shh.sePublikationer
Endre søk
Begrens søket
37383940 1951 - 1960 of 1960
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1951.
    Öhlen, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård: hur förbereder en kurs inom palliativ vård sjuksköterskestudenter, en kvalitativ deskriptiv studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård. För att höja studenternas upplevelse av palliativ vård är det viktigt att få dela med sig av sina känslor, tankar och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar av att ge palliativ vård, samt hur en kurs inom ämnet palliativ vård förbereder sjuksköterskestudenten inför sin första verksamhetsförlagda utbildning på sjukhus samt sin kommande roll som sjuksköterska. Metod: Data har samlats in genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in under december 2014 på ett universitet i Sverige via en fokusgruppsdiskussion samt genom valda delar ur sjuksköterskestudenters reflektionsuppgifter. Deskriptiv studiedesign har använts. Den insamlade data analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Den egna erfarenheten, både personlig och yrkesförvärvad, påverkar sjuksköterskestudentens förväntningar på palliativ vård och det ansågs viktigt att samla erfarenhet av palliativ vård. Studenterna förväntade sig ny kunskap inom palliativ vård dock förväntade de sig inte att bli så berörda som de blev. Känslor och tankar väcktes under kursen och rörde sig från sorg och förtvivlan till glädje och kärlek. Förberedande inför döden beskrevs där döden är något fint där oro och ängslan inte finns. Sjuksköterskan måste kunna kommunicera, detta ansågs som grunden i vården, balans mellan medmänsklighet och professionalitet ansågs viktigt. Sjuksköterskan som arbetar med palliativ vård får inte vara rädd för döden utan att döden ska ses som en normal process där livet bejakas. Alla har samma rätt till god palliativ vård oavsett diagnos eller kultur. En kurs i palliativ vård förbereder studenten inför kommande VFU och den kommande rollen som sjuksköterska och anses som en viktig del i utbildningen. Kursen i palliativ vård fångade intresse för ämnet samt befäste ett redan befintligt intresse. Olika utbildningsformer bör blandas, det viktigaste ansåg studenterna vara tid för reflektion samt att få dela erfarenheter. Studenterna reflekterade över den egna döden samt också anhörigas eventuella död, detta ansågs som viktigt och en del i processen och mognaden. Slutsatser: Sjuksköterskestudenterna som deltog i föreliggande studie beskriver att palliativ vård är ett viktigt och intressant ämne där helhet och trygghet är centralt, där livet bejakas och döden ses som en normal process. Att studenterna får möjlighet till reflektion över känslor och ges möjlighet att reflektera över den egna eller anhörigas eventuella död framträder starkt i resultatet. Studenterna beskriver vikten av varierande utbildningsformer, reflektion och delad erfarenhet är de viktigaste i utbildningen. Förväntningarna på palliativ vård handlar om nyfikenhet på mötet med den döende patienten och dennes anhöriga.

  • 1952. Öhlén, Joakim
    et al.
    Reimer-Kirkham, Sheryl
    Astle, Barbara
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Lee, Joyce
    Eriksson, Marjukka
    Sawatzky, Richard
    Person-centred care dialectics-Inquired in the context of palliative care2017Inngår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although a widely used concept in health care, person-centred care remains somewhat ambiguous. In the field of palliative care, person-centred care is considered a historically distinct ideal and yet there continues to be a dearth of conceptual clarity. Person-centred care is also challenged by the pull of standardization that characterizes much of health service delivery. The conceptual ambiguity becomes especially problematic in contemporary pluralistic societies, particularly in the light of continued inequities in healthcare access and disparities in health outcomes. Our aim was to explicate premises and underlying assumptions regarding person-centred care in the context of palliative care with an attempt to bridge the apparently competing agendas of individualization versus standardization, and individuals versus populations. By positioning person-centredness in relation to the hermeneutics of the self according to Paul Ricœur, dialectics between individualization and standardization, and between individuals and populations were constructed. The competing agendas were related in a dialectic manner in the way that population health is of importance for the individual, and standardization is of importance for the population. The analysis suggests that person-centred care is an ethical stance, which gives prominence to both suffering and capability of the individual as a person. The dialectic analysis points towards the importance of extending person-centred care to encompass population and societal perspectives and thereby avoiding a problematic tendency of affiliating person-centred care with exclusively individualistic perspectives. Considerations for person-centred palliative care on micro-, meso- and macrolevels conclude the paper.

  • 1953. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Klang, Birgitta
    Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics2012Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 68, nr 4, 767-782 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    efraimsson e.ö., fossum b., ehrenberg a., larsson k. & klang b. (2011) Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing. ABSTRACT: Aim.  This paper is a report of a study to describe to what extent Registered Nurses, with a few days of education in motivational interviewing based communication, used motivational interviewing in smoking cessation communication at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics in primary health care. Background.  For smokers with chronic obstructive pulmonary disease the most crucial and evidence-based intervention is smoking cessation. Motivational interviewing is often used in healthcare to support patients to quit smoking. Method.  The study included two videotaped consultations, the first and third of three at the clinic, with each of 13 smokers. Data were collected from March 2006 to April 2007. The nurses' smoking cessation communication was analysed using the Motivational Interviewing Treatment Integrity scale. To get an impression of the consultation, five parameters were judged on a five-point Likert-scale, with five indicating best adherence to Motivational Interviewing. Results.  Evocation', 'collaboration', 'autonomy-support' and 'empathy' averaged between 1·31 and 2·23 whereas 'direction' scored five in all consultations. Of communication behaviours, giving information was the most frequently used, followed by 'closed questions', 'motivational interviewing non-adherent' and 'simple reflections'. 'Motivational interviewing adherent', 'open questions' and 'complex reflections' occurred rarely. There were no important individual or group-level differences in any of the ratings between the first and the third consultations. Conclusion.  In smoking cessation communication the nurses did not employ behaviours that are important in motivational interviewing.

  • 1954. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Ehrenberg, Anna
    Larsson, Kjell
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Olai, Lena
    Nurses' and patients' communication in smoking cessation at nurse-led COPD clinics in primary health care2015Inngår i: European Clinical Respiratory Journal, ISSN 2001-8525 (Electronic), Vol. 2, 27915- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Smokers with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have high nicotine dependence making it difficult to quit smoking. Motivational interviewing (MI) is a method that is used in stimulating motivation and behavioral changes.

    Objective: To describe smoking cessation communication between patients and registered nurses trained in MI in COPD nurse-led clinics in Swedish primary health care.

    Methods: A prospective observational study with structured quantitative content analyses of the communication between six nurses with basic education in MI and 13 patients in non-smoking consultations.

    Results: Only to a small extent did nurses’ evoke patients’ reasons for change, stimulate collaboration, and support patients’ autonomy. Nurses provided information, asked closed questions, and made simple reflections. Patients’ communication was mainly neutral and focusing on reasons for and against smoking. It was uncommon for patients to be committed and take steps toward smoking cessation.

    Conclusion: The nurses did not adhere to the principles of MI in smoking cessation, and the patients focused to a limited extent on how to quit smoking.

    Practice implications: To make patients more active, the nurses need more education and continuous training in motivational communication.

  • 1955. Österlund Efraimsson, Eva
    et al.
    Klang, Birgitta
    Larsson, Kjell
    Ehrenberg, Anna
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet Högskola.
    Communication and self-management education at nurse-led COPD clinics in primary health care2009Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 77, nr 2, 209-17 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to explore the structure, content in communication and self-management education in patients' first consultations at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease (COPD) clinics in primary healthcare. METHOD: Thirty consultations performed by seven registered nurses were videotaped; structure and content in the consultation was analyzed using Pendleton's Consultation Map. Nurses' self-management education was assessed from the content of the conversation: whether important and relevant information and self-management education was given, and how investigations were performed. RESULTS: Each consultation lasted for a mean time of 37.53 min. Communication about reasons for consultations concerned mainly medical and physical problems and to a certain extent patients' perceptions. Teaching about self-management and smoking cessation was of an informative nature. Two consultations ended with shared understanding, and none of the patients received an individual treatment-plan. CONCLUSION: Nurses rarely planned the consultations on an individual basis and rarely used motivational dialogue in self-management education and in smoking cessation. PRACTICE IMPLICATIONS: The findings could be used to help nurses to reflect on how to improve the structure of the visit, self-management education, smoking cessation and patient communication.

  • 1956.
    Östlinder, Sophia
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka personer i hemmet2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1957.
    Östlund, Caritha
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnadsplanering av muslimsk patient utifrån VIPS dokumentationsmodell2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1958.
    Östlund, Petra
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av delaktighet i vården: en intervjustudie på en akutvårdsavdelning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt.

    Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning.

    Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården.

    Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

  • 1959. Östlund, Petra
    et al.
    Rüter, Anders
    Sophiahemmet Högskola.
    Franklin Larsson, Lise-Lotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av delaktighet i vården: En intervjustudie på en akutvårdsavdelning2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1960.
    Överby, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundin, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Allmänsjuksköterskans undervisning vid osteoporos: en jämförelse av tre modeller utifrån patient empowerment2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
37383940 1951 - 1960 of 1960
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf