shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
37383940414243 1951 - 2000 of 2153
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1951.
    Stålnacke, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevda vårdkvalitet på en kolorektalkirurgisk vårdavdelning2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1952.
    Stålvant, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Palliativ omvårdnad2014Inngår i: Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok / [ed] Birgitta Klang Söderkvist & Ingrid Thorell-Ekstrand, Harlow: Pearson Education Limited , 2014, s. 343-358Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1953. Sundblad, Britt-Marie
    et al.
    Sahlander, Karin
    Ek, Alexandra
    Kumlin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Olsson, Marianne
    Larsson, Kjell
    Palmberg, Lena
    Effect of respirators equipped with particle or particle-and-gas filters during exposure in a pig confinement building2006Inngår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 32, nr 2, s. 145-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: This study compared the protective effect of two respiratory protection devices during exposure in a pig confinement building. METHODS: Thirty-six healthy persons were exposed for 3 hours in the building, 12 without any protection, 12 with a particle-filter mask, and 12 with a mask filtering both particles and gases. Symptoms, body temperature, nasal lavage fluid, exhaled nitric oxide, and bronchial responsiveness to methacholine were assessed before and after the exposure. Pre- and postexposure urine and blood samples were collected. RESULTS: After the exposure, the participants with respirators reported fewer symptoms than those without. Wearing a mask also reduced the inflammatory response assessed with nasal lavage (cell concentration, interleukins 6 and 8) and peripheral blood (cell number). Lung function was significantly impaired only in the unprotected group; postexposure vital capacity and forced expiratory volume in 1 second showed a decrease of 3-4% from the preexposure levels (P=0.006 and P=0.002, respectively). Bronchial responsiveness (P<0.01) and body temperature (P<0.001) increased similarly in the three groups. Bronchial responsiveness to methacholine increased 2.7, 2.4, and 2.1 doubling concentration steps for those unprotected, those using a particle-filter mask, and those using a mask with particle and gas filters, respectively. The prostaglandin D2 metabolite, 9a, 11b-PGF2 increased significantly (P=0.003) only in those unprotected. CONCLUSIONS: Wearing a respirator in a pig confinement building reduces the inflammatory reaction but does not influence the increase in bronchial responsiveness, with no difference between the use of a particle-filter mask or a mask with a particle-gas filter combination.

  • 1954.
    Sundelin, Sara
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wikström, Tindra
    Sophiahemmet Högskola.
    En beskrivning av fertila kvinnors upplevelse av att leva med diagnosen endometrios.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Upp till tio procent av kvinnor i fertil ålder beräknas ha endometrios. Vid endometrios förekommer livmoderslemhinnevävnad utanför livmodern. Att denna vävnad tjocknar och blöder under menstruation kan vara en orsak till smärta och inflammation. Kraftig menstruationssmärta är det vanligaste symtomet. Andra vanliga symtom är infertilitet, hematuri, diarré, förstoppning, smärta, kramper vid samlag och ryggsmärta. Endometrios är en kronisk sjukdom som påverkar flera aspekter av dagligt liv och till följd av en kronisk sjukdom kan lidande uppstå.

    Syfte

    Syftet var att beskriva fertila kvinnors upplevelse av att leva med diagnosen endometrios.

    Metod

    En kvalitativ metod valdes, varpå en semistrukturerad intervjustudie genomfördes utifrån en intervjuguide. Sju kvinnor intervjuades. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Under intervjuerna framkom exempel på när sjukdomen både begränsar och styr deltagarnas vardag men även vilka anpassningar och åtgärder de vidtar för att hantera och strukturera vardagen med de hinder sjukdomen kan innebära för individen. Att bekräftelse eller brist på bekräftelse påverkade deltagarnas upplevelse av lidande tydliggjordes under intervjuernas gång. Stöd från omgivningen och stöd från vården framkom vara betydande för deltagarnas psykiska välmående.

    Slutsats

    Endometrios påverkar kvinnor det dagliga livet då sjukdomen orsakar lidande av varierade grad. Kvinnor upplever begränsning både fysiskt och socialt då symtomen gav upphov till en obalans mellan inre och yttre krav. Upplevelsen av att kvinnors lidande förminskats av hälso- och sjukvård, omgivning innebär ett hot mot kvinnors integritet.

  • 1955.
    Sundell, Hanna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Svensson, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnaden av patienter med malaria på Nkinga hospital i Tanzania2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1956.
    Sundqvist, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans motivationsarbete för en god egenvård hos överviktiga personer: en beskrivning utifrån sjuksköterskans perspektiv2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1957.
    Sundqvist, Katarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Öistämö, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Effekter av sjuksköterskeledd patientundervisning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1958.
    Svahn, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning: åtgärder för att underlätta för patienten2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1959. Svantesson, Lena
    et al.
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Psykologiska aspekter på fosterdiagnostik2009Inngår i: Lärobok för barnmorskor / [ed] Annette Kaplan et al., Lund: Studentlitteratur , 2009, 3, s. 216-17Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1960.
    Svedberg, Emma
    Sophiahemmet Högskola.
    Kulturkompetent omvårdnad och hälsa ur ett romskt perspektiv: en litteraturöversikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1961.
    Svedberg, Helena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wennerström, Helena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans kännedom om Reumatikerförbundet och om denna kännedom förmedlas till den reumatikersjuke patienten: en internetbaserad enkätstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1962. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Eeg-Olofsson, Katarina
    Borg, Sixten
    Palaszewski, Bo
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    A disease-specific questionnaire for measuring patient-reported outcomes and experiences in the Swedish National Diabetes Register: Development and evaluation of content validity, face validity, and test-retest reliability2018Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 101, nr 1, s. 139-146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the development and evaluation of the content and face validity and test-retest reliability of a disease-specific questionnaire that measures patient-reported outcomes and experiences for the Swedish National Diabetes Register for adult patients who have type 1 or type 2 diabetes.

    METHODS: In this methodological study, a questionnaire was developed over four phases using an iterative process. Expert reviews and cognitive interviews were conducted to evaluate content and face validity, and a postal survey was administered to evaluate test-retest reliability.

    RESULTS: The expert reviews and cognitive interviews found the disease-specific questionnaire to be understandable, with relevant content and value for diabetes care. An item-level content validity index ranged from 0.6-1.0 and a scale content validity/average ranged from 0.7-1.0. The fourth version, with 33 items, two main parts and seven dimensions, was answered by 972 adults with type 1 and type 2 diabetes (response rate 61%). Weighted Kappa values ranged from 0.31-0.78 for type 1 diabetes and 0.27-0.74 for type 2 diabetes.

    CONCLUSIONS: This study describes the initial development of a disease-specific questionnaire in conjunction with the NDR. Content and face validity were confirmed and test-retest reliability was satisfactory.

    PRACTICE IMPLICATIONS: With the development of this questionnaire, the NDR becomes a clinical tool that contributes to further understanding the perspectives of adult individuals with diabetes.

  • 1963. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    Development of a patient reported outcome measure for the Swedish national diabetes register2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1964. Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Leksell, Janeth
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Gudbjörnsdottir, Soffia
    What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register2016Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 6, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: There is a growing emphasis on the perspective of individuals living with diabetes and the need for a more person-centred diabetes care. At present, the Swedish National Diabetes Register (NDR) lacks patient-reported outcome measures (PROMs) based on the perspective of the patient. As a basis for a new PROM, the aim of this study was to describe important aspects in life for adult individuals with diabetes.

    DESIGN: Semistructured qualitative interviews analysed using content analysis.

    SETTING: Hospital-based outpatient clinics and primary healthcare clinics in Sweden.

    PARTICIPANTS: 29 adults with type 1 diabetes mellitus (DM) (n=15) and type 2 DM (n=14).

    INCLUSION CRITERIA: Swedish adults (≥18 years) living with type 1 DM or type 2 DM (duration ≥5 years) able to describe their situation in Swedish. Purposive sampling generated heterogeneous characteristics.

    RESULTS: To live a good life with diabetes is demanding for the individual, but experienced barriers can be eased by support from others in the personal sphere, and by professional support from diabetes care. Diabetes care was a crucial resource to nurture the individual's ability and knowledge to manage diabetes, and to facilitate life with diabetes by supplying support, guidance, medical treatment and technical devices tailored to individual needs. The analysis resulted in the overarching theme 'To live a good life with diabetes' constituting the two main categories 'How I feel and how things are going with my diabetes' and 'Support from diabetes care in managing diabetes' including five different categories.

    CONCLUSIONS: Common aspects were identified including the experience of living with diabetes and support from diabetes care. These will be used to establish a basis for a tailored PROM for the NDR.

  • 1965.
    Svedbo Engström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Leksell, Janeth
    Högskolan Dalarna.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola.
    Gudbjörnsdóttir, Soffia
    Göteborgs universitet.
    Utveckling av patientrapporterade utfallsmått (PROM) för NDR. I: Nationella Diabetesregistret - Årsrapport 2012 års resultat2013Annet (Annet vitenskapelig)
  • 1966.
    Svedlind, Karolina
    Sophiahemmet Högskola.
    Hur svensk sjukvård tillmötesgår olika religiösa uppfattningarvid omhändertagande av avliden2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 1967. Sveen, Josefin
    et al.
    Eilegård, Alexandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Steineck, Gunnar
    Kreicbergs, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    They still grieve - a nationwide follow-up of young adults 2-9 years after losing a sibling to cancer2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 6, s. 658-664Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aims of this study were to assess the prevalence of unresolved grief in bereaved young adult siblings and examine possible contributing factors.

    METHODS: The study was a Swedish population-based study of young adults who had lost a brother or sister to cancer, 2-9 years earlier. Of 240 eligible siblings, 174 (73%) completed a study-specific questionnaire. This study focused on whether the respondents had worked through their grief over the sibling's death and to what extent.

    RESULTS: A majority (54%) of siblings stated that they had worked through their grief either 'not at all' or 'to some extent' at the time of investigation. In multiple regression analyses with unresolved grief as the dependent variable, 21% of the variance was explained by lack of social support and shorter time since loss.

    CONCLUSION: The majority of bereaved young adults had not worked through their grief over the sibling's death. A small group of siblings reported that they had not worked through their grief at all, which may be an indicator of prolonged grief. Lack of social support and more recent loss were associated with not having worked through the grief over the sibling's death. Copyright © 2013 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 1968.
    Svengren, Madelene
    Sophiahemmet Högskola.
    Att med hjälp av professionell sjukvårdstolk kommunicera med icke svensktalande patienter: erfarenheter ur ett sjuksköterskeperspektiv2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1969. Svensson, Anders
    et al.
    Rantala, Andreas
    Lederman, Jakob
    Sophiahemmet Högskola.
    Pre-hospital assessments and patient safety: An important area of research.2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1970.
    Svensson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Westerberg, Lisbeth
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och attityder till denna patientgrupp: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1971.
    Svensson, Anna-Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Kontaktsjuksköterskans stöd till patient med cancersjukdom: en litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en person får besked om cancersjukdom är oftast behovet av stöd och information stort. Många reagerar olika och en del hamnar i krissituation. Patienter kan ha olika behov beroende på socialt stöd. När diagnos ställs är oftast flera vårdgivare inblandade och det kan vara svårt som patient att ta sig fram i vården samtidigt som viktiga beslut ska fattas. På kliniker som utreder och behandlar patienter med cancersjukdom finns oftast en kontaktsjuksköterska i syfte att förbättra omvårdnaden och vara en fast vårdkontakt.

    Syftet var att belysa vilket stöd kontaktsjuksköterska kan ge till patienter med cancersjukdom.

    Litteraturöversikt med totalt 15 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklar av både kvalitativ ansats och kvantitativ metod har använts.

    Resultatet visade att kontaktsjuksköterskan kunde ge emotionellt stöd, informations stöd, individuellt anpassat stöd och samordnings stöd. Det var av stor betydelse för patienten att få emotionella och praktiska behov tillfredsställda redan tidigt i diagnosskedet och att kontaktsjuksköterskan kunde ge det stödet och på så sätt öka patientens delaktighet i vården. Genom att möta patientens individuella behov och ge det stöd de var i behov av kunde det öka känslan av delaktighet, välbefinnande och förbättra det psykiska välmåendet både i samband med cancerbeskedet och under behandlingen.

    Slutsatsen var att kontaktsjuksköterskan hade en viktig funktion för patienter i cancervården.

  • 1972.
    Svensson, Eva
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Jonsson, Gisela
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors motiv till en god handhygien2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1973.
    Svensson, Håkan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Peter, Svensson
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskor omvårdnad vid akuta koronara syndrom2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1974.
    Svensson, Sonja
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters uppfattning av vätskebegränsning när de behandlades för hjärtsvikt vid sjukhusvård2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1975.
    Svensson, Stefan
    Sophiahemmet Högskola.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att vara i ledningsfunktion vid allvarlig händelse: en intervjustudie av ambulanssjuksköterskor2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1976.
    Sventelius, Marika
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters beslut att genomföra eller avstå sin uppföljande koloskopi inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer efter ett initialt positivt provsvar: litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer startat enbart i regionen Stockholm-Gotland. Screeningprogrammet startade 2008. Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Inom några år är det därmed möjligt att förvänta ett nationellt införande. För att uppnå en god effekt av screeningprogrammet, med en minskad mortalitet i tjock- och ändtarmscancer hos befolkningen är det väsentligt med ett högt screeningdeltagande. Därför krävs en gedigen och aktuell kunskap hos vårdgivarna om de faktorer som påverkar deltagandet. I ett screeningprogram med provtagning genom ett tvåstegsförfarande avser det både deltagandet vid den initiala provtagningen för dolt blod i avföringen men framförallt även vid den uppföljande diagnosgrundande koloskopiundersökningen av de som selekterats med ett positivt initialt prov. Dessutom behövs kunskap om dessa faktorer för att stödja de selekterade individerna i processen fram till genomförd koloskopi. Eftersom dessa har en förhöjd risk för tjock- och ändtarmscancer och screeningprogrammet har ett etiskt ansvar för att ingen person ska behöva lämnas med ett provsvar som innebär ett hot om dödlig sjukdom.

    Syftet var att undersöka patienternas faktorer i valet att göra eller avstå sin uppföljande koloskopiundersökning efter positivt FOBT inom screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer.

    För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt för att skaffa en nutidsbild av aktuell forskning inom ämnet. Studier, oavsett studiedesign, skrivna på engelska, publicerade 2010 eller senare söktes i PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Även manuella sökningar gjordes. Alla femton artiklar som ingår i litteraturöversikten har genomgått peer review och har godkännande från etisk kommitté eller har beskrivit ett tydligt etiskt övervägande.

    Resultatet redovisade olika patientfaktorer som både gynnar och hindrar deltagandet i den uppföljande koloskopin. Gynnande faktorer var till exempel informationssamtal med en ”screening specialist practitioner”, informationsmöten i grupp med möjlighet till informationsmöten på flera språk, muntlig och skriftlig information, telefonsamtal med en sjuksköterska som informerar om provsvar och förberedelser, att ha en större upplevelse av hot från sjukdom och död i tjock- och ändtarmscancer, att ha erfarenhet av tjock- och ändtarmscancer inom familjehistorien, att ha ett allmänt högre hälsomedvetande, att ha en lägre grad av barriärer för att genomföra undersökningen. De hindrande faktorerna var till exempel vägran att göra undersökningen, inte följt diet- och laxeringsregim, lägre grad av rädsla för tjock- och ändtarmscancer, tro/övertygelse att FOBT-svaret är falskt, prioritering av egna andra angelägenheter och logistiska barriärer.

    Slutsatsen var att litteraturöversiktens redovisade faktorer som påverkar patienternas deltagande i den uppföljande koloskopin antyder att sjuksköterskan har en betydande omvårdnadsfunktion för att personcentrerat stödja de selekterade individerna att göra ett informerat autonomt val avseende sitt deltagande. Litteraturöversiktens artiklar representerar screeningprogram från flera olika länder i världen med en varierande grad av organisation vilket innebär en osäkerhet om generaliserbarheten för svenska förhållanden. Det har givit en insikt om att forskningsfrågan behöver studeras ytterligare, även inom det svenska regionala screeningprogrammet.

  • 1977.
    Swahn, Fanny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tunved, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    Kvinnors upplevelse av kroppsbild och sexualitet efter genomgången mastektomi: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1978.
    Swall, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    "Being in the present": the meaning of the interaction between older persons with Alzheimer's disease and a therapy dog2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The number of persons with Alzheimer’s disease is increasing world-wide and the disease affects the persons, their families, the health care system and the economy within society worldwide. The symptoms and behaviours caused by Alzheimer’ disease may be difficult to manage for the person and their caregivers. Alternative methods are recommended before pharmacological treatment. The presence of a therapy dog has been described as beneficial, in for instance increasing well-being and alleviating symptoms and dementia behaviours. The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of the influence of therapy dogs on persons with Alzheimer’s disease from the person’s and the dog handler’s perspectives. Further, adopting a longitudinal perspective, the study investigates the therapy dog’s influence on activity and sleep for persons with Alzheimer’s disease. Video observations of five persons with Alzheimer’s disease interacting with a therapy dog (I, II), as well as interviews with nine dog handlers (III) were gathered and transcribed. Data was analyzed using a phenomenological hermeneutical method (I, II, III). Registration of activity and sleep was conducted over a period of 16 weeks using an Actigraf that generated curves, and were then analysed using descriptive statistics (III). The time spent with the dog revealed memories and feelings resulting in existential thoughts of oneself and life, which then connected to the present situation (I). Distancing oneself from the symptoms of the disease when interacting with the dog showed a person functioning in the present with the dog, striving for the dog’s best and putting the dog before and above oneself (II). The therapy dog’s presence showed no pattern of effect on the patients’ daytime activity and sleep. The findings instead pointed to a great variety of possible different effects, bringing about increased activity at different time points, for example during night-time sleep (III), creating a respite from illness and contributing wordlessly to an existence but thoroughly directed by the dog handler, where the person was comfortable and took the initiative (IV). In conclusion, the therapy dog team’s presence with the person with Alzheimer’s disease induced meaning that allowed the person’s hidden qualities and abilities to develop and, when observed from a person-centred perspective, also brought out the individual in each person

  • 1979.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fagerberg, Ingegerd
    'Bringing respite in the burden of illness': dog handlers experience of visiting older persons with dementia together with a therapy dog2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 15-16, s. 2223-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    To illuminate meanings of the lived experiences of dog handlers' when visiting older persons with dementia with their therapy dog.

    BACKGROUND:

    Studies indicate that care of persons with dementia should focus on a person-centred approach with the person's interests in the centre. Animal-assisted therapy using a therapy dog in the care of persons with dementia has been shown to increase well-being and decrease problematic behaviours associated with the illness.

    DESIGN:

    A qualitative lifeworld approach was adopted for this study.

    METHODS:

    Data were collected from open-ended interviews with nine dog handlers, and the analysis conducted using the phenomenological hermeneutical method.

    RESULTS:

    The structural analysis resulted in one theme, 'Respite from the burden of illness for persons with dementia'.

    CONCLUSIONS:

    Visiting a person with dementia can be seen as an act of caring, providing temporary respite from their illness, and creating a special relationship between handler and patient. A therapy dog visit can represent a moment of communion between the handler and the person with dementia.

    IMPLICATION FOR CLINICAL PRACTICE:

    Dog handlers use their skills and knowledge to promote a situation that reduces symptoms of illness and encourages healthier behaviour. The results of this study may be of interest to researchers, clinical practitioners, caregivers and dog handlers who care for persons with dementia using therapy dog teams on prescription as an alternative method to minimise behavioural and psychological symptoms of dementia.

  • 1980.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fagerberg, Ingegerd
    Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease?2015Inngår i: International journal of older people nursing, ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 2, s. 84-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Persons with Alzheimer's disease (AD) sometimes express themselves through behaviours that are difficult to manage for themselves and their caregivers, and to minimise these symptoms alternative methods are recommended. For some time now, animals have been introduced in different ways into the environment of persons with dementia. Animal-Assisted Therapy (AAT) includes prescribed therapy dogs visiting the person with dementia for a specific purpose.

    AIM: This study aims to illuminate the meaning of the lived experience of encounters with a therapy dog for persons with Alzheimer's disease.

    METHOD: Video recorded sessions were conducted for each visit of the dog and its handler to a person with AD (10 times/person). The observations have a life-world approach and were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutical approach.

    RESULTS: The result shows a main theme 'Being aware of one's past and present existence', meaning to connect with one's senses and memories and to reflect upon these with the dog. The time spent with the dog shows the person recounting memories and feelings, and enables an opportunity to reach the person on a cognitive level.

    CONCLUSIONS: The present study may contribute to health care research and provide knowledge about the use of trained therapy dogs in the care of older persons with AD in a way that might increase quality of life and well-being in persons with dementia.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The study might be useful for caregivers and dog handlers in the care of older persons with dementia.

  • 1981. Swall, Anna
    et al.
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fagerberg, Ingegerd
    Stepping out of the shadows of Alzheimer's disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer's disease caring for a therapy dog2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikkel-id 1347013Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Living with Alzheimer's disease (AD) can involve a person being unable to recall and convey information in daily life. There are several ways to provide person-centred care to older people with AD, e.g. by empowering them in a situation. The use of animal-assisted therapy (AAT) with a therapy dog in the care of people with dementia is increasing, with the presence of a therapy dog being described as improving, among other things, the well-being and socialization of the person. The aim of this study was to illuminate meanings of care for people with AD in their encounters with a therapy dog.

    METHOD: The study used video-recorded observations of the person with AD and the dog. Data were transcribed and analysed using a phenomenological hermeneutic method.

    RESULTS: The main theme was "Using one's own resources and abilities as a human being", which meant being the person one can be and distancing oneself from the symptoms of AD during the time with the dog.

    CONCLUSIONS: The feelings evoked in the people with AD included empathy and altruism, which allowed for a sense of joy and tenderness, which may induce a sense of self-worth, of being needed, and of being meaningful.

  • 1982.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Fagerberg, Ingegerd
    Ebbeskog, Britt
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    A therapy dog's impact on daytime activity and night-time sleep for older persons with Alzheimer's disease: a case study2014Inngår i: Clinical Nursing Studies, ISSN 2324-7940, E-ISSN 2324-7959, Vol. 2, nr 4, s. 80-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Animal-Assisted Therapy using dogs have been described as having a calming effect, decrease sundowning and blood-pressure in persons with Alzheimer’s disease. The aim was to investigate how continuous and scheduled visits by a prescribed therapy dog affected daytime and night-time sleep for persons with Alzheimer’s disease.

    Methods: In this case study, registration of activity and sleep curves was conducted from five persons with moderate to severe Alzheimer’s disease living at a nursing home, over a period of 16 weeks using an Actiwatch. Data was analysed with descriptive statistics.

    Result: The study shows no clear pattern of effect on individual persons daytime activity and sleep when encounter with a therapy dog, but instead points to a great variety of possible different effects that brings an increased activity at different time points, for example during night-time sleep.

    Conclusions: Effects from the use of a Animal-Assisted Therapy with a dog in the care of persons with Alzheimer’s disease needs to be further investigated and analysed from a personcentred view including both daytime and nightime activities.

  • 1983.
    Swall, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Fagerberg, Ingegerd
    'Stepping out of the shadows of Alzheimer's disease': a phenomenological hermeneutic study of older persons with Alzheimer's disease caring for a therapy dogArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1984.
    Syrén, Niklas
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wallbom, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Att bli förälder till ett hjärtebarn: föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

     

    Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen.

     

    Syfte

    Att beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel.

     

    Metod

    Som metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år. En intervjuguide vars användbarhet testades i en pilotintervju utformades och användes som hjälpmedel i alla intervjuer. Alla intervjuer gjordes över telefon, spelades in och transkriberades ordagrant. För analys av intervjuernas innehåll gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 

     

    Resultat

    Resultatet visade att föräldrar vars barn föds med ett hjärtfel behöver stöd i flera olika former. Föräldrarna upplevde att den största delen av detta stöd kom från sjuksköterskorna som arbetade med dem och deras barn. Det föräldrarna upplevde som mest värdefullt var att få god information om sjukdomen och den medicinska behandlingen, att få vara delaktiga i vården av sina barn, att sjuksköterskorna var tillgängliga för stöttning och praktisk hjälp, att de blev sedda och tagna på allvar samt att det fanns möjlighet till emotionell stöttning såsom att sitta ned och prata med någon. Vissa brister kunde identifieras kring alla dessa områden men i stort upplevdes sjuksköterskornas stöd som tillräckligt.

     

    Slutsats

    Sjuksköterskan har en viktig stöttande roll för föräldrar som har barn med medfödda hjärtfel. Stödet upplevs i stort som tillräckligt trots att vissa brister framkommit. För att vidare utveckla och förbättra stödet till dessa föräldrar kan sjuksköterskans erfarenhet av att stötta föräldrarna behöva studeras. Även forskning kring hur män upplever stödet kan vara relevant då detta inte blev en del av resultatet i denna studie.

  • 1985.
    Szymul, Weronika
    Sophiahemmet Högskola.
    Uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Hypotermi uppstår när kroppstemperaturen är lägre än den normala dygnsvariationen på grund av fel på temperaturregleringen. Beroende på orsaken kan hypotermi vara accidentell (i samband med olyckor, trauma och immobilisering) eller perioperativ (i samband med kirurgi och generell anestesi). Hypotermi är ett relativt ovanligt tillstånd men det förekommer emellertid i så pass stor utsträckning att personal inom sjukvården måste ha goda kunskaper om vad tillståndet innebär och hur patienter med hypotermi skall handteras. 

    Syfte

    Syftet var att beskriva uppvärmningsåtgärder vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården.

    Metod

    Metoden som användes var litteraturöversikt. Databassökningar för vetenskapliga originalartiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 20 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna valdes ut och analyserades med hjälp av en integrerad analys.

    Resultat

    Den integrerade analysen av 20 vetenskapliga originalartiklar presenteras i två huvudrubriker formulerade med utgångspunkt från studiens syfte: uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning; uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi i den preoperativa vården. Under varje rubrik framkommer teman som har uppkommit under granskningen.

    Slutsats

    Denna litteraturöversikt redogör för uppvärmningsåtgärder som finns att använda för sjuksköterskor på akutmottagning och i den preoperativa vården samt beskriver åtgärdernas effekter. Studien klargör att även enkla och kostnadseffektiva uppvärmningsåtgärder kan ge positiva effekter på förebyggande och behandling av hypotermi inom akutsjukvården samt i den preoperativa vården. Sjukköterskor bör alltid ta sitt professionella ansvar att mäta kroppstemperatur på alla sina patienter, identifiera riskgrupper för hypotermi och påbörja omgående uppvärmningsinterventioner.

  • 1986.
    Sånge, Catarina
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelse av given information vid ICD-behandling: en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1987.
    Söderberg, AnnCharlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med kronisk hjärtsvikt som får vård av avancerad sjukvård i hemmet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1988. Söderberg, AnneCharlotte
    et al.
    Rydell Karlsson, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Löfvenmark, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad vård i hemmet: Experience of security and insecurity among patients with heart failure in advanced home care2015Inngår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 35, nr 4, s. 203-209Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this study was to describe the experience of security and insecurity in patients with chronic heart failure who were treated by Advanced Home Care (AHC) in a city in Sweden.

    Background It is common for patients with heart failure to have frequent readmissions to hospital due to deterioration. The patients have various symptoms such as breathing problems, oedema and fatigue. Being cared for by AHC has become more common for patients with heart failure to reduce deterioration of heart failure and prevent hospitalization.

    Method A qualitative method with semi-structured interviews was used. Eight patients with heart failure participated in the study. The interviews were analysed by content analysis.

    Findings Three categories were identified: ‘home care’, ‘the social network’ and ‘internal and external resources’.

    Conclusion The experience was complex and depended on several factors both within and outside the health care situation. The need for access to a multidisciplinary team was great and it was important that the nursing staff had time to listen. It was important that the care had focus on the patient’s perspective to create security and avoid insecurity.

  • 1989.
    Söderberg, Fredrik
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Veronica
    Sophiahemmet Högskola.
    Bemötande av äldre: sjuksköterskors syn på äldre ur ett svenskt och ett syrianskt perspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1990.
    Söderholm, Jesper
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nori, Joanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Att befrämja välbefinnande hos patienter med HIV: en systematisk litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1991.
    Söderlund, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wallin, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Problematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa genom att identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Att bemöta ungdomarna på bästa sätt för att få goda resultat av preventiva insatser är av stor vikt för att förebygga ohälsa.

    Syfte

    Syftet med studien var att belysa ungdomars tankar och medvetenhet kring levnadsvanor och hälsa.

    Metod

    En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes i denna studie. Åtta tjejer på en av Stockholms gymnasieskolors omvårdnadsprogram ingick i studien.

    Resultat

    I studien framkom hur tjejerna ser på hälsa ur olika perspektiv, vilken medvetenhet de hade om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt motivationens betydelse. Hälsa förklarades som ett samspel mellan psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vikten att ha dessa i kombination för att må bra var alla överrens om. De var medvetna om riskerna med att leva ohälsosamt med för lite träning, dålig mat, och konsumtion av alkohol och tobak. Dessa tankar påverkade till viss del hur de levde sina liv, men inte fullt ut då många tänkte kortsiktigt, att ha ork, styrka och vara nöjd med sin kropp var det som fokus låg på. Många av tjejerna visade en vilja att leva hälsosamt men de visste inte riktigt hur de skulle bli motiverade. Tidsbrist var något som samtliga deltagare nämnde som ett hinder till motivation, tjejerna menade att det påverkade hur mycket de tränade som i sin tur påverkade hur bra de mådde och vilken grad av hälsa de hade.

    Slutsats

    Hälsa beskrevs av ungdomarna som ett samspel mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det framkom att de hade en hög grad av medvetenhet om hur levnadsvanorna påverkar hälsan och hur hälsan påverkar kroppen. De hade många tankar och visade en vilja att ändra på osunda levnadsvanor som att sluta röka, begränsa sitt alkoholdrickande, äta sundare och börja träna. Målen med dessa förändringar var främst kortsiktiga. De lyfte också att möjligheten till valfrihet är en förutsättning för hälsa.

    Nyckelord

    Ungdomar, hälsa, levnadsvanor och medvetenhet.

  • 1992. Söderman, M
    et al.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Alexanderson, K
    Friberg, E
    Positive encounters with healthcare among women sickness absent with breast cancer or with other diagnoses2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1993. Söderman, Mirkka
    et al.
    Friberg, E
    Alexanderson, K
    Wennman-Larsen, Agneta
    Sophiahemmet Högskola.
    Women's experiences of encounters with healthcare professionals' regarding work after breast-cancer surgery and associations with sickness absence: a 2-year follow-up cohort study2018Inngår i: Supportive Care in Cancer, ISSN 0941-4355, E-ISSN 1433-7339Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Breast cancer (BC) is the most common cancer among women, and half of those diagnosed are of working age. Positive encounters regarding work from healthcare professionals have been shown to promote return to work among sickness absentees in general. However, the knowledge about encounters possible associations with sickness absence (SA) in women with BC is scarce.

    AIM: To explore if women had experienced encounters regarding work from healthcare professionals during the first year after BC surgery and if this was associated with SA during the second year after surgery, controlled for treatment and sociodemographic effects.

    METHODS: A prospective cohort study of 690 Swedish women with primary BC, aged 24-63 years included after surgery. Descriptive statistics and adjusted logistic regression (age, birth country, education, self-rated health, treatment) with 95% confidence intervals (CI) were used.

    RESULTS: Eighty percent of the women had experienced encounters regarding work. Women who got advice and support regarding work (adjusted odds ratio (OR) 0.5; 0.3-0.9) or were encouraged to work (adjusted OR 0.6; 0.3-0.9) had less SA. A larger proportion of those encouraged to work had less advanced cancer, surgery, hormone, or radiotherapy. Consistently, women encouraged to be on SA had more SA, but this was partly explained by disease or treatment factors (crude OR 1.6; 1.1-2.4, adjusted OR 1.2 (0.8-1.9) since a larger proportion of those with more advanced cancer, surgery, or chemotherapy had more SA.

    CONCLUSION: Most women experienced encounters regarding work, and the nature of these encounters were associated with SA 2 years after BC surgery.

  • 1994.
    Söderquist, Marita
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    López, Marisol
    Sophiahemmet Högskola.
    Följsamhet av basala handhygiensrutiner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1995. Söderström, J
    et al.
    Hakola, P
    Henriksson, H
    Samuelsson, M
    Strang, P
    Lundström,
    Lundh Hagelin, Carina
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelse av sömn och vad som påverkar sömn inom specialiserad palliativ slutenvård2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1996.
    Söderström, Jenny
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska Palliativregistret2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående.

    Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten.

    Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse.

    Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat.

    Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår.

    Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården. 

  • 1997.
    Södlind, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    ”Det handlar ju väldigt mycket om att lyssna…”: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården ska inte bara erbjuda symtomkontroll för personen som är sjuk, den ska också ges i ett samarbete över teamgränserna, baseras på god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och till personen som är sjuk och dennes närstående. Dessutom ska den också erbjuda stöd till närstående. Närstående tar stort ansvar för vården i hemmet av personen som är sjuk och riskerar flera negativa konsekvenser. De närstående känner ett behov av att få information och kunskaper om sjukdomen och samtal med vårdpersonal ökar de närståendes förberedelse för den framtid som kommer. Sjuksköterskor är medvetna om att de närstående behöver ett individ- och situationsanpassat stöd. De behöver vara uppmärksamma på de närståendes mående och tecken till behov av samtal eller ytterligare behov av stöd. Stödinterventioner i palliativ vård har visat sig ha positiva effekter för närstående. En stödintervention har ägt rum på åtta enheter för avancerad sjukvård i hemmet under 2012 där sjuksköterskor agerade gruppledare för grupper av närstående.

    Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda en stödintervention för grupper av närstående till personer som erhåller palliativ vård i hemmet.

    Metod för denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Den insamlade datan analyserades genom Interpretive description.

    Resultatet presenteras i tre teman. I första temat, att vilja ge deltagarna det bästa, beskrev sjuksköterskorna att de var av uppfattningen att stödinterventionen var viktig för deltagarna. De lade ner tid på att planera för att det skulle bli bra och ville utföra stödinterventionen väl. I andra temat, att leda med fingertoppkänsla och flexibilitet, beskrev sjuksköterskorna hur de arbetade med gruppen och vad de upplevde krävdes för att vara gruppledare. I det sista temat ett lärande som berikar både sjuksköterskan och deltagarna berättade sjuksköterskorna om det utbyte av lärdomar, kunskaper och reflektioner i grupperna där både deltagarna såväl som sjuksköterskorna lärde av varandra.

    Slutsats: Studien visar att det för sjuksköterskor är viktigt med stödinterventioner för närstående i palliativ vård. Det är ett tidskrävande arbete att planera grupperna och därför är det fördelaktigt med en engagerad ledning och intresserad personal på enheten. Att vara två gruppledande sjuksköterskor samtidigt innebär att kunna komplettera varandra. Att det var just en sjuksköterska som gruppledare kan vara en trygghet för deltagarna men det är av vikt för deltagarna att andra teammedlemmar finns representerade på träffarna. Ett upplägg av en stödintervention behöver en viss struktur men det är också viktigt att ha en flexibilitet att frångå denna för att deltagarna ska erhålla den information de behöver. Kommunikation behöver ske både verbalt och ickeverbalt för att fördela ordet, stödja deltagare och avgöra deras behov. Relationer i gruppen behöver månas om en trygg atmosfär som är öppen för samtal ska kunna skapas. Gruppernas sammansättning kan variera och det kan upplevas vara en utmaning att tillfredsställa alla men en grupp med större spridning bland deltagarna ger upphov till reflektion och nya perspektiv. Det är berikande både för sjuksköterskan i sin profession och som medmänniskan att vara gruppledare.

  • 1998.
    Sörell, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar.

    Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör.

    En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim & Lundman (2004).

    Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation.

    Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.

  • 1999.
    Sörell, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Påverkan av spinal immobilisering: en litteraturstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Den prehospitala vården börjar när samtalet inkommer till SOS och avslutas när patienten avlämnas på mottagande enhet. Den prehospitala vården innefattar undersökning, övervakning och behandling av skadade och sjuka. Kompetensen det senaste årtiondet har förändrats från att ha varit enbart en transportorganisation till att utföra avancerade medicinska bedömningar och åtgärder. I Sverige drabbas ca 4000 personer varje år av skador i hals-, bröst- och ländrygg. Dessa frakturer orsakas ofta av hög energi och uppkommer samtidigt med andra svåra skador. Ryggradsskador innebär stort lidande för patienten och även höga kostnader för samhället. När den prehospitala personalen kommer fram till en patient med misstänkt skada på kotpelaren så är spinal immobilisering den åtgärd som utförs. Spinal immobilisering innebär att patienten påförs en hård nackkrage och sedan läggs och spänns fast på en spineboard. Detta i syftet att minimera rörelse i kotpelaren under transport in till mottaganade enhet. Syftet med studien var att belysa påverkan av att vara spinalt immobiliserad. Den metod som användes var litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar valdes ut och sammanställdes efter sökning i olika databaser. Artiklarnas kvalitet har bedömts utifrån ett protokoll för att värdera dess kvalitet. Resultatet presenteras under fyra kategorier. Det främsta resultatet som framkom var att spinal immobilisering är obekväm och framkallar smärta. Detta på grund av att metoden framkallar kraftigt ökat tryck på vissa utsatta områden av kroppen så som bakhuvudet, skuldror och rumpa. Spinal immobilisering ger även en negativ påverkan på andningen och minskar cirkulationen till hjärnan och den hud och vävnad som utsätts för tryck. Slutsatsen var att många negativa effekter finns av att spinalt immobilisera patienterna på spineboard. Få studier eller inga studier visar att det faktiskt är en åtgärd som har någon positiv effekt eller ens den effekt som eftersträvas med spinal immobilisering.

  • 2000.
    Tahmuresi, Jila
    Sophiahemmet Högskola.
    Att möta aggressivt beteende vid demenssjukdom: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor verksamma inom äldrevården i Stockholms län2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
37383940414243 1951 - 2000 of 2153
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf