shh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1963
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eklund, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Interners upplevelser av akutsjukvårdens bemötande: sett ur före detta interners ögon2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.

    Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.

    Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp.

    Syfte

    Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus

    Metod

    Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades.

    Resultat

    De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten.

    Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten.

    Slutsats

    Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

  • 102.
    Andersson, Leeni
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ingevald, Monica
    Sophiahemmet Högskola.
    Motionens betydelse och en beskrivning av sjuksköterskans undervisande roll vid motion hos typ 2 diabetiker2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Andersson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson Forsberg, Nina
    Sophiahemmet Högskola.
    Avledningsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn: en forskningsöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 104.
    Andersson, Linda
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bängs, Annica
    Sophiahemmet Högskola.
    Omvårdnad av patienter med nydebuterad schizofreni: med inriktning mot psykos som ett tidigt tillstånd2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 105.
    Andersson, Linn
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wester, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Hjärtinfarktpatienters reaktioner under den akuta fasen av kris samt sjuksköterskans bemötande av dessa: en litteraturbaserad studie utifrån Johan Cullbergs kristeori2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 106.
    Andersson, Maja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Matero, Saara
    Sophiahemmet Högskola.
    Upplevelser av långvarig smärta hos personer med endometrios2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios. 

    Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt. 

    Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer. 

    Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

  • 107.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Eriksson, Sofie
    Sophiahemmet Högskola.
    Betydelsen av kunskap hos patienter med hjärtsvikt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 108.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Holmstrand, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientdelaktighet på en akutmottagning.: ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv.

    Metod

    För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades.

    Resultat

    Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar.

    Slutsats

    För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

  • 109.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ylimäli, Lea
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande och kommunikation med människor med annan etnisk bakgrund utifrån Dreyfusmodellen2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 110.
    Andersson, Marianne
    Sophiahemmet Högskola.
    Värdig vård i livets slutskede: intervjuer med sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 111.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kunze, Carola
    Sophiahemmet Högskola.
    Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 112.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet Högskola.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller.

    Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp.

    Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier.

    De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation.

    Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen.

  • 113.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

  • 114.
    Andersson Rohlin, Mattias
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Johansson, Susanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Dokumentation: en beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet av journalföring: en forskningsöversikt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 115.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Harrington, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans inställning till samt kunskap om olika instrument vid bedömning av cancerrelaterad smärta: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 116.
    Andersson, Sarah
    Sophiahemmet Högskola.
    Riskfaktorer för trycksår vid planerade neurokirurgisk operation som varar längre än fyra timmar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 117.
    Andersson, Sonja
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Bäärnhielm, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Urologpatienters skattning av information och delaktighet: en enkätstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Andersson, Susanne
    Sophiahemmet Högskola.
    Medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.

     

    Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor.

    Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO

     

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse.

    Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

  • 119.
    Andersson, Tina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lundbladh, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av vad som är god omvårdnad av personer med demenssjukdom2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 120.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Arveskär, Johanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors kunskap om och inställning till sekundär alkoholprevention: en systematisk litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Andersén, Isabelle
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Tjärnström, Sara
    Sophiahemmet Högskola.
    Medicinsk yoga vid stress och utmattningssyndrom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ska kunna tillfredsställa individens specifika omvårdnadsbehov och medicinsk yoga kan hjälpa sjuksköterskor med detta. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av medicinsk yoga som behandling för patienter som drabbats av stress och utmattningssyndrom. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Metoden ansågs lämplig då ämnet berörde olika aspekter av mänsklig erfarenhet. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var instruktörer/terapeuter i medicinsk yoga. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Medicinsk yoga gav patienterna bättre kroppskännedom och kroppsmedvetenhet. Den medförde även att stress lindrades. Dock kunde starka känslor uppträda under ett yogapass, till exempel sorg. Känslorna uppfattades som negativa för stunden, däremot var det positivt för framtiden eftersom en bearbetning skedde. Hur snabbt effekterna uppträdde var individuellt, men regelbundenhet av utövandet var att föredra. Dock måste evidensen öka ännu mer, detta för att medicinsk yoga ska bli mer accepterat inom hälso- och sjukvården. Medicinsk yoga gav patienterna främst positiva effekter men även en del negativa. För att bibehålla effekterna krävs regelbundenhet av utövandet. Den medicinska yogans effekter måste även uppmärksammas mer inom hälso- och sjukvården.

  • 122.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet Högskola.
    Life Situation, Information Needs, and Information Seeking in Patients with Oesophageal Cancer and their Family Members2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores the experiences of living with oesophageal cancer from the perspective of patients and family members. Also, their needs for information and how they seek information in relation to the illness were investigated. The thesis comprises one qualitative meta-analysis and three empirical studies including data from patients, family members, and health-care professionals.

     

    Paper I was a qualitative meta-analysis the aim of which was to extend knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer and clinically similar cancer forms, mainly head and neck cancer. As a result of the thematic analysis we have shown that both patients and family members 'run into an unpredictable enemy'. Patients had to 'endure a fading body' Running into an unpredictable enemy and enduring a fading body led to -entering social silence' for patients and family members.

    The aim of paper II was to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information in relation to the illness. Data was collected by qualitative interviews with thirteen patients and analysed by qualitative content analysis. The findings describe patients' experiences of receiving the diagnosis, their experiences of vague symptoms, and of existential concerns evoked by the illness. Undergoing investigations and treatment caused extreme tiredness. Patients experienced that the illness intruded upon their daily life. In order to manage the life-threatening illness- they sought information about the illness.

    The aim of paper III was to describe family members' experiences of living with a patient suffering from oesophageal cancer, their information needs and information seeking Data was collected by means of qualitative interviews with nine family members and analysed by qualitative content analysis. The findings describe that family members lacked awareness of the disease. When faced with the diagnosis, shock, stress, and disbelief were evoked . The cancer illness became intrusive into their everyday lives, routines, and life plans. Uncertainty about the course and prognosis of the disease was the main source of distress among them. In order to learn, obtain understanding for the illness, and manage this uncertainty, family members entrusted themselves to the experts and sought information from them.

    Paper IV was a pilot study the aim of which was to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer, their satisfaction with information obtained, and health-care professionals' perceptions concerning patients' and family members' information needs. Data was collected by means of a study-specific questionnaire and analysed with descriptive statistics. The results indicate that patients' and family members need for information following a diagnosis of oesophageal cancer was substantial and had not been adequately met by health-care professionals.

    In conclusion, the receipt of the diagnosis of oesophageal cancer was an abrupt change from feeling healthy with vague symptoms to having a life-threatening illness. The illness disrupts patients' and family members' social world and relationships, and the whole family is affected. For understanding and managing the illness, they sought information from health-care professionals, social networks, and various media

  • 123.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient with oesophageal cancer2005Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 14, nr 5, 426-34 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A qualitative study was conducted with the aim to describe family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient suffering from oesophageal cancer. Data were collected by means of semi-structured interviews with nine family members. A content analysis was used in order to organize data. It was found that family members were not aware of the severe diagnosis and the illness caused intrusions on the family. The time following diagnosis family members' information seeking was low. They used interpersonal as well as mass media sources to obtain knowledge about and handle the uncertainty related to the illness. Some family members did not actively seek information. In conclusion, healthcare professionals are expected to improve quality of cancer care. These improvements are unlikely to occur without an understanding of family members' needs. This study shows that the family members were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. They emphasized the importance of including the children in the care given. Moreover, the whole family was faced with uncertainty, which led to intrusion on everyday life. Therefore, family members used different strategies for managing the uncertainty, whereof one was searching for information. The primary source of information was the physician.

  • 124.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Information needs following a diagnosis of oesophageal cancer; self-perceived information needs of patients and family members compared with the perceptions of healthcare professionals: a pilot study2007Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 16, nr 3, 277-85 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This pilot study was undertaken to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer and healthcare professionals' (HCP) perceptions concerning patients' and family members' information needs. Another aim was to describe patients' and family members' satisfaction with information provided. Data were collected by means of a self-report questionnaire. A total of 15 patients, 16 family members and 34 HCP participated. Patients and family members consider most information to be important. The high rating for information about tests/treatment and self-care means that both patients and family members consider this to be the most important areas of information. Healthcare professionals tend to underestimate both patients' and family members' needs for information. Patients and family members were only partly satisfied with the information received, with patients in general more satisfied with information given compared with family members. Patients' and family members' needs for information following a diagnosis of oesophageal cancer are substantial and have not been adequately met by HCP. A qualitative study might be helpful to complete the description of patients' and family members' needs. If a questionnaire is employed, it ought to be less extensive.

  • 125.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    Patients' experiences of living with oesophageal cancer2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 6, 685-95 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study is to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information. BACKGROUND: Oesophageal cancer is a devastating disease with poor prognosis. Nursing care for individuals with oesophageal cancer requires increased knowledge of how they experience illness and how it affects them. METHOD: Data were collected by semi-structured, qualitative interviews with 13 participants. Content analysis was used to analyse data. RESULTS: Four themes were identified: (i) Experiences of becoming a patient diagnosed with oesophageal cancer is distinguished by the participants' experiences of vague symptoms, of receiving the diagnosis and of existential concerns evoked by the illness. (ii) Experiences of undergoing investigations and treatment consist of the participants' experiences of extreme tiredness in relation to investigations and treatment. (iii) Experiences of intrusions in daily life is conceptualized by the participants' experiences of how the illness influenced their daily life. (iv) Managing a life-threatening illness consists of a variety of strategies, which the participants employed to manage their life-threatening illness. CONCLUSIONS: The participants were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. Dysphagia, fatigue and uncertainty influenced the participants' everyday life. To manage the illness one of their strategies was seeking for information. The physicians were considered the main source of information, but family as well as friends with medical knowledge were also acknowledged as valuable sources. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Understanding patients' experiences of living with oesophageal cancer is important to improve nursing care. When caring for these patients, focus ought to be on the whole family. In nursing care, it is important to be aware of the effects of dysphagia and fatigue. Health-care professionals ought to organize meetings with fellow patients and recommend literature and websites that provide patients with high quality information.

  • 126.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet Högskola.
    Ternulf Nyhlin, Kerstin
    Sophiahemmet Högskola.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet Högskola.
    A meta-analysis of qualitative studies on living with oesophageal and clinically similar forms of cancer, seen from the perspective of patients and family members2007Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, Vol. 2, nr 2, 114-27 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is part of a research programme of which the aim is to generate knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer from their perspective. The aim of the present study was to extend this knowledge by adding other forms of cancer: other upper gastrointestinal cancer, and head and neck cancer. These cancer forms have clinical similarities with oesophageal cancer and the survival rates are similar. This study is a qualitative meta-analysis that examines the results reported in 13 qualitative original research reports, published in peer-reviewed nursing journals between April 1998 and June 2006. We used thematic analysis. Three themes were formulated: “running into an unpredictable enemy”, “enduring a fading body” and “entering social silence”. Patients and family members gave voice to a suffering that involved the whole person. Our findings show that the whole person must be given care, and this care must include the whole family

  • 127.
    Andreasson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Sverkersson, Britt-Marie
    Sophiahemmet Högskola.
    Enkla interventioner mot alkoholproblem: en forskningsöversikt2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 128.
    Andréasson Edman, Charlotte
    Sophiahemmet Högskola.
    Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 129.
    Andréll, Cecilia
    Sophiahemmet Högskola.
    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 130.
    Andrén, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Att föda ett dött barn: upplevelser att förmedla till andra2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28.

    Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar.

    Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

  • 131.
    Anehem, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Buskas, Maria
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans information om självundersökning till bröstcancerpatienter2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 132.
    Anetoft, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Karlsson, Hanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Relationen mellan sjuksköterskan och patienten på en hemodialysmottagning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan.

    Resultat

    Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid.

    Slutsats

    På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

  • 133.
    Ankar, Theresa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Törner, Åsa
    Sophiahemmet Högskola.
    Se mig, hör mig, hjälp mig!: patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.

    Syfte

    Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden.

    Slutsats

    Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

  • 134.
    Ankerhag, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Rosengren, Caroline
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av lekens betydelse i omvårdnaden av barn på sjukhus: en kvalitativ studie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 135.
    Ansved, Julia
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lingerhed, Maja
    Sophiahemmet Högskola.
    Ethiopian nurses' work with primary prevention: a minor field study in Addis Ababa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    One central task within nursing is health promotion, which can be done at different levels. Primary prevention aims to promote health and protect against illness by preventing problems before they occur. HIV is still a worldwide issue, yet Ethiopia is one country where efforts at preventing the spread of the virus have had positive results.

    Aim

    This study aimed to describe how nurses in Addis Ababa, Ethiopia, work with primary prevention to minimise the spread of HIV.

    Method

    The study was conducted as a qualitative field study at a hospital in Addis Ababa. Semi-structured interviews were held with seven nurses at four different units. Content analysis was used to analyse the data.

    Result

    The nurses mentioned various efforts of preventing HIV, where the main findings describe the different hands-on methods at their unit as well as the nurses’ frequent work with health education and information. An additional finding outlines the setting in which the nurses carry out their preventive work.

    Conclusion

    In conclusion, the nurses worked in a variety of ways to prevent the spread of the virus to themselves and to their patients. Screening was an important effort to minimise the exposure to other non-infected individuals. Health education and information were quoted by the majority of the nurses, but it was impacted by the awareness that the patients already exhibited. The findings show the multitude of efforts attempted at all units, which highlight the significant presence and value of health promotion within nursing.

  • 136.
    Ansén, Elisabeth
    Sophiahemmet Högskola.
    Predisponerande faktorer för utvecklande av posttraumatiskt stressyndrom efter akut koronart syndrom: litteraturöversikt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD.

    Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom.

    För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier.

    Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma.

    Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

  • 137.
    Anttila, Ida
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Henriksson, Martin
    Sophiahemmet Högskola.
    Stickrädda: rapporterade upplevelser från hälso- och sjukvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.

    Syfte

    Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades.

    Resultat

    Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse.

    Syfte

    Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

  • 138.
    Aravena Lizama, Danixa
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans bemötande av könsstympade kvinnor2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 139.
    Ardegård, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på två medicinska vårdavdelningar: en kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar.

    Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling.

    Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående.

  • 140.
    Ardstål, Maria
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ståhle Cyon, Nadja
    Sophiahemmet Högskola.
    Smärtskattning av dementa: metoder som sjuksköterskan kan använda för att upptäcka och analysera smärta hos demenssjuka med nedsatt kognitiv förmåga2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 141.
    Arefaine, Sellam
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Backholm, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Tillit i omvårdnadsrelationer: en intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 142.
    Aregger, Annika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder av patienter med postoperativ smärta: en forskningsöversikt2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 143.
    Aregger, Ewa
    Sophiahemmet Högskola.
    Beröring: dess betydelse och effekter i vården av cancersjuka patienter inom den palliativa vården2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 144.
    Arenhammar, Sabina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Pauna, Cassandra
    Sophiahemmet Högskola.
    Livssituationen hos personer med bipolär sjukdom: en litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 145.
    Arevström, Sergio
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Olin, Johan
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättpsykiatrisk vård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.

    Metod

    Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.

    Resultat

    Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.

    Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.

    Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård.

    Slutsats

    Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

  • 146.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Melander, Hilda
    Sophiahemmet Högskola.
    Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling.

    Syfte

    Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus.

    Metod

    En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat

    I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål.

    Slutsats

    Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten. 

  • 147.
    Armelin, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Case management för akutmottagningens mångbesökare: att främja deras hälsa genom vårdkoordinering2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 148.
    Arndtzén, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Juneskans, Kevin
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patient med stroke på medicinsk vårdavdelning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare. Särskilt uttalad var bristen på logoped, vilket orsakade försenade logopedbedömningar och rädsla för att orsaka aspirationspneumoni. Sjuksköterskorna beskrev att patienter med allvarliga strokesymtom i större utsträckning fick plats på strokeenheten och de med lindriga strokesymtom kunde placeras på annan medicinsk vårdavdelning. I de flesta situationer var sjuksköterskornas kompetens därmed tillräcklig.

    Slutsats: Sjuksköterskorna på de medicinska vårdavdelningarna efterlyser ytterligare kunskap om stroke och ett mer organiserat multidisciplinärt team. Hos patienter med lindriga strokesymtom räcker kunskapen hos en allmänsjuksköterska till, men bristerna blir påtagliga när patienterna har svårare strokesymtom. De medicinska vårdavdelningarna bör därför begränsas till vilken nivå av strokevård de erbjuder.

  • 149.
    Arnekvist, Isac
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Flemming, Sanna
    Sophiahemmet Högskola.
    Hälsoarbetares prevention av HIV i Gambia2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 150.
    Arnerup, Catrine
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Patientens könstillhörighet påverkar valet av vårdform vid ett akut insjuknande2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 101 - 150 av 1963
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf