shh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 2158
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Andersson, Helena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sjögren, Katarina
    Sophiahemmet University College.
    Vad är svårt att tala om?: sjuksköterskors upplevelser av patientsamtal2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 102.
    Andersson, Helene
    Sophiahemmet University.
    MRSA and other resistant bacteria: prevalence, patient and staff experiences, wounds and infection control2012Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Antibiotic resistance has become a major and serious global problem in healthcare. Limited treatment options for infections caused by these organisms can lead to increased morbidity and mortality. Sweden has a low prevalence of antibiotic resistance compared to most other countries but this presents an increasing problem for society and healthcare even in Sweden. The overall aim of this thesis was to illuminate potential problems related to antibiotic resistance from different perspectives: assessing the prevalence of resistant bacteria methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and vancomycin-resistant enterococci (VRE) or other resistant bacteria, and associated wound types, patient and health staff experiences when confronted with resistant bacteria infection, and the occurrence of such infections in the nursing home environment. In the first study a total of 2172 patients admitted to hospital or as out-patient visit at a University hospital during one day were examined with the purpose to identify all wounds, wound types and wound characteristics, and to identify bacteria in all wounds, particularly MRSA, VRE and multi-resistant Gramnegative rods. Four hundred and eight (19%) patients had a total of 668 wounds. Of these, 248 wounds, from 216 patients were cultured. Two unknown MRSA-patients were identified. No patient with VRE was found and there was a low prevalence of other multi-resistant bacteria. In the second study fifteen patients with MRSA infected wounds were interviewed. The aim was to ascertain and describe patients’ knowledge, perceptions and experiences of being MRSA-positive. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. From the analysis three categories and one overall theme were identified. Results showed that information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. The patients’ perception of being MRSA-positive was that it was stigmatizing like the plague or leprosy; they felt dirty and a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. Knowledge and empathy from staff involved in their care was crucial to optimise patients’ experiences. Staff’s needs of education to meet patients’ demands for information, and to prevent spread of antibiotic contamination was essential. In the third study eight nurses and seven assistant nurses from different hospital wards and nursing homes were interviewed regarding their experiences of caring for MRSA-positive patients. Qualitative content analysis was carried out when analysing the data and three themes were identified during the process. Stress and too high workload were factors which were described to cause concerns in the caring situation. A major concern was that nurses felt at risk of becoming infected themselves and then transmitting the infection to other patients and to family members. Knowledge and ignorance about MRSA affected the nurses’ caring; ignorance made them afraid and insecure while knowledge and understanding shaped confidence in their role as caregivers. In the fourth study 560 residents in a total of 67 wards, in nine nursing homes were investigated for prevalence of MRSA, VRE and extended-spectrum β-lactamase (ESBL) - producing Enterobacteriaceae and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors and/or staff´s adherence to guidelines for infection control. In all 296 staff members were interviewed and observed. No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen residents were found to be ESBL-positive. Usage of antibiotics was higher in wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication that there was transmission of ESBL between residents. Staff´s adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings but no significant difference regarding adherence to the guidelines could be found. In conclusion: Prevalence of MRSA appears low in both hospitalized patients, out-patients and nursing home residents. Adherence to infection control guidelines among healthcare staff, however, needs further improvement. MRSA colonized patients experienced psychological pressure and stigmatization. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimise patients’ experiences. Staff education to meet patients' demands for information and the prevention of contamination is essential

  • 103.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Andreassen Gleissman, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.2016In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 63, no 2, p. 233-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus is a resistant variant of S. aureus and can cause pneumonia, septicaemia and, in some cases, death. Caring for patients with antibiotic resistant bacteria is a challenge for healthcare personnel. There is a risk of spreading the bacteria among patients and of healthcare personnel being infected themselves.

    AIM: To describe nursing staffs' experiences of caring for patients with methicillin-resistant S. aureus in Sweden.

    METHOD: A descriptive qualitative approach was used and 15 nurses from different hospitals and care units, including emergency and geriatric wards and nursing homes in Stockholm, were interviewed. All nurses had been involved in the care of patients with methicillin-resistant S. aureus, but not on a regular basis. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Three themes emerged from the data: feeling ignorant, afraid and insecure, feeling competent and secure and feeling stressed and overworked. The more knowledge the nurses acquired about methicillin-resistant S. aureus, the more positive was their attitude to caring for these patients.

    DISCUSSION AND CONCLUSION: Caring for patients with methicillin-resistant S. aureus without adequate knowledge of how to protect oneself and other patients against transmission may provoke anxiety among personnel. Guidelines, memos and adequate information at the right time are of central importance. Healthcare personnel must feel safe in their role as caregivers. All patients have the right to have the same quality of care regardless of the diagnosis and a lack of knowledge influences the level of care given.

    IMPLICATIONS FOR NURSING AND HEALTH POLICY: This study demonstrates the importance of education when caring for patients with infectious diseases. Hopefully, knowledge gained from our study can provide guidance for future health care when new diseases and infections occur.

  • 104.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Emotional reactions when caring for MRSA-positive patients: ignorance and fear versus knowledge and securityArticle in journal (Refereed)
  • 105.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Ortqvist, Ake
    Är MRSA-patienter olika smittsamma i olika län?2009In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 106, no 7, p. 412-3Article in journal (Other academic)
  • 106.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    MRSA - global threat and personal disaster: Patients' experiences2011In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 58, no 1, p. 47-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ANDERSSON H., LINDHOLM C. & FOSSUM B. (2011) MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. International Nursing Review58, 47-53 Aim:  To ascertain and describe the patients' knowledge, perceptions and experiences of being methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) positive. Background:  Antibiotic resistant bacteria are a serious global threat. MRSA can cause wound infection, pneumonia, septicaemia and mortality. This qualitative study has focused on patients' experiences of living with MRSA. Methods:  Fifteen patients with MRSA-infected wounds were interviewed. All data were transcribed verbatim and analysed according to content analysis. Findings:  Information about the MRSA diagnosis often caused a shock-like reaction. Patients' perception of being MRSA positive was stigmatizing as plague or leprosy; they felt dirty and felt that they were a severe threat to their environment. Fears of infecting someone else and being rejected were commonly expressed. The key findings emerged as a theme: Being exposed to others' shortcomings and being a threat to others' health. Three categories were identified: understanding and emotional reactions, treatment by the healthcare professionals and consequences and expectations. Gaps in both patient and staff knowledge of MRSA led to unnecessary misunderstandings, causing fear, social isolation and suffering. Conclusions:  Living with MRSA can be extremely stressful for the patients. Knowledge and empathy from staff involved in their care is crucial to optimize patients' experiences. Staff education to meet patients' demand for information and prevent contamination is essential.

  • 107.
    Andersson, Helene
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Lindholm, Christina
    Sophiahemmet University.
    Iversen, Aina
    Giske, Christian G
    Örtqvist, Åke
    Kalin, Mats
    Fossum, Bjöörn
    Sophiahemmet University.
    Prevalence of antibiotic-resistant bacteria in residents of nursing homes in a Swedish municipality: healthcare staff knowledge of and adherence to principles of basic infection prevention2012In: Scandinavian journal of infectious diseases, ISSN 1651-1980, Vol. 44, no 9, p. 641-649Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract Background: The aims of this study were to investigate the prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), vancomycin-resistant enterococci (VRE) and extended-spectrum β-lactamase (ESBL)-producing Enterobacteriaceae in residents living in Swedish nursing homes, and if carriage of resistant bacteria was related to antibiotic treatment, other risk factors, and/or staff's adherence to guidelines for infection control. Methods: Five hundred and sixty residents from 9 nursing homes on a total of 67 wards participated in the study and had microbiological cultures taken. Faecal samples were obtained from 495 residents (88.3%). ESBL-positive residents were followed for 2 y with repeated sampling. Two hundred and ninety-six staff members were interviewed and observed regarding familiarity with and adherence to infection control guidelines. Results: No resident was positive for MRSA or VRE. Fifteen of the residents were found to be ESBL-positive. Residents living on wards where ESBL-positive residents were identified had been treated more frequently with antibiotics (42%), compared to those on wards where no residents with ESBL were found (28%; p = 0.02). ESBL-positive Escherichia coli isolates from residents living in adjacent rooms were found to be closely genetically related when analysed by pulsed-field gel electrophoresis, indicating transmission between residents. Staff adherence to infection control guidelines sometimes revealed shortcomings, but no significant differences regarding compliance to the guidelines could be found. Conclusion: Carriage of resistant bacteria was uncommon and only ESBL-producing Enterobacteriaceae were identified in Swedish nursing homes. Usage of antibiotics was higher on wards where ESBL-positive residents were detected and there was an indication of transmission of ESBL between residents.

  • 108.
    Andersson, Henrietta
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kalmkvist, Lina
    Sophiahemmet University.
    Undervisningens betydelse för att leva med sjukdomen HIV2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

     

    I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar.

    Syfte

     

    Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv.

    Metod

     

    En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes.

    Resultat

     

    Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser.

    Slutsats

     

    Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.

     

    Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

  • 109.
    Andersson, Janni
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    McGuinness, Sofia
    Sophiahemmet University College.
    Att förhindra smittspridning av resistenta bakterier2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 110.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Hed, Michelle
    Sophiahemmet University College.
    Att begränsa spridning av infektioner orsakade av MRSA: en studie ur ett omvårdnads- och vårdpedagogiskt perspektiv2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 111.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Hemberg, Caroline
    Sophiahemmet University.
    Livsstilsförändringar hos patienter med angina pectoris efter sekundärpreventivt behandlingsprogram: en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kranskärlssjukdom anses vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världens höginkomstländer och kan idag även benämnas som en folksjukdom som drabbar personer i alla åldrar. Sjukdomen är komplex och delas oftast in i stabil angina pectoris och akut koronart syndrom [AKS]. Riskfaktorer som t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och rökning ökar risken avsevärt för att drabbas av kranskärlssjukdom eller att återinsjukna. Fokus på att reducera dessa riskfaktorer kan förbättra överlevnad, minskar risken för nya kardiovaskulära händelser samt kan förbättra livskvalitén. Det grundar sig bl.a. i sjukvårdens sekundärpreventiva arbete där information och kunskap om riskfaktorer kan leda till livsstilsförändringar. Hjärtrehabiliteringssjuksköterskans roll innebär bl.a. att utbilda och vägleda patienten till livsstilsförändringar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ett individuellt stöd som kan generera hälsofrämjande fördelar.

    Syftet var att undersöka om patienter med angina pectoris genomfört livsstilsförändringar efter att ha medverkat i ett sekundärpreventivt behandlingsprogram samt beskriva deras upplevelse av den givna informationen.

    En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats användes, där intervjuer av sju informanter utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Alla informanter hade nydiagnostiserats med angina pectoris, deltagit i hjärtskola och haft uppföljningssamtal hos hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå.

    I resultatet framträdde fyra kategorier; beteendeförändring, önskan om personcentrerad vård, kunskap om att tillämpa egenvård och livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet. Första kategorin ”Beteendeförändring” beskrev önskan om förändringar, dels av redan invanda vanor men även skapandet av nya hälsosamma vanor. Det framkom en ökad medvetenhet kring hälsofrämjande vanor men de upplevdes vara svåra att bibehålla och därför fanns en önskan om mer uppföljning från hjärtrehabiliteringspersonal. Nästa kategori var ”Önskan om personcentrerad vård”. Det var önskvärt att den information och utbildning som tillämpades skulle vara personcentrerad och individanpassad då förutsättningarna och behoven hos informanterna var olika. Det kunde då ge trygghet och möjlighet att hantera sin sjukdom men det grundade sig i att det skedde återkoppling från bl.a. hjärtrehabiliteringssjuksköterskan. Nästa kategori, ”Kunskap att tillämpa egenvård” beskrev vikten av information. En välinformerad patient med sjukdomsinsikt gjorde mer livsstilsförändringar och bibehöll dom. Det gav även en motivation till delaktighet i sin egenvård men där kunskap saknades eller informationen inte nått fram gav det motsatt resultat. Den sista kategorin som framträdde var ”Livsstilsförändringar kan ge hälsorelaterad livskvalitet” där betydande faktorer var ett ökat välmående till följd av god psykosocial hälsa. Att stärka känslan av god livskvalitet genom ett helhetsperspektiv.

    Denna studie visar på att sekundärprevention kräver en personcentrerad vård som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Det grundar sig i en individuell behandlingsplan med en anpassad information som skapar förutsättningar för delaktighet och kunskap och som sin tur kan leda till livsstilsförändringar. Men det kräver även kvalitetsutveckling med tydligare riktlinjer och rutiner kring uppföljning och återkoppling.

  • 112.
    Andersson, Johanna
    Sophiahemmet University.
    Att vara närstående till äldre personer vid livets slutskede: en litteraturöversikt om hur närstående upplever situationen med ändrade relationer och behov av stöd2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 113.
    Andersson, Kenneth
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eklund, Anne
    Sophiahemmet University College.
    Interners upplevelser av akutsjukvårdens bemötande: sett ur före detta interners ögon2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.

    Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.

    Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp.

    Syfte

    Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus

    Metod

    Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades.

    Resultat

    De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten.

    Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten.

    Slutsats

    Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

  • 114.
    Andersson, Leeni
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ingevald, Monica
    Sophiahemmet University College.
    Motionens betydelse och en beskrivning av sjuksköterskans undervisande roll vid motion hos typ 2 diabetiker2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 115.
    Andersson, Lena
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Karlsson Forsberg, Nina
    Sophiahemmet University College.
    Avledningsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn: en forskningsöversikt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 116.
    Andersson, Linda
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bängs, Annica
    Sophiahemmet University College.
    Omvårdnad av patienter med nydebuterad schizofreni: med inriktning mot psykos som ett tidigt tillstånd2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 117.
    Andersson, Linn
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Wester, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Hjärtinfarktpatienters reaktioner under den akuta fasen av kris samt sjuksköterskans bemötande av dessa: en litteraturbaserad studie utifrån Johan Cullbergs kristeori2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 118.
    Andersson, Maja
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Matero, Saara
    Sophiahemmet University.
    Upplevelser av långvarig smärta hos personer med endometrios2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios. 

    Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt. 

    Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer. 

    Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

  • 119.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Eriksson, Sofie
    Sophiahemmet University College.
    Betydelsen av kunskap hos patienter med hjärtsvikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 120.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Holmstrand, Sofia
    Sophiahemmet University.
    Patientdelaktighet på en akutmottagning.: ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet.

    Syfte

    Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv.

    Metod

    För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades.

    Resultat

    Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar.

    Slutsats

    För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

  • 121.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kollin, Anna
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av patienters delaktighet i palliativ vård: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT  

    Background: Palliative care is defined as an active total care of the patient and his family when an expectation no longer is to cure. Palliative care is delivered by teamwork. Breakpoints and breakpoint conversations are considered to be a natural part of palliative care when care and its goals change direction and is an opportunity for the patient and family to be involved in decisions related to care. According to Swedish law, the patient should be involved in his care. The nurse’s role in nursing care is to be responsive to the patient’s wishes and needs. Participation is described as a summary term, which means that the individual should have influence over his or hers care. Studies show weaknesses in patient participation in Sweden in comparison with other countries. An important part of the support and care at the end of life is that the patient is well-informed about his situation, which not only has a value in itself but also allows the patient to make decisions at the end of life. A connection between participation and a good death has been demonstrated. Healthcare professionals can create conditions for a good death by listening to and act according to the patient’s wishes and needs.  

    Purpose: To describe registered nurses’ experiences of patients’ participation in palliative care.  

    Method: Data was collected during eight interviews with registered nurses with experiences of palliative care in the community of Jönköping. An interview guide with semistructured questions was applied when collecting data. The material was analyzed by qualitative content analysis.  

    Results: The result presents six categories; the nurse’s approach, the patient’s ability and conditions, the involvement of the family, palliative approach as a tool, ethical dilemmas and the importance of the organization. Nurse’s ability to adapt to the environment and the ability to speak up for the patient created conditions for patient participation. In palliative approach, patient participation was seen as natural and was priority. Ethical dilemmas were experienced in many different situations in which patients’ involvement should be met. In health care goals in the community of Jönköping, attention was paid to participation for patients in palliative care, which was perceived positively by the nurses in the study. However, support from the organization was considered insufficient when guidance and training in patient participation were requested by the participants.  

    Conclusion: The palliative approach contributes to good conditions for patient participation. The nurse’s goal in palliative care is to achieve quality of life and well-being of the patient, which requires his or hers participation. High demands are made on the nurse to accommodate the patient’s participation. Based on the nurse’s ability to adapt, ethically problematic situations associated with patient involvement can be handled. For nurses in palliative care, patient involvement will also present challenges in the future. A way for the nurse to deal with these challenges is to accept ethical problematic situations as they are, to always have the patient´s interest in focus, always do the utmost to promote the patient’s participation and to use documentation as a tool.

  • 122.
    Andersson, Maria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Ylimäli, Lea
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans bemötande och kommunikation med människor med annan etnisk bakgrund utifrån Dreyfusmodellen2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 123.
    Andersson, Marianne
    Sophiahemmet University College.
    Värdig vård i livets slutskede: intervjuer med sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 124.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Johansson, André
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med triage i relation till personcentrerad vård på akutmottagning: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Every day a large amount of people seek care at emergency rooms in Sweden. Everyone who seeks care at the emergency room has, according to hälso- and sjukvårdslagen the right to be assessed by a nurse and this assessment should be done in joint consultation with the patient with the aim that the patient feels seen and validated. This assessment occurs in something called triage where the key task is to make sure that the patient who is the most ill receives care first. The treatment of the patient in the triage should come about with attentiveness regarding the patients’ symptoms and the patient should be let to recount his or her symptoms in peace as to create a trust with the patient. With an increase of inflow of patients to the emergency room the stress and time pressure for the nurse in the triage increases.

     

    The aim of this study was to examine nurses’ experience of working with triage in relation with patient centred care in the emergency department.

     

    Method and design used was qualitative interviews. Ten nurses on different emergency departments in southern Sweden were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with latent content analysis with an inductive approach.

     

    The findings resulted in two categories. The first one was patient relations and trust in health care system with its sub categories adapt and meet the patient and its needs for safety and validation, joint consultation with the patient, when the patient or the decision support objects and to deviate from routines for the patient’s sake. The other category was expectations in the triage with its sub categories expectations that no one is harmed or dies, expectations that the patient is satisfied, expectations on organisation and colleagues and expectations on the ability to give patient centred care.

     

    The conclusion of the study is that nurses view patient centred care in a similar way as current literature on the subject. Organisational limitations and the fear of undertriage where both factors that caused stress. Against the will of the nurse the patient centred care comes second-hand during stress caused by lack of resources during triage. Unlike previous studies the nurse perceived patient centeredness as pursuable and important in the triage, sometimes important enough to deviate from the decision support as it was perceived to counteract that patients’ needs and preconditions where put first.

  • 125.
    Andersson, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Kunze, Carola
    Sophiahemmet University.
    Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 126.
    Andersson, Martina
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Palmkvist, Sandra
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors upplevelser av överrapporteringar vid skiftbyten för en säker hjärtsjukvård: en intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation.

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering?

    Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten.

    Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

     

  • 127.
    Andersson, Millie
    Sophiahemmet University.
    Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation.

    The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation.

    A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication.

    The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication.

    Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

  • 128.
    Andersson, Pia
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Witting, Ewa
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar: nyckeln till framgång2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar.

    Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

    I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling.

    Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

  • 129.
    Andersson Rohlin, Mattias
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Johansson, Susanna
    Sophiahemmet University College.
    Dokumentation: en beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet av journalföring: en forskningsöversikt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 130.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Harrington, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans inställning till samt kunskap om olika instrument vid bedömning av cancerrelaterad smärta: en forskningsöversikt2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 131.
    Andersson, Sarah
    Sophiahemmet University.
    Riskfaktorer för trycksår vid planerade neurokirurgisk operation som varar längre än fyra timmar2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Andersson, Sonja
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Bäärnhielm, Åsa
    Sophiahemmet University College.
    Urologpatienters skattning av information och delaktighet: en enkätstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 133.
    Andersson, Susanne
    Sophiahemmet University.
    Medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor: en litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.

     

    Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor.

    Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO

     

    Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse.

    Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

  • 134.
    Andersson, Tina
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Lundbladh, Hanna
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors upplevelser av vad som är god omvårdnad av personer med demenssjukdom2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 135.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Arveskär, Johanna
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskors kunskap om och inställning till sekundär alkoholprevention: en systematisk litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 136.
    Andersén, Isabelle
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Tjärnström, Sara
    Sophiahemmet University.
    Medicinsk yoga vid stress och utmattningssyndrom2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ska kunna tillfredsställa individens specifika omvårdnadsbehov och medicinsk yoga kan hjälpa sjuksköterskor med detta. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av medicinsk yoga som behandling för patienter som drabbats av stress och utmattningssyndrom. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Metoden ansågs lämplig då ämnet berörde olika aspekter av mänsklig erfarenhet. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var instruktörer/terapeuter i medicinsk yoga. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Medicinsk yoga gav patienterna bättre kroppskännedom och kroppsmedvetenhet. Den medförde även att stress lindrades. Dock kunde starka känslor uppträda under ett yogapass, till exempel sorg. Känslorna uppfattades som negativa för stunden, däremot var det positivt för framtiden eftersom en bearbetning skedde. Hur snabbt effekterna uppträdde var individuellt, men regelbundenhet av utövandet var att föredra. Dock måste evidensen öka ännu mer, detta för att medicinsk yoga ska bli mer accepterat inom hälso- och sjukvården. Medicinsk yoga gav patienterna främst positiva effekter men även en del negativa. För att bibehålla effekterna krävs regelbundenhet av utövandet. Den medicinska yogans effekter måste även uppmärksammas mer inom hälso- och sjukvården.

  • 137.
    Andreassen, Sissel
    Sophiahemmet University.
    Life Situation, Information Needs, and Information Seeking in Patients with Oesophageal Cancer and their Family Members2006Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores the experiences of living with oesophageal cancer from the perspective of patients and family members. Also, their needs for information and how they seek information in relation to the illness were investigated. The thesis comprises one qualitative meta-analysis and three empirical studies including data from patients, family members, and health-care professionals.

     

    Paper I was a qualitative meta-analysis the aim of which was to extend knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer and clinically similar cancer forms, mainly head and neck cancer. As a result of the thematic analysis we have shown that both patients and family members 'run into an unpredictable enemy'. Patients had to 'endure a fading body' Running into an unpredictable enemy and enduring a fading body led to -entering social silence' for patients and family members.

    The aim of paper II was to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information in relation to the illness. Data was collected by qualitative interviews with thirteen patients and analysed by qualitative content analysis. The findings describe patients' experiences of receiving the diagnosis, their experiences of vague symptoms, and of existential concerns evoked by the illness. Undergoing investigations and treatment caused extreme tiredness. Patients experienced that the illness intruded upon their daily life. In order to manage the life-threatening illness- they sought information about the illness.

    The aim of paper III was to describe family members' experiences of living with a patient suffering from oesophageal cancer, their information needs and information seeking Data was collected by means of qualitative interviews with nine family members and analysed by qualitative content analysis. The findings describe that family members lacked awareness of the disease. When faced with the diagnosis, shock, stress, and disbelief were evoked . The cancer illness became intrusive into their everyday lives, routines, and life plans. Uncertainty about the course and prognosis of the disease was the main source of distress among them. In order to learn, obtain understanding for the illness, and manage this uncertainty, family members entrusted themselves to the experts and sought information from them.

    Paper IV was a pilot study the aim of which was to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer, their satisfaction with information obtained, and health-care professionals' perceptions concerning patients' and family members' information needs. Data was collected by means of a study-specific questionnaire and analysed with descriptive statistics. The results indicate that patients' and family members need for information following a diagnosis of oesophageal cancer was substantial and had not been adequately met by health-care professionals.

    In conclusion, the receipt of the diagnosis of oesophageal cancer was an abrupt change from feeling healthy with vague symptoms to having a life-threatening illness. The illness disrupts patients' and family members' social world and relationships, and the whole family is affected. For understanding and managing the illness, they sought information from health-care professionals, social networks, and various media

  • 138.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet University.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet University.
    Family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient with oesophageal cancer2005In: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 14, no 5, p. 426-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A qualitative study was conducted with the aim to describe family members' experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient suffering from oesophageal cancer. Data were collected by means of semi-structured interviews with nine family members. A content analysis was used in order to organize data. It was found that family members were not aware of the severe diagnosis and the illness caused intrusions on the family. The time following diagnosis family members' information seeking was low. They used interpersonal as well as mass media sources to obtain knowledge about and handle the uncertainty related to the illness. Some family members did not actively seek information. In conclusion, healthcare professionals are expected to improve quality of cancer care. These improvements are unlikely to occur without an understanding of family members' needs. This study shows that the family members were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. They emphasized the importance of including the children in the care given. Moreover, the whole family was faced with uncertainty, which led to intrusion on everyday life. Therefore, family members used different strategies for managing the uncertainty, whereof one was searching for information. The primary source of information was the physician.

  • 139.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet University.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet University.
    Information needs following a diagnosis of oesophageal cancer; self-perceived information needs of patients and family members compared with the perceptions of healthcare professionals: a pilot study2007In: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 16, no 3, p. 277-85Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This pilot study was undertaken to describe patients' and family members' information needs following a diagnosis of oesophageal cancer and healthcare professionals' (HCP) perceptions concerning patients' and family members' information needs. Another aim was to describe patients' and family members' satisfaction with information provided. Data were collected by means of a self-report questionnaire. A total of 15 patients, 16 family members and 34 HCP participated. Patients and family members consider most information to be important. The high rating for information about tests/treatment and self-care means that both patients and family members consider this to be the most important areas of information. Healthcare professionals tend to underestimate both patients' and family members' needs for information. Patients and family members were only partly satisfied with the information received, with patients in general more satisfied with information given compared with family members. Patients' and family members' needs for information following a diagnosis of oesophageal cancer are substantial and have not been adequately met by HCP. A qualitative study might be helpful to complete the description of patients' and family members' needs. If a questionnaire is employed, it ought to be less extensive.

  • 140.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet University.
    Näslund, Erik
    Stockeld, Dag
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet University.
    Patients' experiences of living with oesophageal cancer2006In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, no 6, p. 685-95Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study is to describe patients' experiences of living with oesophageal cancer and how they seek information. BACKGROUND: Oesophageal cancer is a devastating disease with poor prognosis. Nursing care for individuals with oesophageal cancer requires increased knowledge of how they experience illness and how it affects them. METHOD: Data were collected by semi-structured, qualitative interviews with 13 participants. Content analysis was used to analyse data. RESULTS: Four themes were identified: (i) Experiences of becoming a patient diagnosed with oesophageal cancer is distinguished by the participants' experiences of vague symptoms, of receiving the diagnosis and of existential concerns evoked by the illness. (ii) Experiences of undergoing investigations and treatment consist of the participants' experiences of extreme tiredness in relation to investigations and treatment. (iii) Experiences of intrusions in daily life is conceptualized by the participants' experiences of how the illness influenced their daily life. (iv) Managing a life-threatening illness consists of a variety of strategies, which the participants employed to manage their life-threatening illness. CONCLUSIONS: The participants were unprepared of receiving a diagnosis of oesophageal cancer. Dysphagia, fatigue and uncertainty influenced the participants' everyday life. To manage the illness one of their strategies was seeking for information. The physicians were considered the main source of information, but family as well as friends with medical knowledge were also acknowledged as valuable sources. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Understanding patients' experiences of living with oesophageal cancer is important to improve nursing care. When caring for these patients, focus ought to be on the whole family. In nursing care, it is important to be aware of the effects of dysphagia and fatigue. Health-care professionals ought to organize meetings with fellow patients and recommend literature and websites that provide patients with high quality information.

  • 141.
    Andreassen, Sissel
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Randers, Ingrid
    Sophiahemmet University.
    Ternulf Nyhlin, Kerstin
    Sophiahemmet University.
    Mattiasson, Anne-Cathrine
    Sophiahemmet University.
    A meta-analysis of qualitative studies on living with oesophageal and clinically similar forms of cancer, seen from the perspective of patients and family members2007In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, Vol. 2, no 2, p. 114-27Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study is part of a research programme of which the aim is to generate knowledge about patients' and family members' experiences of living with oesophageal cancer from their perspective. The aim of the present study was to extend this knowledge by adding other forms of cancer: other upper gastrointestinal cancer, and head and neck cancer. These cancer forms have clinical similarities with oesophageal cancer and the survival rates are similar. This study is a qualitative meta-analysis that examines the results reported in 13 qualitative original research reports, published in peer-reviewed nursing journals between April 1998 and June 2006. We used thematic analysis. Three themes were formulated: “running into an unpredictable enemy”, “enduring a fading body” and “entering social silence”. Patients and family members gave voice to a suffering that involved the whole person. Our findings show that the whole person must be given care, and this care must include the whole family

  • 142.
    Andreasson, Sandra
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Sverkersson, Britt-Marie
    Sophiahemmet University College.
    Enkla interventioner mot alkoholproblem: en forskningsöversikt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 143.
    Andréasson Edman, Charlotte
    Sophiahemmet University College.
    Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 144.
    Andréll, Cecilia
    Sophiahemmet University.
    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 145.
    Andrén, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Att föda ett dött barn: upplevelser att förmedla till andra2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28.

    Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar.

    Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

  • 146.
    Anehem, Jenny
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Buskas, Maria
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans information om självundersökning till bröstcancerpatienter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 147.
    Anetoft, Sofie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Karlsson, Hanna
    Sophiahemmet University.
    Relationen mellan sjuksköterskan och patienten på en hemodialysmottagning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Njursvikt är en kronisk sjukdom som ofta leder till dialysbehandling. Dialys är en livsviktig behandling då njurarna aldrig kan återfå fullständig funktion av att rena, reglera och producera blodet efter insjuknande i njursvikt. En hemodialysbehandling kan genomföras på en mottagning där sjuksköterskorna och patienterna träffas kontinuerligt flera gånger i veckan, cirka fyra till fem timmar per gång. Sjuksköterskorna och patienterna är därmed en stor del av varandras vardag.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationen med patienter som genomgår kronisk hemodialysbehandling.

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Deltagarna var sju sjuksköterskor verksamma på tre hemodialysmottagningar i en storstad i Sverige. En manifest kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan.

    Resultat

    Sjuksköterskorna upplevde att relationen till patienter med hemodialysbehandling var utöver den professionella. Det var en relation som innebar att sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i patienternas vardag som innefattade framgångar och motgångar. Sjuksköterskorna arbetade med att bevara patientens autonomi och integritet vilket stärkte relationen mellan båda parterna. Valet till att sjuksköterskorna arbetade på en hemodialysmottagning var för den kontinuerliga och nära relationen som uppstod med patienterna samt att de fick följa deras behandling under en längre tid.

    Slutsats

    På hemodialysmottagningen skapades det en nära relation mellan sjuksköterskorna och patienterna där båda var betydelsefulla för varandra. En relation utöver den professionella som även inkluderade en vänskaplig relation. Sjuksköterskorna var ett viktigt stöd i relationen till patienterna då de hade en förståelse för deras livssituation.

  • 148.
    Anjou, Marie
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Arvidsson, Emeli
    Sophiahemmet University.
    Sjuksköterskors perspektiv på att använda symtomskattningsinstrument vid allmän och specialiserad palliativ vård: en intervjustudie med fokusgrupper2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

  • 149.
    Ankar, Theresa
    et al.
    Sophiahemmet University.
    Törner, Åsa
    Sophiahemmet University.
    Se mig, hör mig, hjälp mig!: patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.

    Syfte

    Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.

    Metod

    En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.

    Resultat

    Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden.

    Slutsats

    Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

  • 150.
    Ankerhag, Jessica
    et al.
    Sophiahemmet University College.
    Rosengren, Caroline
    Sophiahemmet University College.
    Sjuksköterskans erfarenheter av lekens betydelse i omvårdnaden av barn på sjukhus: en kvalitativ studie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
1234567 101 - 150 of 2158
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf