shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
37383940414243 1951 - 2000 of 2111
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1951.
    Söderberg, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Veronica
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av äldre: sjuksköterskors syn på äldre ur ett svenskt och ett syrianskt perspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1952.
    Söderholm, Jesper
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nori, Joanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Att befrämja välbefinnande hos patienter med HIV: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1953.
    Söderlund, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wallin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Problematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Att bemöta ungdomarna på bästa sätt för att få goda resultat av preventiva insatser är av stor vikt för att förebygga ohälsa.

    Syfte

    Syftet med studien var att belysa ungdomars tankar och medvetenhet kring levnadsvanor och hälsa.

    Metod

    En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes i denna studie. Åtta tjejer på en av Stockholms gymnasieskolors omvårdnadsprogram ingick i studien.

    Resultat

    I studien framkom hur tjejerna ser på hälsa ur olika perspektiv, vilken medvetenhet de hade om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt motivationens betydelse. Hälsa förklarades som ett samspel mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vikten att ha dessa i kombination för att må bra var alla överrens om. De var medvetna om riskerna med att leva ohälsosamt med för lite träning, dålig mat, och konsumtion av alkohol och tobak. Dessa tankar påverkade till viss del hur de levde sina liv, men inte fullt ut då många tänkte kortsiktigt, att ha ork, styrka och vara nöjd med sin kropp var det som fokus låg på. Många av tjejerna visade en vilja att leva hälsosamt men de visste inte riktigt hur de skulle bli motiverade. Tidsbrist var något som samtliga deltagare nämnde som ett hinder till motivation, tjejerna menade att det påverkade hur mycket de tränade som i sin tur påverkade hur bra de mådde och vilken grad av hälsa de hade.

    Slutsats

    Hälsa beskrevs av ungdomarna som ett samspel mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det framkom att de hade en hög grad av medvetenhet om hur levnadsvanorna påverkar hälsan och hur hälsan påverkar kroppen. De hade många tankar och visade en vilja att ändra på osunda levnadsvanor som att sluta röka, begränsa sitt alkoholdrickande, äta sundare och börja träna. Målen med dessa förändringar var främst kortsiktiga. De lyfte också att möjligheten till valfrihet är en förutsättning för hälsa.

    Nyckelord

    Ungdomar, hälsa, levnadsvanor och medvetenhet.

  • 1954. Söderman, M
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Alexanderson, K
    Friberg, E
    Positive encounters with healthcare among women sickness absent with breast cancer or with other diagnoses2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1955.
    Söderquist, Marita
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    López, Marisol
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet av basala handhygiensrutiner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1956. Söderström, J
    et al.
    Hakola, P
    Henriksson, H
    Samuelsson, M
    Strang, P
    Lundström,
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelse av sömn och vad som påverkar sömn inom specialiserad palliativ slutenvård2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1957.
    Söderström, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska Palliativregistret2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående.

    Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten.

    Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse.

    Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat.

    Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår.

    Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården. 

  • 1958.
    Södlind, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    ”Det handlar ju väldigt mycket om att lyssna…”: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården ska inte bara erbjuda symtomkontroll för personen som är sjuk, den ska också ges i ett samarbete över teamgränserna, baseras på god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och till personen som är sjuk och dennes närstående. Dessutom ska den också erbjuda stöd till närstående. Närstående tar stort ansvar för vården i hemmet av personen som är sjuk och riskerar flera negativa konsekvenser. De närstående känner ett behov av att få information och kunskaper om sjukdomen och samtal med vårdpersonal ökar de närståendes förberedelse för den framtid som kommer. Sjuksköterskor är medvetna om att de närstående behöver ett individ- och situationsanpassat stöd. De behöver vara uppmärksamma på de närståendes mående och tecken till behov av samtal eller ytterligare behov av stöd. Stödinterventioner i palliativ vård har visat sig ha positiva effekter för närstående. En stödintervention har ägt rum på åtta enheter för avancerad sjukvård i hemmet under 2012 där sjuksköterskor agerade gruppledare för grupper av närstående.

    Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.

    Metod för denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades genom Interpretive description.

    Resultatet presenteras i tre teman. I första temat, att vilja ge deltagarna det bästa, beskrev sjuksköterskorna att de var av uppfattningen att stödinterventionen var viktig för deltagarna. De lade ner tid på att planera för att det skulle bli bra och ville utföra stödinterventionen väl. I andra temat, att leda med fingertoppkänsla och flexibilitet, beskrev sjuksköterskorna hur de arbetade med gruppen och vad de upplevde krävdes för att vara gruppledare. I det sista temat ett lärande som berikar både sjuksköterskan och deltagarna berättade sjuksköterskorna om det utbyte av lärdomar, kunskaper och reflektioner i grupperna där både deltagarna såväl som sjuksköterskorna lärde av varandra.

    Slutsats: Studien visar att det för sjuksköterskor är viktigt med stödinterventioner för närstående i palliativ vård. Det är ett tidskrävande arbete att planera grupperna och därför är det fördelaktigt med en engagerad ledning och intresserad personal på enheten. Att vara två gruppledande sjuksköterskor samtidigt innebär att kunna komplettera varandra. Att det var just en sjuksköterska som gruppledare kan vara en trygghet för deltagarna men det är av vikt för deltagarna att andra teammedlemmar finns representerade på träffarna. Ett upplägg av en stödintervention behöver en viss struktur men det är också viktigt att ha en flexibilitet att frångå denna för att deltagarna ska erhålla den information de behöver. Kommunikation behöver ske både verbalt och ickeverbalt för att fördela ordet, stödja deltagare och avgöra deras behov. Relationer i gruppen behöver månas om en trygg atmosfär som är öppen för samtal ska kunna skapas. Gruppernas sammansättning kan variera och det kan upplevas vara en utmaning att tillfredsställa alla men en grupp med större spridning bland deltagarna ger upphov till reflektion och nya perspektiv. Det är berikande både för sjuksköterskan i sin profession och som medmänniskan att vara gruppledare.

  • 1959.
    Sörell, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar.

    Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör.

    En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim & Lundman (2004).

    Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation.

    Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.

  • 1960.
    Sörell, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Påverkan av spinal immobilisering: en litteraturstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Den prehospitala vården börjar när samtalet inkommer till SOS och avslutas när patienten avlämnas på mottagande enhet. Den prehospitala vården innefattar undersökning, övervakning och behandling av skadade och sjuka. Kompetensen det senaste årtiondet har förändrats från att ha varit enbart en transportorganisation till att utföra avancerade medicinska bedömningar och åtgärder. I Sverige drabbas ca 4000 personer varje år av skador i hals-, bröst- och ländrygg. Dessa frakturer orsakas ofta av hög energi och uppkommer samtidigt med andra svåra skador. Ryggradsskador innebär stort lidande för patienten och även höga kostnader för samhället. När den prehospitala personalen kommer fram till en patient med misstänkt skada på kotpelaren så är spinal immobilisering den åtgärd som utförs. Spinal immobilisering innebär att patienten påförs en hård nackkrage och sedan läggs och spänns fast på en spineboard. Detta i syftet att minimera rörelse i kotpelaren under transport in till mottaganade enhet. Syftet med studien var att belysa påverkan av att vara spinalt immobiliserad. Den metod som användes var litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar valdes ut och sammanställdes efter sökning i olika databaser. Artiklarnas kvalitet har bedömts utifrån ett protokoll för att värdera dess kvalitet. Resultatet presenteras under fyra kategorier. Det främsta resultatet som framkom var att spinal immobilisering är obekväm och framkallar smärta. Detta på grund av att metoden framkallar kraftigt ökat tryck på vissa utsatta områden av kroppen så som bakhuvudet, skuldror och rumpa. Spinal immobilisering ger även en negativ påverkan på andningen och minskar cirkulationen till hjärnan och den hud och vävnad som utsätts för tryck. Slutsatsen var att många negativa effekter finns av att spinalt immobilisera patienterna på spineboard. Få studier eller inga studier visar att det faktiskt är en åtgärd som har någon positiv effekt eller ens den effekt som eftersträvas med spinal immobilisering.

  • 1961.
    Tahmuresi, Jila
    Sophiahemmet Högskola.
    Att möta aggressivt beteende vid demenssjukdom: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor verksamma inom äldrevården i Stockholms län2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1962.
    Tahmuresi, Jila
    Sophiahemmet Högskola.
    Den fysiska vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdomar: En systematisk litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1963.
    Tallberg, Petra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Petersson, Linnéa
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors dagliga kamp för att få sin röst hörd vid diagnosen endometrios2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10-15 procent av kvinnor i fertil ålder världen över. Endometrios innebär att celler från livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern och blodfylls vid hormonell stimulering. När blodet inte kan elimineras från de härdar som bildats uppstår en inflammatorisk process vilket ger upphov till kraftig smärta. Endometrios är ett kroniskt tillstånd med smärta som varierar i svårighetsgrad. Att leva med långvarig smärtproblematik är påfrestande både psykiskt och fysiskt, vilket påverkar förmågan att fungera i det dagliga livet.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av ett dagligt liv med diagnosen endometrios och deras erfarenheter av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid smärtproblematik.

     

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod för att besvara studiens syfte. Totalt genomfördes sju intervjuer. En induktiv kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera insamlat material.

     

    Resultat

    Resultatet visade att kvinnor med endometrios uttryckte svårigheter med att få det dagliga livet att fungera samt en saknad inom vården av stöd, kunskap och helhetsperspektiv. Bristen på kunskap påverkade bemötandet, tilliten och förtroendet för vårdpersonalen negativt samt medförde en känsla av att inte blev tagen på allvar i sin problematik. Ett helhetsperspektiv och stöd ansågs ha en viktig betydelse för att hjälpa kvinnan hitta strategier att acceptera sitt tillstånd och få det dagliga livet med smärtan att fungera.

     

    Slutsats 

    Behovet av stöd från vårdpersonalen var till stor vikt för att kvinnor med endometrios skulle kunna känna meningsfullhet och kvalitet i det dagliga livet. Ett helhetsperspektiv inom vården där man såg till hela människan var en förutsättning för en god behandling och vård på lika villkor. En ökad kunskapsnivå hos vårdpersonalen var nyckeln till ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande vid smärtproblematik.

  • 1964.
    Talybina, Olga
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordberg, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Familjen är en enhet där beteendet hos en individ påverkar de andra. När ett barn drabbas av svår sjukdom påverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.

    Oavsett hur syskonrelationen ser ut så betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen är ofta den närmsta och längsta relationen i livet. Syskon behöver få vara tillsammans och det gäller även vid sjukdom. När ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem. Barn som har ett svårt sjukt syskon genomgår många känslomässiga förändringar. I samband med syskonets sjukdom och behandling lever barnet ofta med ängslan, oro, depression, undandragande, blyghet och social isolering. Inte sällan reagerar barnet med beteenden som aggression, nedstämdhet, och konflikter med kamrater. Ofta ägnas föräldrarnas uppmärksamhet mest till det sjuka syskonet vilket leder till att det friska barnet känner sig svartsjuk och övergiven. 

    Sjuksköterskan har en viktig förebyggande, stödjande och pedagogisk roll i arbetet med dessa barn.

    Syfte

    Syftet med studien var att beskriva barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk.

    Metod

    Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat.

    Resultat

    Socialt stöd var en viktig faktor för barn när det gällde förmåga att anpassa sig till stressande livshändelser exempelvis sjukdom. Barn som hade tillgång till stort socialt stöd hade mindre symtom av oro, depression och mindre beteendeproblematik. Det märktes skillnad i dessa avseenden mellan de barn som fick stort respektive litet socialt stöd. Det var av stor vikt att barn fick information när ett syskon var sjukt. Information hjälpte barnet att få svar på sina frågor och gav det en klarare bild av syskonets situation. Genom information kunde felaktiga uppfattningar och onödig oro hos barnet undvikas. De flesta barn och deras föräldrar efterfrågade mer information. I samtliga studier framgick att det emotionella stödet var viktigt. Barn som fick emotionellt stöd besatt större resurser att hantera sin situation. Det emotionella stödet kunde innebära att ha någon att prata med och att dela sina bekymmer med, någon som lyssnade och fanns till hands. Samtalet var viktigt då det gav barnen insikter och en känsla av samhörighet. Det emotionella stödet var även viktigt för att barnet inte skulle känna sig ensamt och övergivet. Praktiskt stöd upplevde barnen också som en av de viktigaste formerna av stöd. Stödgrupper där barn fick chans att träffa andra barn i samma situation var betydelsefullt för barnets välbefinnande. Projekt där barn fick åka på läger tillsammans visade sig ha en mycket positiv effekt och bidrog till att barnet kände samhörighet och att känslor av ensamhet och oro minskade. Flera barn uttryckte en önskan om att få delta i fler gruppträffar och att få träffa de andra deltagande barnen oftare

    Slutsats

    När ett syskon är svårt sjuk försämras livssituationen för det friska barnet i familjen och känslor av ilska, oro, depression och övergivenhet är vanliga. Många barn har ett stort behov av att få stöd i samband med syskonets sjukdom. Stödgrupper och barnläger för dessa barn har visat sig ha en mycket god effekt på barnens känslomässiga och fysiska välbefinnande. Brist på stöd leder till onödig oro och hälsoproblem för de här barnen.

  • 1965.
    Tanasilovic, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Landin, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelse av tidig individuell vårdplan vid demenssjukdom utifrån ett sjuksköterskeperspektiv2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.

    Syftet:

    Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.

    Metod:

    Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning. De intervjuades med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och de transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    Två teman med tillhörande kategorier identifierades: Upplevd möjlighet till upprättande avindividuell vårdplan och Upplevd hinder för upprättande av individuell vård plan. Det optimala var att individuell vårdplan var upprättad tillsammans med den demenssjuke och deras närstående. Arbetssituation blev lugnare och tryggare när det fanns en palliativ individuell vård plan dokumenterad. Livskvalitet blev bättre för den demenssjuke och deras närstående när individuell vård plan var upprättad. En svårighet var när det inte fanns några närstående att samtala med och den demenssjuke inte kunde uttrycka sina önskemål själv. Detta upplevdes av sjuksköterskorna som en svår situation, där de fick lita till sin erfarenhet och intuition.

    Konklusion:

    Eftersom en stor del demenssjuka människor avslutar sina dagar på särskilt boende bör det ske en större satsning på genomförande av att upprätta palliativa individuella vårdplaner på dessa boendeformer.

    Nyckelord:

    demens, palliativ vård, sjuksköterska, individuell vårdplan.

  • 1966.
    Tanasilovic, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Magnusson, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att beröra och att bli berörd: betydelsen av medveten beröring i vården av äldre och äldre med kommunikationssvårigheter2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1967.
    Taxén, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på akutmottagningar: en litteraturöversikt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1968.
    Tegman, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Palliativ vård vid vårdavdelningar inom den högspecialiserade gastrokirurgin: En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1969.
    Tegnér, Mikael
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Andersson, Niklas
    Sophiahemmet Högskola.
    Tillit i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende.

    Syfte

    Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende.

    Metod

    Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod.

    Resultat

    Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

  • 1970.
    Terring, Amanda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westman, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med HIV: en litteraturöversikt ur ett globalt perspektiv över faktorer som påverkat bemötandet.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hiv är en ständigt växande virusinfektion världen över. Människor som lever med hiv möter stigmatisering både i det dagliga livet och i vården. Sjuksköterskeprofessionen innebär att behandla alla lika oavsett bakgrund och tillstånd, något som inte följs i vården av patienter med hiv.

    Syfte

    Att identifiera faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med humant immunbristvirus ur ett globalt perspektiv.

    Metod

    Metoden litteraturöversikt valdes för att sammanställa befintlig forskning. Tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl Complete, Academic Search Elite, Medline och PsycInfo samt tre artiklar från websökmotorn Google Scholar inkluderades i studien. Både sjuksköterskors och patienters perspektiv har återfunnits i artiklarna. Manifest innehållsanalys har använts i dataanalysen av artiklarna.

    Resultat

    Två primära faktorer; bristande kunskap samt otillräckliga resurser identifierades i studien. Dessa utgjorde huvudfynden i studien. Fyra underliggande faktorer under bristande kunskap; sjuksköterskans kunskap och erfarenheter, patienters tidigare upplevelser av sjuksköterskans bemötande i vården, samhällets normer och stereotyper och smittskyddande material samt två subkategorier under otillräckliga resurser; utbildning och smittskyddande material kunde identifieras.

    Slutsats

    Kunskapen om hiv behöver öka i hela världen. Interventioner för att göra detta bland sjuksköterskor och allmänheten samt öka tillgången till resurser i smittskyddande material och utbildning är av stor vikt och en bidragande faktor för att förbättra sjuksköterskans bemötande av patienter med hiv.

  • 1971.
    Thafvelin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrastöd per telefon kring barns mat- och rörelsevanor: en undersökning av intresset för en etablering2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1972.
    Thapper, Klara
    Sophiahemmet Högskola.
    Att nära sitt barn: en litteraturöversikt över kvinnors upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. 

  • 1973. Theander, Kersti
    et al.
    Wilde-Larsson, Bodil
    Carlsson, Marianne
    Florin, Jan
    Gardulf, Ann
    Johansson, Eva
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordström, Gun
    Nilsson, Jan
    Adjusting to future demands in healthcare: Curriculum changes and nursing students' self-reported professional competence2015Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 37, s. 178-183Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nursing competence is of significant importance for patient care. Newly graduated nursing students rate their competence as high. However, the impact of different designs of nursing curricula on nursing students' self-reported nursing competence areas is seldom reported.

    OBJECTIVES: To compare newly graduated nursing students' self-reported professional competence before and after the implementation of a new nursing curriculum. The study had a descriptive comparative design. Nursing students, who graduated in 2011, having studied according to an older curriculum, were compared with those who graduated in 2014, after a new nursing curriculum with more focus on person-centered nursing had been implemented.

    SETTING: A higher education nursing program at a Swedish university.

    PARTICIPANTS: In total, 119 (2011 n=69, 2014 n=50) nursing students responded.

    METHODS: Nursing students' self-reported professional competencies were assessed with the Nurse Professional Competence (NPC) scale.

    RESULTS: There were no significant differences between the two groups of nursing students, who graduated in 2011 and 2014, respectively, with regard to age, sex, education, or work experience. Both groups rated their competencies as very high. Competence in value-based nursing was perceived to be significantly higher after the change in curriculum. The lowest competence, both in 2011 and 2014, was reported in education and supervision of staff and students.

    CONCLUSIONS: Our findings indicate that newly graduated nursing students - both those following the old curriculum and the first batch of students following the new one - perceive that their professional competence is high. Competence in value-based nursing, measured with the NPC scale, was reported higher after the implementation of a new curriculum, reflecting curriculum changes with more focus on person-centered nursing.

  • 1974.
    Therborn, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens upplevelser på operationsavdelning inför gastric by pass kirurgi2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1975.
    Thimgren, Alexandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Vernersson, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av sin sexualitet i samband med cytostatikabehandling vid bröstcancer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

  • 1976.
    Thorbiörnson, Hannah
    Sophiahemmet Högskola.
    Delad erfarenhet - delad vishet: råd från kvinnor som mist sitt barn till hälso- och sjukvårdsperonal som möter kvinnor med oro för sitt ofödda barns hälsa2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1977.
    Thorin, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Zupanc, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Könsskillnader i vården av personer med depression2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande. Studier visar att vårdgivare ger olika vård till personer utifrån kön samt att kvinnliga patienter uppfattas som krävande och avvikande från normen.

  • 1978.
    Thorwaldsdotter, Erica
    Sophiahemmet Högskola.
    Akutsjuksköterskans behov och erfarenheter av krisstöd efter traumatiska händelser på en akutmottagning2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1979.
    Thunman, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lindström, Robert
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonalens erfarenheter och färdigheter i samband med konstruerade hjärtstoppsfall: en observations- och enkätstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1980.
    Thörnlund, Jessica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad vid depression: en intervjustudie2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1981.
    Thörnqvist, Anja
    Sophiahemmet Högskola.
    Intensivvårdsjuksköterskans uppfattning om andningsfrekvensens betydelse som vitalparameter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1982.
    Tibblin, Emelie
    Sophiahemmet Högskola.
    Långvarig smärta efter graviditet och förlossning: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1983.
    Timofeeva, Olga
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans information och patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier: litteraturöversikt om patienters upplevelser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Antibiotikaresistens ökar i världen och utgör ett hot mot global folkhälsa. Multiresistenta bakterier kan ge upphov till svåra ihållande infektioner på grund av att förstahandsvalpreparat inte längre fungerar som behandling eller profylax, vilket i sin tur leder till att infektioner blir svårare att kontrollera. Sjuksköterskan kärnkompetens är att bedriva personcentrerad omvårdnad, vilket betyder att patienten ses som en helhet, inkluderas i omvårdnaden samt ges makt att påverka dess utformning. Ett sätt att göra det är genom patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier där sjuksköterskan utgår ifrån patienternas individuella behov och preferenser. Genom skräddarsydda utbildningsinsatser kan sjuksköterskan värna om patienternas känsla av trygghet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans information och patientutbildning gällande smitta med multiresistenta bakterier och smittprofylax.

    Metod

    Allmän litteraturöversikt valdes som metod lämpad för att basvara syftet. Databassökning gjordes i databaser PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar, varav 11 kvalitativa och två kvantitativa, inkluderades i studien.

    Resultat

    Arbete med dem inkluderade artiklarna resulterade i identifiering av tre huvudteman. De tre huvudteman var patienters negativa upplevelser, patientutbildningens positiva effekter och utbildningsstrategier.

    Slutsats

    Sjuksköterskan har en viktig roll att bedriva personcentrerad omvårdnad och värna om patienterna känsla av trygghet. Patienter smittade med multiresistenta bakterier erkänner sitt informationsbehov och upplever att det är viktigt att utbildas om smittan. Detta kan mildra deras negativa upplevelser av vården samt främja deras känslor av trygghet och egenmakt. Att ha med en närstående vid utbildningstillfälle och imitera sjuksköterskans agerande kring smittskyddsåtgärder framstår som framgångsrika utbildningsstrategier.

  • 1984. Tinglöf, Soile
    et al.
    Högberg, Ulf
    Wallin Lundell, Inger
    Sophiahemmet Högskola.
    Skoog Svanberg, Agneta
    Exposure to violence among women with unwanted pregnancies and the association with post-traumatic stress disorder, symptoms of anxiety and depression2015Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 6, nr 2, s. 50-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim

    The objective was to examine lifetime exposure to violence, physical and sexual, among women seeking termination of pregnancy (TOP) and its association with socio-demographic factors, PTSD, symptoms of anxiety and depression.

    Design

    The design of the study was a Swedish multi-centre study targeting women requesting TOP.

    Methods

    All women requesting TOP with a gestational length less than 12 pregnancy weeks were approached for participation in the study. The questionnaire comprised the following research instruments: Screen Questionnaire-Post traumatic Stress Disorder (SQ-PTSD) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). The response rate was 57% and the final sample was 1514 women. Descriptive and analytic statistics were applied.

    Results

    Lifetime exposure to violence was common among women seeking abortion. Exposure to violence was associated with low education, single marital status, smoking and high alcohol consumption. Exposure to violence was associated with the occurrence of signs of PTSD and symptoms of anxiety and depression. Among those having PTSD, all had been exposed to sexual violence and almost all had been exposed to physical violence, while for those with symptoms of anxiety and depression almost half had been exposed to either physical or sexual violence.

    Conclusion

    Exposure to physical and sexual abuse was common among women requesting TOP, and was strongly associated with the occurrence of PTSD, symptoms of anxiety and depression. This underscores the importance for health professionals to recognize and offer support to those women exposed to violence.

  • 1985.
    Tinnis, Emma
    Sophiahemmet Högskola.
    Prevalens av dyspareunia och smärta vid defecation åtta månder post partum2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1986.
    Tiusanen, Anu
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Zariņš, Kristina
    Sophiahemmet Högskola.
    Svåra samtal: upplevelser från sjuksköterskor inom palliativ vård - en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. En stor och viktig del av den palliativa vården är kommunikation med patienter och dess närstående. Sjuksköterskan finns närvarande runt patienten och dennes familj genom alla vårdinstanser och kan få frågor av olika karaktär i alla möjliga situationer. Svåra samtal kan exempelvis vara existentiella eller prognosrelaterade samt handla om döden. Vård i livets slut sker i varierande utsträckning inom de flesta vårdinstanser. Samtal om och kring döden kan vara känsligt för samtliga deltagare då det berör vår existens på djupet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av svåra samtal med patienter och närstående inom palliativ vård. Litteraturöversikt var den metod som ansågs bäst svara på syftet genom att undersöka kunskapsläget inom området. Då studien undersöker upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar till översikten. Innehållsanalys av resultaten användes för att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna med syftet att belysa sjuksköterskornas upplevelser. En förförståelse kring erfarenhetens påverkan fanns med genom hela studiens gång. Patricia Benners teori Från Novis till Expert ansågs därför lämplig som den teoretiska referensramen. Materialet analyserades även förutsättningslöst för att inte värdefullt material skulle missas. Resultaten visade att sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade i hög grad den relation som skapas till patient och närstående och som följaktligen har stor påverkan på upplevelsen av samtalen. Sjuksköterskornas förhållningssätt inom palliativ vård passade väl in på teorin kring personcentrerad vård. Hur sjuksköterskorna berördes av samtalen påverkades i hög grad av tidigare erfarenhet, vilket var den viktigaste faktorn för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet med att hålla svåra samtal. Osäkerhet lyftes som det största hindret för att en vårdrelation och således svåra men meningsfulla samtal skulle kunna uppstå. Slutsatsen av studien är att ett personcentrerad förhållningssätt behövs för att skapa en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Äkta närvaro upplevdes viktigare än att ha alla svar. Erfarenhet var det som gav sjuksköterskorna störst trygghet i de svåra situationerna. Med tanke på hur viktigt samtalen är för att bland annat lindra existentiellt lidande är det av största vikt för utbildning och arbetsgivare att förbereda sjuksköterskestudenter respektive nyanställda för att minska osäkerheten i möjligaste mån. Stöd och utbildning för alla som möter patienter med svår sjukdom både inom specialiserad och allmän palliativ vård är av vikt.

  • 1987.
    Tjulander, Lovisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Castellanos, Xiomara
    Sophiahemmet Högskola.
    Sexualitet och kroppsuppfattning hos kvinor som genomgått gynekologisk cancer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.

    Metod

    Detta var en litteraturbaserad studie. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som granskades och presenteras under huvudkategorierna sexualitet, kroppsuppfattning och behov av information och stöd för att besvara syftet.

    Resultat

    Resultatet visar att kvinnorna upplevde att de kroppsliga förändringarna kunde leda till både fysiska och psykiska konsekvenser i form av förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell lust, smärta vid samlag samt ångest och oro. Behovet av information och stöd var stort.

    Slutsats

    Det råder ingen tvekan om att gynekologisk cancer och behandling har stor inverkan på en kvinnas liv. Majoriteten av kvinnorna upplevde att behandling medförde både psykiska och fysiska konsekvenser för sexualitet samt kroppsuppfattning. Konsekvensernas betydelse kunde påverka kvinnornas sexuella liv och kroppsbild i olika grad beroende på ålder, kultur och livssituation. Bristfällig information och stöd upplevdes vara ett stort problem för kvinnorna.

    Nyckelord: Gynekologisk cancer, Sexualitet, Kroppsuppfattning, Behandlingskonsekvenser

  • 1988.
    Tollin, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sängcykling under hemodialys: en metod att öka patienters intresse för regelbunden fysisk träning2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1989.
    Trazie, Natalia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att insjukna i stroke : diabetes och genusperspektiv: upplevelser av att insjukna i stroke med fokus på personer med diabetes2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1990.
    Tronders, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kompetens att tolka arytmier på akutmottagning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1991.
    Trygg, Ditte
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse och hantering av symptom vid insjuknande i kranskärlssjukdom: en litteraturöversikt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor i Sverige. I hjärtkärlsjukdom inkluderas kranskärlsjukdom (koronarsjukdom), plötslig hjärtdöd, hjärtsvikt, claudicatio intermittens, stroke och övriga hjärtkärlmanifestationer (Schenk-Gustafsson, 2011). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över femtiofem år och män över fyrtiofem år i Sverige (Schenck-Gustafsson, 2011). Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar sjunker i Sverige och kvinnors medelöverlevnad är fortfarande högre än männens, men denna skillnad har minskat då hjärtsjukvården har förbättrats. Kvinnors medelöverlevnad har sjunkit från 84 till 81 år det senaste decenniet medan männens medelöverlevnad har ökat från 75 till 78 år.

    Antalet hjärtinfarkter hos svenska kvinnor kan komma att öka på grund av livsstilsfaktorer såsom rökning och psykosociala faktorer. Det pågår en diskussion bland forskare om kvinnor får sämre vård än män och om kvinnor upplever symtom annorlunda än män vid kranskärlssjukdom. Studier har visat att kvinnor har längre fördröjning än män för att söka hjälp vid insjuknandet i kranskärlssjukdom.

    Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av symtom och hur de hanterar dessa symtom i samband med insjuknandet i akut kranskärlssjukdom.

    För att få svar på syftet valdes litteraturöversikt som metod. Arton artiklar identifierades och inkluderades i denna litteraturöversikt. Sju av artiklarna hade kvalitativ ansats och elva artiklar hade kvantitativ ansats.

    Slutsatsen var att kvinnor upplevde prodromala symtom månader/år innan kranskärlsdiagnosen ställdes och det var ovanligt att kvinnor sökte sjukvård för dessa symtom. Bröstsmärta var det vanligaste symtomet hos kvinnor vid insjuknande i kranskärlssjukdom men ospecifika symtom förekom också. Kvinnor upplevde illamående i högre grad än män i detta sammanhang. Kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom genom att kontakta anhöriga eller med självmedicinering innan de kontaktade sjukvården, vilket bidrog till fördröjning av vården. Kunskapsnivå, känslomässiga och psykosociala faktorer inverkade på hur kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom. Sjukvården och kvinnor behövde ökad kunskap och förståelse angående hur kvinnor upplevde symtom på kranskärlssjukdom och hur kvinnor hanterade dessa symtom.

  • 1992.
    Träder, Lisa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Yousif, Sura
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendevårdares och vårdpersonals kommunikation med individer som har afasi till följd av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1993.
    Tunedal, Ulla
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hansson, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Rydell Karlsson, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Distance only separates the bodies - four years of experiences from an online distance learning programKonferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1994.
    Tyborn, Nathalie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Stengård, Paula
    Sophiahemmet Högskola.
    Faktorer som påverkar följsamheten vid kost och motionsråd hos personer med typ 2-diabetes2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen.

     Syfte

    Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes.

     Metod

    Arbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar.

     Resultat

    I analys av artiklarna framkom fyra huvudteman. I dessa teman framkommer både de faktorer som underlättar samt försvårar följsamheten för personer med typ-2 diabetes när det gäller kost och motionsråd. De aspekter som har diskuterats i detta arbete är socialt stöd, genus, upplevelse av information och kunskap samt ekonomiska resurser och tillgänglighet.

     Slutsats

    Patienter med Typ-2 diabetes upplevde brister i kommunikationen mellan dem själva och vårdpersonalen. När patientens familj och närstående inkluderas och får samma information som patienten ökar chansen till bättre följsamhet till kost och motionsråd. För lite undervisning, motsägelsefull information och för lite kontakt med andra typ-2 diabetes patienter hade stor betydelse till följsamheten.

  • 1995.
    Tyrrell, Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Att vårda äldre demenssjuka personer i eget boende: distriktsköterskors upplevelser2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1996.
    Tyrrell, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Voices of Spouses living with partners with behavioural and psycological symtoms related to dementia2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia, whdo reside in their own homes, are often cared for by family members or friends. The presence of a family career is said to have a protective effect, postponing admissions to residential care. The majority of persons with dementia develop behavioural and personality changes during the disease trajectory. The quality of life for both the person with behavioural and psychological symptoms and their careers are affected, increasing both suffering and risk for hospitalisation. Family careers to persons with dementia have identified behavioural changes as more distressing than cognitive impairment leading to increased burden of care and admissions to residential care. Knowledge gaps exist regarding how family careers living with persons with dementia experience behavioural and psychological symptoms in a community setting.

    AIM: To describe spouses’ experiences of living with partners who have behavioural and psychological symptoms related to dementia. Methods:Semi-structured interviews were carried out with 14 spouses of partners with dementia. The interviews included the completion of the NPI (Neuropsychiatric Inventory, Cummings, 1994). Interview data was analysed using content analysis. Results:(Preliminary) Spouses identified that partners with dementia had on average five to eight co-existing NPI symptoms. Frequency, severity and distress varied. The behavioural and psychological symptoms highlighted were within three of four possible symptom domains; Behaviour, Psychosis and Mood. From the narrative data four main categories emerged; Support, Coping, Vulnerability and domestic violence AND Social isolation. Conclusions: A large proportion of persons with dementia reside in the  community. Support offered to persons with dementia and their families should have a person-centered approach meeting individual needs. A greater awareness is required regarding welfare and safety of persons with dementia and their partners in a community setting.

  • 1997. Tyrrell, Marie
    et al.
    Hillerås, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Skovdahl, Kirsti
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Religa, Dorota
    Voices of spouses living with partners with neuropsychiatric symptoms related to dementia2017Inngår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, artikkel-id 1471301217693867Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Persons with dementia, who reside in their own homes, are often cared for by family members. The presence of a family career is said to have a protective effect, postponing admissions to residential care. The majority of persons with dementia develop behavioural and personality changes during the disease trajectory also known as neuropsychiatric symptoms. Quality of life for both the person with neuropsychiatric symptoms and their careers are affected, increasing suffering and risk for hospitalisation and admission to long-term residential care. Family careers to persons with dementia have identified behavioural changes as more distressing than cognitive impairment leading to increased burden of care and admissions to residential care. Knowledge gaps exist regarding how family careers living with persons with dementia experience neuropsychiatric symptoms in a community setting. The aim was to describe spouses' experiences of living with partners who have developed neuropsychiatric symptoms related to dementia in a community setting. Semi-structured interviews were carried out with 14 spouses of partners with dementia. The interviews included completion of the neuropsychiatric inventory. Interview data were analysed using a content analysis approach. The results showed that spouses identified in the neuropsychiatric inventory that partners with dementia had on average five to eight co-existing symptoms. Frequency, severity and distress varied. From the narrative data, the theme living on the edge lacking support and time for self, emerged. The findings of this study suggest that support offered to persons with dementia and their spouses should have a person-centred approach meeting individual needs. Safety and welfare of persons with dementia and their spouses residing in their own homes may be jeopardised in the presence of neuropsychiatric symptoms. A greater awareness is required in the community regarding the well-being of these persons.

  • 1998.
    Töllborn, Håkan
    Sophiahemmet Högskola.
    Anhörigas och personals prioriteringar i mötet dem emellan: en kvantitativ studie bland anhöriga till boende inom kommunal äldrevård2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1999.
    Törnerud, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Känguruvård inom neonatalvården2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2000.
    Törnqvist, Hans
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Blixt, Fredrik
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskors omvårdnad av patienter med akuta buksmärtor: En kvalitativ intervjustudie2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
37383940414243 1951 - 2000 of 2111
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf