shh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 2181
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Anehem, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Buskas, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans information om självundersökning till bröstcancerpatienter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 152.
    Anetoft, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Karlsson, Hanna
    Sophiahemmet University.
    Relationen mellan sjuksköterskan och patienten på en hemodialysmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan.

    Resultat

    Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid.

    Slutsats

    På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

  • 153.
    Anjou, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Arvidsson, Emeli
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors perspektiv på att använda symtomskattningsinstrument vid allmän och specialiserad palliativ vård: en intervjustudie med fokusgrupper2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

  • 154.
    Ankar, Theresa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Törner, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Se mig, hör mig, hjälp mig!: patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.

    Syfte

    Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden.

    Slutsats

    Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

  • 155.
    Ankerhag, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Rosengren, Caroline
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans erfarenheter av lekens betydelse i omvårdnaden av barn på sjukhus: en kvalitativ studie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 156.
    Ansved, Julia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lingerhed, Maja
    Sophiahemmet University.
    Ethiopian nurses' work with primary prevention: a minor field study in Addis Ababa2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background

    One central task within nursing is health promotion, which can be done at different levels. Primary prevention aims to promote health and protect against illness by preventing problems before they occur. HIV is still a worldwide issue, yet Ethiopia is one country where efforts at preventing the spread of the virus have had positive results.

    Aim

    This study aimed to describe how nurses in Addis Ababa, Ethiopia, work with primary prevention to minimise the spread of HIV.

    Method

    The study was conducted as a qualitative field study at a hospital in Addis Ababa. Semi-structured interviews were held with seven nurses at four different units. Content analysis was used to analyse the data.

    Result

    The nurses mentioned various efforts of preventing HIV, where the main findings describe the different hands-on methods at their unit as well as the nurses’ frequent work with health education and information. An additional finding outlines the setting in which the nurses carry out their preventive work.

    Conclusion

    In conclusion, the nurses worked in a variety of ways to prevent the spread of the virus to themselves and to their patients. Screening was an important effort to minimise the exposure to other non-infected individuals. Health education and information were quoted by the majority of the nurses, but it was impacted by the awareness that the patients already exhibited. The findings show the multitude of efforts attempted at all units, which highlight the significant presence and value of health promotion within nursing.

  • 157.
    Ansén, Elisabeth
    Sophiahemmet University.
    Predisponerande faktorer för utvecklande av posttraumatiskt stressyndrom efter akut koronart syndrom: litteraturöversikt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

    Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

    För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

    Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

    Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

  • 158.
    Anttila, Ida
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Henriksson, Martin
    Sophiahemmet University.
    Stickrädda: rapporterade upplevelser från hälso- och sjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades.

    Resultat

    Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse.

    Syfte

    Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

  • 159.
    Aravena Lizama, Danixa
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande av könsstympade kvinnor2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 160.
    Ardegård, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på två medicinska vårdavdelningar: en kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often.

    The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards.

    The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data.

    The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment.

    The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

  • 161.
    Ardstål, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ståhle Cyon, Nadja
    Sophiahemmet University College.
    Smärtskattning av dementa: metoder som sjuksköterskan kan använda för att upptäcka och analysera smärta hos demenssjuka med nedsatt kognitiv förmåga2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 162.
    Aref, Tatiana
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Warberg, Elin
    Sophiahemmet University.
    Erfarenheter av att leva med diabetiska fotsår: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetiska fotsår är sår nedanför malleolen, som beror på störningar i den arteriella cirkulationen i benet eller perifer neuropati och/eller perifer cirkulationsstörning som komplikation vid diabetes mellitus. Mellan 12 och 25 procent av alla personer med diabetes får någon gång i livet diabetiska fotsår. De flesta av dessa sår finns på tårna och cirka hälften på fotsulan. Sjuksköterskans roll är att stötta, vårda, informera och utbilda patienter. Både lidande och sänkt livskvalitet påträffas hos personer med kroniska sjukdomar och svårläkta sår samt diabetiska fotsår.

    Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med diabetes erfar att leva med diabetiska fotsår.

    Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en bedömningsmall.

    Resultat Diabetiska fotsår påverkade livet för de drabbade ur många aspekter. Resultatet sammanställdes i tre teman. Dessa teman var ”Erfarenheter av smärta”, ” Förändringar på livskvalitet och dagligt liv” samt ”Konsekvenser för psykisk hälsa”.

    Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever bland annat smärta, ångest, depression och begränsningar i vardagslivet på grund av fotsåren, vilket leder till försämrad livskvalitet. Genom att sjuksköterskan är medveten om detta kan vårdupplevelsen för personerna med diabetiska fotsår förbättras.

  • 163.
    Arefaine, Sellam
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Backholm, Eva
    Sophiahemmet University College.
    Tillit i omvårdnadsrelationer: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 164.
    Aregger, Annika
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder av patienter med postoperativ smärta: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 165.
    Aregger, Ewa
    Sophiahemmet University College.
    Beröring: dess betydelse och effekter i vården av cancersjuka patienter inom den palliativa vården2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 166.
    Arell, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Obeid, Marwa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka.

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede.

    Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg.

    Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede

  • 167.
    Arenhammar, Sabina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Pauna, Cassandra
    Sophiahemmet University College.
    Livssituationen hos personer med bipolär sjukdom: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 168.
    Arevström, Sergio
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Olin, Johan
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättpsykiatrisk vård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.

    Metod

    Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.

    Resultat

    Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.

    Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.

    Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård.

    Slutsats

    Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

  • 169.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Melander, Hilda
    Sophiahemmet University.
    Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling.

    Syfte

    Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten. 

  • 170.
    Armelin, Malin
    Sophiahemmet University.
    Case management för akutmottagningens mångbesökare: att främja deras hälsa genom vårdkoordinering2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 171.
    Arndtzén, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Juneskans, Kevin
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patient med stroke på medicinsk vårdavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare. Särskilt uttalad var bristen på logoped, vilket orsakade försenade logopedbedömningar och rädsla för att orsaka aspirationspneumoni. Sjuksköterskorna beskrev att patienter med allvarliga strokesymtom i större utsträckning fick plats på strokeenheten och de med lindriga strokesymtom kunde placeras på annan medicinsk vårdavdelning. I de flesta situationer var sjuksköterskornas kompetens därmed tillräcklig.

    Slutsats: Sjuksköterskorna på de medicinska vårdavdelningarna efterlyser ytterligare kunskap om stroke och ett mer organiserat multidisciplinärt team. Hos patienter med lindriga strokesymtom räcker kunskapen hos en allmänsjuksköterska till, men bristerna blir påtagliga när patienterna har svårare strokesymtom. De medicinska vårdavdelningarna bör därför begränsas till vilken nivå av strokevård de erbjuder.

  • 172.
    Arnekvist, Isac
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Flemming, Sanna
    Sophiahemmet University College.
    Hälsoarbetares prevention av HIV i Gambia2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 173.
    Arnerup, Catrine
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet University College.
    Patientens könstillhörighet påverkar valet av vårdform vid ett akut insjuknande2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 174.
    Arnesen, Rebecca
    Sophiahemmet University.
    Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma: en intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    In Sweden trauma is the most common cause of death in people under the age of 45.

    More than 4500 people each year die as a result of external injuries. On a demographic level preventive measures are being taken to reduce morbidity and mortality caused by trauma.

    During the year of 2005 the costs added up to 21 billion Swedish crowns, and this figure only covers the costs of traffic accidents. In Stockholm County there's one main trauma center which is situated at Karolinska University hospital. This hospital handles the treatment of the most severe traumas, called trauma- one and trauma- two. Remaining hospitals in the county are capable of treating minor trauma, so called trauma- three. The care and treatment plan of a patient injured by trauma is built on the structure called ABCDE (Airway-Breathing-Circulation-Disability-Exposure) which is a part of ATLS. This structure is used to quickly discover, estimate and treat possible injuries. It also provides a way for the entire traumateam to work together from concise guidelines. With all personnel using the same tool/structure for examination and prioritizing the treatment of the patient it not only secures that each profession acts their part, but also increases patient safety. Each hospital relies on their own traumateam, however the constitution of the professions included in the team may differ between hospitals. Within the team communication is of the essence, both within the team and with the patient. In this team the nurse's competence of person-centered care and patient safety comes well to use. When the care provided is person-centered the traumateam can use the patient’s own knowledge and recourses which increases safety for both patient and personnel.

    The aim of the study was to describe the experience of patients receiving nursing care in the emergency room after injury by trauma.

    This study is a qualitative descriptive interview study where semi structured interviews were conducted. In total there were six interviews. The interviews were audio recorded and transcribed before they were analyzed. Content analysis was performed in which meaning units were condensed, coded and divided into subthemes, themes and general theme.

    The result showed one general theme, two themes and five subthemes. The general theme was Patient´s experiences of the nursing care in the emergency room after trauma. The themes were Being a patient in an emergency room and To feel included and experiences of personal treatment. The experiences of communication and the way information was given were mixed. Patients experienced being in focus but not receiving eye contact from the personnel. Emotions that emerged were such as safety and anxiety along with tranquility. The severity of the situation was amplified by the large number of personnel present in the emergency room during nursing care. Some equipment’s and examinations were experienced as more emotional, these were the stiff neck collar and the log-roll. The stiff neck collar for some, felt uncomfortable and unpleasant. The log-roll though was pursued in a very secure and well-practiced manner which resulted in a feeling of routine and safety.

    The result showed in this study indicates that personal treatment, communication and a high degree of inclusion are the three most important aspects regarding patients experiences of nursing care in the emergency room after trauma. These three aspects are formulated in that the patients experiences being in focus, receiving information about present and future actions and examinations and also given the opportunity to feel included in the situation.

  • 175.
    Aronsdottir, Kolbrun
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Björklöf, Ulla
    Sophiahemmet University College.
    Förebyggande och lindring av cytostatikainducerat illamående och kräkningar hos patienter med cancer: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 176.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Meredith, Sara
    Sophiahemmet University College.
    Föräldrars behov i samband med omvårdnad av det för tidigt födda barnet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 177.
    Aronsson, Evelina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Linda
    Sophiahemmet University College.
    Den bröstcancerrelaterade mastektomins inverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts.

    Resultat

    En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv.

    Slutsats

    Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.

  • 178.
    Aronsson, Jeanette
    Sophiahemmet University College.
    Kunskap som sjuksköterskan behöver i mötet med barn i samband med en förälders svåra sjukdom och död2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 179.
    Aronsson, Suzy
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Gamrell, Anne
    Sophiahemmet University.
    Egenvårdens betydels för upplevelse av välbefinnande hos patienter med hemodialys2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 180.
    Arrue, Michelle
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Larsson, Frida
    Sophiahemmet University.
    God handhygien, en varierande omvårdnadshandling: en litteraturöversikt om hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom slutenvård2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten.

    SYFTE

    Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård.

    METOD

    En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet.

    RESULTAT

    Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier.

    SLUTSATS

    Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska.

    Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner. 

  • 181.
    Arvidsson, Filippa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Nordahl, Lisa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med den alkoholberoende patienten: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende.

    Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete.

    Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring.

    Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

  • 182.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Östensson, Sofie
    Sophiahemmet University.
    Patienters uppfattning om sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning.

    Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård.

    Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval.

    Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård.

    Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

  • 183.
    Arvidsson, Lena
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans dokumentation av postoperativ smärta: en journalgranskningsstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 184.
    Arvidsson, Linn
    et al.
    Sophiahemmet University.
    von Gohren Antequera, Jakomina
    Sophiahemmet University.
    Faktorer som kan påverka attityden mot patienter med psykisk ohälsa: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stressig miljö och brist på socialt stöd är bidragande faktorer som kan leda till psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ett växande tillstånd som drabbar både kvinnor och män i alla åldrar. I vården är det viktigt att arbeta tillsammans för att motverka detta. Teamarbete är centralt inom hälso- och sjukvården, där vårdpersonal samverkar på olika sätt i vårdandet av patienten. Sjuksköterskan har en central roll i teamet. Den attityd som vårdpersonal bemöter patienten som lider av psykisk ohälsa med påverkar kvaliteten på vården.

    Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka vårdpersonalens attityd mot patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården med särskilt fokus på sjuksköterskan.

    Metod: Vald metod var litteraturöversikt, i studien granskades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod, fyra teman och tio kategorier identifierades och har presenterats i resultatet. Inkluderade databaser var PubMed, PsycInfo och CINAHL.

    Resultat: Studien visade att det fanns både positiva och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa. Faktorer som erfarenhet och kunskap hade en positiv inverkan på attityden, även en positivare attityd fanns om vårdpersonalen hade haft tidigare personlig kontakt med psykisk ohälsa. Patienter som led av schizofreni, alkohol- och drogmissbruk samt depression ansågs mest stigmatiserade och var därmed de sjukdomstillstånd som blev bemötta med mest negativ attityd.

    Slutsats: Vårdpersonalen hade olika åsikter om hur attityden såg ut i den somatiska vården. Det framkom att det behövs mer utbildning och kunskap om psykisk ohälsa, även tydligare rutiner och riktlinjer kring ämnet behövs.

  • 185.
    Arvidsson, Tobias
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Pettersson, Tommy
    Sophiahemmet University College.
    Omhändertagande av patienter med höftfrakturer: en forskningsöversikt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 186.
    Askling, Catarina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Viita, Susanna
    Sophiahemmet University College.
    Vårdpersonals handhygien2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 187.
    Asmelash, Semainesh
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Baltra, Marlene
    Sophiahemmet University College.
    Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) och akupressur som komplementära alternativa smärtbehandlingsmetoder: forskningsöversikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 188.
    Aspenvall Darin, Pia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wong, Kin-Chun
    Sophiahemmet University.
    Robotar inom äldreomsorgen - vad tycker de äldre om bli vårdade av robotar?: en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    De äldre kommer att utgöra en allt större del av befolkningen, vilket kommer att öka behovet av äldreomsorg i samhället. Det kommer dock att bli svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att personaltätheten inom äldreomsorgen inte ska minska i framtiden. Moderna arbetssätt och ny teknik kommer att behövas, och ett exempel på ny teknik som börjar komma inom äldreomsorgen är robotar av olika slag.

    Syfte

    Syftet var att undersöka kunskapsläget gällande äldre personers inställning till att vårdas av robotar inom äldreomsorgen.

    Metod

    En allmän litteraturöversikt har gjorts där 18 artiklar från databaserna Academic Search Elite, PsycInfo och PubMed inkluderades. Dessa har granskats och analyserats med en induktiv ansats för att besvara syftet.

    Resultat

    De äldres inställning till robotar skiljde sig åt ganska mycket. Många äldre kunde dock tänka sig att vårdas med robotar, om dessa kan hjälpa till i vardagen, låter den äldre känna sig mera självständig och kan bo kvar i hemmet ytterligare en tid. Många föredrar dock hellre mänsklig kontakt. Ibland kan en robot betraktas som en social varelse, och kan då vara ett sätt att minska den äldres ensamhet. Det är dock viktigt att de äldre är involverade vid införandet av robotar, så att de är införstådda med varför och delaktiga i när och hur införandet sker.

    Slutsats

    Både inställning och acceptans av robotar hos de äldre varierar, men många kan tänka sig robotar som en del av sin omsorg utan att det påverkar deras värdighet negativt. Respekt för den äldres val gällande införande av robotar är en del av en värdig omvårdnad. Mer forskning kommer dock att behövas i takt med att robotarna utvecklas och får mer avancerade funktioner. Med dagens teknologi är det tveksamt hur mycket robotar kan bidra till att kompensera för personalbristen. De enda funktioner bland dagens robotar som på allvar kan bidra till detta är kameraövervakning och fjärrkommunikation.

  • 189.
    Asplin, Nina
    Sophiahemmet University.
    Women's experiences and reactions when a fetal malformation is detected by ultrasound examination2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Second trimester ultrasound examination among pregnant women in Sweden is almost universal. The detection of a fetal malformation on ultrasound puts health care providers and pregnant women in a difficult and precarious situation. What information and how it is communicated is crucial to women’s decision-making about continuing or terminating at pregnancy. The main aim of this thesis was to describe and analyze women’s experiences and reactions following the detection of a fetal malformation on an ultrasound scan. Methods: Two semi-structured in-depth interviews were performed, with women informed of a fetal malformation following an ultrasound scan. A total of 27 women took part in the first round of interviews: women continuing their pregnancy were interviewed, either in gestational week 30 or three weeks after the diagnosis; those terminating their pregnancy were interviewed two to four weeks after termination (Paper I). A second interview with 11 women who terminated their pregnancy was conducted six months after termination (Paper III). Two questionnaires were also administered. The first, answered by 99 women (Paper II) and comprising 22 study- specific questions along with emotional well-being and socio-demographics variables and medical and obstetric history, was conducted at the same time as the first stage of interviews. The other questionnaire, answered by 56 women incorporated common self- report instruments and was performed three times: first in gestational week 30, and then two respectively six months postpartum (Paper IV). Qualitative data were analyzed through content analysis, and quantitative data were analyzed through descriptive statistics. Results: The timing, duration, and manner of women’s initial counseling and ongoing support were shown to be important in the interaction between women and caregivers. Positive interactions improved the women’s ability to understand the information and fostered feelings of trust and safety, which in turn reduced their anxiety. Most of the women who expected a baby with an abnormality expressed their need for information on several occasions to help them make this difficult decision. They also wished for information from different specialists and continuity of care. These needs were even stronger in women who chose to terminate their pregnancy. We found women continuing their pregnancy to be at high risk of depressive symptoms, major worries, and high anxiety levels, both in mid-pregnancy, and at two months and one year postpartum. Despite these findings, the results of the maternal-fetal attachment scale for women who continued their pregnancy with a fetus diagnosed with a malformation indicated a high level of attachment. Conclusions and Clinical Implications: Effective communication, empathy and compassion, and consistent follow-up routines are important to ensure good treatment and care of this group of women. Taking these results into account may improve caregivers’ ability to counsel these vulnerable patients and to ensure that their needs are properly met.

  • 190.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Dellgren, Annika
    Conner, Peter
    Education in obstetrical ultrasound - an important factor for increasing the prenatal detection of congenital heart disease2013In: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 92, no 7, p. 804-808Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the effects of postgraduate education in obstetrical ultrasound on the prenatal detection rate of congenital heart disease. SETTING: Tertiary care center. POPULATION: Experienced and less experienced midwives performing ultrasound scans. METHODS: Number of fetuses and live born children with severe congenital heart malformations were extracted from patient records. The detection rates of experienced and less experienced midwives were compared following a postgraduate training program in obstetrical ultrasound. MAIN OUTCOME MEASURES: The prenatal detection rate of complex congenital heart malformations. RESULTS: The prenatal detection rate for the entire unit increased significantly during the study period (32 vs. 69%, p<0.05). Following education, we observed a significant increase in detection rates (21 vs. 67%, p<0.01) among experienced midwives. In the group of less experienced midwives, we found a positive effect of training with considerably higher detection rates compared to results achieved by their more experienced colleagues prior to the program (40 vs. 21%). CONCLUSION: There is a clear improvement in the prenatal detection rates of complex heart malformations following a postgraduate education in obstetrical ultrasound. Similar training should be offered to both midwives and doctors performing routine scans to increase the standards of antenatal screening for congenital heart disease. © 2013 The Authors Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica © 2013 Nordic Federation of Societies of Obstetrics and Gynecology.

  • 191. Asplin, Nina
    et al.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Maternal emotional wellbeing over time and attachment to the fetus when a malformation is detected2015In: Sexual & Reproductive Healthcare, ISSN 1877-5756, Vol. 6, no 3, p. 191-195Article in journal (Refereed)
  • 192.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pregnancy termination due to fetal anomaly: women's reactions, satisfaction and experiences of care2014In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 30, no 6, p. 620-627Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    to explore what women who have had a pregnancy terminated due to a detected fetal malformation perceived as having been important in their encounters with caregivers for promoting their healthy adjustment and well-being.

    METHOD:

    an exploratory descriptive design was used. Semi-structured interviews were audiotaped, and the information pathway described. The text was processed through qualitative content analysis in six steps.

    SETTING:

    four fetal care referral centres in Stockholm, Sweden.

    PARTICIPANTS:

    11 women opting for pregnancy termination due to fetal malformation.

    FINDINGS:

    in-depth understanding and compassion are important factors in providing the feeling of support people need so they are able to adapt to crisis. The women emphasised that the caregivers have to communicate a sense of responsibility, hope and respect and provide on-going care for them to feel assured of receiving good medical care and treatment. Aside from existing psychological conditions, the women identified as having emotional distress directly after termination and for at least the following three months. Most women experienced a range of negative emotions after pregnancy termination, including sadness, meaninglessness, loneliness, tiredness, grief, anger and frustration. Still some of this group had positive reactions because they experienced empathy and well-organised care.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    The most important factors associated with satisfaction regarding pregnancy termination due to a fetal malformation are the human aspects of care, namely state-dependent communication and in-depth understanding and compassion. The changes in care most often asked for were improvements in the level of standards and provision of adequate support through state-dependent communication, in-depth understanding and compassion, and complete follow-up routines and increased resources. Targeted education for the caregivers may be suited to ensuring that they properly meet needs of their patients.

  • 193.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pregnant women's experiences, needs, and preferences regarding information about malformations detected by ultrasound scan2012In: Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives, ISSN 1877-5764, Vol. 3, no 2, p. 73-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of the study was to explore pregnant women's experiences of received information in relation to fetal malformation detected on ultrasound.

    METHOD: An exploratory descriptive design was used. Semi-structured interviews with women who continued their pregnancy and women who chose to terminate were audiotaped, the information pathway described, and the text subjected to qualitative content analysis.

    RESULTS: Most of the women who expected a baby with an abnormality experienced the information given as insufficient, often misleading, conflicting, or incoherent, and sometimes negative. Important factors for interaction between women and caregivers were timing, duration, and manner of the initial dialog and ongoing support. Positive interactions improved the women's ability to understand the information, fostered feelings of trust and safety which reduced their anxiety.

    CONCLUSION: Women expressed dissatisfaction both regarding the care-givers' methods of giving information and apply for information from different specialists and continuity. The study highlights important factors which may be helpful to the professionals for improving the information to this vulnerable group of women.

  • 194.
    Asplin, Nina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Wessel, Hans
    Marions, Lena
    Georgsson Öhman, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Pregnant women's perspectives on decision-making when a fetal malformation is detected by ultrasound examination2013In: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 4, no 2, p. 79-84Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives

    The aims of the study were to explore factors influencing the decision to continue or terminate pregnancy due to detection of fetal malformation following ultrasound examination, to elucidate the need for more information or other routines to facilitate the decision-making process and to assess satisfaction with the decision made.

    Design

    Descriptive study.

    Setting

    Four fetal care referral centres in Stockholm, Sweden.

    Population

    Pregnant women with a detected fetal malformation.

    Methods

    Data was collected by questionnaires. 134 women participated, 99 completing the questionnaire. Descriptive statistical analysis was performed.

    Results

    Both women who continued and those who terminated pregnancy based their decision on the severity of the malformation. Other reasons for terminating the pregnancy were aspects including socioeconomic considerations. None stated religious factors. The doctor at the fetal care unit also had an influence on the decision-making. The timeframe receiving information was regarded as long enough in duration but not the number of occasions. In both groups the women made the decision by themselves or together with their partners. The majority experienced that they had made the right decision. Women who terminated their pregnancy had a significant higher rate (51.2%) (p⩽ 0.004) of previous abortions than those in the continuing group (23.2%).

    Conclusion

    The decision to continue or terminate the pregnancy was to a great extent based on the severity of the malformation. Religious aspects did not seem to influence the decision. Many women expressed a need for additional occasion of information. The vast majority of women were satisfied with their decision.

  • 195.
    Asplund, Erika
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Sjöström, Anna
    Sophiahemmet University.
    Nålrelaterad procedursmärta hos barn i hälso- och sjukvården: en Litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Under uppväxttiden får barn erfara olika medicinska procedurer inom hälso- och sjukvården, varav många är förenade med smärta. Nålprocedurer är vanligt förekommande och dessutom något barn uttrycker oro kring. Forskning tyder på att barn fortfarande underbehandlas för procedursmärta. Samtidigt finns en rad icke-farmakologiska behandlingsmetoder och strategier som sjuksköterskan har att tillgå vilka kan bidra till lindring av oro och smärta hos barn.

    Syfte

    Syftet var att beskriva faktorer i omvårdnaden som påverkar hur yngre barn upplever smärta vid nålprocedurer i hälso- och sjukvården.

    Metod

    Metoden som valdes var en allmän litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed, CINAHL Complete, och PsycINFO. Resultatet baseras på 18 artiklar för granskning och analys.

    Resultat

    Resultatet utgjordes av fyra teman bestående av övergripande faktorer i omvårdnaden som ansågs påverka barns procedursmärta. Dessa teman var fysikaliska behandlingsmetoder, psykologiska behandlingsmetoder, emotionellt stöd, och miljöanpassningar. Resultatet visade att det förekommer såväl fysikaliska som psykologiska behandlingsmetoder vilka i framförallt kombination visat god effekt i relation till barns smärtupplevelser. Dessutom sågs emotionellt stöd och miljö som betydelsefulla aspekter i omvårdnaden.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att procedursmärta bör mötas med ett individanpassat förhållningssätt och ett mångfacetterat angreppssätt. Varierande strategier i form av fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder kan tillsammans med emotionellt stöd och miljöanpassningar ha en positiv inverkan på den komplexa smärtupplevelsen som en nålprocedur på barn kan innebära.

  • 196.
    Asplund, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro vid hjärt- och lungräddning: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och det påbörjas återupplivningsförsök på cirka 4000 personer. Att erbjuda anhöriga att närvara vid hjärt- lungräddning har varit ett ämne som varit omdiskuterat sedan det först fördes på tal 1987. Flertalet studier har genomförts, med fokus på att belysa personalens attityd gällande anhörignärvaro vid HLR och hur anhörignärvaro vid HLR påverkar de anhöriga. Studier har visat att det kan vara gynnsamt för anhöriga att närvara, samtidigt som andra studier visar att det är relativt ovanligt att de närvarar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av anhörignärvaro vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning i norra Sverige inkluderades till studien. Intervjuerna genomfördes under perioden december 2015 till januari 2016. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med fyra underliggande kategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser kring anhörignärvaro. Några negativa aspekter som belystes var ökad stress för sjuksköterskan och att anhöriga ibland kunde upplevas som störande och därmed distraherade i situationen. En fördel som sjuksköterskorna i studien beskrev var att de upplevde att anhörignärvaro var värdefullt för de anhöriga, att de fick ett bättre omhändertagande samt att det upplevdes som värdefullt för anhöriga att se att personalen gjort allt de kunnat för patienten. Vidare beskrev sjuksköterskorna att anhörignärvaro i samband med HLR bidrog till en bättre och lugnare stämning inne på akutrummet vilket upplevdes som positivt. Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor hade en positiv inställning till anhörignärvaro vid HLR, trots vissa utmaningar och negativa erfarenheter. Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga hade rätt att närvara. Informanterna berättade att de sällan bjuder in anhöriga att närvara vid HLR men det framkom en önskan om ändring på det så att fler anhöriga får möjlighet att se vad som görs inne på akutrummet.

  • 197.
    Asplund, Tina
    Sophiahemmet University.
    Övergången från barnklinik till vuxenklinik för unga personer med diabetes typ 1: en litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 198.
    Assine, Nicole
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Gustafsson, Jaqueline
    Sophiahemmet University College.
    Se mig som en individ- inte som en diagnos: en litteraturstudie om personers upplevelser av bemötande från vårdpersonalen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 199.
    Astros, Josefin
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Matilda
    Sophiahemmet University College.
    Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande i den svenska sjukvården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.

    Syfte

    Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.

    Metod

    För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått.

    Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård.

    Slutsats

    Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.

  • 200.
    Au, Hok-Jan
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Acute care is time sensitive care interventions given to patients who are acutely ill. Acute illness may imply deterioration of chronic disease or newly sudden illness that needs urgent treatment. In this state the risk of fluid balance disorders, such as dehydration and hyperhydration, increases. Fluid balance disorders may lead to increased morbidity and social costs. The nurse has a responsibility to assess and document fluid balance. This should be done with a holistic view and largely consists of three components; assessment of clinical status, clinical chemistry and documentation in fluid balance charts. Fluid balance management in the care of the acutely ill is a fundamental part of patient care. The aim of the assessment and documentation of fluid balance is to discover deviations early, and a suboptimal management of fluid balance implies an increases risk of care related injury.

    The aim was to illuminate the nurse’s implementation of fluid balance assessment and documentation in patients within acute care.

    The study was executed through a literature review. Only articles published between 2007 and 2017, conducted in acute care settings and of adult patients were included. The data collection was carried out using the electronic databases PubMed, CINAHL complete, MEDLINE and SveMed+ using keywords based on the purpose of the literature review. Both thesaurus and free text words were used as keywords. Thereafter a manual search was performed. The data collection process resulted in 17 original articles that were included in the literature review. The quality of the articles was assessed using the review template compiled by Sophiahemmet University. The results of the articles were analyzed using integrated analysis and presented within an integrated text.

    The findings revealed shortcomings in the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. There was a delay in action after the detection of fluid imbalances and abnormal values ​​in the clinical chemistry. The nurse did not adequately document the patient's bodyweight or fluid balance in the fluid balance chart. Factors such as communication, knowledge, and the patient’s medical condition could affect the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. In addition, the findings indicated that the measurement methods used to assess fluid balance do not appear to be entirely suitable for elderly patients. Applicable guidelines do not seem to recognize the diverse needs of these patients. Additional research is needed to explore this further.

    The conclusions of this literature review indicates that the nursing assessment and documentation of fluid balance is inadequate. Efforts to increase the nurse’s knowledge of fluid balance might be of value to improve this. Further research is needed to evaluate whether the measurement methods used for the assessment and documentation of the fluid balance are well suited for acute care settings.

1234567 151 - 200 of 2181
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf