliation and well-being. The meanings of living  with illness and dialysis are intertwined with the meanings of being old.  Study II shows that thoughts and feelings about deat h and dying are significant and complex for those  living with haemodialysis as they approach the end of life. Patients experience  a multifaceted presence of  death. Their awareness of approaching death may include their repressing of thoughts of death, not as  denial, but to allow them to focus on living as fully as possible the time they have left. Study III shows that close relatives strive to maintain balance and well-being for themselves and for  the patient, which we interpreted as their striving to regain balance, and inner equilibrium in their  changed and challenged rhythm of life. Study IV shows that after gradual deterioration and increasing  care needs, older patients in haemodialysis care with  co-morbidities follow three different main paths at  the end of life: uncertain anticipation of death; awaiting death after dialysis withdrawal; and sudden but  not unexpected death. The ends of their lives are marked by complex symptoms and existential issues  related to haemodialysis treatment and withdrawal, and  their uncertainty of what  to expect at the end of  life suggests the need for increased continuity and coordination of whole person care. Both patients and  their close relatives are often alone with their existential thoughts. In their complex lifeworlds, intertwined meanings  of living with illness and maintenance of life with  haemodialysis treatment near the end of life show that patients live in a borderland of living-dying that is  shared by the close relative. Patients and close relatives focus on living when death is close but uncertain,  with severe illness and the maintenance of life through advanced technology.  Integrating the philosophy of palliative care (with a focus on symptom relief, team work,  communication, relationships, and support of family members) into dialysis care, may support health  care professionals in haemodialysis units and other re nal contexts, to improve the care of severely ill  patients, both earlier in their illness and as they approach the end of their lives.

  • 203.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: A national registry study about the last week of life2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 204.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl-Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: a national registry study about the last week of life2018Inngår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 2, s. 236-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    CONTEXT: End-stage kidney disease (ESKD) is characterized by high physical and psychological burden and therefore, more knowledge about the palliative care provided close to death is needed.

    OBJECTIVES: To describe symptom prevalence, relief and management during the last week of life, as well as end-of-life communication, in patients with ESKD.

    METHODS: This study was based on data from the Swedish Register of Palliative Care. Patients aged 18 or older who died from a chronic kidney disease, with or without dialysis treatment (ICD-10-SE; N18.5 or N18.9), during 2011 and 2012 were selected.

    RESULTS: 472 patients were included. Of six predefined symptoms, pain was the most prevalent (69%), followed by respiratory secretion (46%), anxiety (41%), confusion (30%), shortness of breath (22%), and nausea (17%). Of patients with pain and/or anxiety, 32% and 44% respectively were only partly relieved or not relieved at all. Of patients with the other symptoms, a majority (55%-84%) were partly relieved or not relieved at all. End-of-life discussions were reported in 41% of patients and 71% of families. A minority died in specialized palliative care: 8% in hospice/in-patient palliative care and 5% in palliative home care. Of all patients, 19% died alone. Bereavement support was offered to 38% of families.

    CONCLUSION: Even if death is expected, the majority of patients dying with ESKD had unmet palliative care needs regarding symptom management, advance care planning, and bereavement support.

  • 205.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Benzein, Eva
    Persson, Carina
    Complexities of the processes towards palliative care for patients with end-stage kidney disease: Physicians' and nurses' perspectives2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 206.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björvell, Catrin
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice2006Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 8, s. 936-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The purpose of this study was to describe Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice. BACKGROUND: The use of nursing diagnoses is scarce in Swedish patient records. However, there are hospital wards were all nurses formulate and use nursing diagnoses in their daily work. This leads to the question of what motivates these nurses who do use nursing diagnoses in clinical practice. DESIGN: A qualitative descriptive design. METHODS: A purposeful sampling of 12 Registered Nurses was used. Qualitative interviews to collect data and a content analysis were performed. RESULTS: Five categories were identified: identification of the patient as an individual and as a whole, a working tool for facilitating nursing care, increasing awareness within nursing, support from the management and influence on the professional role. The principle findings of this study were: (i) that the Registered Nurses perceived that nursing diagnoses clarified the patient's individual needs and thereby enabled them to decide on more specific nursing interventions, (ii) that nursing diagnoses were found to facilitate communication between colleagues concerning patient care and thus promoted continuity of care and saved time and (iii) that nursing diagnoses were perceived to increase the Registered Nurses' reflective thinking leading to a continuous development of professional knowledge. CONCLUSIONS: The present findings suggest that the incentives to use nursing diagnoses originate from effects generated from performing a deeper analysis of the patient's nursing needs. Further research is needed to test and validate the usability and consequences of using nursing diagnoses in clinical practice. Motivating factors found in this study may be valuable to Registered Nurses for the use and development of nursing diagnoses in clinical care. Moreover, these factors may be of relevance in other countries that are in a similar situation as Sweden concerning application of nursing diagnoses.

  • 207.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klang, Birgitta
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    End of life of patients treated with haemodialysis as narrated by their close relatives2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 4, s. 776-784Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The study aimed to describe end of life for patients treated with maintenance haemodialysis as narrated by their close relatives.

    INTRODUCTION: Many patients undergoing haemodialysis are older, have several comorbidities and underestimated symptoms and are in their last year of life. To improve care, we need to know more about their end-of-life situation.

    DESIGN: Qualitative and descriptive.

    METHODS: Qualitative retrospective interviews were conducted with 14 close relatives of deceased haemodialysis patients (3-13 months after death). Data were analysed using qualitative content analysis. The study is ethically approved.

    FINDINGS: In the last months, a gradual deterioration in health with acute episodes necessitating hospital admissions was described. This involved diminishing living space and expressions of dejection, but also of joy. Three patterns emerged in the last weeks: uncertain anticipation of death as life fades away; awaiting death after haemodialysis withdrawal; and sudden but not unexpected death following intensive care. Findings show complexities of decisions on haemodialysis withdrawal.

    CONCLUSIONS: Different end-of-life patterns all involved increasingly complex care needs and existential issues. Findings show a need for earlier care planning. The identification of organisational factors to facilitate continuity and whole person care to meet these patients' specific care needs with their complex symptom burdens and comorbidities is needed. Findings indicate the need for integration of a palliative care approach in the treatment of patients in haemodialysis care.

  • 208.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Klang, Birgitta
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Meanings of being a close relative of a family member treated with haemodialysis2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3/4, s. 447-456Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    To describe and elucidate the meanings of being a close relative of a severely ill family member treated with maintenance haemodialysis approaching the end of life.

    BACKGROUND:

    End-stage renal disease together with comorbidities, haemodialysis treatment and high mortality rates also affects the lives of close relatives, who report burdens and impaired quality of life. To improve care, more understanding is needed of close relatives' experiences during these patients' end of life.

    DESIGN:

    This study has a qualitative interpretative design.

    METHODS:

    Fourteen retrospective qualitative interviews were conducted with close relatives (aged 48-93 years) of deceased patients who had been treated with haemodialysis. The interview text was interpreted using a phenomenological hermeneutical method in three phases.

    RESULTS:

    The findings of the structural analysis were formulated as six themes: Striving to be supportive and helpful without doing harm to the ill person's self; Needing increasing strength and support; Balancing the will to help with one's own ongoing life; Increasing responsibility involving dilemmas; Striving for a good life together in the present and Living with awareness of death.

    CONCLUSIONS:

    Close relatives strive for balance and well-being accompanying their ill family member through the end of life. They are facing moral dilemmas and growing demands as their responsibility increases with the deterioration of their family member. Support from and interaction with the healthcare professionals is then of significance.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE:

    Findings challenge healthcare professionals in haemodialysis settings to identify close relatives' individual resources and needs towards the patients' end of life. Healthcare professionals in haemodialysis settings need to offer close relatives opportunities to talk about the future and what may be expected at end of life, with or without haemodialysis. They should also contact the closest relative after the death as they may need confirmation and closure.

  • 209.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Klang, Birgitta
    Living with haemodialysis when nearing end of life2012Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim of this study was to describe and to elucidate the meanings of being severely ill living with haemodialysis when nearing end of life.

    INTRODUCTION: To have end stage renal disease and to be treated with maintenance haemodialysis implies being dependent on lifelong treatment. Several studies have reported that these patients suffer a high symptom burden and an impaired quality of life due to both disease and treatment. In the dialysis unit, where the focus is on handling technology and maintaining life, end of life care may be neglected or overlooked. Nevertheless, mortality rates show that about one-fourth of patients in haemodialysis care are in their last year of life.

    DESIGN: A qualitative interpretative design was used.

    METHODS: Serial qualitative interviews over a period of 12 months were conducted with eight patients (aged 66-87). Altogether text of 31 interviews was interpreted using a phenomenological hermeneutical method in three phases. The study is ethically approved.

    FINDINGS: The structural analysis resulted in 11 subthemes and thereafter the following three themes were formulated; being subordinate to the deteriorating body, changing outlook on life and striving for upheld dignity. The comprehensive interpretation revealed that being severely ill living with haemodialysis near the end of life means living with suffering simultaneously with reconciliation and well-being. Further, the meanings are understood as intertwined with being old.

    CONCLUSIONS: Findings contribute to an increased awareness of the complexities of these patients' life worlds and their meanings, and thus of the importance to listen to their experiences and their understandings. Findings suggest that to integrate the philosophy of palliative care in haemodialysis units may improve care for patients who are living with haemodialysis and approaching the end of their lives.

  • 210.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Jacobson, Stefan H
    Klang, Birgitta
    Thoughts on death and dying when living with haemodialysis approaching end of life2012Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, nr 15-16, s. 2149-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe inner thoughts and feelings relating to death and dying when living with haemodialysis approaching end of life.

    BACKGROUND: Patients who undergo maintenance haemodialysis suffer a significant symptom burden and an impaired quality of life. The high mortality rate in these patients indicates that about one-fourth of them are in their last year of life, suggesting the presence of death and dying in the haemodialysis unit.

    DESIGN: A qualitative descriptive design was used. Methods.  A total of 31 qualitative interviews were conducted with eight patients (aged 66-87) over a period of 12 months. Qualitative content analysis was used to analyse data.

    RESULTS: The analysis revealed 10 subthemes that were sorted into three main themes. Being aware that death may be near comprises being reminded of death and dying by the deteriorating body, by the worsening conditions and deaths of fellow patients, and by knowing haemodialysis treatment as a border to death. Adapting to approaching death comprises looking upon death as natural, preparing to face death, hoping for a quick death and repressing thoughts of death and dying. Being alone with existential thoughts comprises a wish to avoid burdening family, lack of communication with healthcare professionals and reflections on haemodialysis withdrawal as an hypothetic option.

    CONCLUSIONS: Living with haemodialysis approaching, the end of life involves significant and complex existential issues and suffering, and patients are often alone with their existential thoughts.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nurses and other healthcare professionals in haemodialysis settings need to combine technical and medical abilities with committed listening and communication skills and be open to talking about death and dying, with sensitivity to individual and changeable needs.

  • 211.
    Axelsson, Martina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors bekräftelse av patienters känsla av sammanhang inom vård och omsorg av äldre2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 212.
    Axelsson, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens självskattade perioperativa smärta vid lokalbedövningsmetoden wide awake och traditionell lokalbedövningsmetod vid handkirurgiska ingrepp: en jämförande pilotstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handen har en mycket central roll för människans funktion och benämns ofta som hjärnans förlängning mot världen. Huvudsyftet inom handkirurgi är att vid skador, återskapa handens funktion för att förbättra människans livskvalité. De flesta operationer inom handkirurgi sker i någon form av lokalanestesi och majoriteten kräver blodtomhet i operationsområdet. Dagens former av lokalanestesi medför vissa begränsningar av operationstiden då trycket av blodtomhetsmanschetten orsakar smärta och obehag för patienten. Då det vid vissa handkirurgiska operationer är av stor fördel för operationsresultatet att patienten är vaken och vid uppmaning aktivt kan medverka vid operationen är det bra med vaken patient och därför bra om generell anestesi kan undvikas. Genom att bedöva patienten med en buffrad lokalbedövningsblandning med adrenalin kan patienten bli bedövad samtidigt som blodtomhet uppnås i operationsområdet, patienten behåller sin rörelseförmåga och kan på så sätt medverka vid operationen. Denna metod kallas Wide Awake.

    Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra patientens smärtskattning vid Wide Awake lokalbedövningsmetod och den nuvarande lokalbedövningsmetoden som används vid handkirurgiska kliniken, samt beskriva patientens smärtupplevelse vid båda metoderna.

    Metod: Studien utfördes som en pilotstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats, en så kallad mixad metod. Tjugo forskningspatienter följdes under operationsprocessen med numeriskt kvantitativt protokoll där smärtskattningsdata samlades in och analyserades enligt Mann-Whitney U test. Ett uppföljande samtal dagen efter operation gjordes och sammanställdes med en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Studien visar på en skillnad i smärtupplevelse där patienter som opereras i Wide Awake lokalbedövningsmetod upplever mindre smärta och obehag än patienter som opereras i nuvarande lokalbedövningsmetod.

    Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar på att Wide Awake är en bedövningsform som är lindrigare ur smärtsynpunkt för patienten vid mindre handkirurgiska ingrepp än den nuvarande traditionella lokalbedövning som används idag på handkirurgiska kliniken.

  • 213.
    Axner, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wekesa, Brunhilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelser vid missfall : en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 214.
    Azodi Ghajar, Sahar
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en individ drabbas av en demenssjukdom och kognitiv svikt kan det leda till oförmågan att uttrycka smärta, på ett sätt som omgivningen kan förstå. Personer med demenssjukdom är ofta äldre och vårdas inom akutsjukvård på grund akut sjukdomstillstånd eller fall i hemmet som kräver omedelbar smärtbedömning och smärtlindring. Smärtbedömning samt smärtlindring för patienter med demenssjukdom är komplext och en utmaning för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att belysa smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård. En litteraturöversikt valdes som metod för att identifiera och lyfta fram aktuell forskning inom området. Mellan december 2015 och januari och februari 2016 gjordes sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2004-2015. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserade utifrån syftet med studien och kring likheter och skillnader. Resultatet kom att beskriva tre huvudteman: kroppsspråk och beteendeförändringar; smärtskattninginstrument och sjuksköterskans erfarenhet. Slutsatsen från studien är att smärta orsakar lidande, vidare att smärtbedömning av patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård är komplicerad. Flera smärtbedömningsinstrument identifierades som kan vara till hjälp vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Vårdrelation, personcentrerat förhållningssätt samt användning av flera strategier kan säkerställa en korrekt smärtbedömning av patient med demenssjukdom vid vård inom akutsjukvården. Fortsatt forskning behövs för att utvärdera olika smärtbedömningsinstrument inom svensk sjukvård.

  • 215.
    Backlund, Emilie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ludvigsen, Jannich
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvård vid hjärtsvikt: egenvårdens påverkan på livssituationen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många patienter formar deras liv utifrån deras hjärtsvikt och här hjälper sjuksköterskan genom att öka egenvårdsförmågan. Dorothea Orem har skapat en omvårdnadsteori som bygger på tillämpningen av egenvård också kallad self-care. Hon betonar att patienten ska göra så mycket egenvård som möjligt och att sjuksköterskan ska uppmana till detta. Enligt svensk lag har patienten rätt till att medverka i sin egen vård. Vi vill undersöka hur egenvården påverkar livssituationen hos personer med hjärtsvikt.

  • 216.
    Backlund, Johanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Åtgärder för att minska suicidrisken hos tonåringar2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 217.
    Backman, Elin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kainu, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg - när deras barn insjuknat i cancer: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige drabbas årligen ungefär 250 – 300 barn mellan 0 – 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.

    Syfte

    Att belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Femton artiklar identifierades som besvarade föreliggande studies syfte.

    Resultat

    Kommunikation, information, socialt och emotionellt stöd samt omsorg är de fyra teman som presenteras i resultatet. Kommunikation ansågs vara viktig då den kunde ha en lugnande effekt hos föräldrar. Information var ett verktyg som kunde ge föräldrarna större inblick i barnets sjukdom vilket i sin tur leder till ökad möjlighet att kunna hantera situationen. Socialt och emotionellt stöd behövdes och kunde hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor. Omsorg i form av att vårdpersonalen visade empati samt brydde sig om barnen var betydelsefullt.

    Slutsats

    Föräldrar till barn med en cancersjukdom går igenom en svår tid medan deras barn vårdas. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om föräldrarnas behov för att kunna erbjuda dem den hjälp och det stöd de behöver. En bra vårdrelation kan leda till att föräldrarna känner sig lugna och trygga med den omvårdnad som deras barn får.

  • 218.
    Backman, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Drakander, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur sjuksköterskan kan hantera arbetsrelaterad stress: metoder, modeller och dess effekter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Sjuksköterskeyrket har visat sig vara ett stressfyllt yrke med många olika stressfaktorer såsom hot och våld, bristande kunskap, oregelbundna arbetstider samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långvarig stress kan leda till allvarliga konsekvenser, både för sjuksköterskan som individ och även för den vård sjuksköterskan utför, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Därför är det av största vikt att finna effektiva metoder att hantera stress för sjuksköterskor.

    Syfte

    Att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av coping och mindfulness kan hantera arbetsrelaterad stress inom den sjukvård som bedrivs på akutsjukhus samt effekten av dessa.

    Metod

    Metoden som valdes för denna studie var litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Arton artiklar inkluderades och granskades i studien.

    Resultat

    Tre teman framkom efter granskning: coping, mindfulness och socialt stöd. Val av använd metod att hantera stress visade sig vara individuell och effektiviteten av stresshanteringen varierade mellan individer och mellan de olika metoderna. Problemfokuserad coping visade sig vara mer effektiv gentemot stress än emotionsfokuserad coping. Mindfulness i form av mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd visade sig effektivt vid stresshantering, inte bara för individen utan även för arbetsgruppen.

    Slutsats

    En god stresshantering hos sjuksköterskan i form av problemfokuserad coping, mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd kan med fördel leda till förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos sjuksköterskan samt främja omvårdnadsarbetet.

  • 219. Backman, Sara
    et al.
    Björling, Gunilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Lysdahl, Michael
    Markström, Agneta
    Schedin, Ulla
    Aune, Ragnhild E
    Frostell, Claes
    Karlsson, Sigbritt
    Material wear of polymeric tracheostomy tubes: a six-month study2009Inngår i: The Laryngoscope, ISSN 1531-4995, Vol. 119, nr 4, s. 657-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The objectives were to study long-term material wear of tracheostomy tubes made of silicone (Si), polyvinyl chloride (PVC), and polyurethane (PU) after 3 and 6 months of clinical use. STUDY DESIGN: The study has a prospective and comparative design. METHODS: Nineteen patients with long-term tracheostomy, attending the National Respiratory Center in Sweden, were included, n = 6 with Si tubes, n = 8 with PVC tubes, and n = 5 with PU tubes. The tubes were exposed to the local environment in the trachea for 3 and 6 months and analyzed by scanning electron microscopy, attenuated total reflectance Fourier transform infrared spectroscopy, and differential scanning calorimetry. RESULTS: All tubes revealed severe surface changes. No significant differences were established after 3 or 6 months of exposure between the various materials. The changes had progressed significantly after this period, compared to previously reported changes after 30 days of exposure. The results from all analyzing techniques correlated well. CONCLUSIONS: All tubes, exposed in the trachea for 3-6 months, revealed major degradation and changes in the surface of the material. Polymeric tracheostomy tubes should be changed before the end of 3 months of clinical use.

  • 220.
    Bagger, Tina
    Sophiahemmet Högskola.
    Copingstrategier hos individer med långvarig icke-malign smärta2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 221.
    Bahramy, Zahra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wennergren, Inga
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av ett dagligt liv efter hjärtinfarkt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 222.
    Bakhtiari, Miranda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Segerman, Dannielle
    Sophiahemmet Högskola.
    Människors upplevelser av yoga vid långvarig nack- och ryggsmärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

  • 223.
    Balanych, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunets, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling: en litteraturbaserad studie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 224.
    Baldo, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnmark, Petronella
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av fysisk beröring i omvårdnaden av äldre patienter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 225.
    Ballnus, Arlett
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Höppner, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors inställning och kunskap om smärtbehandling på barn som vårdas på neonatal avdelning: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 226.
    Baltzer, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lönnå, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Rädda liv till varje pris?: sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej hjärt- och lungräddning saknas2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Liv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas. Beslut om återupplivningsförsök baseras på varje individuellt patientfall som är ett komplext förhållande mellan vinster,risker och kostnader för patient, närstående, men även för hälso- och sjukvården.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej-HLR saknades för svårt sjuka patienter.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervju valdes som metod. Sju intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat

    Studiens resultat visade att avsaknad av beslut angående ej-HLR för svårt sjuka patienter påverkade sjuksköterskornas arbetssituation. Avsaknad av beslut skapade osäkerhet, stress och frustration. Sjuksköterskorna tvingades acceptera beslut och ibland utföra åtgärder som läkare ordinerat, vilket resulterade i att de ställdes inför etiska dilemman. Sjuksköterskornai studien betonade betydelsen av ej-HLR beslut. Det skapade trygghet och lugn i omvårdnadsarbetet kring svårt sjuka patienter. Det uppstod inga akutsituationer, utan patienten fick istället lugnt och stilla somna in och avsluta livet.

    Slutsats

    Avsaknad av ej-HLR beslut skapade osäkerhet, stress och frustration för sjuksköterskorna,vilket var en följd av bristande samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. När ej-HLRbeslut fanns uppstod däremot inga akutsituationer, istället infann sig trygghet och lugn iomvårdnadsarbetet. Beslutsfattandet kring ej-HLR bör gå snabbare, detta för att minskarisken att patienter blir lidande

  • 227.
    Bandrup, Kristine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Burne, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid bedömning och prioritering av patienter på akutmottagning: en kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 228.
    Bard, Sanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bohgard, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med anorexia nervosa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 229.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande.

  • 230.
    Barnö, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tro, hälsa och sjukdom: en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosföreställningars inverkan på hälsa och sjukdom2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.

    Resultat

    Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras.

    Slutsats

    I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

  • 231.
    Baron, Elliot
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichel, Immanuel
    Arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning.

    Resultat

    Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen.

    Slutsats

    Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

  • 232.
    Barringh, Jonas
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Simonsson, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Prehospital förlossning: ambulanssjuksköterskans upplevelse - en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background:

    As it is unusual for prehospital deliverys, there is difficulty in creating a practical routine about the operation of prehospital deliverys. It places demands on prehospital deliverys, which may increase with a longer distance to obstetricsdepartments due to the changing and ongoing centralized obstetrics. This places a higher requirement on ambulance nurses and the risk of complications is associated with prehospital deliverys.

    Aim:

    The purpose was to describe the ambulance nurse`s experiences of prehospital deliverys.

    Methods:

    Semi-structured interviews were used as data collection methods, which were then analyzed by qualitative content analysis. Eleven ambulance nurses participated and one pilot study was performed. Five categories were developed during the analysisphase, under which there are additional fifteen sub-categories describing ambulance nurse's experience of prehospital deliverys.

    Result:

    The five categories that came out were: Ambulance nurses´ experience of meeting the mission, the family, insufficiency, support and safety and the desire and importance of knowledge. The mission gave stress which meant both positive and negative emotions such as adrenaline boost and focus, while feeling a lot of responsibility and being unsure of possible complications. Important towards patient and relatives to keep calm and safe treatment to creating trust when it is for the woman that giving birth is a life-changing experience. Everyone experienced it limited with resources and equipment for the child and if you had two bad patients at the same time. Drugs as pain relief to the woman who was giving birth there were almost nonexistent and other drugs were missing. Preparing and having an action plan and cooperation with obstetrics departments experienced everyone gave greater security to everyone. The knowledge of a complication-free childbirth felt the ambulance nurses that they had however insufficient experience-based knowledge of childbirths, especially if complications arose. The ambulance nurses felt very insecure, lonely and powerless in difficult complications. All ambulance nurses expressed a desire for increased knowledge, regular practical training on the management of prehospital deliverys and hospitalization.

    Conclusion:

    Complications proved to be a major lack of knowledge, and all informants demanded more knowledge in the form of education, practical delivery in childbirth and that it is provided continuously because it is such a unique event. Patient safety can be improved if the ambulance nurse is given increased security through increased knowledge. It is therefore important that ambulance personnel have the right equipment, medicine, education and knowledge about childbirth care/prehospital deliverys.

  • 233.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 234.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 235.
    Bartholomäus, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer: ett förbättringsarbete2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

  • 236.
    Bauer Cederholm, Evelina
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre personers upplevelse av smärta och smärtbehandling efter en höftfraktur operation: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 237.
    Becirevic, Sheima
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd och information i palliativ vård: ett närståendeperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stöd och information har visat sig vara av betydelse för närstående inom palliativ vård beträffande deras behov och inverkan på deras eget välbefinnande. Utbildning och personliga egenskaper hos sjuksköterskan var två faktorer som påverkade närståendes upplevelse av stöd och information.

  • 238. Beck, Ingela
    et al.
    Olsson Möller, Ulrika
    Malmström, Marlene
    Klarare, Anna
    Samuelsson, Henrik
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Rasmussen, Birgit
    Fürst, Carl Johan
    Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff2017Inngår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

    METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

    RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

    CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

  • 239.
    Bedey, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika.

    Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt.

    Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll.

    Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

  • 240.
    Beijbom, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kjell, Linn
    Sophiahemmet Högskola.
    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning.

    Metod

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.

    Resultat

    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner.

    Slutsats

    Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

  • 241.
    Beime, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Kristine
    Sophiahemmet Högskola.
    Upprätthållande av patienters autonomi och integritet i samband med blodtransfusion2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 242.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liberg, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Cancer mammae : patienters upplevelse av diagnosbesked och behandling: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 243.
    Bengtsson, Arvid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gripenberg, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder och möjligheter för säker vård vid patientöverlämningar: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar.

    Metod

    Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman.

    Resultat

    Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats

    Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

  • 244.
    Bengtsson, Vanja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buljubasic, Jasna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarkt: patientens kunskapsbehov under första året efter en hjärtinfarkt : vad kan sjuksköterskan göra? : en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 245.
    Bengtsson, Veronica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olsson, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar kvinnors val av födelseplats: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In the world's industrialized countries, most women give birth to their children in hospitals, a birthplace that has become the norm. In Sweden, hospital birth and home birth are the options available. About 0.1 percent of women in Sweden are planning a home delivery but the interest is about 10 times higher. In Sweden, there is no birth center available; which is a midwife's birth clinic where continuity and normal deliveries are in focus. The interest in delivery in a birth center among women in Sweden is about 27 percent.

    Aim: The aim of this study is to describe factors affecting women's choice of birthplace.

    Method: The method used in this paper is a general literature study, with a total of 17 articles from the United States, Canada, Sweden, Finland, Holland, England, New Zealand and Australia.

    Result: In the result it emerged that the different birthplaces had in part the same factors motivating the women. These factors were the attitude towards the childbirth process, access to birthplace choice, safety, environment, pain relief and intervention and influence. There were also unique themes for each birthplace. Home delivery was the birthplace that had the most unique factors, such as control and empowerment, the family's participation and attitudes in society and care. Unique for childbirth at a birth center was localization and continuity with the healthcare provider. The study found no unique factors for hospital birth. The factors for home birth and hospital birth were each other’s opposites, while childbirth at a birth center was something in between. Conclusion: The women in the present essay all had common factors that affect their choice of place of birth. But also, unique individual factors depending on their own preferences. The women who had safety as a priority saw birth as something dangerous and sought a hospital birth. While women who prioritized an intervention-free birth without medical pain relief and routine drugs, sought home birth and birth at a birth center.

    Keywords: Hospital childbirth, Home childbirth, Birth center childbirth, Choice, Decisionmaking.

  • 246.
    Bennström, Azmina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Mötet med patienter med missbruk och substansberoende: en intervjustudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Personer med missbruk och substansberoende ses ofta som farliga snarare än som en person med en sjukdom. Detta tros bero på en generell stigmatisering i samhället, som ofta grundar sig i okunskap. Trots att personer med missbruk och substansberoende ses inom all hälso- och sjukvård förekommer även negativa attityder och fördomar hos sjuksköterskor. Detta kan resultera i att patienterna misstror den vård som erbjuds och rädslan för “att stämplas som missbrukare” kan medföra att de inte söker vård. De negativa attityder och fördomar som kan förekomma hos sjuksköterskor kan relateras till otillräcklig utbildning i den omvårdnad som krävs vid missbruk och substansberoende, vården blir därmed otillräcklig.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med missbruk och substansberoende inom beroendevården.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes. Sex legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevården i Stockholmsområdet, deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats.

    Resultat

    Sjuksköterskor inom beroendevården besitter kunskap om sjukdomsbilden och har utvecklat en förståelse för patientens sårbarhet. Sjuksköterskorna i studien upplevde att mötet med patienter med missbruk och substansberoende präglas av emotioner. Samtidigt spelar arbetsmiljön in i hur bemötandet, likväl som mötet, utformas och på så sätt påverkas upplevelsen. Samhällets normer och värderingar upplevdes bidra till att patienternas värdighet negligeras utanför beroendevården, vilket skapar frustration och sorg hos sjuksköterskorna.

    Slutsats

    Det råder en generell kunskapsbrist kring patienter med missbruk och substansberoende utanför beroendevården. För att vården ska upplevas som tillräcklig och god behövs därmed ökade kunskaper inom området

  • 247.
    Benoni, Celia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Keyson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier har blivit ett globalt problem. Ett av sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att minska smittspridning och förebygga sjukdom. Användning av kohortvård har visat sig vara effektivt i begränsningen av smittspridning. Det har påvisats att kohortvård resulterar i ökad arbetsbelastning hos sjuksköterskor vilket kan leda till brister i patientsäkerheten.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård.

    Metod Kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuer med sex sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats

    Resultat Sjuksköterskorna beskrev att deras tillgänglighet för patienterna ökade vid tillämpning av kohortvård. Känslor, så som rädsla och stress påverkade hur ofta sjuksköterskorna gick in till sina patienter. Personalbrist resulterade i att det inte alltid fanns möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt. Tydligare riktlinjer kring praktisk tillämpning av kohortvård efterfrågades av sjuksköterskorna samt fler enkelsalar att bedriva kohortvård i.

    Slutsats Personalbrist kombinerat med bristande tydlighet hos riktlinjerna gällande kohortvård kan leda till att kohortvård inte bedrivs dygnet runt, vilket kan orsaka att patientsäkerheten försämras. För att skapa goda förutsättningar för tillämpning av kohortvård behövs mer personal, anpassade vårdutrymmen samt tydligare riktlinjer kring kohortvårdens tillämpning.

  • 248.
    Berg, Annalena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lunnergård, Olivia
    Sophiahemmet Högskola.
    Välstämd vård: musikens mening för omvårdnad av personer med demens2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades.

    Resultat

    Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall.

    Slutsats

    När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.

  • 249.
    Berg, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Schweitz, Carl
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar: en enkätstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING 

    MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet.

    Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet.

    Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23.

    Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue.

    Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.

  • 250.
    Bergendahl, Signe
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Roos, Silas
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR som kommunikationsverktyg för vårdpersonal ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas.

    Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades.

    Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid.

    Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

2345678 201 - 250 of 2158
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf