shh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 2111
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Aref, Tatiana
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Warberg, Elin
    Sophiahemmet Högskola.
    Erfarenheter av att leva med diabetiska fotsår: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetiska fotsår är sår nedanför malleolen, som beror på störningar i den arteriella cirkulationen i benet eller perifer neuropati och/eller perifer cirkulationsstörning som komplikation vid diabetes mellitus. Mellan 12 och 25 procent av alla personer med diabetes får någon gång i livet diabetiska fotsår. De flesta av dessa sår finns på tårna och cirka hälften på fotsulan. Sjuksköterskans roll är att stötta, vårda, informera och utbilda patienter. Både lidande och sänkt livskvalitet påträffas hos personer med kroniska sjukdomar och svårläkta sår samt diabetiska fotsår.

    Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med diabetes erfar att leva med diabetiska fotsår.

    Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en bedömningsmall.

    Resultat Diabetiska fotsår påverkade livet för de drabbade ur många aspekter. Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var ”Erfarenheter av smärta”, ” Förändringar på livskvalitet och dagligt liv” samt ”Konsekvenser för psykisk hälsa”.

    Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever bland annat smärta, ångest, depression och begränsningar i vardagslivet på grund av fotsåren, vilket leder till försämrad livskvalitet. Genom att sjuksköterskan är medveten om detta kan vårdupplevelsen för personerna med diabetiska fotsår förbättras.

  • 152.
    Arefaine, Sellam
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Backholm, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Tillit i omvårdnadsrelationer: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 153.
    Aregger, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder av patienter med postoperativ smärta: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 154.
    Aregger, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Beröring: dess betydelse och effekter i vården av cancersjuka patienter inom den palliativa vården2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 155.
    Arell, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Obeid, Marwa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede.

    Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg.

    Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede

  • 156.
    Arenhammar, Sabina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pauna, Cassandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Livssituationen hos personer med bipolär sjukdom: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 157.
    Arevström, Sergio
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olin, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättpsykiatrisk vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.

    Metod

    Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.

    Resultat

    Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.

    Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.

    Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård.

    Slutsats

    Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

  • 158.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Melander, Hilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling.

    Syfte

    Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten. 

  • 159.
    Armelin, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Case management för akutmottagningens mångbesökare: att främja deras hälsa genom vårdkoordinering2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 160.
    Arndtzén, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Juneskans, Kevin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patient med stroke på medicinsk vårdavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare. Särskilt uttalad var bristen på logoped, vilket orsakade försenade logopedbedömningar och rädsla för att orsaka aspirationspneumoni. Sjuksköterskorna beskrev att patienter med allvarliga strokesymtom i större utsträckning fick plats på strokeenheten och de med lindriga strokesymtom kunde placeras på annan medicinsk vårdavdelning. I de flesta situationer var sjuksköterskornas kompetens därmed tillräcklig.

    Slutsats: Sjuksköterskorna på de medicinska vårdavdelningarna efterlyser ytterligare kunskap om stroke och ett mer organiserat multidisciplinärt team. Hos patienter med lindriga strokesymtom räcker kunskapen hos en allmänsjuksköterska till, men bristerna blir påtagliga när patienterna har svårare strokesymtom. De medicinska vårdavdelningarna bör därför begränsas till vilken nivå av strokevård de erbjuder.

  • 161.
    Arnekvist, Isac
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Flemming, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsoarbetares prevention av HIV i Gambia2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 162.
    Arnerup, Catrine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens könstillhörighet påverkar valet av vårdform vid ett akut insjuknande2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 163.
    Arnesen, Rebecca
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Omhändertagande av trauma- ett och trauma- två sker där. Resterande sjukhus i länet tar hand om och vårdar trauma- tre patienter. Då patienter vårdas i samband med trauma sker omhändertagandet strukturerat oftast utefter ABCDE konceptet. ABCDE är en del av ATLS som används för att snabbt kunna göra en bedömning och hantering av eventuella skador, ett välstrukturerat arbetssätt som ger snabba och effektiva åtgärder och insatser. Teamet inne på akutrummet vet vilka roller och uppgifter alla har vilket medför en säkerhet i teamarbetet. Sammansättningen av teamet skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Kommunikationen såväl inom teamet som gentemot patienten är viktig. Detta belyses dels av sjuksköterskans kärnkompetenser som består bland annat av personcentrerad omvårdnad och säker vård. Då patienten sätts i centrum i omhändertagandet och att personalen drar nytta av dess kunskap bidrar till säker vård både för patienten och personalen.

    Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma.

    Det är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där semistrukturerade intervjuer utfördes. Totalt utfördes sex intervjuer. Intervjuerna ljudupptogs och transkriberades innan analysen genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Meningsenheter kondenserades, kodades och delades in i subtema, tema och övergripande tema.

    I resultatet framkom ett övergripande tema, två teman med fem subteman. Övergripande tema blev Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Teman var Att vara patient på akutrum och Att vara delaktig och upplevelser av bemötande. Det framkom blandade upplevelser kring kommunikationen och hur information gavs. Som patient uppleva att vara i centrum av omhändertagandet men utan att få ögonkontakt med personalen. Känslor såsom trygghet och oro tillsammans med lugn uppstod. Allvaret i situationen förstärks av att det var ett stort antal personal som var inblandad i omhändertagandet. Olika utrustningar och undersökningar utmärker sig mer än andra, dessa var nackkragen och stockvändning. Patienter upplevde att nackkragen kunde orsakade obehag samt att stockvändningen utfördes på ett rutinmässigt, inövat och säkert sätt.

    Studiens resultat tyder på att bemötande, kommunikation och grad av delaktighet är tre viktiga aspekter gällande patienters upplevelser vid omhändertagande på akutrum i samband med trauma. Dessa tre aspekter formuleras som att patienten upplever sig vara i centrum, får information kring vad som sker och vad som planeras samt att beredas möjlighet att vara delaktig i situationen.

  • 164.
    Aronsdottir, Kolbrun
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björklöf, Ulla
    Sophiahemmet Högskola.
    Förebyggande och lindring av cytostatikainducerat illamående och kräkningar hos patienter med cancer: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 165.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Meredith, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Föräldrars behov i samband med omvårdnad av det för tidigt födda barnet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 166.
    Aronsson, Evelina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Linda
    Sophiahemmet Högskola.
    Den bröstcancerrelaterade mastektomins inverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts.

    Resultat

    En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv.

    Slutsats

    Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.

  • 167.
    Aronsson, Jeanette
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunskap som sjuksköterskan behöver i mötet med barn i samband med en förälders svåra sjukdom och död2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 168.
    Aronsson, Suzy
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gamrell, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Egenvårdens betydels för upplevelse av välbefinnande hos patienter med hemodialys2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 169.
    Arrue, Michelle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Larsson, Frida
    Sophiahemmet Högskola.
    God handhygien, en varierande omvårdnadshandling: en litteraturöversikt om hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom slutenvård2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten.

    SYFTE

    Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård.

    METOD

    En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet.

    RESULTAT

    Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier.

    SLUTSATS

    Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska.

    Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner. 

  • 170.
    Arvidsson, Filippa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nordahl, Lisa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med den alkoholberoende patienten: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende.

    Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete.

    Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring.

    Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

  • 171.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Östensson, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters uppfattning om sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning.

    Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård.

    Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval.

    Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård.

    Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

  • 172.
    Arvidsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans dokumentation av postoperativ smärta: en journalgranskningsstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 173.
    Arvidsson, Tobias
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pettersson, Tommy
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med höftfrakturer: en forskningsöversikt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 174.
    Askling, Catarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Viita, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Vårdpersonals handhygien2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 175.
    Asmelash, Semainesh
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Baltra, Marlene
    Sophiahemmet Högskola.
    Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) och akupressur som komplementära alternativa smärtbehandlingsmetoder: forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 176.
    Asplin, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Women's experiences and reactions when a fetal malformation is detected by ultrasound examination2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Second trimester ultrasound examination among pregnant women in Sweden is almost universal. The detection of a fetal malformation on ultrasound puts health care providers and pregnant women in a difficult and precarious situation. What information and how it is communicated is crucial to women’s decision-making about continuing or terminating at pregnancy. The main aim of this thesis was to describe and analyze women’s experiences and reactions following the detection of a fetal malformation on an ultrasound scan. Methods: Two semi-structured in-depth interviews were performed, with women informed of a fetal malformation following an ultrasound scan. A total of 27 women took part in the first round of interviews: women continuing their pregnancy were interviewed, either in gestational week 30 or three weeks after the diagnosis; those terminating their pregnancy were interviewed two to four weeks after termination (Paper I). A second interview with 11 women who terminated their pregnancy was conducted six months after termination (Paper III). Two questionnaires were also administered. The first, answered by 99 women (Paper II) and comprising 22 study- specific questions along with emotional well-being and socio-demographics variables and medical and obstetric history, was conducted at the same time as the first stage of interviews. The other questionnaire, answered by 56 women incorporated common self- report instruments and was performed three times: first in gestational week 30, and then two respectively six months postpartum (Paper IV). Qualitative data were analyzed through content analysis, and quantitative data were analyzed through descriptive statistics. Results: The timing, duration, and manner of women’s initial counseling and ongoing support were shown to be important in the interaction between women and caregivers. Positive interactions improved the women’s ability to understand the information and fostered feelings of trust and safety, which in turn reduced their anxiety. Most of the women who expected a baby with an abnormality expressed their need for information on several occasions to help them make this difficult decision. They also wished for information from different specialists and continuity of care. These needs were even stronger in women who chose to terminate their pregnancy. We found women continuing their pregnancy to be at high risk of depressive symptoms, major worries, and high anxiety levels, both in mid-pregnancy, and at two months and one year postpartum. Despite these findings, the results of the maternal-fetal attachment scale for women who continued their pregnancy with a fetus diagnosed with a malformation indicated a high level of attachment. Conclusions and Clinical Implications: Effective communication, empathy and compassion, and consistent follow-up routines are important to ensure good treatment and care of this group of women. Taking these results into account may improve caregivers’ ability to counsel these vulnerable patients and to ensure that their needs are properly met.

  • 177.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Dellgren, Annika
    Conner, Peter
    Education in obstetrical ultrasound - an important factor for increasing the prenatal detection of congenital heart disease2013Inngår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 92, nr 7, s. 804-808Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the effects of postgraduate education in obstetrical ultrasound on the prenatal detection rate of congenital heart disease. SETTING: Tertiary care center. POPULATION: Experienced and less experienced midwives performing ultrasound scans. METHODS: Number of fetuses and live born children with severe congenital heart malformations were extracted from patient records. The detection rates of experienced and less experienced midwives were compared following a postgraduate training program in obstetrical ultrasound. MAIN OUTCOME MEASURES: The prenatal detection rate of complex congenital heart malformations. RESULTS: The prenatal detection rate for the entire unit increased significantly during the study period (32 vs. 69%, p<0.05). Following education, we observed a significant increase in detection rates (21 vs. 67%, p<0.01) among experienced midwives. In the group of less experienced midwives, we found a positive effect of training with considerably higher detection rates compared to results achieved by their more experienced colleagues prior to the program (40 vs. 21%). CONCLUSION: There is a clear improvement in the prenatal detection rates of complex heart malformations following a postgraduate education in obstetrical ultrasound. Similar training should be offered to both midwives and doctors performing routine scans to increase the standards of antenatal screening for congenital heart disease. © 2013 The Authors Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica © 2013 Nordic Federation of Societies of Obstetrics and Gynecology.

  • 178. Asplin, Nina
    et al.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Maternal emotional wellbeing over time and attachment to the fetus when a malformation is detected2015Inngår i: Sexual & Reproductive Healthcare, ISSN 1877-5756, Vol. 6, nr 3, s. 191-195Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 179.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Pregnancy termination due to fetal anomaly: women's reactions, satisfaction and experiences of care2014Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 30, nr 6, s. 620-627Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    to explore what women who have had a pregnancy terminated due to a detected fetal malformation perceived as having been important in their encounters with caregivers for promoting their healthy adjustment and well-being.

    METHOD:

    an exploratory descriptive design was used. Semi-structured interviews were audiotaped, and the information pathway described. The text was processed through qualitative content analysis in six steps.

    SETTING:

    four fetal care referral centres in Stockholm, Sweden.

    PARTICIPANTS:

    11 women opting for pregnancy termination due to fetal malformation.

    FINDINGS:

    in-depth understanding and compassion are important factors in providing the feeling of support people need so they are able to adapt to crisis. The women emphasised that the caregivers have to communicate a sense of responsibility, hope and respect and provide on-going care for them to feel assured of receiving good medical care and treatment. Aside from existing psychological conditions, the women identified as having emotional distress directly after termination and for at least the following three months. Most women experienced a range of negative emotions after pregnancy termination, including sadness, meaninglessness, loneliness, tiredness, grief, anger and frustration. Still some of this group had positive reactions because they experienced empathy and well-organised care.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The most important factors associated with satisfaction regarding pregnancy termination due to a fetal malformation are the human aspects of care, namely state-dependent communication and in-depth understanding and compassion. The changes in care most often asked for were improvements in the level of standards and provision of adequate support through state-dependent communication, in-depth understanding and compassion, and complete follow-up routines and increased resources. Targeted education for the caregivers may be suited to ensuring that they properly meet needs of their patients.

  • 180.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Pregnant women's experiences, needs, and preferences regarding information about malformations detected by ultrasound scan2012Inngår i: Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives, ISSN 1877-5764, Vol. 3, nr 2, s. 73-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of the study was to explore pregnant women's experiences of received information in relation to fetal malformation detected on ultrasound.

    METHOD: An exploratory descriptive design was used. Semi-structured interviews with women who continued their pregnancy and women who chose to terminate were audiotaped, the information pathway described, and the text subjected to qualitative content analysis.

    RESULTS: Most of the women who expected a baby with an abnormality experienced the information given as insufficient, often misleading, conflicting, or incoherent, and sometimes negative. Important factors for interaction between women and caregivers were timing, duration, and manner of the initial dialog and ongoing support. Positive interactions improved the women's ability to understand the information, fostered feelings of trust and safety which reduced their anxiety.

    CONCLUSION: Women expressed dissatisfaction both regarding the care-givers' methods of giving information and apply for information from different specialists and continuity. The study highlights important factors which may be helpful to the professionals for improving the information to this vulnerable group of women.

  • 181.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Pregnant women's perspectives on decision-making when a fetal malformation is detected by ultrasound examination2013Inngår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 4, nr 2, s. 79-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

    The aims of the study were to explore factors influencing the decision to continue or terminate pregnancy due to detection of fetal malformation following ultrasound examination, to elucidate the need for more information or other routines to facilitate the decision-making process and to assess satisfaction with the decision made.

    Design

    Descriptive study.

    Setting

    Four fetal care referral centres in Stockholm, Sweden.

    Population

    Pregnant women with a detected fetal malformation.

    Methods

    Data was collected by questionnaires. 134 women participated, 99 completing the questionnaire. Descriptive statistical analysis was performed.

    Results

    Both women who continued and those who terminated pregnancy based their decision on the severity of the malformation. Other reasons for terminating the pregnancy were aspects including socioeconomic considerations. None stated religious factors. The doctor at the fetal care unit also had an influence on the decision-making. The timeframe receiving information was regarded as long enough in duration but not the number of occasions. In both groups the women made the decision by themselves or together with their partners. The majority experienced that they had made the right decision. Women who terminated their pregnancy had a significant higher rate (51.2%) (p⩽ 0.004) of previous abortions than those in the continuing group (23.2%).

    Conclusion

    The decision to continue or terminate the pregnancy was to a great extent based on the severity of the malformation. Religious aspects did not seem to influence the decision. Many women expressed a need for additional occasion of information. The vast majority of women were satisfied with their decision.

  • 182.
    Asplund, Erika
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjöström, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Nålrelaterad procedursmärta hos barn i hälso- och sjukvården: en Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Under uppväxttiden får barn erfara olika medicinska procedurer inom hälso- och sjukvården, varav många är förenade med smärta. Nålprocedurer är vanligt förekommande och dessutom något barn uttrycker oro kring. Forskning tyder på att barn fortfarande underbehandlas för procedursmärta. Samtidigt finns en rad icke-farmakologiska behandlingsmetoder och strategier som sjuksköterskan har att tillgå vilka kan bidra till lindring av oro och smärta hos barn.

    Syfte

    Syftet var att beskriva faktorer i omvårdnaden som påverkar hur yngre barn upplever smärta vid nålprocedurer i hälso- och sjukvården.

    Metod

    Metoden som valdes var en allmän litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed, CINAHL Complete, och PsycINFO. Resultatet baseras på 18 artiklar för granskning och analys.

    Resultat

    Resultatet utgjordes av fyra teman bestående av övergripande faktorer i omvårdnaden som ansågs påverka barns procedursmärta. Dessa teman var fysikaliska behandlingsmetoder, psykologiska behandlingsmetoder, emotionellt stöd, och miljöanpassningar. Resultatet visade att det förekommer såväl fysikaliska som psykologiska behandlingsmetoder vilka i framförallt kombination visat god effekt i relation till barns smärtupplevelser. Dessutom sågs emotionellt stöd och miljö som betydelsefulla aspekter i omvårdnaden.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att procedursmärta bör mötas med ett individanpassat förhållningssätt och ett mångfacetterat angreppssätt. Varierande strategier i form av fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder kan tillsammans med emotionellt stöd och miljöanpassningar ha en positiv inverkan på den komplexa smärtupplevelsen som en nålprocedur på barn kan innebära.

  • 183.
    Asplund, Sandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro vid hjärt- och lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

  • 184.
    Asplund, Tina
    Sophiahemmet Högskola.
    Övergången från barnklinik till vuxenklinik för unga personer med diabetes typ 1: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 185.
    Assine, Nicole
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Gustafsson, Jaqueline
    Sophiahemmet Högskola.
    Se mig som en individ- inte som en diagnos: en litteraturstudie om personers upplevelser av bemötande från vårdpersonalen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 186.
    Astros, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Matilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande i den svenska sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått.

    Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård.

    Slutsats

    Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.

  • 187.
    Au, Hok-Jan
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård är tidskänsliga vårdinsatser som ges till patienter som drabbas av akut sjukdom. Akut sjukdom kan innebära försämring av kronisk sjukdom eller nytillkommen plötslig ohälsa i behov av snabb handläggning. När en patient drabbas av akut sjukdom ökar risken för vätskebalansrubbningar, exempelvis dehydrering och hyperhydrering. Vätskebalansrubbningar kan leda till ökad ohälsa samt ökade samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning och dokumentation av vätskebalans. Detta ska göras med en helhetssyn och består till stor del av tre komponenter; bedömning av kliniskt status, klinisk kemi och dokumentation i vätskebalanslistor. Hantering av den akut sjuka patientens vätskebalans utgör en avgörande del av patientens vård. Då bedömning och dokumentation av vätskebalans syftar till att tidigt upptäcka inadekvat vätskebalans innebär suboptimal hantering en ökad risk för vårdskada hos patienten.

    Syftet var att belysa sjuksköterskans genomförande av bedömning och dokumentation av vätskebalans hos patienter som vårdas inom akutsjukvård.

    Metoden litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Endast studier publicerade mellan åren 2007-2017 samt genomförda inom en akutsjukvårdskontext på vuxna patienter inkluderades. Datainsamlingen skedde genom sökning i de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL complete, MEDLINE samt SveMed+ med indexeringsord och fritextord baserade på litteraturöversiktens syfte. Därtill genomfördes en manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i att 17 originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarnas kvalitet granskades mha Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med integrerad analys och presenterades därefter i en integrerad text.

    Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans. Det fanns en fördröjning i agerande vid upptäckt av vätskebalansrubbningar och onormala värden i den kliniska kemin. Sjuksköterskan dokumenterade inte patientens vätskebalans i vätskebalanslista eller kroppsvikt på ett tillfredsställande vis. Faktorer som kunde påverka sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans var kommunikation, kunskap och patientens sjukdomstillstånd. Därtill indikerade resultatet att de mätmetoder som används för att bedöma vätskebalans inte verkar helt ändamålsenliga för äldre patienter, vilket gällande riktlinjer inte tillsynes tar hänsyn till. Vidare forskning behövs för att kartlägga detta vidare.

    Slutsatsen av litteraturöversiktens resultat indikerar att sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans idag är bristfällig. Insatser f  f ör att öka sjuksköterskans kunskap kring vätskebalans torde vara av värde för att förbättra detta. Vidare forskning behövs för att utvärdera huruvida de mätmetoder som används för bedömning och dokumentation av vätskebalans är väl lämpade för akutsjukvård.

  • 188.
    Augustsson Hedman, Kaj
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nkobo, Laura
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med diabetes typ-1: en litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv.

    Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.

    Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

    Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet.

    Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.

  • 189. Avelin, Pernilla
    et al.
    Erlandsson, Kerstin
    Hildingsson, Ingegerd
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish parents' experiences of parenthood and the need for support to siblings when a baby is stillborn2011Inngår i: Birth, ISSN 0730-7659, E-ISSN 1523-536X, Vol. 38, nr 2, s. 150-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It has been argued that having a stillborn baby in the family affects older siblings more than parents realize. The aim of this study was to describe parenthood and the needs of siblings after stillbirth from the parents' perspective.

    METHODS: Six focus groups were held with 27 parents who had experienced a stillbirth and who had had children before the loss. The discussion concerned parents' support to the siblings, and the sibling's meeting, farewell, and memories of their little sister or brother. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The overall theme of the findings was parenthood in a balance between grief and everyday life. In the analysis, three categories emerged that described the construction of the theme: support in an acute situation, sharing the experiences within the family, and adjusting to the situation.

    CONCLUSIONS: The siblings' situation is characterized by having a parent who tries to maintain a balance between grief and everyday life. Parents are present and engaged in joint activities around the stillbirth together with the siblings of the stillborn baby. Although parents are aware of the sibling's situation, they feel that they are left somewhat alone in their parenthood after stillbirth and therefore need support and guidance from others.

  • 190. Avelin, Pernilla
    et al.
    Gyllenswärd, Göran
    Erlandsson, Kerstin
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Adolescents' experiences of having a stillborn half-sibling2014Inngår i: Death Studies, ISSN 0748-1187, E-ISSN 1091-7683, Vol. 38, nr 9, s. 557-562Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although there is an increasing interest in siblings' experiences of loss and grief there is limited knowledge of adolescent's own perspectives, especially in a unique situation as after stillbirth in a reconstituted family. The authors interviewed 13 bereaved adolescents. They were sad that their family was not the same and expressed feelings of being inside family grief, yet outside, because they did not have full access in their reconstituted family. An implication of present findings is that it is important to include all the members of the family in the grieving process, even half-siblings of the deceased child.

  • 191. Avelin, Pernilla
    et al.
    Hildingsson, Ingegerd
    Davidsson-Bremborg, Anna
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Make the stillborn baby and the loss real for the siblings: parents' advice on how the siblings of a stillborn baby can be supported2012Inngår i: Journal of Perinatal Education, ISSN 1058-1243, EISSN 1548-8519, Vol. 21, nr 2, s. 90-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate parents' advice to other parents on the basis of their own experiences of siblings' taking leave of a stillborn sister or brother. The study was a Web questionnaire study of 411 parents. The thematic content analysis resulted in two categories: "Make the stillborn baby and the loss real for the siblings" and "Take the siblings' resources and prerequisites into account." Parents' advised that siblings should see and hold the stillborn baby and, thus, be invited and included into the leave-taking process with respect to the siblings' feelings, resources, and prerequisites. Based on these findings, professional caregivers can usefully be proactive in their approach to facilitate and encourage the involvement of siblings.

  • 192. Avelin, Pernilla
    et al.
    Rådestad, Ingela
    Sophiahemmet Högskola.
    Säflund, Karin
    Wredling, Regina
    Erlandsson, Kerstin
    Parental grief and relationships after the loss of a stillborn baby2013Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 29, nr 6, s. 668-673Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: to describe the grief of mothers and fathers and its influence on their relationships after the loss of a stillborn baby. DESIGN: a postal questionnaire at three months, one year and two years after stillbirth. SETTING: a study of mothers and fathers of babies stillborn during a one-year period in the Stockholm region of Sweden. PARTICIPANTS: 55 parents, 33 mothers and 22 fathers. FINDINGS: mothers and fathers stated that they became closer after the loss, and that the feeling deepened over the course of the following year. The parents said that they began grieving immediately as a gradual process, both as individuals, and together as a couple. During this grieving process their expectations, expressions and personal and joint needs might have threatened their relationship as a couple, in that they individually felt alone at this time of withdrawal. While some mothers and fathers had similar grieving styles, the intensity and expression of grief varied, and the effects were profound and unique for each individual. KEY CONCLUSIONS: experiences following a loss are complex, with each partner attempting to come to terms with the loss and the resultant effect on the relationship with their partner. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: anticipating and being able to acknowledge the different aspects of grief will enable professionals to implement more effective intervention in helping couples grieve both individually and together.

  • 193.
    Axell, Karin
    Sophiahemmet Högskola.
    Gravida kvinnor och typ 1-diabetes: stress, oro och välbefinnande under graviditetens trimestrar2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 194.
    Axelsson, Christina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sondell, Pernilla
    Sophiahemmet Högskola.
    Vård på lika villkor: en genusfråga vid hjärtinfarkt?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 195.
    Axelsson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Cimarosa Holmström, Andrea
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors perspektiv på mötet med närstående vid trauma på akutmottagningen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trauma uppstår genom yttre faktorer eller händelser som påverkar kroppen fysiskt eller psykiskt. Traumasituationer sker plötsligt, oväntat och kan leda till stress och oro. Under traumaomhändertagandet är närstående ofta närvarande och utgör en del av patientens vård. Vid dessa händelser kan närstående vara chockade och i behov av omhändertagande och stöttning. Vårdpersonalens primära ansvar är omhändertagandet av patienten vilket medför att närstående riskerar bli lidande på grund av avsaknad av stöd. Vidare beskrivs att vårdpersonalens förhållningssätt och inställning till närstående spelar en viktig roll i hur mötet upplevs.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv avseende faktorer som påverkade mötet med närstående till patienter som vårdats för trauma på en akutmottagning.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes där sju sjuksköterskor verksamma på fem olika akutmottagningar inom Stockholms län intervjuades. Insamlad data analyserades genom en innehållsanalys.

    Resultat

    Två teman och sju subteman framkom ur analysen. Det första temat beskriver förutsättningar i mötet där bland annat informationsöverföringen och teamarbetet belyses som viktigt och det andra temat beskriver faktorer som kan utgöra hinder i mötet med närstående i traumasituationen, exempelvis bemanningsfrågor och utbildning.

    Slutsats

    Ett utarbetat arbetssätt för hur närstående skall omhändertas och mötas på akutmottagningen, tillgång till vårdpersonal avsatt för ändamålet, tydlig kommunikation och informationshantering samt relevant utbildning för vårdpersonalen ansågs vara viktiga faktorer för att mötet med närstående skulle optimeras på akutmottagningarna. 

  • 196.
    Axelsson, Lena
    Sophiahemmet Högskola.
    Living with haemodialysis close to death - patients' and close relatives' experiences2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to generate  understanding and knowledge a bout the experiences of  patients living with haemodialysis, and their close relati ves, near the end of life. In studies I and II we  conducted a series of 31 qualitative interviews over a period of 12 months with 8 severely ill patients  (aged 66–87) treated with haemodialysis. For study I the text of the interviews was analysed using  phenomenological hermeneutics to describe and to el ucidate the meanings of being severely ill living  with haemodialysis when nearing end of life. For study II the text was analysed using qualitative content  analysis to describe inner thoughts and feelings  relating to death and dying of these patients. For studies III and IV, we conducted 14 retrospective qualitative interviews with close relatives of  deceased patients treated with haemodialysis about th eir experiences during end of the patient’s life.  For paper III the interview text was analysed usi ng phenomenological hermeneu tics to describe and  elucidate the meanings of being a close relative at the  end of life of a severely ill family member treated  with maintenance haemodialysis. For paper IV the text was analysed using qualitative content analysis to  describe end of life for the patients from the perspective of their close relatives. The findings of study I suggest that being severely i ll and living with haemodialysis near the end of life  means living with suffering from a deteriorating body, a high symptom burden, and dependence on  advanced medical technology, simultaneously with r econciliation and well-being. The meanings of living  with illness and dialysis are intertwined with the meanings of being old.  Study II shows that thoughts and feelings about deat h and dying are significant and complex for those  living with haemodialysis as they approach the end of life. Patients experience  a multifaceted presence of  death. Their awareness of approaching death may include their repressing of thoughts of death, not as  denial, but to allow them to focus on living as fully as possible the time they have left. Study III shows that close relatives strive to maintain balance and well-being for themselves and for  the patient, which we interpreted as their striving to regain balance, and inner equilibrium in their  changed and challenged rhythm of life. Study IV shows that after gradual deterioration and increasing  care needs, older patients in haemodialysis care with  co-morbidities follow three different main paths at  the end of life: uncertain anticipation of death; awaiting death after dialysis withdrawal; and sudden but  not unexpected death. The ends of their lives are marked by complex symptoms and existential issues  related to haemodialysis treatment and withdrawal, and  their uncertainty of what  to expect at the end of  life suggests the need for increased continuity and coordination of whole person care. Both patients and  their close relatives are often alone with their existential thoughts. In their complex lifeworlds, intertwined meanings  of living with illness and maintenance of life with  haemodialysis treatment near the end of life show that patients live in a borderland of living-dying that is  shared by the close relative. Patients and close relatives focus on living when death is close but uncertain,  with severe illness and the maintenance of life through advanced technology.  Integrating the philosophy of palliative care (with a focus on symptom relief, team work,  communication, relationships, and support of family members) into dialysis care, may support health  care professionals in haemodialysis units and other re nal contexts, to improve the care of severely ill  patients, both earlier in their illness and as they approach the end of their lives.

  • 197.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: A national registry study about the last week of life2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 198.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Alvariza, Anette
    Lindberg, Jenny
    Öhlén, Joakim
    Håkanson, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Reimertz, Helene
    Fürst, Carl-Johan
    Årestedt, Kristofer
    Unmet palliative care needs among patients with end-stage kidney disease: a national registry study about the last week of life2018Inngår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 2, s. 236-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    CONTEXT: End-stage kidney disease (ESKD) is characterized by high physical and psychological burden and therefore, more knowledge about the palliative care provided close to death is needed.

    OBJECTIVES: To describe symptom prevalence, relief and management during the last week of life, as well as end-of-life communication, in patients with ESKD.

    METHODS: This study was based on data from the Swedish Register of Palliative Care. Patients aged 18 or older who died from a chronic kidney disease, with or without dialysis treatment (ICD-10-SE; N18.5 or N18.9), during 2011 and 2012 were selected.

    RESULTS: 472 patients were included. Of six predefined symptoms, pain was the most prevalent (69%), followed by respiratory secretion (46%), anxiety (41%), confusion (30%), shortness of breath (22%), and nausea (17%). Of patients with pain and/or anxiety, 32% and 44% respectively were only partly relieved or not relieved at all. Of patients with the other symptoms, a majority (55%-84%) were partly relieved or not relieved at all. End-of-life discussions were reported in 41% of patients and 71% of families. A minority died in specialized palliative care: 8% in hospice/in-patient palliative care and 5% in palliative home care. Of all patients, 19% died alone. Bereavement support was offered to 38% of families.

    CONCLUSION: Even if death is expected, the majority of patients dying with ESKD had unmet palliative care needs regarding symptom management, advance care planning, and bereavement support.

  • 199.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Benzein, Eva
    Persson, Carina
    Complexities of the processes towards palliative care for patients with end-stage kidney disease: Physicians' and nurses' perspectives2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 200.
    Axelsson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Björvell, Catrin
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Swedish Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice2006Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 8, s. 936-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The purpose of this study was to describe Registered Nurses' incentives to use nursing diagnoses in clinical practice. BACKGROUND: The use of nursing diagnoses is scarce in Swedish patient records. However, there are hospital wards were all nurses formulate and use nursing diagnoses in their daily work. This leads to the question of what motivates these nurses who do use nursing diagnoses in clinical practice. DESIGN: A qualitative descriptive design. METHODS: A purposeful sampling of 12 Registered Nurses was used. Qualitative interviews to collect data and a content analysis were performed. RESULTS: Five categories were identified: identification of the patient as an individual and as a whole, a working tool for facilitating nursing care, increasing awareness within nursing, support from the management and influence on the professional role. The principle findings of this study were: (i) that the Registered Nurses perceived that nursing diagnoses clarified the patient's individual needs and thereby enabled them to decide on more specific nursing interventions, (ii) that nursing diagnoses were found to facilitate communication between colleagues concerning patient care and thus promoted continuity of care and saved time and (iii) that nursing diagnoses were perceived to increase the Registered Nurses' reflective thinking leading to a continuous development of professional knowledge. CONCLUSIONS: The present findings suggest that the incentives to use nursing diagnoses originate from effects generated from performing a deeper analysis of the patient's nursing needs. Further research is needed to test and validate the usability and consequences of using nursing diagnoses in clinical practice. Motivating factors found in this study may be valuable to Registered Nurses for the use and development of nursing diagnoses in clinical care. Moreover, these factors may be of relevance in other countries that are in a similar situation as Sweden concerning application of nursing diagnoses.

1234567 151 - 200 of 2111
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf