shh.sePublikationer
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1963
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Balanych, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunets, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling: en litteraturbaserad studie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 202.
    Baldo, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hamnmark, Petronella
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av fysisk beröring i omvårdnaden av äldre patienter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 203.
    Ballnus, Arlett
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Höppner, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors inställning och kunskap om smärtbehandling på barn som vårdas på neonatal avdelning: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 204.
    Baltzer, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lönnå, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Rädda liv till varje pris?: sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej hjärt- och lungräddning saknas2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Liv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas. Beslut om återupplivningsförsök baseras på varje individuellt patientfall som är ett komplext förhållande mellan vinster,risker och kostnader för patient, närstående, men även för hälso- och sjukvården.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej-HLR saknades för svårt sjuka patienter.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervju valdes som metod. Sju intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

    Resultat

    Studiens resultat visade att avsaknad av beslut angående ej-HLR för svårt sjuka patienter påverkade sjuksköterskornas arbetssituation. Avsaknad av beslut skapade osäkerhet, stress och frustration. Sjuksköterskorna tvingades acceptera beslut och ibland utföra åtgärder som läkare ordinerat, vilket resulterade i att de ställdes inför etiska dilemman. Sjuksköterskornai studien betonade betydelsen av ej-HLR beslut. Det skapade trygghet och lugn i omvårdnadsarbetet kring svårt sjuka patienter. Det uppstod inga akutsituationer, utan patienten fick istället lugnt och stilla somna in och avsluta livet.

    Slutsats

    Avsaknad av ej-HLR beslut skapade osäkerhet, stress och frustration för sjuksköterskorna,vilket var en följd av bristande samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. När ej-HLRbeslut fanns uppstod däremot inga akutsituationer, istället infann sig trygghet och lugn iomvårdnadsarbetet. Beslutsfattandet kring ej-HLR bör gå snabbare, detta för att minskarisken att patienter blir lidande

  • 205.
    Bandrup, Kristine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Burne, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid bedömning och prioritering av patienter på akutmottagning: en kvalitativ intervjustudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 206.
    Bard, Sanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bohgard, Stina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med anorexia nervosa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 207.
    Bark, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kilersjö, Annelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande.

  • 208.
    Barnö, Jonas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tro, hälsa och sjukdom: en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosföreställningars inverkan på hälsa och sjukdom2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Människors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.

    Resultat

    Artiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat. I nitton fall av totalt trettiotvå olika resultat fanns ett till synes positivt samband mellan andlighet och/eller religion och hälsotillstånd, i fem fall verkade religion och andlighet påverka negativt och i åtta fall kunde inga slutsatser dras.

    Slutsats

    I en klar majoritet av studierna var religiositet och andlighet någonting som påverkade hälsotillstånd positivt och som fungerade stödjande för människor som drabbats av sjukdom. Resultatet manar omvårdnadspersonal att vara lyhörda för och införstådda i människors religiositet och andlighet, samt uppmärksamma dessa människors eventuella behov av stöd inom detta område.

  • 209.
    Baron, Elliot
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Reichel, Immanuel
    Arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning.

    Resultat

    Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen.

    Slutsats

    Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

  • 210.
    Barth Kron, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    När en önskan och längtan aldrig blir verklighet: kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Ett par som önskar bli gravida, och som under minst ett år med upprepade oskyddade samlag inte lyckats bli gravida, benämns som infertila. Av alla dessa par beräknas tio till femton procent vara infertila. Orsakerna till infertiliteten kan vara många och ligga hos både mannen och kvinnan, ålder och livsstilsfaktorer anses vara viktiga bidragande orsaker. Endast tjugofem till femtio procent av de par som är infertila och söker behandling får uppleva den efterlängtade förlossningen. Det är inte ovanligt att kvinnor i denna situation drabbas av en livskris. Barnmorskan har en stödjande roll i samband med det infertila parets behandlingsprocess.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa kvinnors upplevelser av den sociala och psykiska påverkan som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra, samt hur de hanterar dessa upplevelser.

    Metod: Den metod som valts för detta arbete är en litteraturöversikt. Arbetet baserades på 15 vetenskapliga artiklar publicerade 2005- 2015. För att finna material gjordes artikelsökningar i olika databaser. De valda artiklarna granskades enligt Sophiahemmets Högskolas riktlinjer för kvalitetsgranskning. Artiklarna lästes upprepade gånger och med hjälp av understrykningar i texten kunde relevant information delas in under tre olika rubriker som svarade på studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet har delats in i tre huvudrubriker vilka är; Kvinnors upplevelser av den psykiska påverkan, Kvinnors upplevelser av den sociala påverkan och Att hantera den nya livssituationen.

    Slutsats: Kvinnornas upplevelser av den psykisk påverkan kan beskrivas med många ord, men de känslor som ofta återkommer är skuld, skam, sorg, förlust av självkänsla, stress, ångest och depression. Kvinnornas upplevelser av den social påverkan beskrivs oftast som isolering och stigmatisering. Kvinnor hanterar den nya livssituationen på olika sätt, men det viktigaste är att ha en aktiv och medveten strategi.

  • 211.
    Barthelson, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Det rosa molnet som blev svart: en litteraturöversikt om biologiska och psykosociala faktorer som påverkar risken för att utveckla postpartum depression2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 nyblivna mödrar av postpartum depression (PPD) varje år. Att bli förälder är någonting som förknippas med en glädjefylld händelse men denna bild kan ibland stå i stark kontrast till verkligheten. Det är en omställning att bli förälder och i vissa fall kan det vara svårt att anpassa sig till livets nya riktning. Tiden efter förlossningen är en period av ökad sårbarhet både psykologiskt och biologiskt. Sårbarheten för depression varierar beroende på psykologiska och/eller biologiska faktorer vilket får till följd att olika individer kan reagera olika på samma påfrestning. Symtomen kan komma allt från någon vecka efter förlossningen men det kan också dröja upp till ett år. Det är viktigt att den som drabbats av PPD får en diagnos i ett tidigt skede då det ger en bättre förutsättning för ett tidigt tillfrisknande och mindre risk för att barnet ska ta skada. En del kvinnor som drabbats av PPD söker inte vård då de skäms över sina känslor och är rädda för att bli stigmatiserade vilket i slutändan kan leda till allvarliga och oönskade konsekvenser.

    Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa hur biologiska och psykosociala faktorer påverkar risken för att utveckla PPD.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna var högst tio år gamla, peer reviewed, svarade på syftet och etiskt granskade. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Även manuella sökningar förekom. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar.

    Resultat: De biologiska faktorerna som ingick i de genomgångna artiklarna i litteraturöversikten var hormoner, sömn och barnets temperament. De psykosociala faktorerna som ingick var socioekonomiska faktorer och socialt stöd. Det sammanställda resultatet visade på att dessa faktorer kan öka risken för att drabbas av PPD.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie pekar på att hormonella faktorer, sömn, barnets temperament, socio-ekonomiska faktorer och brist på socialt stöd är riskfaktorer för att utveckla PPD. Det är därmed av stor vikt att vårdpersonal på mödravård, förlossning och BVC är uppmärksamma på dessa riskfaktorer samt tidiga symtom. Det är också viktigt att den gravida kvinnan/ nyblivna mamman, partnern och anhöriga känner till både riskfaktorer och symtom för att få hjälp i ett tidigt skede.

  • 212.
    Bartholomäus, Christian
    Sophiahemmet Högskola.
    Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer: ett förbättringsarbete2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

  • 213.
    Bauer Cederholm, Evelina
    Sophiahemmet Högskola.
    Äldre personers upplevelse av smärta och smärtbehandling efter en höftfraktur operation: en intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 214.
    Becirevic, Sheima
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Josefin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stöd och information i palliativ vård: ett närståendeperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stöd och information har visat sig vara av betydelse för närstående inom palliativ vård beträffande deras behov och inverkan på deras eget välbefinnande. Utbildning och personliga egenskaper hos sjuksköterskan var två faktorer som påverkade närståendes upplevelse av stöd och information.

  • 215. Beck, Ingela
    et al.
    Olsson Möller, Ulrika
    Malmström, Marlene
    Klarare, Anna
    Samuelsson, Henrik
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Rasmussen, Birgit
    Fürst, Carl Johan
    Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff2017Inngår i: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, nr 1, 49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

    METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

    RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

    CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

  • 216.
    Bedey, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Munvårdens betydelse och dess utförande för att förebygga ventilator associerad pneumoni hos ventilator behandlade patienter: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika.

    Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt.

    Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll.

    Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

  • 217.
    Beijbom, Emma
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kjell, Linn
    Sophiahemmet Högskola.
    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning.

    Metod

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.

    Resultat

    Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner.

    Slutsats

    Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

  • 218.
    Beime, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Kristine
    Sophiahemmet Högskola.
    Upprätthållande av patienters autonomi och integritet i samband med blodtransfusion2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 219.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Liberg, Carolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Cancer mammae : patienters upplevelse av diagnosbesked och behandling: en forskningsöversikt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 220.
    Bengtsson, Arvid
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gripenberg, Magnus
    Sophiahemmet Högskola.
    Hinder och möjligheter för säker vård vid patientöverlämningar: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten.

    Syfte

    Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar.

    Metod

    Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman.

    Resultat

    Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten.

    Slutsats

    Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

  • 221.
    Bengtsson, Vanja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buljubasic, Jasna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarkt: patientens kunskapsbehov under första året efter en hjärtinfarkt : vad kan sjuksköterskan göra? : en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 222.
    Benoni, Celia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Keyson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Spridning av multiresistenta bakterier har blivit ett globalt problem. Ett av sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att minska smittspridning och förebygga sjukdom. Användning av kohortvård har visat sig vara effektivt i begränsningen av smittspridning. Det har påvisats att kohortvård resulterar i ökad arbetsbelastning hos sjuksköterskor vilket kan leda till brister i patientsäkerheten.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att tillämpa kohortvård.

    Metod Kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En semistrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuer med sex sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats

    Resultat Sjuksköterskorna beskrev att deras tillgänglighet för patienterna ökade vid tillämpning av kohortvård. Känslor, så som rädsla och stress påverkade hur ofta sjuksköterskorna gick in till sina patienter. Personalbrist resulterade i att det inte alltid fanns möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt. Tydligare riktlinjer kring praktisk tillämpning av kohortvård efterfrågades av sjuksköterskorna samt fler enkelsalar att bedriva kohortvård i.

    Slutsats Personalbrist kombinerat med bristande tydlighet hos riktlinjerna gällande kohortvård kan leda till att kohortvård inte bedrivs dygnet runt, vilket kan orsaka att patientsäkerheten försämras. För att skapa goda förutsättningar för tillämpning av kohortvård behövs mer personal, anpassade vårdutrymmen samt tydligare riktlinjer kring kohortvårdens tillämpning.

  • 223.
    Bergendahl, Signe
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Roos, Silas
    Sophiahemmet Högskola.
    SBAR som kommunikationsverktyg för vårdpersonal ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas.

    Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades.

    Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid.

    Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

  • 224.
    Berggren, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Onjukka, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    En punktprevalensstudie över trycksår på fyra avdelningar på ett universitetssjukhus samt jämförelse mellan denna och liknande studier2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 225.
    Berggren, Pernilla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Thalin, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexualitet som omvårdnadsproblem hos individer med traumatisk ryggmärgsskada: sjuksköterskors inställning / attityd2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 226.
    Berggren, Ulrika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peterson Frid, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientundervisning vid hjärtsvikt: en forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader. Patientundervisning är ett viktigt medel för vårdpersonalen för att införliva kunskap till patienten för att på så vis även öka följsamheten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva hur patientundervisning kan öka följsamheten hos patienter med hjärtsvikt.

    Metod

    För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts där artiklar om ämnet sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare har även manuella sökningar utförts. Totalt har 18 artiklar inkluderats i föreliggande forskningsöversikt. Samtliga inkluderade artiklar är kvalitetsbedöma av författarna enligt ett modifierat bedömningsunderlag samt granskade av en etisk kommitté.

    Resultat

    Resultatet visade att patientundervisning hade varierande effekt för följsamhet av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos patienter med hjärtsvikt. Patientundervisning kunde ske på olika vis och bäst effekt hade patientundervisning som gavs till patienten i dennes hem eller på hjärtsviktsmottagningar. Kontinuerlig patientundervisning påvisade bättre effekter för följsamheten än patientundervisning vid enstaka tillfällen. Motstridiga resultat för följsamheten påträffades av patientundervisning via telefonkontakt med en sjuksköterska. Undervisning av anhöriga gav ökad kunskap hos dem, dock påverkade inte detta patientens nyttjande av vård. Patientundervisning som envägskommunikation i form av video gav en viss förbättring av följsamheten medan sådan undervisning via CD-rom inte visade på några positiva effekter.

    Slutsats

    Patientundervisning till patienter med hjärtsvikt hade många olika upplägg vilka hade varierande effekt på följsamheten. Det främsta fyndet i föreliggande studie var att kontinuerlig patientundervisning från vårdpersonal gav de största vinsterna för följsamheten. Framförallt patientundervisning under hembesök från en sjuksköterska och patientundervisning på hjärtsviktsmottagningar gav positiva effekter på följsamheten. Minst effektivt för ökad följsamhet var patientundervisning vid enstaka tillfällen och patientundervisning endast då patienten var inneliggande på sjukhus.

  • 227.
    Bergh, Katarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rahm, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sophiahemmets sjuksköterskeutbildning från 1884-20002002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 228.
    Bergh, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar smärtan hos barn som genomgår tonsillectomi inom dagkirurgi2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 229.
    Bergius, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bostedt, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Den stora förändringen: hur kvinnors livssituation påverkas av hjärtsvikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

  • 230.
    Bergkrantz, Lovisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

  • 231.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - patients' experiences of care and daily life during the early phase2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 232.
    Bergkvist, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Life situation in patients and their family members after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: aspects of health and support in different care settings2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is mainly an intensive treatment option for hematology malignancies. During the past decades, improved care and treatment have been systematically developed. One example is the possibility for patients to choose to be at home rather than in the hospital during the early neutropenic phase after HSCT. Recent studies have shown positive medical advantages with home care. The overall aim of this thesis was to describe patients and family members’ life situation after HSCT, as well their experiences from two different care setting: the patient’s home or the hospital. Data from patient-reported experiences were used in studies I and II and patient reported- outcomes in study III. In study IV data from family members experiences were used. Data from 173 (study I n=41; study II n= 15; study III n= 117) patients and 14 family members (study IV) were included in the thesis.

    In study I patients in both the hospital care group and the home care group expressed high satisfaction with the care and support during the acute post- transplantation phase.

    In study II four categories were identified from the interviews with patients To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain way back to normal.

    In study III, a cross-sectional survey was conducted and the majority of patients in both hospital care (77%) and home care (78%) rated their general health as ‘good’. A median of 14 symptoms were reported by patients in both hospital (0- 36) and home care (1-29). There were no significant differences regarding general health, symptom occurrence or self-efficacy between patients in hospital and those in home care.

    In study IV interviews with family members generated a main category, Being me and being us in an uncertain time was identified and five generic categories To receive the information I need, To meet a caring organization, To be in different care settings, To be a family member, and To have a caring relationship.

    In summary, numerous factors (the care routines, information, the competence and support from the health care team) related to the care were shown to influence the feeling of being safe regardless of care setting. Both patients and family members express the uncertainty associated with the HSCT. Different strategies (to have faith, being positive, hope and live in the present) were used to balancing the uncertainty. The majority of patients in both hospital care and home care rated their general health as ‘good’. A high symptom occurrence was reported in both groups in median five years post HSCT.

  • 233.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Larsen, J
    Patients' experiences of different care settings and a new life situation after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation2017Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, considerable healthcare resources have shifted from an inpatient to an outpatient setting. To be in an outpatient setting or at home after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) has been shown to be medically safe and beneficial to the patient. In this study we describe patients' experiences of different care settings (hospital or home) and a new life situation during the acute post-transplant phase after HSCT. Semi-structured interviews were conducted with 15 patients (six women and nine men) 29-120 days after HSCT. An inductive qualitative content analysis was performed to analyse the data. The analysis resulted in four categories: To be in a safe place, To have a supportive network, My way of taking control, and My uncertain return to normality. The findings showed that patients undergoing HSCT felt medically safe regardless of the care setting. The importance of a supportive network (i.e. the healthcare team, family and friends) was evident for all patients. Both emotional and problem-focused strategies were used to cope with an uncertain future. Being at home had some positive advantages, including freedom, having the potential for more physical activity, and being with family members. The study highlights some key areas thought to provide more personalised care after HSCT.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2018-03-02 15:58
  • 234.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    Patients' life situation during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation - when care is given in different care settingsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 235.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, J
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, J
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' life situation and experiences of different caring organisations during allogeneic haematopoietic stem cells transplantation-A qualitative study.2016Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe family members' life situation and experiences of care in two different care settings, the patient's home or in hospital during the acute post-transplantation phase after allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Data were collected through semi-structured interviews with 14 family members (seven women and seven men). An inductive qualitative content analysis was used to analyse the data. The majority of the family members' (n = 10) had experiences from home care. The findings show the family members' voice of the uncertainty in different ways, related with the unknown prognosis of the HSCT, presented as Being me being us in an uncertain time. The data are classified into; To meet a caring organisation, To be in different care settings, To be a family member and To have a caring relationship. Positive experiences such as freedom and security from home care were identified. The competence and support from the healthcare professionals was profound. Different strategies such as adjusting, having hope and live in the present used to balance to live in an uncertain time. The healthcare professionals need to identify psychosocial problems, and integrate the psychosocial support for the family to alleviate or decrease anxiety during HSCT, regardless of the care setting.

  • 236.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Being me and being us in an uncertain time: Family members' experiences during allogeneic hematopoietic stem cell transplantation when care is given in the patient's home or in hospitalManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 237.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences of different caring organizations during allogeneic hematopoietic stem cells transplantation - a qualitative study2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 238.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsen, Joacim
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattsson, Jonas
    Svahn, Britt-Marie
    Hospital care or home care after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: patients' experiences of care and support2013Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 4, 389-395 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE:

    Treatment at home during the pancytopenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) has been an option for patients at our center since 1998. Earlier studies have shown that home care is safe and has medical advantages. In this study, we present patients' experiences of care and support while being treated in hospital or at home during the acute post-transplantation phase.

    METHOD:

    Patients (n = 41, 22 in hospital care and 19 in home care) answered the SAUC questionnaire at discharge (when home, or from hospital). Both statistical analysis and deductive content analysis were used.

    RESULTS:

    The patients were highly satisfied with the care and support during the acute post-transplantation phase. Patients in home care were found to be more satisfied with care in general than patients in hospital care. The importance of safety, empathy, and encouragement from healthcare staff were expressed regardless of where care was given. Patients also felt that receipt of continuous, updated information during treatment was important and they had a strong belief in HSCT but were uncertain of the future regarding recovery.

    CONCLUSIONS:

    The main findings of this study were that in comparison to hospital care, home care does not appear to have a significant negative effect on patients' experiences of care and support during the acute post-transplantation phase. In addition patients in home care felt safe, seen as a person and encouragement seem to empower the patients at home. Thus, this study may encourage other transplantation centers to provide home care if the patients want it.

  • 239.
    Bergkvist, Karin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Winterling, Jeanette
    Johansson, Eva
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Svahn, Britt-Marie
    Remberger, Mats
    Mattsson, Jonas
    Larsen, Joacim
    General health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation: a cross-sectional comparison between hospital care and home care2015Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339, Vol. 23, nr 5, 1273-83 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Earlier studies have shown that home care during the neutropenic phase after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (allo-HSCT) is medically safe, with positive outcomes. However, there have been few results on long-term outcomes after home care. The aims of this study were to compare general health, symptom occurrence, and self-efficacy in adult survivors who received either home care or hospital care during the early neutropenic phase after allo-HSCT and to investigate whether demographic or medical variables were associated with general health or symptom occurrence in this patient population.

    METHODS: In a cross-sectional survey, 117 patients (hospital care: n = 78; home care: n = 39) rated their general health (SF-36), symptom occurrence (SFID-SCT, HADS), and self-efficacy (GSE) at a median of 5 (1-11) years post-HSCT.

    RESULTS: No differences were found regarding general health, symptom occurrence, or self-efficacy between groups. The majority of patients in both hospital care (77 %) and home care (78 %) rated their general health as "good" with a median of 14 (0-36) current symptoms. Symptoms of fatigue and sexual problems were among the most common. Poor general health was associated with acute graft-versus-host disease (GVHD), low self-efficacy, and cord blood stem cells. A high symptom occurrence was associated with female gender, acute GVHD, and low self-efficacy.

    CONCLUSIONS: No long-term differences in general health and symptom occurrence were observed between home care and hospital care. Thus, home care is an alternative treatment method for patients who for various reasons prefer this treatment option. We therefore encourage other centers to offer home care to patients.

  • 240.
    Bergkvist, Sofia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Friedvall, Sabina
    Sophiahemmet Högskola.
    Behov av stöd för syskon till patienter med schizofreni2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Schizofreni anses vara den allvarligaste av psykossjukdomar och leder ofta till livslångt psykiskt lidande. Ca 1300 personer insjuknar i Sverige per år. Sjukdomsförloppet går i skov som kan vara olika långa samt av olika svårighetsgrad och tiden däremellan kan vara helt eller delvis symtomfri. Ett utvecklande av schizofreni tros vara en kombination av genetiska- och biologiska faktorer i kombination med yttre påfrestningar som sociala problem och somatiska sjukdomar. Diagnosen ställs utifrån ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorienterad tankeverksamhet, onormalt rörelsemönster inklusive katatoni, brist på känsloengagemang, apatisk tillbakadragenhet och avtrubbade affekter. Alla dessa symtom kan av omgivningen uppfattas som besvärande beteenden vilket i stor utsträckning påverkar patientens närstående. Vid schizofreni utgör familjen ofta den primära vården vilket gör att deras livskvalitet påverkas betydligt av patientens sjukdom.

    Syfte

    Att beskriva hur syskon till en person med schizofreni upplever sin livssituation.

    Metod

    En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes. 15 vetenskapliga artiklar vilka svarade mot skribenternas syfte angående behov för närstående och syskon till patienter med schizofreni inkluderades.

    Resultat

    Resultatet av artiklarna valdes att presenteras med hjälp av sex huvudrubriker: Syskonrelationer, känslor, copingbeteende, copingstrategier, syskons behov av information och utbildning samt stöd. Syskon till patienter med schizofreni drabbas i olika grad av svårhanterliga känslor som påverkar deras dagliga liv. De uttrycker i majoriteten av studierna en brist på stödjande insatser som anpassats efter deras specifika behov och situation.

    Slutsats

    Vi ser en tydlig brist på specificerat och individanpassat stöd åt syskon till personer med schizofreni. Sjukdomen är ofta är livslång och har stor påverkan på det friska syskonet under större delen av hans/hennes liv. Därmed anser vi att fokus bör läggas på att utforma adekvata stödinsatser för den här närståendegruppen.

  • 241.
    Berglind Garmenfjäll, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa hos äldre personer2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där

    korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini

    Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

  • 242. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehlers-Danlos syndrom: vad är det?2003Inngår i: Svensk Rehabilitering, ISSN 1403-4468, nr 3, 44-7 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 243. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordström, Gun
    Acceptance of disability and sense of coherence in individuals with Ehlers-Danlos syndrome2003Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 5, 770-7 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ehlers-Danlos syndrome (EDS) is a relatively rare, inherited connective tissue disorder and skin hyperextensibility, joint hypermobility, chronic joint and limb pain, blood vessel and tissue fragility are frequent symptoms. The aims of this study were to describe the degree to which individuals with EDS accept and cope with perceived limitations related to the syndrome, and to determine the relationships between acceptance of disability (AD), sense of coherence (SOC), functional health status and background data. Four questionnaires were mailed: the AD scale Modified (ADM), the SOC Scale, the Sickness Impact Profile (SIP) and a background form. The respondents with EDS were recruited through the EDS National Association in Sweden and the response rate was 74% (69 females and eight males). The Ethical Committee at Huddinge University Hospital (ref. no. 152/95) approved the study. This study has shown that the level of AD and SOC in individuals with EDS is similar to other patient groups, e.g. individuals with ostomy and with diabetes. Further, the SOC was in concordance with that of the general population. Those working full-time accepted their disability to a greater degree than those on sick leave or disability pension. A multiple regression analysis showed that a greater AD was associated with a higher level of SOC and a better functional health status. The SOC and SIP together accounted for 50% of the variance in the ADM. For health promotion in nursing practice it is important to have insight into the problem areas which may influence the overall life situation for an individual with EDS. A key issue for nurses is to identify individuals with low acceptance of their disease and/or low SOC in order to support these persons' adaptation process. Future research on EDS may be directed towards projects focusing on the development and implementation of models to strengthen the level of AD and SOC in this group.

  • 244. Berglund, Britta
    et al.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Dignity not fully upheld when seeking health care: experiences expressed by individuals suffering from Ehlers-Danlos syndrome2010Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 32, nr 1, 1-7 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim. The principle of human dignity has assumed importance in ethics and constitutional law throughout the 20th century in the Western world. It calls for respect of each individual as unique, and of treating him or her as a subject, never as a mere object. As such, the principle constitutes an ethical cornerstone in health care. Patients suffering from Ehlers-Danlos syndrome (EDS) challenge medical care and knowledge in health-care professionals' as symptoms sometimes are vague. Individuals with this disorder have reported not being respected when seeking health care. Purpose. To describe encounters in health-care situations when individuals suffering from EDS experienced that their dignity was not fully upheld. A further aim was to describe the long-term consequences of these experiences. Method. A study-specific questionnaire was designed, where individuals with EDS described their encounters with health care from a personal perspective. Results. After qualitative content analysis, the following five categories were identified: 'Being ignored and belittled by health-care professionals,' 'Being assigned psychological and/or psychiatric explanations', 'Being treated and considered merely as an object', 'Being trespassed in one's personal sphere' and 'Being suspected of family violence'. Consequences of these encounters were 'Mistrusting the physician' and 'Risking bad health'. Conclusions. The memory of not being respected is substantial for individuals with EDS and can last for years. As a result, lack of trust for the health-care system is created and they may experience difficulties in future encounters with health care. Therefore, health-care professionals should base their actions on norms that protect human dignity and confirm each patient as a unique human being with resources and abilities to master their own life.

  • 245. Berglund, Britta
    et al.
    Nordström, Gun
    Hagberg, Catharina
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Foot pain and disability in individuals with Ehlers-Danlos syndrome (EDS): impact on daily life activities2005Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 27, nr 4, 164-9 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To investigate the amount and severity of podiatric problems in individuals with EDS as well as the consequences on daily life activities, and to compare these results with the results from a comparison group of the general population. METHOD: The Manchester Foot Pain and Disability Schedule (MFPDS) and a demographic and foot-specific form were mailed. RESULTS: One hundred and thirty-six individuals with EDS and 292 from the comparison group responded. The median MFPDS total score in the EDS group was 33 (range 17-49) (mean 32, SD 8) and in the comparison group 17 (range 17-41) (mean 19, SD 4) (P < 0.001). The items most frequently marked with 3 points in the EDS group were: 'I avoid standing for a long time', 'I catch the bus or use the care more often', and 'I get irritable when my feet hurt' (56, 46 and 43%, respectively). When comparing the NRS score (i.e. Numeric Rating Scale) regarding pain intensity between the EDS group (median 5) and the comparison group (median 0), a statistically significant difference was found (P < 0.001). Other foot problems than pain were reported by 73% (n = 100) of the EDS group and by 21% (n = 60) of the comparison group (P < 0.001). The presence of flat feet in the EDS group and the comparison group was reported by 55% (n = 75) and 8% (n = 23) respectively. CONCLUSION: Individuals' with EDS endure difficulties with their mobility due to their foot problems and related disability. It is therefore of utmost importance to find ways to assess the actual foot status for this group and to support the individuals with solutions to their problems with ambulation.

  • 246.
    Berglund, Eric
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cannrox, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas upplevelse av att närvara vid hjärt- och lungräddning: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 247.
    Berglund, Linnea
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Helgesson, Denise
    Sophiahemmet Högskola.
    Spegel, spegel på väggen där: en litteraturbaserad studie om estetisk plastikkirurgis inverkan på det psykosociala välbefinnandet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 248.
    Berglund, Rebecka
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Birkedahl, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

  • 249.
    Bergman, Daniel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklinder, Michele
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarna sjuksköterskors möte med tonåringar som har ett suicidalt beteende2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 250.
    Bergman, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Malmstedt, Jonna
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av musikterapi i samband med operativa ingrepp under regional anestesi: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
2345678 201 - 250 of 1963
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf